- Skriv ut
- Uppdaterad 19 Sep 2013
Protokoll från styrelsemöte den 2-3 december 2000 Underlag till styrelsemöte 1-2 januari 2001
-
amnesty international
PROTOKOLL NR 4/2000/2001
Möte med sektionens styrelse den 2-3 december 2000
| Ledamöter | Närvarande |
| Hanna Roberts | X, mötesordförande § 89 - § 109 |
|
Christian Gräslund
Binnie Kristal-Andersson |
X
X, ej § 89-96, § 114-121 |
| Maria Eklund | X |
| Magnus Killander | X, ej § 110 - § 121 |
| Nicklas Liss-Larsson | X |
| Tina Lundh | X, ej § 103 - § 121 |
|
Torbjörn Söderberg
Henrik Zetterquist |
X
X, mötesordförande § 110 - § 121 |
| Suppleanter | |
| Susann Olsson | anmält förhinder |
|
David Langlet
Jan Odqvist |
X
X, ej § 89 - § 109 |
| Sekretariatet | |
| Tessi Fickendey | X, sekreterare |
|
Dan Grundin
Carl Söderbergh |
X
X |
|
Övriga
Carlos Figueredo Stefan Johansson Dick Oosting Jörgen Persson Madelaine Seidlitz |
X, endast § 97 - § 102
X, endast § 102 - §105 X, endast § 102 X, endast § 110 X, endast § 103 - § 105 |
§ 89 Mötet öppnas
Mötesordförande Hanna Roberts hälsar alla välkomna och förklarar mötet öppnat.
§ 90 Val av justerare och rapportör till Grupptrycket
Beslut
att jämte mötesordförande välja Maria Eklund till justerare av protokollet och rapportör till Grupptrycket.
§ 91 Val av ordförandereserv till nästa möte
Hanna Roberts meddelar att hon deltar på den brittiska sektionens styrelsemöte den 27-28 januari 2001 och kommer således inte att medverka på styrelsens januarimöte i Eskilstuna.
Beslut
att välja Christian Gräslund och Maria Eklund till mötesordföranden för nästa möte.
§ 92 Fastställande av dagordning
Beslut
att fastställa dagordningen med de tillägg och ändringar som framgår av protokollet.
§ 93 Protokoll från styrelsens möte den 23-24 september 2000
Beslut
att lägga protokollet till handlingarna.
§ 94 Protokoll från arbetsutskottets möte den 19 november 2000
Beslut
att lägga protokollet till handlingarna.
§ 95 Rapport om per capsulambeslut
Hanna Roberts redogör för det beslut som styrelsen biföll per capsulam den 8 november 2000.
Beslut
att ett utökat tjänsteutrymme omfattande 1,75 tjänster (generalsekreterarens assistent 0,5 tjänst, ungdomsprojekt 0,5 tjänst, styrelsesekreteraren 0,25 tjänst och 0,5 tjänst för registrering) finns tillgängligt fr o m 1 januari 2001.
§ 96 Rapport från sekretariatet
Carl Söderbergh kompletterar den elektroniskt utskickade sekretariatsrapporten med följande tillägg:
- Kampanjen mot tortyr inleddes den 18 oktober med en manifestation på Sergels Torg. Thomas Hammarberg medverkade och cirka 300-400 personer deltog tillsammans med ett flertal artister och politiker. Tusen flygblad distribuerades och Lajos Horvaths utställning tilldrog sig mycket uppmärksamhet.
- Arbetet inför EU-ordförandeskapet fortlöper med fortsatt intensitet. Memorandumet presenterades den 1 december för UD och den 14 december kommer Carl Söderbergh att träffa Anna Lindh för att diskutera mänskliga rättigheter under det svenska ordförandeskapet. Positivt är att Anna Lindh vill driva frågan om gemensamma riktlinjer mot tortyr inom EU.
- Tillsammans med pressekreteraren har Carl Söderbergh träffat PR-byrån Spider Communications, för utformandet av en mediestrategi.
- Ett flertal sekretariatsanställda har inom ramen för personalutbildning fått tillfälle att besöka IS.
§ 97 Rapport från Directors' Forum
Carl Söderbergh rapporterar från Director's Forum, som i år hölls i Kathmandu, Nepal den 10-12 november. Den nepalesiska sektionen valde att starta kampanjen mot tortyr i samband med det intersektionella mötet och arrangerade bl a ett massmedialt mycket uppskattat motorcyckel-rally genom Kathmandus gator med Pierre Sané och Mary Gray. Under mötets tre dagar, uppdagades och löstes ett kvinnligt försvinnandefall.
Carl Söderbergh berättar att International Executive Committee (IEC) nyligen valde Colm O'Cuanacháin till ny ordförande efter Mahmoud Romdhane. Colm O'Cuanacháins ambition är bl a att förbättra kommunikationen mellan sektionerna, IS och IEC, ett arbete som redan har påbörjats genom sektionsutvärderingar. IS har vidare tillsatt den f d australiensiska generalsekreteraren, Kate Gilmore, som direkt ansvarig för personal och arbetsmiljöfrågor. Rekrytering av en ny generalsekreterare för Amnesty International är nu inne i sitt slutskede, med tre aktuella kandidater.
Den sektionsutvärdering som utförts av IEC, visar att minskningen av antalet grupper och medlemmar är en global trend och inte något unikt för den svenska sektionen. Samtidigt fastslår man att de ekonomiska resurserna i främst västsektionerna har ökat markant och med det även kraven på IS, där resursförstärkningen inte står i proportion till tillväxten i resten av den internationella rörelsen. Denna problematik har skapat onödig frustration, då IS inte alltid kan förse de växande sektionerna med efterfrågat material eller information.
Carl Söderbergh berättar vidare om framgången med internetbaserade nätverk, främst i USA. Då den internationella trenden påvisar allt färre aktiva, har man i ett antal länder testat olika konstellationer av medlemskap. Man kan exempelvis bli medlem i en kampanj eller i en storstad, genom skapandet av regionala nätverk inom en sektion. I Indien provar man en "top-down" variant, där medlemskåren breddas efter etableringen av ett kontor. En regional sektion har skapats i Kingston (Karibien) och ett s k resource-center kommer inom kort att öppnas i Asien. Bor man i ett land som saknar sektion, kan man framöver bli en cybermember, d v s medlem i Amnesty via nätet.
Carl Söderbergh berättar slutligen att en del mindre, främst afrikanska sektioner uttryckt frustration med WOOC-regeln (Work On Own Country).
Styrelsen ställer frågor och diskuterar främst vad ett eventuellt avskaffande av WOOC-regeln skulle innebära.
§ 98 Rapport från utskotten
Christian Gräslund berättar att A-utskottet utrett frågan om Amnesty och Rådgivningsbyrån (RGB) samt att man tittat på de internationella riktlinjerna vad gäller direkt och indirekt statligt stöd. Båda ärenden är uppsatta på dagordningen och behandlas under § 103 och § 104.
Maria Eklund, sammankallande i B-utskottet, rapporterar från utskottsmötet den 12 november. Frågan om medlemsutbildning diskuterades och de alternativ som föreligger för att öka deltagandet i MR-kurser och seminarier. Utskottet har bl a diskuterat möjligheten att ta betalt för MR-undervisning och MR-information, något som styrelsen tar ställning till under § 103 - Riktlinjer för direkt och indirekt stöd. Genom en ungdomssatsning under 2002, kommer handlingsplanens mål att nå ut till alla gymnasieskolor att möjliggöras. En utvärdering av enskilda aktivister kommer att presenteras på styrelsens marsmöte. Rapporten om översynen av kampanjarbetet ska vara SCRA (Standing Committee on Research and Action) tillhanda senast den 19 januari. Grupptrycket i december kommer att uppmana distrikt och grupper att inkomma med synpunkter.
Nicklas Liss-Larsson redogör för C-utskottets senaste två möten och inleder med en statusrapport vad gäller aktivistcentret i distrikt Skåne-Blekinge. Hanna Roberts och Nicklas Liss-Larsson medverkade vid ett extra medlemsmöte i slutet av oktober, då beslut fattades om aktivistcentrets geografiska placering. Den aktuella lokalen i Malmö hyrs av Folkuniversitetet (FU) och blir tillgänglig under sommaren 2001. En projektplan kommer att utarbetas innan rekryteringsprocessen startar.
Torbjörn Söderberg berättar vidare att den arbetsgrupp inom C- och D-utskotten som undersöker frågan om distriktens juridiska och ekonomiska status har inkommit med en skriftlig rapport. Gruppen prioriterar de ekonomiska frågorna och föreslår en konsoliderad redovisning för hela sektionen.
Styrelsen tar del av C-utskottets reviderade direktiv och sammansättning. Nicklas Liss-Larsson berättar att Erik Petersson är aktuell som ny medlem i C-utskottet. Nästa C-utskottsmöte äger rum den 9 januari 2001.
Beslut
att anta C-utskottets reviderade direktiv samt
att godkänna C-utskottets sammansättning med Erik Petersson som tillägg.
Henrik Zetterquist rapporterar från D-utskottets möte den 12 november. Arbetet med förbättringar av budgetmodellen och den ekonomiska rapporteringen fortskrider. Utskottet följer sektionens arbete med breddning av den finansiella basen och Henrik Zetterquist meddelar att en del områden finns kvar på sekretariatets åtgärdslistan. Testamentesgruppen, beståendes av Gabi Björsson och ekonomiavdelningen på sekretariatet, vill ta fram riktlinjer för hur en arvstvist ska hanteras. Andra problem som kan uppstå med ett testamente kommer att diskuteras med bl a Lutherhjälpen.
§ 99 Rapporter från styrelsemedlemmar
Hanna Roberts inleder med att rapportera om följande Amnesty-relaterade framträdanden:
- medverkade i en TV-intervju dagen innan kampanjstarten,
- pratade med sekretariatets frivilliga på den årliga "frivilligdagen",
- besökte den internationella gymnasieskolan i Stockholm,
- deltar i Malmögruppernas fackeltåg den 10/12.
Magnus Killander berättar att han är tjänstledig i fyra månader fr o m den 26 januari 2001. En skriftlig rapport från det polska årsmötet finns i styrelsedatabasen.
Maria Eklund rapporterar om Bollnäsgruppens intressanta arbete med country-linking projektet i Indonesien.
Binnie Kristal-Andersson har följande att rapportera:
- föreläste i Mariefred i samband med kampanjstarten om de psykologiska konsekvenserna vid tortyr,
- kommer den 14/12 att prata med asylsökande barn i Flen,
- deltar i Stockholmsdistriktets samarbete med en arbetsgrupp av artister,
- medverkar till utgivandet av hälso- och sjukvårdsgruppens broschyr.
Tina Lundh meddelar att hon numera är anställd på Rikspolisstyrelsen.
David Langlet har deltagit på Stockholms- och Uppsala distriktens möte.
§ 100 Rapport från det internationella kassörsmötet
Henrik Zetterquist rapporterar från det internationella kassörsmötet i Amsterdam den 25-26 november, vid vilket även ekonomiansvarige Jörgen Persson deltog. Sektionsrepresentationen var geografiskt ojämnt fördelad och dominerades av västsektionerna, vilket föranledde diskussioner om kassörsmötets framtida landsplacering.
Henrik Zetterquist berättar att den svenska sektionen placerar sig på sjätte plats vad gäller inbetalda medel till IS. Ser man till BNP per person ligger Sverige på andra plats efter Nederländerna. 90% av IS intäkter kommer från 10 sektioner och IS har, tack vare ett ekonomiskt bidrag från USA, byggt upp en reserv.
Kassörsmötet diskuterade bl a hur IS-avgiften ska beräknas och hur begreppet fundraising bör definieras.
§ 101 Rapport från Amnestyfonden och samverkansgruppen
Carlos Figueredo, ordförande i Amnestyfonden, informerar styrelsen om det internationella biståndsmötet i Stockholm, den 8-9 december. Därefter avger Carlos Figueredo en rapport från fondstyrelsemötet den 25-26 november.
Tina Lundh redogör för samverkansgruppens arbete sen styrelsens junimöte, då man tillsammans med sekretariatets fundraisingteam fick i uppdrag att bereda riktlinjer för ett samarbete mellan sektionen och Amnestyfonden i autogirosatsningen. Arbetet skulle främst fokuseras på fördelningen av intäkter och utveckling av en gemensam uppgraderingsprodukt. Fundraisingteamet har p g a tidsbrist inte hunnit ta fram de relevanta underlagen och fondstyrelsen beslutade således på styrelsemötet den 25/11 att föreslå en fortsatt diskussion med sektionsstyrelsen om en lika fördelning av intäkter från uppgraderingsprodukten. Amnestyfonden vill även att sektionen garanterar fonden medel, under 2001, om kostnaderna visar sig vara högre än intäkterna.
Styrelsen inleder diskussioner om den ekonomiska säkerhet som fonden efterfrågar. Hanna Roberts avbryter diskussionen p g a tidsbrist och styrelsen bordlägger frågan till budgetpunkten (§ 110).
§ 102 Dick Oosting, chef för Amnestys EU-kontor
Carl Söderbergh presenterar Dick Oosting, chef för Amnestys EU-kontor i Bryssel.
Dick Oosting berättar om EU-kontorets funktion och det lobby-arbete de bedriver för att en övergripande policy för mänskliga rättigheter, demokrati och rättssäkerhet ska utarbetas. EU-kontoret kommer inom kort att ge ut en handbok om EU, Amnesty och mänskliga rättigheter (The AI Guide to the European Union) , i vilken man närmare klargör EU:s sammansättning och syfte. Dick Oosting kommenterar även de prioriteringar som lyftes fram i det memorandum som Carl Söderbergh den 1/12 överlämnade till UD inför Sveriges EU-ordförandeskap.
§ 103 Riktlinjer för direkt och indirekt statligt stöd
Stefan Johansson från A-utskottet föredrar en omarbetad version av diskussionsunderlaget om direkt och indirekt statligt stöd, som styrelsen erhöll under utbildningshelgen i oktober. Då de internationella riktlinjerna saknar en tydlig definition av begreppet stat, framför Stefan Johansson inledningsvis att kommuner, mellanstatliga organisationer, politiska partier, SIDA m fl bör betraktas som statliga. Med detta i åtanke måste styrelsen ta ställning till om ett återinträde i RGB skulle innebära att indirekta statliga medel tillförs sektionen och om Amnesty kan låta staten betala kostnader för resa, kost och logi i samband med seminarier eller undervisning.
Maria Eklund framför att det inte är självklart att exempelvis bidrag från en kommunal svensk skola skall betraktas på samma sätt som statliga bidrag, eftersom det enligt de internationella riktlinjerna bara är om en lokal regering (kommun) befaras begå MR-brott som kommunen skall betraktas som stat.
Styrelsen diskuterar de internationella riktlinjernas innebörd och om den svenska sektionen bör ha en snävare tolkning av begreppet statligt stöd. Stefan Johanssson påpekar att RGB:s samarbetspartners uppbär direkt statligt stöd samt att RGB som organisation övervägt att söka direkt statligt stöd. Madelaine Seidlitz från A-utskottet tillägger dock att RGB prioriterar ett återinträde av Amnesty framför en ansökan om statliga medel, något som även bekräftas av Carl Söderbergh som nyligen haft ett möte med Anders Sundquist från RGB.
Styrelsen ajournerar beslut om ett återinträde i RGB till § 104.
Styrelsen diskuterar möjligheten att ta betalt för den MR-undervisning och MR-information som sektionen utför och producerar. Enligt de internationella riktlinjerna är det tillåtet att acceptera statligt stöd för MR-utbildning så länge det inte används till löner eller rent administrativa kostnader. Christian Gräslund påpekar att man här måste skilja på sekretariatets personal och övriga aktiva inom rörelsen. Men var upphör Amnesty som tema och när föreläser någon generellt om MR-frågor? Förekommer arvoderade föreläsningar bland medlemmarna idag? Hanna Roberts menar att Amnestys verksamhet bygger på frivilliga insatser och att det vore ytterst märkligt om man nu börjar ta betalt för spridningen av MR-information. Styrelsen anser att de kostnader som uppstår i samband med en konferens, inklusive materialkostnader, kan täckas med medel från uppdragsgivaren. Dock ska ersättning inte tas emot för själva tjänsten.
Hanna Roberts sammanfattar diskussionen och styrelsen konstaterar att ett flertal gränsdragningsproblem och oklarheter kvarstår avseende indirekt statligt stöd, varpå styrelsen efterlyser enhetliga riktlinjer.
Beslut
att anställda inom Amnesty i samband med utbildningar, seminarier, konferenser etc tills vidare får låta staten bekosta resa, kost, logi och material samt
att uppdra åt A-utskottet att utarbeta ett förslag till riktlinjer avseende indirekt statligt stöd inom den svenska sektionen.
§ 104 Amnesty och Rådgivningsbyrån
Madelaine Seidlitz redogör för den utredning i frågan om Amnesty och RGB som A-utskottet utfört på uppdrag av styrelsen. Bakgrundsinformation har inhämtats från såväl protokoll som stadgar och samtliga flyktingombud och vissa sekretariatsanställda har intervjuats. Madelaine Seidlitz berättar att en övervägande majoritet av de tillfrågade flyktingombuden anser att Amnesty bör återinträda i RGB med motiveringen att sektionens handlingsplan uppmanar Amnesty att under de närmaste åren arbeta mer målmedvetet med flyktingfrågor. Dessutom har de resurser som sektionen lägger ned på flyktingarbetet minskat istället för ökat sen utträdesbeslutet i juni 1999. Madelaine Seidlitz påpekar att sektionen genom ett återinträde i RGB budgetmässigt hamnar på samma nivå som förr och framför A-utskottets önskan om extra personella resurser på sekretariatets flyktingavdelning.
Styrelsen inleder diskussionen med frågor relaterade till RGB:s nuvarande organisationsstruktur, samarbetspartners och ekonomi. David Langlet undrar om ett återinträde i RGB verksamhetsmässigt är det bästa alternativet? Madelaine Seidlitz berättar att ett flertal flyktingombud idag fortfarande använder sig av den spetskompetens som RGB erbjuder. Styrelsen diskuterar om Amnestys neutralitet och oberoende kan ifrågasättas i och med att indirekta statliga medel tillförs RGB? Stefan Johansson ger exempel på ett antal mål som RGB drivit mot staten inför the Committee Against Torture (CAT) men påpekar samtidigt att A-utskottet endast stöder ett återinträde om RGB inte ansöker om direkt statligt stöd.
Hanna Roberts kommenterar slutligen att det i budgetförslaget för 2001 inte finns utrymme för både ett återinträde i RGB och extra personella resurser på sekretariatets flyktingavdelning.
Beslut
att de statliga medel som uppbärs av Caritas, Rädda Barnen och Svenska Kyrkan i sig inte utgör något hinder mot Amnestys deltagande i Rådgivningsbyrån,
att Amnesty endast kan vara medlem i Rådgivningsbyrån så länge den inte uppbär statliga medel,
att svenska sektionen av Amnesty International ansöker om medlemskap i Rådgivningsbyrån och att ansökan ska innehålla information att Amnesty endast kan vara medlem om Rådgivningsbyrån inte tar emot statligt stöd samt
att uppdra åt A-utskottet att utreda hur sektionen på bästa sätt kan efterleva den av årsmötet antagna handligsplanen och huvudmålet att stärka asylrätten och flyktingars rättigheter.
§ 105 Inför ICM 2001
- ICM-delegationen 2001
Hanna Roberts presenterar ett förslag till ICM-delegation 2001 och motiverar valen av ordinarie ledamot respektive personlig reserv. Styrelsen ställer frågor men har i övrigt inga invändningar på den nedan föreslagna delegationen.
| Ordinarie | Personlig reserv |
| Hanna Roberts | Utses av delegationen |
| Henrik Zetterquist | Utses av delegationen |
| Carl Söderbergh | Personlig reserv inom personalgruppen |
| Christian Gräslund | David Langlet |
| Madelaine Seidlitz | Binnie Kristal-Andersson |
| Ingrid Petersson | Gunilla Löfström |
| Maria Eklund | Susann Olsson |
| Stefan Johannsson | Elisabeth Löfgren |
Beslut
att anta ovannämnda ICM-delegation såsom representanter för den svenska sektionen inför och under internationella rådsmötet i Senegal 2001.
- Resolutioner
Madelaine Seidlitz presenterar Amnestyfondens två resolutioner till ICM 2001; Fundraising Guidelines-Relief och Relief Review.
Hanna Roberts menar att ICM-delegationen bör invänta kommentarerna från det internationella biståndsmötet (8-9/12). En sammanfattning av synpunkter samt en eventuell rekommendation bör av ICM-delegationen delges AU den 14 januari.
Beslut
att styrelsen ställer sig positiv till andemeningen i resolutionerna och inväntar kommentarer från biståndsmötet och
att ICM-delegationen ger styrelsen sina synpunkter till AU-mötet i januari och
att styrelsen bemyndigar AU att godkänna de två resolutionerna och låta skicka in dem till IS.
- DAWG
Hanna Roberts presenterar den sammanfattning av DAWG-rapporten, som Jaap R. Jacobson sammanställt och kommenterar IEC:s omdiskuterade agerande vid upplösningen av DAWG-gruppen. Carl Söderbergh påpekar att varken DAWG-rapporten eller den avsatta gruppen nämndes under Directors' Forum i Kathmandu. Hanna Roberts fastslår att styrelsen inte har några förslag i form av resolutioner kring DAWG-frågor.
Carl Söderbergh redogör för begreppen enabling resolutions och framework resolutions.
Ingrid Petersson kommer att ingå i den svenska ICM-delegationen och föreslås medverka på styrelsens januarimöte.
Beslut
att Hanna Roberts får i uppdrag att bjuda in Ingrid Petterson till styrelsens januarimöte och
att uppdra åt C-utskottet att tillsända IEC styrelsens kommentarer kring DAWG-rapporten senast den 15/2 2001.
- Mandatöversynen
Christian Gräslund och Hanna Roberts informerar styrelsen om antalet deltagare och förslaget till dagordning för det nationella mandatmötet på Ersta Konferens, lördagen den 9 december. Christian Gräslund meddelar att SCM (Standing Committee on the Mandate) har identifierat sex frågor och har därför skickat ut sex skriftliga underlag, som ska diskuteras vid det svenska mandatmötet. Diskussionen vid mandatmötet ska ge underlag för svar till SCM på dessa frågor. Svaret från svenska sektionen ska vara SCM tillhanda senast den 8 januari. Under våren kommer SCM att skicka ut enabling resolutions avseende de sex frågorna. Dessa resolutioner ska presenteras och diskuteras på årsmötet i Visby. Resolutioner från sektionerna ska skickas till IS senast den 18 januari.
§ 106 Stöd till den internationella rörelsen
Carl Söderbergh redogör för det förslag som föreligger till hur svenska sektionens stöd till den internationella rörelsen kan utformas. Den SDC/CR-grupp (Section Development Committee/ Crisis Response) som utsågs på styrelsens junimöte, fick i uppdrag att lägga fram ett förslag till omfattningen på stödet till den internationella rörelsen under handlingsplaneperioden. Carl Söderbergh berättar att en s k development database har utvecklats på IS, i vilken sektioner kan lägga in både förfrågningar och erbjudanden om ekonomisk hjälp. SDC bör koordinera all form av stöd till behövande sektioner, dels för att högprioriterade länders behov snabbt kan tillgodoses men även för att undvika att dubbla eller tredubbla bidrag utbetalas till en och samma sektion. Bidrag som understiger £ 2500 kan utbetalas direkt till en behövande sektion, dock bör transaktionen komma SDC till kännedom.
Styrelsen diskuterar storleken på det årliga bidrag som budgeteras åt SDC och om kanaliserandet av medel genom SDC till av dem utvalda sektioner kan påverka engagemangs- och aktivitetsnivån på hemmaplan. Torbjörn Söderberg hänvisar till handlingsplanens fjärde långsiktsmål, i vilken sektionen uppmanas att utveckla en egen strategi vad gäller stödgivande.
Beslut
att svenska sektionen tills vidare ska stödja den internationella rörelsen genom årliga bidrag till Section Development Committee samt Crisis Response- och Section Development relaterade insatser. Av budgeterade medel för ändamålet skall minst 50 procent utbetalas direkt till Section Development Committee. Medel avsedda för löpande Crisis Response- och Section Development relaterade insatser som vid årets slut är oförbrukade ska senast den 31/12 innevarande år utbetalas till Section Development Committee.
att generalsekreteraren beslutar om bidrag till löpande Crisis Response- och Section Development relaterade insatser. Beslut ska utan dröjsmål redovisas till styrelsen. Vid beslut som omfattar belopp överstigande 20 tkr ska samråd ske med sektionens kassör.
att sekretariatet tillskriver IS om behovet av en större tydlighet vad gäller Section Development Committee och Crisis Respomse, databas, tumregler och långsiktigt bidrag kontra bidrag vid behov.
§ 107 Inför årsmötet 2001
- Kallelse till årsmötet
Dan Grundin presenterar förslag till kallelse till årsmötet 2001. En blankett med olika rese- och boendealternativ, som ifylls av årsmötesdeltagarna, kommer att utformas så snart prisförhandlingarna med Destination Gotland är klara.
Beslut
att anta förslaget till kallelse till årsmötet i Amnesty Press nr 1/2001.
- Budget för årsmötet
Dan Grundin förklarar att en slutgiltig budget för årsmötet 2001 inte kunnat tas fram, då prisuppgifter från Destination Gotland endast är preliminära. Ett riksdagsbeslut om en sänkning av resemomsen från 12% till 6% offentliggörs i mitten av december. Årsmötesavgiften har dock kunnat fastställas och blir, beräknat på 250 deltagare, lägre än föregående år. Måltidskostnaderna är under förhandling och kommer i Visby att inkludera tre luncher och två middagar.
Dan Grundin redogör för den budgeterade avgiftssubvention på 100 tkr, som förslagsvis skulle kunna täcka rese- och boendekostnader för de medlemmar som inte anser sig ha råd att åka till årsmötet.
Styrelsen diskuterar främst praktiska detaljer kring årsmötessubventionen.
Beslut
att fastställa årsmötesavgiften till 175 kr,
att uppdra åt sekretariatet att förhandla med Destination Gotland om rese- och boendealternativ utifrån styrelsens riktlinjer,
att styrelsen fattar beslut per capsulam om årsmötesbudgeten samt de olika rese- och boendealternativen så snart förhandlingarna med Destination Gotland är avslutade samt
att sektionen subventionerar resa och boende för behövande distrikt till en total summa av 100 tkr.
- Förslag till arbetsordning och årsmöteshandbok
Styrelsen går igenom förslag till arbetsordning och årsmöteshandbok.
Beslut
att anta det av AU föreslagna förslaget till årsmöteshandbok och arbetsordning för årsmötet 2001.
- Årsmötesordförande
Hanna Roberts poängterar vikten av att Amnestyerfarna årsmötesordföranden leder det viktiga årsmötet i Visby 2001 och föreslår att sekretariatet redan innan utgången av år 2000 tillfrågar ett antal personer.
Beslut
att uppdra åt sekretariatet att kontakta årsmötesfunktionärer.
- Grovplanering
Hanna Roberts läser upp sekretariatets förslag på årsmötesgäster. Styrelsen menar att en eller högst två huvudtalare bör inbjudas, med årsmötets digra dagordning i åtanke. Den kosovoalbanska barnläkaren och f d amnestyfallet Flora Brovina föreslås som huvudtalare.
Styrelsen diskuterar upplägget av årsmötet, som kommer att inledas med förberedande, fristående DUG-, DAWG- och mandatseminarier på fredag förmiddag.
Beslut
att uppdra åt sekretariatet att bjuda in Flora Brovina som huvudtalare och
att styrelsen i diskussionsdatabasen diskuterar en andra person som huvudtalare med handlingsplanen 2000-2004 i åtanke.
- Förslag från styrelsen
Styrelsen diskuterar indirekt statligt stöd som ett eventuellt styrelseförslag till årsmötet. Hanna Roberts föreslår att styrelsen fortsätter diskussionerna i styrelsedatabasen innan nästa AU-möte den 14 januari.
Beslut
att uppdra åt A-utskottet att vidare utreda riktlinjer för indirekt statligt stöd till styrelsens marsmöte.
§ 108 Prioriteringar av Handlingsplanen 2002-2004
Dan Grundin presenterar ett förslag till årsvisa prioriteringar i Handlingsplanen 2002-2004, som sekretariatets team utformat. Som stöd i planering och uppföljning av verksamhet förklarar Dan Grundin skillnaden på den prioriteringsmodell man valt och definierar begreppen "hög", "mellan" och "bas". Sekretariatet har även gjort en koppling mellan de olika programmen under de långsiktiga målen och de sex huvudmålen i Handlingsplanen. Förslaget är att betrakta som ett första utkast, vilket AU ställde sig positiv till.
Styrelsen kommenterar förslaget och menar att en konkretisering av Handlingsplanens mål bör synliggöras på ett bättre sätt. Dan Grundin förklarar att den databas som är under utveckling på sekretariatet kommer, på ett översiktligt sätt, att tydliggöra detta. Styrelsen har annars inga synpunkter på de föreslagna prioriteringarna.
Beslut
att fastställa de föreslagna prioriteringar av verksamheten för perioden 2002-2004 enligt underlaget samt
att uppdra åt sekretariatet att till styrelsens januarimöte presentera ett förslag på en databas för handlingsplanen 2000-2004.
§ 109 Översynskommitténs rekommendationer
- Svenska Amnestys historia
Hanna Roberts återger fakta kring boken om Amnestys historia, där enstaka detaljer kvarstår att åtgärda. Ett avtal har slutits med Ordfront, Bo Lindblom har författat det svenska kapitlet och ett förord kommer att skrivas av sekretariatet.
Hanna Roberts väcker idéen om ett 1-årigt webbprojekt. En projektanställd redaktör skulle få i uppdrag att bl a intervjua personer som aktivt deltog i sektionens grundande och klarlägga de viktiga frågor som svenska Amnesty drivit genom åren. En internetprodukt skulle skapas av det sammanställda materialet och levandegöras av t ex arkivbilder. Möjlighet ska finnas att beställa exemplar i pappersform men Hanna Roberts understryker att det inte är en layoutad bok som ska produceras.
Styrelsen ställer sig efter diskussioner mycket positiv till förslaget.
Beslut
att uppdra åt sekretariatet att till marsmötet presentera ett underlag med budget, tidplan och rekryteringsförslag till webb-projektet.
- Rapport om sekretariatets teamorganisation
Carl Söderbergh rapporterar från sekretariatets utvärderingsdag den 28 november. Med Barbro Mellbergs (Ledarinstitutet) hjälp och genom olika arbetsmoment under dagen, analyserade sekretariatspersonalen det gångna året. Det framkom tydligt att den omorganiseringsprocess som påbörjades 1999 inte är avslutad och att en del områden behöver utvecklas.
Carl Söderbergh nämner de prioriterade områden på sekretariatet där en förbättring efterfrågats av personalen; tydligare beslutsfattande, bättre personalvård, skapa en väl fungerande frivilligverksamhet, krishantering externt och internt, utvecklandet av en kommunikationsstrategi samt skapa struktur för "crisis response". Personalen anser dock att arbetsklimatet generellt har förbättrats på sekretariatet, att teamorganisationen fungerar väl och att kontakten med medlemmar inklusive styrelsen upplevs som öppnare och mer positiv. Carl Söderbergh berättar slutligen att en nyinsatt arbetsmiljögrupp kommer att underlätta upprätthållandet av en positiv arbetsmiljö på sekretariatet.
Styrelsen ställer frågor om den fortsatt höga personalomsättningen och efterlyser en sammanställning, förslagsvis två gånger per år, med statistik över antalet personer som sagt upp sig, tillsatta projekttjänster och vikariat.
Beslut
att uppdra åt sekretariatet att inkludera en rapport om personalomsättningen i den slutrapport om arbetsmiljöfrågor på sekretariatet som ska presenteras på styrelsens marsmöte.
Hanna Roberts avslutar dagen med att tacka Magnus Killander för hans tid i styrelsen som personalrepresentant.
Ordförandereserv, Henrik Zetterquist, inleder söndagen med att välkomna personalrepresentantssuppleanten Jan Odqvist till styrelsen.
§ 110 Beslut om budget 2001
- Ekonomisk rapport t o m oktober 2000
Ekonomiansvarige, Jörgen Persson kommenterar det ekonomiska utfallet till och med oktober 2000. Jörgen Person vill speciellt framhäva att intäktsskillnaden efter tio månader endast uppgår till 1% i jämförelse med föregående år. Bortfallet av medlemsavgifter förblir den största negativa avvikelseposten medan spontana gåvor, i vilket även testamenten ingår, har ökat kraftigt. Positivt är även att antalet Humanfondssparare inte har sjunkit trots den allmäna börsnedgången.
Styrelsen ställer frågor om sektionens likviditet, vilken kan anses god enligt Jörgen Persson. Styrelsen undrar vidare om testamenten går att särskilja och om någon grundlig analys genomförts gällande bortfallet av medlemmar under det gångna året. Jörgen Persson berättar att det i dagsläget är väldigt svårt att exakt säga hur många och hur stora testamenten som tillfallit sektionen. Dan Grundin återger i korta drag den analys som under hösten utförts av företaget Observer, vilken visat att Amnesty som organisation fortfarande har ett stort grundförtroende hos allmänheten.
- Rapport från budgetmötet
Henrik Zetterquist rapporterar kort från budgetmötet den 11 november. Tjugonio personer deltog men endast tio av arton distrikt var representerade. Budgetmötet hade inga förslag till förändringar i budget 2001 men rekommenderar styrelsen att förmedla de positiva idéerna kring den föreslagna sommarturnén 2001 till distrikten samt föreslår att fler exemplar av den engelska årsrapporten beställs in.
- Protokoll från budgetmötet
Styrelsen tar del av det justerade protokollet från budgetmötet.
Henrik Zetterquist kommenterar under p.8 Presentation av årets budgetförslag andra stycket, att sektionen inte behöver någon strategi för valutahanteringen, då IS-avgiften betalas i SEK.
- Utvärdering av budgetmötet
Jörgen Persson sammanfattar utvärderingen av budgetmötet 2000. Deltagare har bl a kommenterat den dåliga uppslutningen från distrikten, vilket medför begränsade diskussioner. Positiva synpunkter gavs på de väl förberedda och pedagogiska anförandena, den tydliga dokumentationen och en bra mötesordförande.
- Granskningskommitténs rapport
Styrelsen tar del av de kommentarer som lyfts fram i Granskningskommitténs rapport till budgetmötet.
Henrik Zetterquist berättar att D-utskottet arbetar med framtagandet av en grovmodell på en långsiktig budgetplanering, där tydliga kopplingar till handligsplanen kommer att kunna utläsas i siffror.
Styrelsen diskuterar intäktsbudgeten, vilken Granskningskommittén uppfattade som något optimistisk. Henrik Zetterquist vill även framhäva att sektionen inte använder den upplösta Humanfondsreserven till fasta kostnader och att sektionens reserver (exkl Humanfondsreserven) överstiger det minimibelopp som angetts av styrelsen. Intäkterna ökar med 4 Mkr i och med upplösningen av Humanfondsreserven och dessa medel kommer bland annat att satsas på fundraisingarbetet. David Langlet påpekar att begreppet Humanfondsreserv kanske är missledande och bör döpas om.
Henrik Zetterquist noterar styrelsens kommentarer inför nästa D-utskottsmöte.
- Budget 2001
Jörgen Persson presenterar det budgetförslag som budgetmötet tog ställning till. Budgeten har justerats sen styrelsens septembermöte och de sex verksamheterna; Årsrapporten, Projekt Region Väst, Utbildningsmaterial, Alternativa fundraisingaktiviteter, Extra satsning på flyktingar och asylsökande samt Stöd till den internationella rörelsen, har lyfts in.
Henrik Zetterquist förklarar att tillkommande verksamhet inom fyra områden möjligen kommer att påverka 1% (400 tkr) av kostnaderna för 2001. Henrik Zetterquist tillägger att det i underlaget föreslagna beloppet för MR och företag på 200 tkr har sänkts till 50 tkr, eftersom Amnesty inte behöver bekosta hela översättningen av materialet Human Rights - is it any of your business . Svenska Amnestys historia, vars kostnad i underlaget anges som okänt, föreslås en budget på 150 tkr.
Följande verksamheter avses med beräknad kostnad i parentes:
1. MR och företag (50 tkr) - kostnader för att starta en Amnesty Business Group i sektionen.
2. Aktivistcenter Region Syd (100 tkr) - lönekostnader för personal fr o m 1 september 2001 t o m 31 december 2001.
3. Tortyrrapport (100 tkr) - tryck och produktion.
4. Svenska Amnestys historia (150 tkr)
Binnie Kristal-Andersson ser gärna att kostnaden för översättning av den följdrapport som behandlar tortyrövergrepp mot barn läggs in i budget 2001. Carl Söderbergh förklarar att en rad följdrapporter vanligtvis utges och åtföljer en central kampanjrapport men att sektionen omöjligtvis kan översätta alla. Tusentals rapporter har periodvis slängts ur sekretariatets arkiv p g a bristande intresse. Dan Grundin menar att man här bör skilja på översättning och tryckning. Översatt material behöver inte nödvändigtvis tryckas upp. Styrelsen diskuterar en möjlig strategi och vilka rapporter som bör översättas för att upprätthålla god aktivismen i sektionen. Hanna Roberts betonar att styrelsen inte ska detaljstyra och föreslår att sekretariatet tar fram rilktlinjer.
Beslut
att anta den budget som lades fram vid budgetmötet som styrelsens definitiva,
att ge sekretariatet i uppdrag att justera budgeten med de kostnader som krävs för ovan nämnda tillkommande verksamheter samt göra de därav följande nödvändiga minskningarna i budgeten för att kostnadsramen om 44 000 tkr ska hållas samt
att ge sekretariatet i uppdrag att i samband med framtagandet av en kommunikationsstrategi även ta fram riktlinjer för framtagande och översättning av material.
- Autogiro
Hanna Roberts återger styrelsens tidigare diskussion om autogiro (se § 101). Styrelsens ambition är att integrera fonden på bästa möjliga sätt och gå vidare med projektet. Hanna Roberts påpekar att samverkansgruppen har tillsatts just för att lösa de frågor som nu har uppstått.
En omformulering av den andra beslutssatsen diskuteras ingående av styrelsen, efter att förslaget från Torbjörn Söderberg att bordlägga frågan avslagits.
Styrelsen ställer sig positiv till att garantera att fonden erhåller de medel som motsvarar de satsningar fonden gör på en uppgraderingsprodukt under ett inledande skede och ett max belopp på 1 400 tkr anges. Syftet med en uppgraderingsprodukt förklaras närmare av Dan Grundin.
Styrelsen ser gärna att mötesanteckningar från samverkansgruppen fortsättningsvis tillskickas både fond- och sektionsstyrelsens medlemmar.
Beslut
att sekretariatet ska arbeta vidare med en gemensam uppgraderingsprodukt och inkomma med ett underlag till samverkansgruppen i januari 2001, där riktlinjer och förslag till uppgraderingsprodukten presenteras kring det ursprungliga förslag nr 2 - d v s fonden och sektionen delar lika på intäkterna från uppgraderingsprodukten och
att styrelsen uppdrar åt samverkansgruppen att hitta formerna för att fonden får tillbaka satsade medel.
§ 111 Arbetsgivarfrågor
Endast av årsmötet valda ledamöter deltar under denna paragraf och diskuterar befattningsbeskrivningar för generalsekreteraren och kontorschefen samt uppföljning av utvecklingssamtal med generalsekreteraren.
§ 112 Förslag till ändringar i styrelsens arbetsordning
Styrelsen bordlägger frågan till styrelsemötet i januari.
§ 113 Amnesty Business Group, specialgruppsstatus
Carl Söderbergh inleder med bakgrundsinformation till den föreliggande ansökan om specialgruppsstatus för en svensk Amnesty Business Group .
Ett stort antal Amnesty-sektioner i världen har engagerat multinationella företag i frågor relaterade till mänskliga rättigheter och IS har redan en fungerande stöd- och koordinationsinstans för de 20-tal idag existerande Amnesty Business Groups . Carl Söderbergh och Hanna Roberts har vid ett antal tillfällen träffat initiativtagaren, Ulf Karlberg och den 30/11 även den utsedda referensgrupp, beståendes av enskilda nyckelpersoner inom det svenska näringslivet och UD. Denna referensgrupp blir ett rådgivande organ för de framtida medlemmar/ företag som ansluter sig Amnesty Business Group . Intresset och behovet bland svenska företag att göra etiskt korrekta bedömningar anses mycket stort och Amnesty ges genom sitt internationella nätverk en unik möjlighet att rapportera om storföretagens aktiviteter i relation till de mänskliga rättigheterna. Carl Söderbergh poängterar att referensgruppens föreslagna planerade aktiviteter kommer att självfinansieras med insamlade medel, att företagen inom Amnesty Business Group inte får använda sig av Amnesty i sin reklam och att Amnesty självklart behåller rätten att framföra kritik även till de anslutna företagen.
Styrelsen kommenterar i positiva ordalag Ulf Karlbergs initiativ till bildandet av den föreslagna specialgruppen. En diskussion inleds om de gränsdragningar som behövs i relationen mellan Amnesty och företagen inom Amnesty Business Group . Tydliga direktiv och en verksamhetsplan med ekonomisk kalkyl efterfrågas. Styrelsen ställer organisationstekniska frågor till Carl Söderbergh och Hanna Roberts och efterlyser vidare en klarare definition av begreppen referensgrupp respektive styrgrupp och dess framtida sammansättning. Styrelsen uttrycker en önskan om att det engelska uttrycket Amnesty Business Group översätts till ett ekvivalent svenskt begrepp. Styrelsen påpekar slutligen att man som medlem i en specialgrupp ochså ska vara medlem i svenska sektionen av Amnesty International.
Beslut
att ge Amnesty Business Group specialgruppsstatus och
att be gruppen tillsammans med Carl Söderbergh inkomma med förslag på tydliga direktiv, verksamhetsplan med organisation och budget till styrelsens januarimöte.
§ 114 Temakampanj 2003
Dan Grundin meddelar att IS uppmanat samtliga sektioner att inkomma med förslag på tema för nästa stora kampanj, med trolig start under våren 2003.
Sekretariatets aktivistteam har efter omfattande diskussioner enats kring temaförslaget om en ny kampanj mot dödsstraffet.
Styrelsen stöder förslaget och påpekar att den internationella handlingsplanen inte lyfter upp dödsstraffsfrågan.
Beslut
att uppdra åt sekretariatet att i en skrivelse till IS framföra att den svenska sektionen önskar se dödsstraffet som tema för nästa stora temakampanj och
att skrivelsen tillsänds IS senast den 31/12 2000.
§ 115 EXPO
Henrik Zetterquist återger styrelsebeslutet från septembermötet, i vilket man avslog förslaget om finansiellt stöd till EXPO med motivering, att insamlade medel endast får användas till verksamhet klart relaterad till Amnestys mandat. A-utskottet fick i uppdrag att formulera ett förslag till principbeslut, gällande ekonomiskt stöd till organisationer i allmänhet.
Christian Gräslund presenterar A-utskottets förslag och styrelsen kommenterar formuleringen. Innebörden i den föreskrivna beslutssatsen anses generellt vara alltför bred. Christian Gräslund, i egenskap av sammankallande i A-utskottet, avsäger sig formuleringsuppdraget och föreslår att frågan fortsättningsvis behandlas i C-utskottet.
Beslut
att hänskjuta förslaget om ett principbeslut gällande ekonomiskt stöd till organisationer i allmänhet till C-utskottet för omformulering.
§ 116 Riktlinjer för valberedningen
Henrik Zetterquist går igenom de reviderade riktlinjer för valberedningens arbete, vilka överlämnades till styrelsen på septembermötet.
Styrelsen diskuterar om riktlinjerna bör kompletteras med en budgetpunkt, avseende valberedningens omkostnader. Henrik Zetterquist påpekar att sektionen måste följa FRIIS regler om medlemskap, där vissa restriktioner för styrelsemedlemmar bör beaktas av valberedningen.. Dan Grundin väcker frågan om valberedningens riktlinjer formellt bör antas av styrelsen eller av årsmötet?
Beslut
att uppdra åt Henrik Zetterquist att tillskriva valberedningen och framföra styrelsens kommentarer.
§ 117 Aktivistmöte i Holland den 14-18 januari 2001
Hanna Roberts redogör för IAVE World Volunteer Conference , som bl a organiseras av den holländska Amnestysektionen. Denna kick-off inför det "Internationella Året för Frivilliga 2001" hålls i Amsterdam och gästas av Pierre Sané.
Styrelsen menar att en aktiv frivillig inom den svenska sektionen bör utses.
Beslut
att uppdra åt B-utskottet att utse en representant till IAVE World Volunteer Conference i Amsterdan den 14-18 januari 2001.
§ 118 Amerikanska sektionens årsmöte den 20-22 april 2001
Hanna Roberts meddelar att den amerikanska Amnestysektionen håller sitt årsmöte i Nashville, Tennessee den 20-22 april 2001. Brukligt inom sektionen är att en eller två representanter utses till årsmöten i närområdet eller då speciella skäl föreligger. Hanna Roberts påpekar att frågor av yttersta vikt för Amnestys framtida organisation kommer att behandlas på det internationella rådsmötet i Senegal 2001 och anser att en representant bör företräda den svenska sektionen i USA i april.
Styrelsen enas om att diskutera ärendet på januarimötet, då förmodligen även en preliminär dagordning finns tillgänglig och kan underlätta valet av en sektionsrepresentant.
§ 119 Specialgruppernas roll i planerande och utförande
David Langlet framför synpunkter och kommenterar från specialgruppernas sammankallande, Bertil Ottosson.
Utifrån de framlagda synpunkterna, diskuterar styrelsen hur specialgruppernas kompetens i större utsträckning kan tillvaratas och integreras i Amnestys arbete. Specialgrupperna bör, i samband med kampanjer och aktioner, samordnas och synliggöras på ett mer markant sätt.
Beslut
att uppdra åt Nicklas Liss-Larsson och David Langlet att formulera uppdraget och att C-utskottet behandlar frågan.
§ 120 Rapport från ungdomsrådet
David Langlet presenterar ungdomsrådets rapport som efterfrågats till styrelsens januarimöte. Styrelsen kommenterar det föredömliga underlaget och den entusiasm med vilken ungdomsgrupperna bedriver sina aktiviteter.
§ 121 Mötet avslutas
Mötesordförande, Henrik Zetterquist, tackar de närvarande och avslutar mötet.
|
Hanna Roberts
Mötesordförande |
Henrik Zetterquist
Mötesordförande |
|
Tessi Fickendey
Sekreterare |
Maria Eklund
Justerare |