- Skriv ut
- Uppdaterad 11 Mar 2020
Punkt: 7.1 Konsultation gällande nästa strategiska period - inför RF Underlag till styrelsemöte 14 mars 2020
Till: Styrelsen
Från: Sekretariatet
Datum: 2020-03-11
Punkt: 7.1 Konsultation gällande nästa strategiska period - inför RF
BESLUTSUNDERLAG
Under våren 2020 pågår den tredje konsultationsrundan i arbetet att ta fram en ny global strategi för Amnesty International, som ska gälla för perioden 2021-2028. Det tredje utkastet delades med sektioner och strukturer i början av februari. Utkastet kommer dels diskuteras på Regional Forums under mars-april, dels finns en enkät att fylla i med deadline den 15 april. Det här underlaget syftar till att föreslå svenska sektionens ståndpunkter och feedback på utkast till global strategi, primärt inför Regional Forum den 20-22 mars.
Följande övergripande frågor kommer att lyftas på Regional Forum:
Question 1: Providing feedback on the draft strategy
What is the likelihood of the draft strategy helping Amnesty to achieve the human rights impact we need over the next decade?
Question 2: Strengthening our global outcomes
To what extent do you think the two global thematic priorities and key capabilities would be important in your regional context?
Question 3: Building the sustainability of our strategy
How can we collectively make the necessary investment to build our capabilities and increase our growth globally?
Mot bakgrund av de tre frågeställningarna har underlaget utvecklats. Underlaget består av två delar:
Förslag på ståndpunkter i principiellt viktiga frågor inom ramen för utkast på strategi
Medskick inför diskussionerna om finansiering av strategin
FÖRSLAG PÅ STÅNDPUNKTER I PRINCIPIELLT VIKTIGA FRÅGOR
Vi måste minska antalet frågor för att skapa tydligare vägval och riktning
Vi måste minska antalet frågor inom områden 2, samt Watching Brief. Mål 2 är alltför för omfattande. Vi måste prioritera hårdare. Idag innebär förslaget inte att jobba med färre frågor jämfört med idag, utan fler och dessutom många nya frågor.
Amnesty bör jobba med orsaker till MR-kränkningar
Nuvarande utkast tar ett steg förbi att arbeta med kränkningar, genom att diskutera bidragande orsaker till kränkningar och föreslå rörelsen att även fokusera verksamheten på dessa. Svenska sektionen stödjer det förslaget. Däremot ser vi inte att skattefrågan, som får mycket utrymme i utkastet, är den givna lösningen. I en verksamhet som fokuserar på orsaker, krävs en ständigt pågående analys och svaren på vad bidragande orsak till en kränkning är kan därför inte finnas som givna svar i en strategi.
Amnesty ska arbeta för att stärka verktyg som gör det möjligt att utkräva ansvar av företag i relation till mänskliga rättigheter
Inom ramen för konsultationen har det blivit tydligt att utkast på strategi inte tillräckligt beskriver huruvida det är företagens makt i sig som är problematiskt och bör motverkas, eller om det är när företagens makt leder till kränkningar som Amnesty ska agera. Svenska sektionen tycker att fokus bör ligga på att utveckla ramverket för ansvarsutkrävande, och att det därmed är när företagens makt leder till MR-kränkningar som är vårt fokus.
Ingången till ojämlikhet är MR-kränkningar
Utkast till strategi lyfter i högre utsträckning än tidigare fram ojämlikhet som ett område som Amnesty ska prioritera. Det har väckt frågor om ojämlikhet i sig är prioriterat för Amnesty, eller om det är för att ojämlikheter leder till MR-kränkningar som vi ska fokusera på ojämlikhet. Svenska sektionen tycker att det är viktigt att förtydliga och understryka att syftet med att arbeta med ojämlikhet är att de leder till kränkningar. Ett ytterligare medskick är att i underlaget nämns flera olika begrepp i relation till jämlikhet, som vi som organisation tydligt behöver definiera vad vi menar med. Ex på ord är “equality”, “equity”, “social justice” och “fair”.
Ingången till klimatfrågan är MR-kränkningar
Amnestys fokus ska inte vara fossil fuel och green financing. Vårt fokus bör vara MR-kränkningar som orsakas av klimatkrisen. Det är viktigt att den ingången tydliggörs i strategin. Som rubriken för fokus 5 är nu, så är syftet klimatkrisen i sig - “Ending the climate crisis by securing a safer and more equal future for all.” Rubriken är felriktad och alltför ambitiös med tanke på att det är t o m 2028 som fokusområden sträcker sig.
Det är en högre prioritering för Amnesty att arbeta med frågor kopplade till ojämlikhet, än frågor kopplade till klimatet
När det gäller ojämlikhet ska vi vidga, fördjupa och utveckla analys och verksamhet. När det gäller klimatfrågan ska sambandet mellan klimat och MR-kränkningar belysas, men klimatperspektivet ska främst integreras i vår övriga verksamhet och inte vara ett eget verksamhetsområde.
Amnesty bör prioritera arbete för flyktingar och migranter med tanke på samhällsutvecklingen
I en tid när antalet flyktingar ökar, staten bryter mot folkrättsliga avtal gällande asyl, säkra flyktvägar begränsas och murar byggs kan inte Amnesty prioritera ned frågan om människor på flykt då det är en av de största MR-kränkningarna i dagens samhälle.
Amnestys huvudsakliga fokus, inom individarbetet, är human rights defenders (HRDs)
Definitionen av en HRD är “a term used to describe people who, individually or with others, act to promote or protect human rights.” Vi tycker att det är viktigt att tydliggöra fokus på HRDs inom ramen för utkast på strategi. Inom ramen för individarbetet fokuserar Amnesty inte generellt på individer som utsatts för tortyr, fängslats etc, utan ingången är HRDs.
Amnesty behöver utveckla ett tydligt övergripande syfte, en långsiktig vision
Vi saknar idag ett gemensamt långsiktigt uppdrag. Vi tror att det skulle bidra till att ena rörelsen. VI föreslår följande (som är taget från utkast på strategi med ändrat årtal):
“By 2040 we want to create a world where people are able to stand up for the protection of human rights and create a more equal, inclusive and rights-respecting societies and economies.”
Leading from the ground måste tydliggöras i global strategi
Det arbete som tidigare påbörjats, som går under rubriken “Leading from the ground”, måste synliggöras i strategin. Det är viktigt att fokus fortsatt är decentralisering, för att säkerställa delaktighet och ansvar och det bör synas att det är basen i vår verksamhet.
Det primära syftet för human rights education (HRE) är folkbildning/utbildning.
Utkast på strategi kan ses som att det har skett en förändring i hur och varför vi arbetar med HRE, från att vara en kapacitetsstärkande metod där människor får en bredare förståelse och kunskap om mänskliga rättigheter till att HRE huvudsakligen syftar till att mobilisera fler supporters. Svenska sektionen tycker att HREs primära syfte är och fortsatt ska vara folkbildning/utbildning.
Svenska sektionen är negativ till förslag om en digital mobiliseringsplattform i syfte att öka engagemang
Den föreslagna digitaliseringsplattformen kommer inte att generera ett bredare och djupare engagemang. Det kommer att kräva mycket administrativt arbete och ställa höga krav på gemensamma arbetssätt inom den globala rörelsen, för att plattformen ska fungera som tänkt. Forskning om engagemang visar därtill att engagemang stärks genom lokal förankring, vilket en global digital plattform inte lämnar tillräckligt med utrymme för. Svenska sektionen ser dock gärna en en ser gärna en fortsatt diskussion om hur vi kan utveckla centralt stöd för mobilisering i syfte att använda rörelsens resurser på bästa sätt.
MEDSKICK INFÖR DISKUSSIONERNA OM FINANSIERING AV STRATEGIN
Rapporten med förslag på hur strategin ska finansieras är mer övergripande formulerad än utkast på strategiska mål. Därför har sekretariatet inte formulerat förslag på principiella ståndpunkter på samma sätt som ovan. Rapporten bygger i grova drag på tre förslag. Dessa redogörs för nedan, tillsammans med synpunkter inom varje förslag, som bör ses som ett medskick i de fortsatta diskussionerna.
Omfördelning av resurser i enlighet med 70:30/80:20-modellen
Sammanfattning av förslag:
13 % av nuvarande kostnader prioriteras om från övriga MR-områden till de strategiska prioriteringarna inom mål 1 och 2.
Ytterligare 10 mEUR krävs för satsningar inom Key Capabilities, vilket sker genom gradvisa investeringar under verksamhetsperioden.
Synpunkter:
Positivt med försök att tydliggöra nedprioriteringar, men det är svårt att utläsa vilka kostnader som räknas till vad. T ex flykting kan ligga inom såväl fokus 2, fokus 5 och watching brief. Därtill rymmer mål 1 och 2 många frågor, så är det svårt att avgöra om det leder till omprioriteringar. Det är också svårt att avgöra om omprioriteringarna enbart gäller ändamålskostnader, eller även fundraisingkostnader.
Vi ser risken att föreslagna satsningar inte är tillräckliga, det skapar en risk att vi inte kan leverera på flera av områdena i föreslagen strategi.
Vi efterfrågar en motivering till hur AIS kommit fram till nivåförändringen på ytterligare 10 mEUR till key capabilities, samt fördelningen inom de olika metoderna.
Ang “enabling finansiering” så är den på samma nivå i modellen där 13% av nuvarande kostnader prioriteras om till mål 1 och 2. Vad innebär det?
RAM/Distribution model/mechanism
Sammanfattning av förslag:
Istället för att alla insamlingskostnader ska kunna dras av, ska de värderas utifrån return on investment (ROI).
Översyn av Fundraising Investment Fund (FIF), för att kunna göra globalt koordinerade prioriteringar i framväxande och etablerade marknader. Utveckla en global investeringsportfölj för att möjliggöra diversifiering av investeringar och intäkter.
Insamlingsinvesteringar i vissa sektioner kommer prioriteras ned, till fördel för investeringar i andra sektioner.
“Capitalise on the global nature of our movement by acting as one Amnesty International and not a collection of Amnesty Nationals.”
Synpunkter:
Det är viktigt att vi undviker en alltför hård centralisering av intäktsflödena, och säkerställer att varje sektion får ett eget handlingsutymme.
Att satsa på växande marknader kan innebära risk att vi underminerar etablerade marknader på sikt, det är viktigt att de modeller som utvecklas för hur en prioriterar marknader också lämnar utrymme för långsiktiga investeringar.
Det är svårt att värdera ROI och göra relevanta jämförelser. Det finns många variabler: tidsramar, uthållighet och hållbarhet över tid, alternativkostnader etc. Med det sagt, är det positivt att diskutera ROI inom rörelsen och fundraisingkanaler.
Intressant att titta på FIF som en investering utifrån sektionens perspektiv, t ex hur vi kan använda reserver för att stödja rörelsen.
För att kunna agera som “One Amnesty” finansiellt, krävs en enorm kapacitet - har vi den?
Svårt att bedöma en sektion utifrån ROI på hela fundraisingverksamheten. Hur bedöms en sektion som har en strategi som bygger på en mix av snabba och långsiktiga kanaler - hur värderas det? Olika fundraisingdelar i större sektioner har olika ROI, såväl högt ROI som lågt. Hur värderas en sådan sektion?
Modellen behöver bygga på tillväxt inklusive och exklusive restricted funding.
Fundraising Strategy - förändringar/satsningar för ökade intäkter
Intäktsprognos 437 mEUR 2028 (nuvarande intäkt 313 mEUR)
Skapa en global digital mobiliseringsplattform, likt Avaaz eller Change.org för att öka volym, synlighet, tillväxt i intäkter och supportrar.
Öka investeringar i nyckelsektioner för att satsa på testamenteskampanjer
Satsa ytterligare på High Value Fundraising.
Synpunkter:
Positivt är koppla en finansieringsplan till globala strategiska mål, det är första gången Amnesty gör det.
Svenska sektionen är positiv till ökat fokus på testamenteskampanjer. Det ger dock inget resultat på kort sikt, och därför krävs ett långsiktigt perspektiv.
Svenska sektionen stödjer fokus på HIgh Value Fundraising.
Ambitionsnivån i intäktsprognos/mål är för låg. Vi behöver sikta högre, men därtill också koppla en plan med åtaganden från sektioner.
Hur ser fördelningen mellan nuvarande verksamhet och utveckling ut? Nuvarande intäktsnivå kräver också investeringar. Därtill ska vi utveckla verksamheten. Vad kräver nuvarande nivå vs satsningar för typer av investeringar.
Vi tror inte att en digital mobiliseringsplattform driver intäkter. Det kräver relevans, aktualitet och relation utifrån en supporters kontext, vilket den inte kommer att kunna ha i den utsträckning som krävs.
Det måste finnas utrymme för att olika fundraisingkanaler fungerar olika bra i olika tidsperspektiv.
Förslag till beslut
Styrelsen föreslås besluta:
att godkänna föreslaget underlag och därmed fastställa svenska sektionens ståndpunkter i relation till utkast på global strategi.
att ge svenska RF-delegationen i uppdrag att på Regional Forum 2020 arbeta i enlighet med ovanstående beslut, med mandat att förhandla om frågorna utifrån den anda som besluten ovan bygger på.
att uppdra styrelsens internationella utskott att tillsammans med sekretariatet fylla i den enkät som AIS delat med sektionerna i syfte att samla in synpunkter för utkast till global strategi.
att det extrainsatta styrelsemötet 1 april ställs in, till förmån för arbetsgången i föregående att-sats.
BILAGOR