Januarimötet 2016 Protokoll från 29-30 januari 2016

PROTOKOLL FÖRT VID MÖTE MED STYRELSEN AV SVENSKA SEKTIONEN AV AMNESTY INTERNATIONAL 29-30 JANURI 2016

 

Tid: Fredag 29 januari, kl. 13.00-18.30 lördag 30 januari kl. 09.00-17.15

Plats: Sekretariatet, Alsnögatan 11

Ordförande: Tora Törnquist

Vice mötesordförande: Karin Linkhorst
Justerare: Mårten Rosander

Närvarande

Tora Törnquist, ordförande

Karin Linkhorst, vice ordförande

Amanda Jackson

Anders Hällbom

Elisabet Stålhane

Erik Thornberg

Lars Gäfvert

Mårten Rosander, kassör

Ginbot Abraha, suppleant

Staffan Johansson, suppleant

 

Sekretariatet

Anna Lindenfors, generalsekreterare
Lina Jakobsson, styrelsesekreterare

Ludwig Kjellström, personalrepresentant (§ 103-118, 123)

Jenny Lester Strååt, personalrepresentant (§ 120-122, 124-125)
Annica Blidegård (§ 114-118, 120-123)
Elisabeth Lundgren (§ 114-116, 120 )

Hans Vindeland (§ 120)

Sofia Fjellestad (§ 114-116, 120)
Katja Lefwerth (§ 114-16, 120)

 

Övriga

Rune Arctander, Internationella styrelsen (§ 121-122)

Lisa Dahlberg, Granskningskommittén (§ 103 - 116)

 

 

§ 103. MÖTET ÖPPNAS
Karin Linkhorst förklarar mötet öppnat.

 


§ 104. FASTSTÄLLANDE AV DAGORDNINGEN

Karin Linkhorst framför att ambitionen är att hinna med punkt tio (ny utskottsutdelning) och punkt elva (övriga frågor) under fredagen samt att flytta fram den sista delen av punkt fyra (inför årsmötet) till lördagen, efter diskussionerna med Rune Arctander från den internationella styrelsen.


Tillägg till punkten övriga frågor; brev från granskningskommittén, Styrelsen Informerar, Hälso- och sjukvårdsgruppen och anmälan av potentiell jäv.

 

Styrelsen beslutar

 

att fastställa dagordningen med nämnda tillägg.

 

 

§ 105. PROTOKOLL FÖRT VID SEKTIONENS STYRELSEMÖTE 4-5 DECEMBER 2015

Styrelsen noterar att personalrepresentanten Ludwig Kjellström inte står omnämnd som närvarande i protokollet.

 

Styrelsen noterar detta i dagens protokoll, men ändrar inte i förra mötesprotokollet då det är slutjusterat.

 

Styrelsen beslutar

 

att lägga protokoll fört vid sektionens styrelsemöte 4-5 december 2015 till handlingarna.

 

§ 106. UPPFÖLJNING AV ÖPPNA BESLUT

Anna Lindenfors föredrar listan med öppna beslut. Hon går igenom vilka beslut som är genomförda och som därmed kan stängas.

 

Styrelsen framför att ärende nr 8, § 112 (2015) Rapport om kommunikation kring sexarbetspolicyn avser hanteringen av den första krisen som uppstod när det läckte ut information från det internationella sekretariatet rörande den kommande policyn. Styrelsen frågar varför utvärderingen av den hanteringen behöver invänta den slutgiltiga policyn.

 

Sekretariatet tar till sig styrelsens påpekande och återkommer om hanteringen så snart som möjligt.

 

Styrelsen noterar att det måste framgå i styrelseloggen öppna beslut om/när en deadline har blivit framskjuten. Styrelsen enas om att detta ska framgå i kommentarsfältet.

 

Styrelsen noterar att ärende nr 18 § 26 Arbetsordningen skjuts fram till styrelsens junimöte 2016.

 

Se bilaga 1 för lista på genomförda beslut som stängs på mötet.



§ 107. UTVÄRDERING AV TIDIGARE STYRELSEMÖTE
Karin Linkhorst föredrar.

 

Vissa ledamöter har haft problem att se utvärderingen på webben. Styrelsen ber därför sekretariatet att i framtiden bifoga utvärderingen som en pdf.

 

Utvärderingen från decembermötet hade ett lägre snittvärde än vanligt. Karin påpekar att vissa frågor har en spännvidd mellan höga och låga omdömen, vilket tyder på att styrelseledamöterna uppfattade delar av mötet väldigt olika. Planeringsutskottet har diskuterat frågan och önskar att styrelsen, i de fall det är motiverat, kompletterar sina sifferomdömen med en kommentar så att planeringsutskottet och sekretariatet får hjälp att ringa in möjliga förbättringsområden. Kommentarer kan tydliggöra om lägre omdömen beror på enstaka underlag/diskussioner eller mer strukturella problem. Ordförande och vice ordförande kommer inom kort att ha utvecklingssamtal med samtliga i styrelsen och påpekar att även detta är ett tillfälle att dryfta sådant som anser fungerar bra och mindre bra i styrelsen.

 

Karin framför också att det är viktigt att alla i styrelsen känner sig respekterade och vågar framföra sina åsikter, även när styrelsen inte är överens. Styrelsen kommer att fortsätta arbeta med den frågan under eftermiddagens feedback-övning.

 

Styrelsen lägger utvärderingen av styrelsens decembermöte till handlingarna.



§ 108. RAPPORT OM PER CAPSULAMBESLUT

Styrelsen noterar att styrelsen inte har fattat något per capsulambeslut under tiden mellan styrelsens decembermöte 2015 och styrelsens januarimöte 2016.



§ 109. RAPPORT FRÅN SEKRETARIATET

Anna Lindenfors föredrar.

 

Anna Lindenfors lyfter särskilt fram sexarbetspolicyn, ökat internationellt samarbete och planeringssystemet.



  • Sexarbetspolicyn

I sekretariatets slutgiltiga sammanställning av antal avhopp på grund av sexarbetspolicyn framgår att  1318 personer har angett sexarbetspolicyn som orsak till att de lämnar Amensty. Vid jämförelser med avhopp under samma period tidigare år beräknas de totala avhoppen på grund av sexarbetspolicyn landa på 2 400 personer. De som lämnade Amnesty på grund av sexarbetspolicyn var framförallt kvinnor i åldern 25-34 år, boende i storstadsregionerna.

 

  • Ökat erfarenhetsutbyte

Sekretariatet håller successivt på att öka erfarenhetsutbytet och samarbetet med andra sektioner. Sekretariatet har bland annat haft intressanta och inspirerande diskussioner med den australienska sektionen om deras fyraårsplan. En av svenska sektionens värvare arbetade under sommaren i USA och har blivit erbjuden jobb igen för utökat utbyte.

 

  • Planeringssystemet

Behovet av ett nytt planeringssystem grundar sig i av att länken mellan sekretariatets planering och framtagandet av underlag som ger ledningsgrupp och styrelse förutsättningar att fatta strategiska beslut inte har fungerat optimalt. Hela sektionen och även sekretariatet har vuxit mycket på kort tid, men systemen för planering har inte utvecklats i motsvarande utsträckning. Nu krävs ett nytt planeringssystem som säkerställer att det finns tillräcklig information/underlag att fatta bra beslut på rätt nivå. Det behöver också bli tydligt hur det som görs inom den svenska rörelsen kopplas ihop med det som sker i den internationella rörelsen,

 

I juni 2016 kommer sekretariatet att presentera ett första förslag på övergripande planering för 2017-2019 för styrelsen. En viktig förändring som vi gjort redan i den ettåriga verksamhetsplanen för 2016 är att vi inkluderar hela verksamheten i verksamhetsplanen.



§ 110. RAPPORT FRÅN STYRELSEMEDLEMMAR

Ledamöterna berättar vilka möten de har deltagit i och vad de har arbetat med sedan föregående styrelsemöte.



§ 111. RAPPORT FRÅN AIK - AMNESTYS INTERNATIONELLA KOMMITTÈ
Lars Gäfvert föredrar.

 

AIK har tagit del av det förslag till förändrad styrmodell som skickades ut i mitten av januari (Governance Reform-processen) och har till januarimötet gett styrelsen ett underlag med sina analyser.



§ 112. RAPPORT FRÅN AMNESTYFONDEN

Karin Linkhorst föredrar.

 

Amnestyfonden upplever en ökad efterfrågan om stöd och utarbetar nya kriterier och riktlinjer för hur fondens stöd ska prioriteras. Amnestyfondens styrelse har tagit del av samma underlag som sektionsstyrelsen beslutade om på decembermötet och är, liksom sektionsstyrelsen, positiv till att sektionen fortsätter samarbetet med Amnestyfonden.   



§ 113. RAPPORT INTERNATIONELLA PROCESSER
Anna Lindenfors och Tora Törnquist föredrar.

 

  • RAG-möte (Regional Advicory Group) för Asien:

Anna har deltagit på ett regionalt möte i Bangkok dit även vissa representanter för andra amnestysektioner och oberoende experter var inbjudna. Diskussionerna kretsade bland annat kring hur Amnesty, mot bakgrund av det rådande samhällsklimatet och den krympande yttrandefriheten i Kina, på ett mer effektivt sätt kan nyttja de möjligheter som finns att påverka utvecklingen i en annan riktning. En central fråga som belystes var bland annat vikten av att analysera hur olika sektioner kan bidra på olika sätt. För närvarande är Amnesty en relativt okänd organisation i Asien, men det finns en stor grupp engagerade ungdomar som skulle kunna ha intresse av att kanalisera sitt arbete och engagemang genom en organisation som Amnesty. Mobilisering är en viktig fråga framöver.

 

  • Nordiskt samarbete

Anna berättar att det nordiska samarbetet har fortsatt, dels inom flyktingområdet, dels inom andra strategiska områden. Den norska sektionen har tagit fram en långsiktig riktning och den danska och finländska sektionen har antagit nya fyraårsstrategier. Precis som för den svenska sektionen är vikten av tydligare prioriteringar en central fråga i de andra sektionernas strategidokument. De nya strategierna innebär att sektionerna ska prioritera några få utvalda frågor kring vilka de kan mobilisera rörelsen.

 

  • Europeiskt ordförandenätverk

Det har etablerats ett europeiskt ordförandenätverk som kommer att ha sitt första möte om två veckor. Tora kommer att delta på mötet.



§ 114. VERKSAMHETSPLAN 2016
Anna Lindenfors föredrar.

 

I det slutgiltiga förslaget till verksamhetsplan har det gjorts vissa språkliga förändringar och kortningar av texten samt en del förändringar av målstrukturen.

 

Styrelsen framför:

  • Målens mätbarhet behöver förbättras i den kommande treårsplanen. Det kommer bli svårt att definiera huruvida målen i verksamhetsplanen för 2016 har uppnåtts då flera så kallade effektmål egentligen är en aktivitet alternativt svåra att följa upp och mäta.

  • En del av effektmålen blir svåra att förstå när inte aktiviteterna finns med. Krävs en fortsatt diskussion om vilken målnivå och hur mycket bakgrundsinformation styrelsen ska ta del av.

  • Viktigt att styrelsen involveras i framtagandet av kriterier gällande fokusländer.

  • Viktigt hur prioriterad verksamhet motiveras i den kommande treårsplanen.

  • Viktigt att diskutera hur vi ska förhålla oss till gamla årsmötesbeslut i den kommande treårsplanen. De beslut som inte inkluderas i planen bör eventuellt tas tillbaka till årsmötet.

  • Verksamhetsplanen för 2016 är inte stringent, vilket gör den svårläst.

  • Viktigt att formulera målen för flyktingarbetet så att de finns en inbyggd flexibilitet som gör målen relevanta i förhållande till de snabba förändringar sker inom Sveriges och Europas “flyktingpolitik”.

 

Styrelsens medskick/ändringar till verksamhetsplanen 2016:

  • Det behöver förtydligas att organisationsöversynen avser sekretariatet, inte organisationen i sin helhet.

  • Det första effektmålet under flykting och migranter behöver förtydligas så att det framgår att det avser personer som söker asyl i Sverige.

  • Det behöver förtydligas att skrivningarna om samordning gällande individfall avser digitala kanaler.

 

Styrelsen beslutar.

 

att med föreslagna ändringar från styrelsen godkänna verksamhetsplanen för 2016 .



§ 115. BUDGET 2016

Annica Blidegård föredrar.

 

Sedan den övergripande budgeten som presenterades på decembermötet 2015 har det skett vissa förändringar i Cocoa, den internationella kontoplanen, som medfört visas förändringar i budgeten.  Intäktsprognosen på 114 miljoner kronor kvarstår. På kostnadssidan har kostnaderna för vissa kampanjer flyttats från de strategiska målen till allt övrigt arbete för mänskliga rättigheter och mobilisering inom aktivism har flyttats till strategiskt mål fem. De strategiska investeringarna för 2016 i form av av projekttjänster, uppgår till 4 miljoner kronor.

 

I och med att mobilisering kom att inkluderas under mål fem blev den svenska sektionens procentuella resursfördelning mellan målen 79/21, vilket är mer överensstämmande med den internationella rörelsens målsättning 80/20.

 

Prognosen för reserverna: 72 miljoner.

 

Styrelsen framför:

  • Hur skulle fördelningen se ut om man kan dela upp den internationella stapeln på 80/20?

 

Sekretariatet svarar:

  • Det finns en konsoliderad redovisningen för hela Amnestys verksamhet men det går inte att se exakt hur de svenska pengarna till den internationella rörelsen har använts.

 

Styrelsen beslutar

 

att godkänna budgeten för 2016.



§ 116. INTÄKTSPROGNOS 2017-2021

Annica Blidegård föredrar.

 

Styrelsen noterar att Amnestys försäljning, som utgör en väldigt liten inkomskälla, inte omnämns, men vill mot bakgrund av att det visat sig finnas en viss efterfrågan flagga för möjligheterna att utöka denna kanal i rent marknadsföringssyfte. Sekretariatet svarar att det kommer att tas fram en tillväxtplan där olika kanaler kommer att beaktas.

 

Styrelsen noterar vidare att det står om vägval och statligt stöd och frågar hur det ska tolkas.

Sekretariatet föreslår ingen förändring här, men har sedan tidigare i uppdrag från styrelsen att bevaka frågan. Det händer en del i den internationella rörelsen på det här området, och sekretariatet lyfter att styrelsen kan behöva diskutera det framöver.

 

Styrelsen lägger rapporten till handlingarna.



§ 117. STYRELSENS ARBETSORDNING

Karin Linkhorst föredrar.

 

Styrelsen ser över sin arbetsordning två gånger per år. Till denna översyn har inga förslag uppkommit och till styrelsens junimöte är en mer övergripande översyn planerad.Styrelsen påpekar att syftet med den kommande översynen är att göra arbetsordningen mer överskådlig och mindre omfattande.

 

Styrelsen beslutar

 

att behålla styrelsens arbetsordning oförändrad.



§ 118. INFÖR ÅRSMÖTET (FRÅGOR STYRELSEN VILL FÖRESLÅ ÅRSMÖTET)

Lina Jakobsson föredrar.

 

Årsmötesförberedelserna fortskrider enligt plan. Paketerbjudanden för boende och resa börjar ta form och information kommer att gå ut till medlemmarna i kallelsen som skickas den 5 februari.

 

Programmet - seminarier och övrigt innehåll

 

Styrelsen framför

  • Viktigt att låta aktivismen synas och uppmärksammas under årsmötet. Det kan vara i form av utställningar, presentationer, videofilmer och så vidare. Så som aktivisterna själva väljer att presentera sitt arbete under det gångna året.

  • Viktigt att förslag på förändringar av arbetsordningen för mötet tas upp på ett transparent sätt.

  • Inget viktigt seminarium får äga rum innan alla har haft möjlighet att komma fram till årsmötet.

  • Den långsiktiga riktningen ska vara ett pass som inte konkurrerar med andra seminarier.

  • Viktigt att synliggöra de internationella gästerna mer och att ge dem större utrymme under seminarierna - involvera dem och deras erfarenheter i seminarierna. T ex under passen “Governance Reform” och svenska sektionens årsmöte, uppdrag inom sektionen osv.

  • De internationella gästerna ska bjudas in till den del av styrelsemötet som är innan årsmötet.

  • En möjlighet är att inte bara låta de som själva blivit utsatta komma till tals utan att även ha ett anförande med någon som själv är en inspirerande människorättsförsvarare. (Koppling till aktivismen.)

  • Till marsmötet vill styrelsen ha en ansvarsuppdelning - vilka pass sekretariatet respektive styrelsen ansvarar för.

 

Styrelsens förslag till årsmötet

På årsmötet 2015 beslutades att tidigarelägga motionsstoppet med två veckor. I styrelsens förslag till årsmötet ingick att även tidigarelägga kallelsen med två veckor, vilket inte omnämns i årsmötesprotokollet.

 

1.) Stadgeändring för att tidigarelägga kallelse till årsmötet

 

Styrelsens medskick till sekretariatet:

  • Det är absolut önskvärt att kallelsen går ut fjorton veckor före årsmötet, alltså två veckor före motionsstoppet, vilket är fullt möjligt med nuvarande stadgar i och med att det står senast 12 veckor före årsmötet i stadgarna. Styrelsen är dock osäker på om det är önskvärt att lyfta frågan om stadgeändring på nytt och ber sekretariatet att undersöka vad som hände med frågan under årsmötet 2015.

  • Förslaget är färdigskrivet och styrelsen beslutar på marsmötet huruvida det ska ingå i styrelsens förslag till årsmötet.  

 

2.) Stadgeändring om att förtroendevalda i ett organ som väljs av årsmötet ska vara medlemmar i Amnesty

 

Styrelsens medskick till sekretariatet:

  • I och med att det i underlagen till Governance Reform-processen framgår att icke medlemmar kan ingå i olika utskott är det viktigt att i stadgarna reglera hur svenska sektionen ser på förtroendevalda ledamöter i det här avseendet.

  • I stadgarna står det att medlem i grupp ska vara medlem i Amnesty och att personalrepresentanten i styrelsen ska vara medlem i Amnesty, därför kan det ses som en logisk följd att förtroendevalda i ett organ som väljs av årsmötet också ska vara medlemmar i Amnesty. Detta bör framgå i förslagets bakgrundsbeskrivning.

 

3.) Stadgeändring gällande antal årsmötesordförande

Förslaget syftar till att öka antalet medlemmar som har kompetens och relevant erfarenhet för att kunna axla rollen som årsmötesordförande. Detta för att på sikt öka mångfalden och underlätta rekryteringen av årsmötesordförnde till Amnestys årsmöten.

 

Styrelsens medskick:

  • Delar av styrelsen menar att frågan om årsmötesordförande bör ingå i det större och mer omfattande utredningen om årsmötesfrågor som finns planerad.Det krävs ingen stadgeändring för att arbeta mer aktivt med att lyfta fram personer och förbereda fler medlemmar för att kunna axla rollen som årsmötesordförande.

  • Andra delar av styrelsen menar att antal årsmötesordförande är en viktig fråga som bör hanteras separat då det annars kommer att dröja minst två årsmöten innan förslaget om fler än två årsmötesordföranden kan implementeras. De menar att det är viktigt att snabbt påbörja arbetet med att bredda underlaget och att arbeta för ökad mångfald.

  • Styrelsen enas om att föreslå en stadgeförändring som innebär “minst två” ordföranden. Det öppnar upp för en ökad inkludering, men skapar inte ytterligare hinder om det är svårt att hitta passande kandidater.

 

4.) Medlemsavgiften

 

Styrelsens medskick:

  • Underlag till tidigare årsmöte visar att det tar stora resurser i anspråk och medför risk för avhopp att höja avgiften.

  • Inte rätt årsmöte att diskutera en höjning.

  • Styrelsen ber sekretariatet att i underlaget till marsmötet ta med en skrivning om att en höjning skulle innebära en stor omställningskostnad och en stor risk för avhopp i och med att medlemmar som betalar sin avgift med autogiro måste förnya den hanteringen. Styrelsen kommer på marsmötet att fatta beslut om huruvida detta tillägg ska ingå i förslaget eller inte.

 

5.) Kostnadsersättning

 

Styrelsens medskick:

  • Årsmötetsbeslutet från 2014 handlade om att utöka sektionsstyrelsens möjligheter till kostnadsersättning. I och med att det inte går att förändra kostandsersättningen i någon större utsträckning finner styrelsen det svårt att tolka årsmötets uppdrag/avsikt. Därför väljer styrelsen att presentera två olika modeller för årsmötet att ta ställning till. Det bör framgå att styrelsen inte själv vill besluta om sin egen ersättning och därför väljer att gå till årsmötet istället för att själva besluta om ändringar i sina riktlinjer.

  • I förslaget ska det inte användas värderande ord och styrelsen ska inte föreslå eller argumentera för den ena eller andra modellen.

  • Förslaget till marsmötet ska innehålla ett räkneexempel där det framgår hur mycket pengar varje ledmot kan få genom de olika modellerna.

  • Beslutet ska delas upp. Den första att-satsen ska gälla båda modellerna, det vill säga att det som är ersättningsgrundande ska innefatta fler styrelseaktiviteter än idag. Därefter ska två olika modeller för hur beloppet för ersättning kan beräknas presenteras. Den ena modellen ska vara baserad på förlorad arbetsinkomst, medan den andra modellen ska vara ett platt arvode som kan sökas av alla styrelseledamöter.

  • Förslaget gäller endast årsmötesvalda ledamöter.

  • Generalsekreteraren ska inte kunna besluta om ersättningen.

 

6.) Utveckla kompetensen att hantera kontroversiella frågor inom den internationella rörelsen

Förslaget syftar till att årsmötet ska ge styrelsen i uppdrag att driva frågan om att skapa bättre strukturer och system internationellt för att hantera kontroversiella frågor i rörelsen. Det innebär att ha sektionens mandat att driva frågan om hur den internationella rörelsen drar lärdomar från processen med sexarbetspolicyn och säkerställer en kompetens att hantera motsvarande situationer i framtiden. Arbetet kan komma att inkluderas i Governance Reform-processen men om det uppstår behov (om önskvärda resultat uteblir) ska styrelsen ha årsmötets förtroende att utforma en motion till ICM 2017.

 

Styrelsens medskick:

  • Bra för årsmötet att veta att styrelsen bedömer att den här frågan kan bli aktuell att driva inför nästa ICM.

  • Drivkraften ska vara framåt, mot nya kommande processer.

  • Bakgrunden bör kort beskriva att orsaken till förslaget är att policyutvecklingen gällande sexarbetspolicyn inte hanterades på ett bra sätt. Viktigt att det framgår att det är därför styrelsen lägger fram förslaget. Bör även framgå att fler sektioner delar den svenska sektionens åsikter om processen och ser behovet av att säkerställa bättre rutiner framåt.

  • Bör också framgå att den internationella styrelsen håller med om bristerna i processen och har en uttalad ambition att vara med och utveckla de här frågorna/rutinerna.

  • “Kontroversiella frågor” ska beskrivas med samma begrepp som den internationella styrelsen använder när de beskriver planerna/ambitionerna inom det här området.

 

Styrelsen beslutar


att uppdra till sekretariatet att utifrån styrelsens diskussion återkomma till marsmötet med förslagpå årsmötesförslag från styrelsen gällande:1) Stadgeändring för att tidigarelägga kallelse till årsmötet 2) Stadgeändring om att förtroendevalda i ett organ som väljs av årsmötet ska vara medlemmar i Amnesty 3) Stadgeändring gällande antal årsmötesordförande 4) Medlemsavgiften 5) Kostnadsersättning till sektionsstyrelsen och 6) Internationell policyutveckling.



§ 119. FEEDBACK-ÖVNING

Styrelseintern övning som inte protokollförs.



§ 120. LÅNGSIKTIGA RIKTNINGEN

Anna Lindenfors föredrar.

 

Disposition och form för den “Långsiktig riktning för Amnesty 2016-2027” har reviderats utifrån den diskussion styrelsen förde på styrelsemötet i december 2015 och en fortsatt diskussion mellan sekretariatet och planeringsutskottet. Därefter har styrelsen fört en diskussion i styrelsens forum och godkänt dispositionen i där. I underlaget presenteras inledning och de sex föreslagna riktningar som årsmötet ska besluta om. Övriga delar av dokumentet, det vill säga de delar som sätter den långsiktiga riktningen i sitt sammanhang och bilagor med omvärldsanalys, medlemsundersökning, resultaten av konsultationsprocessen och annan bakgrundsinformation kommer att presenteras för styrelsen på marsmötet.

 

Den nuvarande formen innebär att den långsiktiga riktningen är ett normerande dokument, snarare än ett strategidokument. I den inledande paragrafen (inledningen) presenteras vad som kännetecknar den svenska sektionen och det som utgör grunden och utgångspunkterna för de andra riktningarna. Det enda dokument som sträcker sig över 12 år är stadgan. Syftet med den långsiktiga riktningen är bland annat att överbrygga 'gapet' mellan de fyraåriga strategiska planerna och stadgan/visionen.

 

Förutom den inledande paragrafen (inledningen) består den långsiktiga riktningen av sex riktningar:

  • Internationella rörelsen

  • Prioriteringar

  • Påverkan och synlighet

  • Medlemsdemokrati och aktivism

  • Mångfald

  • Mobilisering

 

Styrelsens allmänna medskick:

  • Styrelsen föreslår en del språkliga förändringar i forum, vilka styrelsen ber sekretariatet att beakta/ta ställning till i den slutgiltiga bearbetningen.

  • Mångfald och synlighet är områden som lyfts fram av rörelsen, därför är det viktigt att de synliggörs i riktningen.

  • Gällande prioriteringar är det viktigt att styrelsen är tydlig på årsmötet och talar om att den svenska sektionen inte kan arbeta med frågor som vi inte får material till från det internationella sekretariatet (om det inte är frågor som handlar om lokal relevans vilka regleras av särskilda riktlinjer). Går den typen av motioner igenom på årsmötet kommer det trots årsmötesbeslut inte att påverka verksamheten i någon större utsträckning.

  • Hela dokumentet bör översättas till engelska.

  • “Trovärdighet” är ett svårt begrepp att använda. Amnesty ska vara korrekta och kämpa för mänskliga rättigheter, men vad som anses trovärdigt eller inte av andra kan påverkas av det politiska landskapet, vilket kan förändras.

 

Styrelsens medskick gällande inledningen/portalparagrafen:

  • Vad avses med begreppet “vi”? Är det vi, i den svenska sektionen eller vi, hela den globala rörelsen? Styrelsen ber sekretariatet att titta på begreppet “vi” i inledningen/portalparagrafen.  

 

Styrelsens medskick gällande internationella rörelsen:

  • I de fyraåriga strategiska målen prioriterar den internationella rörelsen lokal relevans som en strategiskt viktig fråga. Den långsiktiga riktningen sträcker sig dock tolv år framåt. När vi gör prioriteringarna i den kan vi inte luta oss mot den internationella rörelsens prioriteringar eftersom vi i nuläget inte vet vad de kommer att vara om fyra år.

  • Styrelsen diskuterar punkt nummer två under internationella rörelsen och enas om att behålla den skrivning som föreslås i underlaget. Det vill säga “Amnesty i Sverige prioriterar internationell solidaritet och arbetar mot allvarliga människorättskränkningar var de än sker i världen, så även i Sverige.” Styrelsen vill dock byta ut att prioriterar internationell solidaritet till att internationell solidaritet är en utgångspunkt.

  • När kränkningar som sker i andra länder också sker i Sverige är det viktigt att vi inte bara arbetar med dessa frågor i andra länder, utan också i Sverige. Annars riskerar vi att inte framstå som en “trovärdig” aktör. Att det är så vi ska arbete framgår av den föreslagna skrivningen, vilket är bra.

 

Styrelsens medskick gällande prioriteringar:

  • Lägg till: Där vi bedömer att vår röst är viktig. Där vi kan påverka och bidra till den internationella rörelsens mål. (Det handlar om den svenska sektionens komperativa fördelar och öppnar upp för sådant som inte bara ryms inom påverkansarbetet.)

 

Styrelsens medskick gällande påverkan synlighet:

  • Ändra sista meningen: Det viktiga är att få fram att det är många arenor som avses. Lägga till något som ringar in en “stor/stark” närvaro på “många/på en mångfald av olika arenor”.



Styrelsens medskick gällande mångfald:

Styrelsen diskuterar var ambitionsnivån bör vara inom området mångfald. Är det relevant att sträva efter att Amnestys medlemmar och sekretariat ska representera den mångfald som finns i det svenska samhället, eller kommer en sådan satsning att ta allt för mycket resurser i anspråk som Amnesty istället bör satsa på att minska alvarliga människorättskränkningar?

 

  • Styrelsen vill ha en högre ambitionsnivå än vad som står i den nuvarande mångfaldspolicyn.

  • Det finns ett juridiskt ramverk i Sverige som gör det obligatoriskt att på sekretariatsnivå “riva hinder”. Nuvarande policy är i enlighet med svensk lagstiftning men inte mer ambitiös än så.

  • Riktningen om mångfald bör gälla hela organisationen, både medlemmar och personal. Det handlar om vilken typ av organisation vi vill vara.

  • Mångfaldsarbetet är jätteviktigt, att fler ser Amnesty som en möjlig organisation att engagera sig i. Det bör vara en viktig aspekt i all Amnestys planering.

  • I Governance Reform-processen framförs att det är sektionernas ansvar att bidra till mångfalden inom den globala rörelsen och styrningen av densamma.

  • Gällande inkludering: I dagsläget är all information på webben på svenska. Vi gör ett bra arbete för flyktingar och migranter men det finns ingen information på webben som de kan förstå.

  • Amnesty saknar ett helhetsgrepp gällande mångfald och det kanske är just det som ska utmärka den långsiktiga ambitionsnivån, att ta ett helhetsgrepp om mångfaldsfrågorna. Mångfald ska vara ett aktivt ställningstagande och genomsyra hela vår verksamhet, men resursfrågan är viktig och amitionsnivån kommer att behöva förtydligas i en strategi.

  • Resursfrågan blir inte lika central om fokus är på utbildning och kompetenshöjning inom organisationen.

  • Nu står det “alla som vill arbeta med mänskliga rättigheter”. Eventuellt avgränsa till “alla som vill arbeta med mänskliga rättigheter utifrån Amnestys perspektiv”.

  • Begreppet “vill” är också problematiskt. “...de som vill gå med i Amnesty.” Problematiken ligger i att allt för många inte vill det i nuläget. Vi behöver arbeta för att förändra människors inställning till Amnesty.

  • Det är tydligt att vi inte har landat i den ideologiska frågan vad mångfald innebär för Amnesty. Ett normkritiskt arbete är viktigt. Vi kan ha ett intersektionellt perspektiv på allt vi gör och så vidare, men detta är inget som kan ingå i den långsiktiga riktningen.

  • Lyckas vi inte uppnå ökad mångfald kommer vi inte bli effektiva i vårt påverkansarbete.

  • Det här är inte bara något vi måste lägga pengar på, det finns också goda anledningar att tro att det även kommer att generera pengar, eftersom det är en investering.

 

Styrelsen föreslår en förändrad skrivning gällande mångfald:

Amnesty i Sveriges arbete för att vara en tillgänglig och inkluderande organisation genomsyrar hela vår verksamhet. Vi arbetar aktivt för att riva hinder för att alla som vill arbeta för mänskliga rättigheter ska kunna göra det i vår sektion.

 

Nästa steg:

  • Den 8 februari skickas den långsiktiga riktningen på konsultationsrunda till distrikten. Det kommer att biläggas en handledning med diskussionsstöd. De distrikt som vill att någon från sekretariatet eller styrelsen kommer och berättar om den långsiktiga riktningen är välkomna att höra av sig.

  • Vad det gäller den slutgiltiga produkten med övriga texter och bilagor framför Tora Törnquist att hon kan komma att lägga upp frågor/förslag i styrelsens forum. Det är därför önskvärt att styrelsen har styrelsens forum under viss bevakning och beredskap att agerar om/när det efterfrågas.

 

styrelsen beslutar

 

att ge sekretariatet i uppdrag att utifrån styrelsen medskick utarbeta ett slutgiltigt förslag till “Långsiktig riktning för svenska sektionen 2016- 2027” till styrelsens marsmöte 2016.



§ 121. UPPDATERING FRÅN INTERNATIONELLA STYRELSEN

Rune Arctander föredrar.

 

Viktiga områden för den internationella styrelsen 2015/2016

  • Governance Reform-processen. Styrelsen arbetar dels med förslaget till ny styrmodell dels med förslag till stadgeändringar i enlighet med förslaget till ny styrmodell.

  • Human rights impact inom de fem strategiska målen.

  • Satsningar på tillväxt och fundraising. Den internationella styrelsen kopplar ihop frågor som rör möjligheterna att behålla medlemmar som aktivister och givare med frågan om fundraising. För att bland annat utveckla servicen till medlemmarna i sektionerna kommer den internationella styrelsen att satsa på bättre online-kompetens och vidareutveckla det strategiska arbetet gällande online-mobilisering.

  • Fortsatta satsningar inom GTP - Global Transition Program (de nya regionala kontoren). Processen har pågått i fyra år och ska färdigställas under 2016. Det ska göras en utvärdering av hela processen som ska presenteras på ICM 2017.

  • Theories of Change. Den internationella styrelsen värdesätter sektionernas arbete som har varit väldigt avgörande i framtagandet av de tolv förändringsteorierna

  • Sexarbetspolicyn. Den internationella styrelsen kommer att fatta beslut om den slutgiltiga policyn på marsmötet. Därefter planerar styrelsen att utarbeta nya strategier för framtagandet av “kontroversiella” policyer inom den internationella rörelsen.

 

Svenska styrelsen framför:

  • GTPn har ju inneburet vissa kompetensförluster, var befinner sig arbetet gällande personal och komptensutveckning nu. Svenska sektionen har en del grupper som fortfarande saknar kontaktpersoner på internationell nivå.

  • Hur fortskrider diskussionerna kring att skapa gemensamma definitioner av medlemmar, supporters och aktivister?

  • Det saknas fortfarande system och strukturer som understödjer skapandet av “Ett Amnesty”.

 

Rune svarar

  • I GTPn har vi arbetat i etapper och haft en lärprocess under vägen. Vi upplever att skiftena i de senaste etapperna har fungerat bättre än i de första skiftena, även om det inte går att undvika att nyckelpersoner försvinner. Vår förhoppning är att ansvaret för den bilaterala dialogen med sektionerna kommer att tydliggöras framöver. Vi börjar se positiva resultat av att ha personal i regionerna,  med regionala kompetenser, som kan stötta på plats inom samma tidszoner.

  • Det är fortsatt svårt att skapa en gemensam definition av “medlem”, som gör att begreppet kan användas på motsvarande sätt i alla sektioner. Det betalande medlemskapet minskar i många av de sektioner som finansierar den internationella rörelsen. Samtidigt är dessa sektioner bra på att få existerande medlemmar att betala mer.

  • Core Standards är nu på plats. Det har också skett stora förbättringar gällande koordinering av nationella planer och budgetallokeringar de senaste fyra åren. De satsningar som görs nu handlar främst om att få på plats ett internationellt ramverk gällande fundraising.



§ 122. GOVERNANCE REFORM-PROCESSEN

Rune Arctander föredrar.

 

Tidigare försök att förändra Amnestys styrmodell har resulterat i många studier, men endast små förändringar. Det nya förändringsförslag som fyra arbetsgrupper har utarbetat under hösten 2015 har skickats på remiss till alla sektioner. Den internationella styrelsens förhoppning är att kunna lägga fram ett relativt färdigt försalg till Chairs Assebly and Directors Forum i juli 2016, vilket ska förankras i rörelsen under hösten 2016. I januari 2017  kommer ett sista förslag att presenteras. Beslut ska därefter fattas på ICM 2017.

 

Utgångspunkter för förslaget

  • att förbättra mekanismerna kring ansvarsutkrävande.

  • att förbättra deltagarperspektivet

  • att skapa bättre incitament att utveckla ledare inom den internationella rörelsen

 

Viktiga aspekter i förslaget:

  • Mångfald. Förslaget är tänkt att förstärka mångfalden i styrningen. Viktigt hur de nationella sektionerna kan stötta ett aktivt mångfaldsarbete.

  • Relationerna mellan sektionerna.

  • Att tydliggöra vilka beslut som bör fattas på vilken nivå. Separera beslut till olika forum för att säkerställa att tillräcklig information finns för att fatta beslut på olika nivåer.

  • Införa en Prepcom. som väljer/väljer bort olika förslag/frågor. Processen ska vara transparent.

  • Ny teknologi som ska involvera fler/större del av rörelsen i beslutsprocesserna.

  • Rösträtt, tre olika modeller. Den modell vi har idag, det vill säga antal röster utifrån antal medlemmar, en sektion en röst eller olika antal röster beroende på frågornas art - ekonomiskt starka sektioner skulle då ha mer att säga till om i ekonomiska frågor.

 

Styrelsens medskick till remissvaret:

  • Bör förtydligas i texten att avsikten är att Global Assembly genom votering kan  “överklaga” Prepcoms beslut gällande vilka förslag som ska tas upp i Global Assembly. Nu kan man läsa förslaget som att Prepcom bestämmer helt och fullt.

 

  • Bättre incitament för att utveckla ledare på global nivå - Förslaget kan snarare uppfattas som att det motarbetar ledarskapsutveckling i och med att det bara är en person (plus en observatör) som ska delta på Global Assembly och att det ska vara samma person som ska vara sektionens representant i det regionala forumet. Det skapar ett väldigt sårbart system.
    Rune motiverar förslaget: Genom att reducera antalet deltagare blir beslutsprocessen effektiv, vilket i sin tur skulle minska kostnaderna. Eftersom dagens system inte skapar incitament för att utveckla ledare på global nivå så är det inte säkert att det är antalet personer som är avgörande för den frågan. Det finns också tankar på att genom ny teknologi öppna upp de regionala forumen, men detta beskrivs inte i förslaget.

 

  • Det faktum att sektionerna ska representeras av färre personer riskerar att minska mångfalden och att öka kraven på de personer som väljs ut som representanter. Uppdragets karaktär försvårar också möjligheterna för ideellt engagerade personer att åta sig uppdraget. Det finns en risk att besluten i allt större omfattning kommer att fattas av tjänstemän. Om tjänstemännen inte inkluderas i Global Assembly finns risk att det skapas en parallell struktur för “directors” (i och med att små och svaga sektioner inte kommer att kunna skicka förtroendevalda representanter till Global Assembly), som blir de reella beslutsfattarna.
    Rune motiverar förslaget: Det blir ett större ansvar knutet till den person som representerar en sektion, men vi har försökt att renodla uppdraget genom att ta bort andra element som idag ingår på ICM. Tanken är att få fram personer som kan göra en bättre insats på internationell nivå i och med att de har rätt underlag/information för att fatta beslut på olika nivåer. Observatören ska vara “director”, men om det skapas parallella beslutsstrukturer är en kulturfråga och bör adresseras som sådan.

 

  • Tydliggör frågorna kring ansvarsutkrävning.Vi saknar en tydligt definierad grund i demokratifrågan. Det står att vi först och främst är ansvariga gentemot rättighetsbärarna. Det är ju alla. Vad händer då med ansvaret gentemot våra medlemmar och gräsrötter? Vi i den svenska sektionen vill se att medlemmarna tydligt utgör basen i demokratin.
    Rune motiverar förslaget: Förslaget bygger på att det även fortsättningsvis ska vara medlemmarna som utgör den demokratiska förankningen i organistionen. Det texten i förslaget försöker uttrycka är att Amnesty inte jobbar för medlemmarnas väl och ve utan för människor vars rättigheter kränks.

 

  • Rösträtten - Om medlemmar utgör grunden i Amnestys demokrati, hur kan då enheter såsom kontor som inte representerar några medlemmar föreslås ha rösträtt? Rösträtt bör bara vara förbihållet sektioner med demokratisk förankring. Det är också viktigt att Amnesty enas om en definition av vad som utgör en medlem. Vi kan förändra systemet så att mindre sektioner blir starkare i förhållande till större sektioner, men inte en sektion en röst. Svenska sektionens remissvar ska återspegla tidigare årsmötesbeslut gällande rösträtten. Det skulle eventuellt kunna vara ett spann mellan 1-3 röster i kombination med andra demokratistärkande åtgärder såsom att svagare sektioner kan få resurser/stöd som ökar deras möjligheter att delta i remissförfaranden och andra delar av beslutsprocesserna.  

 

  • Vi ser en risk med att de regionala forumen skapar en negativ regionalisering. Det är inte heller säkert att geografisk region utgör de bästa grunderna för ett bra samarbete. Behöver finnas starka strukturer även för andra samarbeten, mellan regioner eller mellan sektioner som inte ingår i samma regioner. Det saknas också mekanismer för ansvarsutkrävande mellan sektioner.
    Rune motiverar förslaget: Ingen är bättre på att hantera den risken än sektionerna själva. Den internationella agendan måste vara tydlig. En kulturfråga där vi måste arbeta för att kontinuerligt stärka den globala förankringen.

 

  • Meeting of the movement, det är en outvecklad del av förslaget och det är otydligt huruvida det ingår som en del av organisationens styrning. Det vill säga det är otydligt om dessa möten ska ha någon makt. Det kan vara att föredra för att stärka medlemmarnas känsla av ägarskap för organisationen. Vilka ska representera sektionerna på dessa möten och vem/vilka ska bekosta dessa möten?

 

  • Ungdomar ska inte ses som en egen grupp, det ska finnas strukturer där ungdomar kan och bjuds in att delta som vem som helst.



Diskussion om lärdomarna från processen som ledde fram till sexarbetspolicyn

 

Rune framför:

  • Nu kommer en draft till den norska rapporten. Policyn öppnas upp för klargöranden men ingen öppen konsultation. Den internationella styrelsen har möte om sexarbetspolicyn i mars.  

  • Den internationella styrelsen vill göra en utvärdering av hur den internationella rörelsen hanterar policyutveckling inom Amnesty. Det vi har startat nu är en revision av sättet vi utvecklar policyer på. Hur vi startar processarbetet, hur en policy blir till och hur den utvecklas, inklusive riskanalyser och hur hanteringen är när det gäller “utmanande” ämnen. Hur vi engagerar rörelsen i policyutvecklandet och hur vi engagerar stake-holders som inte är del av organisationen, det vill säga andra med kunskap/intresse i frågan. Vi kommer även i framtiden att behöva fatta svåra beslut, men det är viktigt att det finns en koppling mellan en god process och de beslut som fattas.

  • I processen gällande sexarbetspolicyn var de tillgängliga resurserna och förväntningarna inte överensstämmande.

  • Att arbeta med arbetsgrupper var dock en deltagandemetod som fungerade bra och ett arbetssätt som den internationella styrelsen vill fortsätta med.

  • I framtiden ska det finnas en form för policyutveckling och de strategiska val vi gör inom organisationen.

  • Processen kring detta ska inledas på den internationella styrelsens nästa styrelsemöte. En viktig fråga att enas kring är vad som är kontroversiella frågor inom organisationen.

 

Styrelsen ställde frågor kring processen och vad som händer nu, rune lyfter att det funnits stora brister i processen och att den internationella styrelsen kommer att diskutera det och rapportera tillbaka till ICM 2017.

 

Styrelsen beslutar

 

att uppdra till sekretariatet att i samråd med intenationella utskottet och utifrån styrelsens diskussioner ta fram och skicka in ett remissvar om “Governance Reform”.



§ 123. NY UTSKOTTSINDELNING

Tora Törnquist föredrar.

 

På grund av föräldraledighet behöver några förändringar i utskottsindelningen göras under pågående styrelseår.

 

Styrelsen beslutar

 

att utskottsfördelning för återstoden av verksamhetsåret 2015-2016 ser ut som följer:

 

Ekonomiutskottet

Mårten Rosander - sammankallande

Elisabet Stålhane

Erik Thornberg

 

Internationella utskottet

Lars Gäfvert - sammankallande

Ginbot Abraha

Mårten Rosander

 

Kommunikationsutskottet

Amanda Jackson - sammankallande

Elisabet Stålhane

 

Planeringsutskottet

Tora Törquist

Karin Linkhorst

Anders Hällbom

Staffan Johansson



§ 124. ÖVRIGA FRÅGOR

 

  • Granskningskommitténs kommentarer till sektionsstyrelsen januari 2016
    Anna Lindenfors och Lina Jakobsson föredrar.

 

Granskningskommittén har definierat ett antal punkter som de framför till styrelsen 1) GK finner det svårt att följa upp vissa beslut som hänskjuts till styrelsens forum, 2) GK upplever ojämn och spridd återrapportering gällande årsmötesbeslut kopplade till ICM, 3) GK undrar om styrelsen ser ”Motion gällande utlokalisering av utredare vid det internationella sekretariatet (IS)” från årsmötet 2014 som åtgärdad? 4) GK har noterat att protokoll och andra dokument har publicerats efter angiven deadline samt 5) GK har noterat att effektrapporten för 2014 publicerades i december 2014.

 

Sekretariatetat framför att det i styrelseloggen - öppna beslut kommer gå att se när sekretariatet har presenterat underlag till ärenden som styrelsen hänskjutit till styrelsens forum. Dessa beslut kommer att vara öppna tills dess att styrelsen fattar ett pc-beslut alternativt lägger rapporten till handlingarna (i forum), vilket i båda fallen ska noteras i nästkommande styrelseprotokoll. Styrelsen tar till sig att det som hänskjuts från ett styrelsemöte till styrelsens forum ska stängas på ett formellt sätt.

 

Styrelsen framför att det görs en hel del återrapportering gällande ICM, men ser samtidigt att rapporteringen inte samlas och kommuniceras på ett systematiskt sätt. Styrelsen framför att frågan om att ta ett helhetsgrepp om återrapporteringen från ICM bör lyftas av styrelsen inför nästa ICM.

 

Sekretariatet framför att frågan om utlokalisering av utredare vid det internationella sekretariatet bevakas kontinuerligt som en del av sekretariatets löpande uppföljning av GTP-processen. Styrelsen informeras kontinuerligt och rapport gällande detta ska ingå i  uppföljningen av årsmötesbeslut som ska presenteras på styrelsens marsmöte och läggas fram till årsmötet 2016.

 

Sekretariatet framför att det stämmer att vissa protokoll och dokument blev försenade under våren. Årsmötesprotokollet lades upp tio veckor efter avslutat årsmöte på medlemssidorna men protokollet var inte undertecknat av justerarna förrän drygt elva veckor efter mötet. De fel som angetts har rättats till och sekretariatet tar till sig kritiken inför framtiden. Deadline för Effektrapporten (senast den 31 december) är dock helt i enlighet med riktlinjerna i FRII:s kvalitetskod.

 

Styrelsen hoppas att granskningskommittén upplever att de har fått sina frågor besvarade och lägger granskningskommitténs kommentarer till sektionsstyrelsen till handlingarna.



  • Styrelsen Informerar

Efter styrelsens beslutet om ett nytt format för Styrelsen Informerar har den första texten publicerats i Insats januarinummer 2016. Texten skrevs av styrelsesekreteraren och godkändes av styrelsen. Med anledning av den nya processen lyfter kommunikationsutskottet frågan huruvida styrelsen vill att styrelsesekreteraren ska skriva texten i “vi”-form alternativt använda begreppet “styrelsen” istället för “vi”.

 

Styrelsen beslutar

 

att i Styrelsen Informerar använda begreppet “styrelsen” istället för att skriva texten i “vi”-form. .



  • Hälso- och sjukvårdsgruppen

Tora Törnquist informerar styrelsen om att Hälso- och Sjukvårdsgruppen (en av Amnestys specialgrupper) har kontaktat styrelsen. Tora berättar att hon avser delge hela styrelsen de brev som gruppen lämnat in samt att gruppen bereds en möjlighet att träffa sekretariatet och delar av styrelsen för vidare diskussion.



  • Anmälan av potentiell jäv

Staffan Johansson informerar styrelsen om att han 2016-03-01 - 2016-12-31 kommer att arbeta som ämnessakkunnig på regeringskansliet med placering på finansdepartementet under värdegrundsdelegationen och jobba på deras sekretariat 80 procent och behålla 20 procent på min nuvarande befattning. Staffan ser i nuläget ingen potentiell risk för jäv.



§ 125. MÖTET AVSLUTAS

 

Tora Törnquist avslutar mötet.





Tora Törnquist

Ordförande




Karin Linkhorst

Vice mötesordförande




Lina Jakobsson

Sekreterare




Mårten Rosander

Justerare




FÖRKORTNINGAR

Per Capsulam – beslut som tas av styrelsen mellan styrelsemöten i deras interna forum på Internet

ICM – International Council Meeting, det internationella rådsmötet
MR – mänskliga rättigheter

 

BILAGA 1.

 

§ 106 - STRUKNA PARAGRAFER I ÖPPNA BESLUT

 

Följande paragrafer avrapporteras och stängs:

 

§ 86 (2014) Förslag till budget 2015
att uppdra åt sekretariatet att i samband med den tredje ekonomiska kvartalsrapporten 2015 återkomma till styrelsen med förslag till beslut om den disponibla budgetdelen.

 

§ 137 Rapport om per capsulambeslut

att uppdra åt sekretariatet att i samråd med AIK uppdatera AIKs direktiv så att de stämmer överens med styrelsens hantering av internationella frågor och återkomma med förslag till styrelsens forum senast den 30 juni;

att ge sekretariatet i uppdrag se över rekryteringsprocess för AIK inför 2015 och återkomma med förslag till styrelsens forum senast 30 juni.

 

§ 145 Granskningskommitténs preliminära rapport
att uppdra åt sekretariatet att ta fram en ny modell för hantering av Öppna beslut som syftar till ökad transparens och följbarhet, för implementering senast vid novembermötet.

 

§ 148 Aktivismen i svenska sektionen
att uppdra åt sekretariatet att till styrelsens novembermöte föreslå hur rapporteringen till styrelsen och sektionen kring aktivismen i svenska sektionen ska ske framöver och att i detta inkludera hur styrelsen bör hantera aktivistenkäten i fortsättningen.

 

§ 177 Utredning om ersättning
att uppdra åt sekretariatet att utifrån styrelsens diskussion och rapporten från uppdragsgruppen om kostnadsersättning ta fram ett underlag med konkretiserade förslag om kostnadsersättning till styrelsens decembermöte.

 

§ 34 Riskanalys av sektionens intäkter
att uppdra till sekretariatet att senast i oktober rapportera i styrelseforum om vilken krisberedskap vi har i svenska sektionen med kopplingen till riskhanteringen och hur den uppfyller externa krav på krishantering.

 

§ 42 Uppföljning årsmötesbeslut
§ 40 Motion om ytterligare resurser till arbetet med ”flykting och migration” på sekretariatet
att uppdra åt sekretariatet att inför framtagandet av verksamhetsplanerna för 2016 analysera på vilket sätt och i vilken omfattning arbetet med flykting och migration kan ges ökad prioritet utifrån det ökade trycket på verksamheten och återrapportera till styrelsen senast på decembermötet 2015 om hur beslutet följts upp

 

§ 42 Uppföljning årsmötesbeslut
§ 46 Motion: Sök intresserade medlemmar för uppdrag       

att uppdra åt sekretariatet att till styrelsens decembermöte 2015 föreslå rutiner vid tillsättning av uppdrag i svenska

sektionen.

 

§ 42 Uppföljning årsmötesbeslut
§ 49 Förslag från styrelsen angående de strategiska målen 2016-2019  
att uppdra till sekretariatet att på styrelsens decembermöte ge en rapport om hur arbetet med uppföljning av

årsmötesbeslut från 2014-2015 fortskrider.

 

 

§ 56 Rekryteringsprocessen av AIK
att uppdra åt sekretariatet att inkludera översynen av rekryteringsprocessen av AIK iöversynen av rutiner vid tillsättning av uppdrag i svenska sektionen till styrelsens novembermöte 2015.(4-5 december)

 

§ 66 MEDLEMSKOMMUNIKATION
att “Styrelsen Informerar” från och med styrelsemötet i december 2015 byter format och blir en del av Insats;

att samma information publiceras på medlemssidorna;

att sekretariatet efter varje styrelsemöte skriver “Styrelsen Informerar” utifrån information som KU ger avseende vilka av mötets frågor som ska belysas och texten stäms sedan av med utsedd representant för KU före publicering.

 

§ 80. RAPPORT OM PER CAPSULAMBESLUT      

Effektrapporten 2014                                                            

att godkänna svenska sektionens effektrapport för 2014.

 

§ 86. ÖKAD TRANSPARENS OCH FÖLJBARHET AV STYRELSENS BESLUT                                               

att uppdra åt sekretariatet att från och med styrelsens januarimöte 2016 implementera det föreslagna formatet för “Öppna beslut;

att de beslut som avrapporteras och stängs ska noteras i en bilaga till styrelseprotokollet;

att uppdra åt sekretariatet att från och med styrelsens januarimöte 2016 inkludera en kort sammanfattning av

styrelsens diskussion/er som leder fram till beslut, i underlaget till punkten “Rapport om per capsulambeslut”.

 

§ 89. UPPFÖLJNING EKONOMI 2015 - DEN DISPONIBLA BUDGETEN                                                            

att den disponibla budgetdelen, avseende frivilligt bidrag 2015 till den internationella rörelsen på totalt 10 500 tkr, antas.

 

§ 92. INFÖR VERKSAMHETS- OCH BUDGETPLANERING - ÖVERGRIPANDE BUDGET 2016                     

att godkänna den övergripande budgeten för 2016.