Punkt 5. Uppdaterade kriterier för MR-prioriteringar Underlag till styrelsemöte 21-22 oktober 2017

Till: Styrelsen

Från: Sekretariatet

Datum: 2017-10-06

Punkt: 5. Uppdaterade kriterier för MR-prioriteringar

 

BESLUTSUNDERLAG

 

Direktiv för hur Amnesty International i Sverige prioriterar människorättsfrågor

 

Bakgrund

På styrelsens oktobermöte 2016 presenterade sekretariatet ett underlag om hur Amnesty International i Sverige ska prioritera bland människorättsfrågor. Styrelsen beslutade:

 

att ge sekretariatet i uppdrag att utifrån styrelsens kommentarer ta fram ett omarbetat förslag till kriteriedokument som läggs upp för beslut i styrelsens forum.

 

Nedan presenteras ett omarbetat förslag på kriterier.

 

På samma styrelsemöte beslutade styrelsen:

 

att ge sekretariatet i uppdrag att till styrelsens septembermöte 2017 ge styrelsen en uppföljning med exempel på en MR-fråga som har prioriterats i enlighet med detta kriteriedokument.

 

Som bilaga finns en sådan redogörelse för information.

 

Styrelsen föreslås besluta

 

att anta Direktiv för prioritering av människorättsfrågor.

 

 

Direktiv för prioritering av människorättsfrågor

 

  1. Inledning

Amnesty International huvudsakliga mål är att bidra till skapa förändring och förutsättningar för en värld där mänskliga rättigheter gäller alla. Som organisation anser vi att en sådan förändring sker genom förändringar i lagar och policys, förändringar i ansvarsutkrävande samt genom att mobilisera fler för att bli en starkare påverkansaktör.

 

För att vi ska vara effektiva i vårt arbete måste vi prioritera. Detta direktiv vägleder Amnesty International i Sverige i hur vi prioriterar i människorättsarbetet. Detta gäller både vårt planerade och reaktiva arbete. Direktivet bygger på internationella kriterier för prioriteringar samt på den av årsmötet 2016 beslutade Långsiktig riktning och detta kan sammanfattas i följande punkter:

 

  • Amnesty i Sverige följer de globala prioriteringarna samt utgår ifrån internationella dokument som styr hur Amnesty International som organisation prioriterar.

  • Amnesty i Sverige prioriterar bland många människorättsfrågor och vi arbetar med att få med hela organisationen i arbetet. Huvudfokus är att bidra till det internationellt prioriterade arbetet Samtidigt måste vi ibland även agera på kränkningar i Sverige. När vi prioriterar bland människorättsfrågor internationellt gör vi därför även en bedömning av människorättssituationen i Sverige. Lokal relevans är viktigt både för vår trovärdighet men också för att bidra till större MR-effekt.  

  • Vi prioriterar de frågor där vi bedömer att vår röst är viktig och/eller där vi kan bidra till positiv förändring i människors liv och/eller stärkt skydd för de mänskliga rättigheterna.

  • Vi tar hänsyn till att vi fortsatt kan bidra till det globala arbetet för mänskliga rättigheter genom att också jobba med mobilisering.

 

  1. Kriterier

Vi har fyra kriterier som vi alltid har med i bedömningen när vi prioriterar, både människorättsfrågor och länder. Dessa fyra är: 1) Situationens allvar, 2) Impact, 3) Amnestys identitet och 4) Tillväxt. Vi gör en sammantagen bedömning av kriterierna och i olika situationer kan olika kriterier väga olika tungt

 

2.1. Prioriteringar bland människorättsfrågorna

Situationens allvar

  • Människorättssituationen innebär allvarliga och/eller systematiska kränkningar alternativt att det finns hög risk för negativ utveckling vad gäller skyddet för mänskliga rättigheter. När vi tittar på människorättsfrågor i Sverige tittar vi både på rättighetsbärare i Sverige eller där förövare är svenska aktörer utomlands.

  • Människorättsfrågan faller inom redan beslutade internationella prioriteringar.

  • Det finns ett diskriminerings- och/eller genusperspektiv.

 

Impact

  • Vi kan bidra till att skapa förändring och förutsättningar för att mänskliga rättigheter respekteras och skyddas. Vår röst är viktig.

 

Amnestys identitet

  • Vår egen trovärdighet stärks om vi agerar.

  • Vår egen trovärdighet påverkas negativt om vi inte agerar.

  • Det finns ett befintligt eller potentiellt engagemang i rörelsen i frågan.

  • Vi ses som en organisation med global räckvidd och mångfald.

 

Tillväxt

  • Vi kan mobilisera i tid och pengar.

 

2.2. Helhetsperspektivet

Eftersom alla kriterier inte kommer att uppfyllas jämnt och de väger olika tungt vid olika tillfällen stämmer vi av så att våra prioriteringar följs så att helheten blir bra. Då tar vi hänsyn till typen av rättigheter (ekonomiska, sociala kulturella rättigheter - medborgerliga och politiska rättigheter) och diskrimineringsperspektivet. Kostnadseffektivitet är förstås en viktig fråga att ha med i beräkningen.

 

Inför varje fyraårig verksamhetsplan tittar vi specifikt på följande:

  • Fördelningen mellan sektionens arbete med internationella frågor och människorättsfrågor i Sverige.

  • Fördelningen följer den internationella regeln att 80% av en sektions budget ska ligga inom ramen för de internationella prioriteringarna.

 

 

Bilaga sekretariatets användande av  Direktiv för hur Amnesty International i Sverige prioriterar människorättsfrågor

 

Inför arbetet med verksamhetsplaneringen 2014-2015 gjordes en hel del analysarbete. Detta gjordes utifrån den första versionen av direktivet. Då landade vi i att vi skulle fortsätta med arbetet med och för romer i Europa.

 

Det var och är en grupp vars rättigheter kränks systematiskt och en fråga som prioriterats av den internationella rörelsen. Det finns dessutom ett “EU framework for National Roma Integration Strategies” som gäller upp till 2020. Ramverket antogs 2011 och innebär att medlemsländerna ska utveckla nationella, integrerade strategier för romsk inkludering vad gäller utbildning, hälsa, bostäder och arbete. Dessa följs upp varje år där Amnesty kunde ha en möjlighet att påverka.

 

För svenska sektionen gällde att det fanns ett stort engagemang i rörelsen. Vi har jobbat med frågan om romers rätt till bostad i flera år. Vi har byggt upp ett nätverk av grupper som löpande arbetar med aktioner på Italien och Rumänien. Sedan tidigare vet vi att det också har gått att mobilisera kring det.

 

Vi bedömde också att vi hade en möjlighet att påverka svenska EU-parlamentariker eftersom en del svenska politiker har en rätt hög svansföring när det gäller romer i Sverige. Vi bedömde också att vi hade en möjlighet att få till ett möte med den italienska ambassaden.

 

Det vi också bekräftade i analysen var bilden av svårigheterna att jobba med romer enbart utanför Sveriges gränser. Det var svårt att med trovärdigheten i behåll vända vårt arbete mot romer utanför Sverige när det situationen ser ut som den gör i Sverige. Därför föreslog vi för styrelsen att avsätta mer resurser inför 2017-2019 för att kunna ta ett helhetsgrepp där arbetet mot diskriminering av romer i europeiska länder paras med lokalt relevant arbete kring förhållandena i Sverige vad gäller romer och utsatta EU-medborgare.