Styrelsemöte Amnestyfonden 27-28 januari 2018

Amnestyfonden hade styrelsemöte helgen 27 – 28 januari, och diskuterade en rad olika frågor: allt från människorättsbiståndet (MR-biståndet) till verksamhetsberättelsen för förra året och verksamhetsplanen för 2018.

 

Fondsekreterarna gick igenom de beslut om MR-bistånd som fattats sedan det senaste mötet. Det rör sig om länder såsom Afghanistan, Honduras, Jemen, Kambodja och Syrien, främst till människorättsförsvarare och asylsökande men även några organisationer. MR-biståndet går till bland annat vårdkostnader efter tortyr, rättshjälp, basbehov för familjemedlemmar som står utan försörjning efter att en familjemedlem försvunnit, stöd till flykt till säker plats, och skydd till kvinnor som utsatts för könsbaserat våld.

 

Styrelsen diskuterade årsredovisning och verksamhetsberättelse för 2017: Amnestyfondens preliminära resultat för 2017 visar på ett positivt resultat jämfört med det budgeterade resultatet. Orsaken är att intäkterna har varit högre (delvis tack vare ett arv som kom in sista dagen i december 2017) och utbetalningarna lägre än budgeterat.Merparten av MR-biståndet gick till Asien (36 procent), Afrika (24 procent), följt av Europa-Centralasien (16 procent) och Amerika (12 procent). Av Amnestyrörelsens fyra strategiska mål gick den största andelen av MR-biståndet till ”Alla känner till och kan utkräva sina rättigheter”. Under 2017 liksom år 2016 verkar det ha skett ett visst skifte från organisationsstöd till individansökningar, men det kräver ytterligare analys, när alla siffror är helt klara.

 

Ett växande problem som diskuterades är de fortsatta svårigheterna att snabbt och säkert förmedla MR-biståndet, särskilt till enskilda människor; svårigheterna beror till stor del på lagar, regler och rutiner i spåren av kampen mot terrorismen/penningtvätt mm men också på att de berörda är på flykt, inte har något bankkonto eller att Amnesty inte kan stå som avsändare. Förmedlingen av MR-biståndet har varit och är mycket tidskrävande. En av flera möjliga lösningar som diskuterades är att bygga upp tätare och mer systematiskt samarbete med regionkontoren, som därefter kan förmedla vidare.

 

I år, 2018, planerar fondhandläggarna och styrelsen att arbeta med stöd till människorättsförsvarare (enskilda människor och organisationer), diskriminerade grupper och personer; människor som är i behov av skydd och säkerhet och organisationer som arbetar med människor på flykt, samt enskilda fall avseende dödsstraff och omvandling av dödsdomar i linje med de globala strategiska målen. Fonden kommer också att att undersöka nya former och metoder för MR-biståndet och tydligare genusperspektiv i biståndet. Efter diskussionen antogs verksamhetsplan och budget för 2018.

 

En av styrelsens arbetsgrupper, den internationella gruppen, skatillsammans med fondhandläggarna, bland annat undersöka och utveckla formerna för samarbete och beslutsfattande inom ramen för den globala samordningen för MR-biståndet samt bidra i sektionens arbete med att ta fram en internationell strategi.

 

Styrelsen och fondhandläggarna diskuterade arbetsordningen från 2015 utifrån en översyn som gjorts under hösten med tonvikt på arbetsbelastning, arbetsfördelning, effektivisering och kvalitet, fondens strategiska roll, systematiskt lärande och effekter av den nya arbetsordningen. En slutsats är att arbetsordningen gör det möjligt att arbeta med strategiska frågor, lärande och uppföljning, och en mer effektiv arbets- och ansvarsfördelning, men att mer kan göras för att utnyttja de möjligheterna fullt ut.

 

Därutöver fick ledamöterna en presentation av Elisabeth Lundgren, avdelningschef för opinion och påverkan, om projektet för medlemsdemokrati (demokratiöversynen) och förberedelserna inför rörelsens nästa strategiska period (2020 – 2023).

 

 

 

Vid pennan – Helena Bjuremalm