Protokoll från svenska sektionens budgetmöte den 20 oktober 2006 Underlag till styrelsemöte 1-2 december 2007

Till: Styrelsen
Från: Sekretariatet
Datum: 16 november 2007

Protokoll från svenska sektionens budgetmöte den 20 oktober 2006

1. Mötet öppnas
Mötet öppnas av sektionens ordförande Anna Nilsdotter, som hälsar mötesdeltagarna välkomna och konstaterar att det är roligt att så många har kommit.

2. Val av mötesordförande, mötessekreterare och justerare
Mötet väljer Gabi Björsson till ordförande, Kristina Lindquist till sekreterare och Maria Eklund till justerare.

3. Fastställande av dagordning
Mötet fastställer den utdelade dagordningen och Gabi Björsson förklarar att den reviderats sedan en första version lades ut på medlemsidorna. Hon uppmanar deltagarna att ställa frågor under mötets gång.

4. Presentation av mötesdeltagarna
Presentation av närvarande deltagare genomförs.

5. Budgetmötets syfte och förutsättningar
Gabi Björsson berättar att idén till budgetmötet föddes ur ett behov att diskutera och förankra budgetförslaget bland medlemmarna. Hon förklarar budgetmötet är ett rådgivande organ som avger rekommendationer till styrelsen. Dessa är just rekommendationer och styrelsen fastställer själva beslut om budget. Det finns således ingen möjlighet att på årsmötet hänvisa till budgetmötets rekommendationer när det exempelvis gäller beslut om ansvarsfrihet för styrelsen.

6. Granskningskommitténs rapport
Maria Eklund presenterar granskningskommitténs (GK) rapport och berättar att det inom GK finns en oro för den snabba tillväxttakt som räknas med i budgetförslaget, vilket alltså handlar om ca 18 procent jämfört med 2007 års budget. Det är GK:s uppfattning att den svenska sektionen bör växa i mer lagom takt med tanke på de konjunkturnedgångar som troligen är på väg. GK befarar att man låser in sig i stora kostnader vid stora satsningar på tillväxt och menar att man bör undvika att sätta sig i en framtida situation där man tvingas till nedskärningar. Hon pekar på att Bancos Humanfond fortsätter att minska men medger att man i förslaget inte heller räknat med en sådan ökning. GK poängterar även vikten av att sektionen klarar de siffror SFI (Stiftelsen För Insamlingskontroll) satt upp för ändamålskostnader och konstaterar utifrån budgetförslaget att man troligen också gör det. Hon tillägger att GK dock ser mycket posititivt på de ökade intäkterna. Slutligen lägger Maria Eklund ett yrkande kring budgetförslaget:

”Jag yrkar på att budgetmötet rekommenderar att budgetramen för 2008 bör vara omkring 58,5 mkr istället för 61,36 mkr enligt det förslag som presenteras på budgetmötet.”

Frågan väcks om yrkandet kommer från GK som instans i sektionen eller från Maria Eklund personligen. Hon svarar att hon inte fått tag på samtliga ledamöter i GK varför yrkandet kan betraktas komma från henne personligen.

Mötet beslutar att lägga GK:s rapport till handlingarna och återkommer till det aktuella yrkandet i slutet av mötet.

Johan Strandell undrar hur utvecklingen har varit i relationen till SFI vad gäller att betrakta en större del av kostnaderna för F2F som ändamålskostnader. Sektionens kassör Jörgen Qwist berättar att man i samråd med sektionens revisor ökat procentandelen från fem till femton och att denna ligger kvar tills vidare. Han konstaterar att vi ligger väl inom ramen och att Amnesty i England har en motsvarande andel på 20 procent och inte har fått några negativa reaktioner.

Bo Lindblom vill lägga ett yrkande i anslutning till frågan om GK:s rapport. De handlar om att ge GK:s ledamöter tillgång till Amnestyfonden material, för att säkra en tydlig granskning och revision. Han förstår att det finns behov av sekretess kring känsligt material men pekar på den alltmer omfattande granskningen av biståndsverksamhet.

7. Presentation av tema 1: Sektionens budget 2008 samt Amnestyfondens budget 2008
-Sektionens budget 2008
Annica Blidegård presenterar sekretariatets förslag till budget för 2008.

Den största intäktskällan är regelbundna givare och utvecklingen för regelbundna gåvor har varit mycket positiv. Det är också allt fler som betalar medlemsavgiften via autogiro. Hon berättar att programgrupperna i budgeten speglar verksamheten och vad vi satsar på. Vad gäller ”Kampanjer” handlar det bland annat om dignitykampanjen, SVAW, en sommarkampanj, OS i Kina, blixtaktioner och kortkampanjen. ”Information och kommunikation” inkluderar lobby (mediearbete och seminarier), MR-info, Amnesty Press (fem nr/år), Amnestyakademin samt projekten Sneställt (fortsättningsvis i egen regi) och Angeläget. I programgruppen ”Stöd till aktivism” ingår en ny ungdomssamordnare i Malmö, den relativt nya distriktssamordnaren i Stockholm, ett internationell hbt-möte i samband med Europride samt aktivistseminariet. I ”Medlemmar och organisation” ingår kostnader för årsmötet, styrelsen, valberedningen, budgetmötet och granskningskommittén. Nytt för 2008 är också en tjänst som mångfaldssamordnare samt ett utjämningssystem för årsmötesresekostnader. I gruppen ”Insamlingsarbete” presenteras en utökning av F2F, en omvandling av TM till fast verksamhet, företagssamarbeten samt arbetet med ONE Amnesty. Under rubriken ”Gemensamma kostnader” kommer ökade kostnader för utökade lokaler i Malmö samt ökade personalkostnader bland annat på grund av att TM blir fast verksamhet. Vad gäller ”Stöd till den internationella rörelsen” handlar det om avgifter och eventuellt extra stöd till IS samt till MR-projekt i Turkiet. Vidare följer storleken på sektionens reserver internationella riktlinjer och vi kommer även att klara SFI:s nivåer för insamlingskostnader och ändamålskostnader.

Åsa Jacobs frågar hur det fungerar med löpande medlemsår och Sara Ångström förklarar att ett års medlemskap numera gäller ett helt år oavsett när på året man blir medlem. Maria Eklund undrar om ungdomssamordnaren kommer att ansvara för ungdomsverksamheten i hela landet, vilket också är fallet.

Jörgen Qwist undrar vad som främst gör att medlemsantalet kan öka mer än ”linjärt” och Sara Ångström svarar att majoriteten av värvningen numera sker till autogiro, vilket ger en väldigt stor effekt på lång sikt. Man har heller inte räknat optimistiskt eller med stora risker. Hon tillägger att F2F kommer att arbeta mer ute i landet då man sett en viss mättnad i storstadsregionerna.

Inger Lindvall menar att hon ser en risk i att de regelbundna givarna är trötta på att bli uppringda hela tiden och öka sitt bidrag. Sara Ångström svarar att man ringer löpande men inte ständigt och högst en gång per år. Hon menar också att man fått bra respons och att de som undanber sig samtal spärras.

Öjar Janhager undrar om styrelsen har diskuterat att öka de vanliga medlemsavgifterna och Jörgen Qwist svarar att det är en ekonomisk bedömning att 20 kronor är en bra inträdesbarriär.

- Amnestyfondens budget 2008
Fondsekreterare Gunilla Odin berättar om Amnestyfondens budget för 2008. Intäkterna beräknas uppgå till 5,1mkr och härör främst från det insamlingsavtal man har med sektionen. Man har budgeterat med nollresultat där 3,5 mkr går till bistånd och resten till administrativa kostnader. Budgeten baseras på projekt som Amnestyfonden har kunskap om och bundit upp sig till. Vidare är biståndet uppdelat på regioner och i nuläget ganska ojämnt fördelat vilket till stor del beror på att utredningsteamen på IS har låg medvetenhet om Amnestys bistånd.

Andreas Bokerud undrar varför posten ”styrelsen” varierar så mycket över tid och får svaret att kostnaderna för detta beror på var i landet ledamöterna bor.


8. Presentation av tema 2: Ett amnesty- en redovisning
Jörgen Qwist presenterar det som han kallar en ”arbetshypotes” från styrelsens sida. Det handlar om att få synpunkter på ett förslag som ännu ligger väldigt tidigt i beredningen. Han går igenom årsmötesbeslutet från 2007 om tydligare redovisningsregler för grupper och enheter (punkt 42, ORG 51/001/2007) där det bland annat fastslås att styrelsen ska komma tillbaka till årsmötet med fler förslag om att öka transparensen i rörelsens hantering av ekonomin.

Bakgrunden till dessa initiativ är ökade krav på transparens och insyn från samhällets och medias sida vad gäller redovisning av pengar, samtidigt som det både internationellt och inom svenska Amnesty finns en ganska svag kontroll över hur pengarna används. Han menar att åtminstone styrelse och generalsekreterare bör veta exakt hur mycket pengar som samlas in i Amnestys namn och hur de spenderas och att detta hör ihop med frågan om huruvida Amnesty ska vara en slags ”franchiseorganisation” eller om vi ska vara en global rörelse. Idag är svenska Amnesty drygt 100 olika redovisningsställen med egen bokföring och närmare 40 juridiska personer. Det handlar idag om principen ”frihet under ansvar”, där vi i praktiken inte utkräver något direkt ansvar. Det var 2006 mer än en tredjedel av grupperna (37 procent) som inte betalade sin gruppavgift och mot bakgrund av detta kan man enligt Jörgen Qwist undra hur stor andel som kommer att lämna in ett bokslut den 1 mars 2008.

Det är styrelsens önskan att Amnesty redovisar alla de medel som samlas in i Amnestys namn och hur de förvaltas och spenderas. Samtidigt vill man gärna se att aktivismen ökar samt uppmuntra lokal insamling. Det första steget i denna process är årsmötesbeslutet från 2007 och en tydligare redovisningsskyldighet för grupper och enheter. Ett tänkbart nästa steg skulle sedan kunna vara en integrerad redovisning där alla grupper utgör ett eget redovisningsställe och redovisar sin ekonomi på ett sådant sätt och med en sådan kvalitet att sekretariatet kan sammanställa ett samlat bokslut varje kvartal för hela den svenska sektionen. Detta är dock enligt Jörgen Qwist inte en realistisk möjlighet. Istället förordar styrelsen en utveckling mot ETT Amnesty med ett redovisningsställe. Det innebär att alla pengar som samlas in i Amnestys namn lokalt sätts in på sekretariatets centrala konto med en central intäktsredovisning. Grupper och enheter ansöker sedan om medel för sin verksamhet.

Jörgen Qwist menar att det vi vinner på en sådan förändring är först och främst en ökad transparens, dvs att vi kan redovisa alla medel som samlas in i Amnestys namn. Det finns även goda bieffekter såsom att grupper slipper göra ekonomiska bokslut och kan fokusera på MR-arbete, att vi kan omfördela pengar enligt handlingsplanen, att vi får under förutsättning att ekonomin är god har möjlighet att ge ett ”grundbidrag” för alla gruppers MR-arbete, att vi sannolikt får bättre nyckeltal till SFI och sannolikt också ett högre räntenetto.

De negativa konsekvenserna skulle enligt Jörgen Qwist kunna handla om minskad motivation till lokal insamling ”när man inte får behålla pengarna själv”. Poängen med förändringen är emellertid inte omfördelning och det är även möjligt med ett slags ”garantiavtal” för grupper samt eventuellt en handkassa. Vidare kan anslagsprocessen innebära administrativa kostnader och en tröghet i systemet vilket skulle kunna leda till minskad aktivism. Mot detta kan enligt Jörgen Qwist anföras att anslagsprocessen måste göras effektiv, transparent och förutsägbar samt att flera enheter faktiskt redan lever på det här sättet. Den totala administrativa tiden minskas också då man slipper bokföringen. Slutligen skulle en konsekvens bli att sektionens avgift till IS ökar, men detta behöver heller inte betraktas som något negativt.

Diskussionen om grupp- och distriktsavgiften behöver enligt Jörgen Qwist inte kopplas ihop med denna fråga, men det kan ändå vara värt att tala om hur sektionen ska hantera att en stor andel inte följer reglerna, särskilt som årsmötesbeslutet från 2007 ställer krav på grupper och distrikt. Vidare kan man ta upp frågan om vad som händer med alla de juridiska enheter som idag finns inom organisationen och som enligt Jörgen Qwist utgör en splittring som inte är förenlig med tanken om ONE Amnesty. Undantaget skulle givetvis vara svenska Amnestyfonden.

Bo Lindblom tar upp frågan om grupper med mer omfattande ekonomi och hur man exempelvis löser större investeringsbeslut under ett året. Jörgen Qwist svarar att större verksamheter kräver skräddarsydda lösningar.

Sammanfattningsvis menar Jörgen Qwist att det inte är något självändamål att göra om hela Amnestys redovisning, men att en stark press både nationellt och globalt kräver ökad transparens. Årsmötet 2007 bad också styrelsen att komma med fler förslag kring detta. Om det framkommer brister i hur grupperna sköter sin bokföring kommer detta inte fram förrän den 1 mars 2008 och Jörgen Qwist menar att vi inte kan vänta till årsmötet 2009 med att vidta åtgärder. De kommande stegen i denna process är att styrelsens arbetsgrupp bestående av Ebba Hagander, Sune Montán och Jörgen Qwist hämtar in synpunkter från budgetmötet och sekretariatet och eventuellt lägger ett förslag till styrelsens möte i januari. Detta leder i sin tur möjligen vidare till ett förslag till årsmötet 2008.

9. Gruppdiskussioner
Budgetmötet delar upp dig i fem mindre grupper som ombeds diskutera följande frågor:

-Har budgetmötet synpunkter på sekretariatets förslag till budget 2008?
-Vad tycker budgetmötet om centraliserad redovisning?
-Håller ni med om de fördelar/svårigheter/lösningar som Jörgen Qwist presenterade?

-Vad tycker budgetmötet om grupp och distriktsavgiften?
-Om budgetmötet inte vill ha centraliserad redovisning, hur ska vi då bli transparenta som en rörelse? Eller behöver vi inte bli mer transparenta?

Innan deltagarna går ut i grupper förvisar Elisabet Dunder den elektroniska kassabok som grupper och distrikt föreslås använda framgent. En testversion kommer att ligga uppe på medlemssidorna i ungefär en månad efter budgetmötet. Tanken är inte att sekretariatet kommer att gå in och studera gruppernas redovisning närsomhelst under året, utan i samband med årsbokslutet.

10. Redovisning av gruppdiskussioner.
Grupp 5: Tone Alin, Caroline Lundgren, Karin Hede, Maria Eklund, Anna Nilsdotter, Annica Bildegård
Maria Eklund rapporterar att delar av gruppen ville se en lägre budgetram, medan det fanns goda argument från sekretariatet att behålla den föreslagna budgeten då kostnadsramen t ex är lägre än intäktssidan och många beräknade kostnader är rörliga. Vad gäller centraliserad redovisning menar gruppen att det är en bra grundidé och att det är viktigt med transparens. Det var dock delade meningar om systemet att söka pengar. Man är positiv till idén om garantiavtal och tillägger att man måste kunna göra undantag för vissa grupper. Alla deltagare i gruppen vill avskaffa grupp- och distriktsavgiften. Ett alternativ till centraliserad redovisning skulle enligt gruppen kunna vara att man ställer krav på att alla sköter redovisningen i den elektroniska kassaboken. Ett förslag från gruppen är att det ska vara frivilligt att gå in i det centraliserade systemet.

Grupp 4: Inger Lindwall, Andreas Bokerud, Ida Burlin, Ernesto Katzenstein, Ebba Hagander, Mats Engman, Carolina Olsson. Ida Burlin rapporterar. Gruppen menar att ett eventuellt överskott bör fördelas till mindre sektioner. Det finns även ett missnöje lokalt med att informationen till distrikten fungerar dåligt vad gäller F2F verksamhet ute i landet. Angående centraliserad redovisning såg gruppen både för- och nackdelar med detta. Man tyckte att ett garantiavtal för grupperna var viktigt, liksom att ansökningsförfarandet inte får vara för krångligt vilket skulle kunna hämma aktivismen. Man betonade vikten av att förankra tanken om centraliserad redovisning ordentligt väl i alla grupper innan man går vidare med detta, för att inte hamna i en ”vi och dem”-situation. Gruppen diskuterade även frågan om gruppernas handkassa, men hann inte komma in på grupp- och distriktsavgiftens framtid.

Grupp 3: Lena Wallenberg, Gill Widell, Åsa Jacobs, Öjar Janhager, Hasse Nadjie Golkar, Lisa Moraeus, Danne Grundin. Gill Widell rapporterar. Gruppen diskuterade främst frågan om centraliserad redovisning där man funderade över möjligheten att ha en årlig kassa för alla grupper. Man diskuterade även angående gruppavgiften att om den avskaffas kanske grupperna kan samla in penga motsvarande sina egna kostnader. Gruppen tog även upp vikten av att behålla den närheten till givare som gärna skänker pengar till sin lokala grupp.

Grupp 2: Fredrik Johansson, Igrid Eriksson, Caroline Karlsson Musikka, Nahid Hammerholm, Maria Landenius, Lise Bergh, Sara Ångström. Maria Landenius rapporterar. Gruppen diskuterade främst frågan om centraliserad redovisning och var positiv till att vända pengaflödet inom Amnesty. Gruppen såg möjligheten för aktivismen att öka eftersom man med centraliserad ekonomi slipper allt trassel med ekonomin och kan försäkra sig om att pengar inte försvinner. Det vore bra att använda sig av begreppet ONE Amnesty i kommunikationen med grupperna. Ett problem skulle kunna vara att mer välbärgade grupper kan vara svårare att övertyga om värdet av en centraliserad ekonomi.

Grupp 1: Bo Lindblom, Sara Stylbäck, Maria Hälje, Johan Strandell, Jörgen Qwist, Åsa Vinge, Elisabet Dunder. Åsa Vinge rapporterar. Gruppen diskuterade främst frågan om centraliserad redovisning där man ser en tydlig maktförskjutning jämfört med dagens situation den lokala gruppen, men att man eventuellt kan vara beredd att leva med detta. Man bör enligt grupp 1 fråga sig var exempelvis investeringsbeslut som rör den lokala verksamheten ska fattas och menar att man bör undvika hämmande byråkrati. Flera personer är dock positiva till tanken på centraliserad redovisning. Vad gäller gruppavgiften är grupp 1 mer för än emot att behålla gruppavgiften och man menar att det kan vara ett bra sätt att hålla ihop en grupp.

11. Allmän diskussion
Mötesordförande Gabi Björsson sammanfattar redovisningen från gruppdiskussionerna och konstaterar att deltagarna anser att det är viktigt med transparens och att styrelsens förslag om centraliserad redovisning generellt togs emot positivt. Vissa justeringar krävs dock och vissa problem behöver lösas. Deltagarna verkar inte vara helt överens om grupp- och distriktsavgiften. Vad gäller förslaget till budget verkar deltagarna vara positiva men samtidigt betona att det är viktigt att kostnaderna inte skenar iväg.
Ordet lämnas fritt.

Johan Strandell undrar om andra frivilligorganisationer har en centraliserad ekonomi. Han får svaret att exempelvis Rädda Barnen och Greenpeace internationellt har ett sådant system. Gabi Björsson berättar att den tyska amnestysektionen har en slags bank där varje grupp har sitt eget konto hos sektionen och förfogar över detta, men att det är sektionen som förvaltar och redovisar pengarna. Danne Grundin tillägger att den finska sektionen har genomfört det system som presenterats idag, men att de också har mycket färre grupper än den svenska sektionen.

Åsa Jacobs menar att detta är en pedagogisk fråga och att det kanske inte tas emot väl om man talar om att ”söka pengar”. Tone Alin menar att det bör vara relativt lätt för grupperna att få tillbaka de pengar som de skickat in och att detta har med gruppens identitet att göra.

Öjar Janhager menar att man bör betona hur mycket lättare det blir för de lokala kassörerna med en centraliserad ekonomi.

Mats Engman undrar hur det är tänkt med redovisningen av en eventuell handkassa. Jörgen Qwist svarar att det bör räcka att skicka in kvitton istället för att upprätta ett helt bokslut. Danne Grundin tillägger att det bör vara möjligt att dela ut ett aktivitetsstöd som inte redovisas.

Lise Bergh menar att resurserna ska användas där de bäst behövs och att det inte ska finnas grupper som sitter på stora pengar och inte använder dem.
Johan Strandell menar att knäckfrågan är vem som förfogar över pengarna. Det är viktigt att klargöra om den centraliserade ekonomin bara är en praktisk fråga eller om det är tänkt som en fördelningsmekanism.

Jörgen Qwist svarar att det är lätt att blanda in fördelningsfrågan respektive frågan om gruppavgiften i den mer tekniska frågan om transparens i redovisningen. Det är inte säkert att de tre delarna hör ihop och han uppmanar deltagarna att tycka till om detta.

Anna Nilsdotter vill ha ett klargörande om vad steg 3, centraliserad ekonomi, innebär som inte skulle tillgodoses med den elektroniska kassaboken. Jörgen Qwist svarar att om styrelsen skriver på en bokföring så ställs professionella krav på den och med den elektroniska kassaboken blir det fortfarande en rad olika redovisningsställen.

Fredrik Johansson uttrycker att han tycker att förslag är jättebra och undrar hur beslutsgången är. Jörgen Qwist svarar att årsmötet beslutar och att styrelsen kommer att lägga fram ett förslag som har utsikter att gå igenom.

Ingrid Eriksson menar att man bör lyfta bort distriktsavgiften från grupperna.

Caroline Karlsson Musikka är positiv till förslaget och undrar om det finns det någon tanke om ett ”tak” på utbetalningarna? Jörgen Qwist svarar att det finns ramar för hur mycket sektionen ska lägga på lokal aktivism.

Ernesto Katzenstein menar att det finns två delar av Amnesty, den professionella organisationen och aktivistorganisationen. Han menar att vi måste värna om aktivismen och att det för många givare är viktigt med den lokala förankringen. Han tillägger att ordet ”kontroll” används för ofta och att grupperna måste kunna bestämma om sin verksamhet.

Gill Widell undrar hur sektionens bidrag till den internationella rörelsen fungerar. Lisa Moraeus svarar att det är som ett skattesystem, men att detta handlar om fördelning och inte om redovisning.

Sara Ångström poängterar att vi inte öronmärker pengar och att handlingsplanen måste styra verksamheten.

Bo Lindblom anser att de som berörs av ett beslut ska fatta det och att grupperna måste få styra sin egen verksamhet.

Lisa Moraeus sammanfattar diskussionen och konstaterar att hon inte hört någon tala direkt emot centraliserad redovisning. Däremot går det att diskutera fördelningen och att aktivismen är viktig oavsett vilket system man har. Det är viktigt att inte förlora personliga relationer lokalt samt att upprätthålla incitament för insamling. Men tillägger att man istället för gruppavgift kan tänka sig en en miniminivå för insamling.

Omröstning kring de aktuella förslaget sker bland de deltagare som inte representerar styrelse och sekretariat. Utfallet redovisas under punkt 13, ”Budgetmötets rekommendationer”.

12. Information om uppföljning av årsmötesbeslut

- Utjämningssystem för årsmötesresekostnader
Danne Grundin föredrar utifrån det aktuella underlaget. Deltagare på årsmötet ska även fortsättningsvis först vända sig till sitt distrikt för bidrag, men om det inte finns medel där har man möjlighet att söka bidrag hos sektionen. Utifrån geografisk placering av årsmötet samt utifrån tidigare deltagarlistor har man inför årsmötet 2008 budgeterat 40 000 kronor för bidrag för resekostnader i samband med årsmötet. Danne Grundin tillägger dock att siffran kommer att justeras utifrån det behov som föreligger. Andreas Bokerud, som var en av dem som motionerade till årsmötet 2007 om ett utjämningssystem, uttrycker att han är nöjd med sekretariatets förslag.

- Riktlinjer för redovisning
Annica Blidegård föredrar och berättar att riktlinjerna kommer att läggas ut på medlemssidorna i samband med att den elektroniska kassaboken tillgängliggörs.

- Kommunikation med medlemmar
Danne Grundin förklarar utifrån det aktuella underlaget att punkten handlar om det årsmötesbeslut som 2007 fattades utifrån den reviderade motionen om distriktens månad. Huvudbudskapet är att Amnestymedlemmar kan få hjälp från sekretariatet vad gäller att sprida information om verksamheten i grupper och distrikt.

13. Budgetmötets rekommendationer
- Yrkande från Maria Eklund från Granskningskommittén
”Jag yrkar på att budgetmötet rekommenderar att budgetramen för 2008 bör vara omkring 58,5 mkr istället för 61,36 mkr enligt det förslag som presenteras på budgetmötet.”

Röstning genomförs och en majoritet röstar för detta yrkande och emot sekretariatets förslag till budget.
Mötesordförande Gabi Björsson uttrycker förvåning eftersom inga invändningar mot budgetförslaget framkommit under dagens diskussioner. Hon vill förvissa sig om att alla informerat sig om vad alternativen innebär och lämnar därför ordet fritt innan omröstning sker.

Fredrik Johansson undrar om det verkligen är GK:s uppgift att komma med förslag på en exakt siffra vad gäller budget. Vidare menar han att man inte bör misstro ekonomerna på sekretariatet som har ägnat mycket tid och arbete åt denna budget.

Sara Ångström förstår inte varför GK vill sänka budgetramen och tolkar det som att de inte litar på de kalkyler som tagits fram. Hon tillägger att sektionen har tillväxtmål i handlingsplanen.

Maria Eklund menar att hon är visst är optimistisk och att hennes förslag mest handlar om att minska på intäktsramen så att budgeten blir balanserad på 59,7 mkr.

Bo Lindblom menar att GK:s uppgift är att göra en realistisk bedömning och att de kan göra detta oavsett vilka diskussioner som förs i grupperna på budgetmötet.

Anna Nilsdotter menar att sektionen har ett professionellt sekretariat som arbetar utifrån kalkyler. Hon säger att den ekonomiska situationen är en helt annan än i början på 2000-talet då man tvingades till nedskärningar.

Sara Ångström tillägger att sektionen då var väldigt beroende av Bancos Humanfond, vilket inte är fallet idag. Lise Bergh uttrycker att det i allra högsta grad är en välgrundad budget.

Annica Blidegård förklarar att sektionen har tre miljoner i fria reserver och 20 miljoner totalt.

Tone Alin anser att det är bra att frågan har kommit upp och tycker att deltagarna ska rösta om saken igen.

Johan Strandell tycker inte att medlemmarna blint ska lita på sekretariatet utan även lyssna på GK om de har synpunkter.

Maria Eklund medger att vi har ett professionellt sekretariat men att budgeten ändå är en uppskattning inför framtiden.

Jörgen Qwist undrar vad syftet är med justeringen då det ändå är kostnadsbudgeten vi lever efter.

Omröstning genomförs med följande resultat:

Sekretariatets budgetförslag (61,3mkr/59,7mkr): (7)
Granskningskommitténs förslag (59,7mkr/59,7mkr): (5)
Vet ej/Nedlagd röst: (4)

Budgetmötet rekommenderar styrelsen att stödja sekretariatets förslag till budget.

- Centraliserad redovisning
Vad tycker budgetmötet om centraliserad redovisning (utan omfördelning)?
Positiv (alla närvarande)
Negativ (0)
Vet ej (0)

Skall ett eventuellt redovisningssystem inkludera omfördelning?
Ja (7)
Nej (5)
Vet ej (4)

Skall ett eventuellt redovisningssystem innebära ett avskaffande av grupp- och distriktsavgiften?
Ja (9)
Nej (4)
Vet ej (3)

- Yrkande om GK:s insyn i Amnestyfondens verksamhet
Fondsekreterare Gunilla Odin berättar att Amnestyfonden arbetar med denna fråga internt och poängterar att vissa projekt är oerhört känsliga. Lisa Moraeus undrar varför detta diskuteras på ett budgetmöte. Övriga deltagare instämmer och Gabi Bjöson konstaterar att frågan bordläggs.

15. Övriga frågor, utvärdering, slutord från sektionens ordförande och kassör
Annica Blidegård delar ut en skriftlig utvärdering och ber deltagarna att fylla i den. Jörgen Qwist och Anna Nilsdotter tackar alla för deras medverkan och förklarar att diskussionen kommer att hjälpa styrelsen i budgetprocessen.