Oktobermötet 2017 Protokoll från 21-22 oktober 2017

PROTOKOLL FÖRT VID MÖTE MED STYRELSEN AV SVENSKA SEKTIONEN AV AMNESTY INTERNATIONAL 21-22 OKTOBER 2017

Tid: Lördag kl 09.00-17.00, söndag kl 09.00-15.30

Plats: Ersta konferens & hotell

Ordförande: Tora Törnquist

Vice mötesordförande: Lars Gäfvert

Justerare: Amanda Jackson (§62-81) och Linn Malmborg (§82-85)

 

Närvarande

Amanda Jackson (§62-81)

Anders Hällbom

Anna Skantze (§62-82)

Lars Gäfvert

Linn Malmborg, suppleant

Mårten Rosander

Nina Virkkala, suppleant

Staffan Johansson

Tora Törnquist

Ulrika Westerlund (§76-78, §83)
Ami Hedenborg, personalrepresentant (§62-81) lördag

Madelaine Seidlitz, personalrepresentant (§82-85) söndag

 

Sekretariatet

Anna Lindenfors, generalsekreterare

Elisabeth Lundgren, avdelningschef (§76-78)

Peter Kvist, avdelningschef

Sofia Fjellestad, avdelningschef (§76-78 )

Lina Jakobsson, organisationsutvecklare

 

Övriga

Maria Eklund, Granskningskommittén (§78 och §80-83)

Bengt Palmgren, Granskningskommittén (§78 och 82-82)

Elisabet Stålhane, Granskningskommittén (§82-83)

Helena Landelius, valberedningen (§76)

Jenny Widmark Gransten, valberedningen (§76)

Karin Baardsen, valberedningen (§76)

Åsa Jacobs, valberedningen (§76)

 

 

§ 62. MÖTET ÖPPNAS

Tora Törnquist förklarar mötet öppnat.

 

 

§ 63. VAL AV JUSTERARE

Ulrika Westerlund som sedan tidigare är vald till justerare för styrelsens oktobermöte har förhinder att delta under hela styrelsemötet.

 

Styrelsen beslutar

 

att välja Amanda Jackson och Linn Malmborg till justerare för mötet.

 

 

§ 64.FASTSTÄLLANDE AV DAGORDNINGEN

 

Styrelsen beslutar

 

att under punkten övriga frågor lägga till val av AIK och svenska sektionens stående representant i Global Assembly samt att med dessa tillägg fastställa dagordningen i enlighet med förslaget.

 

 

§ 65. PROTOKOLL FÖRT VID SEKTIONENS STYRELSEMÖTE 16 SEPTEMBER

Styrelsen går igenom föregående styrelseprotokoll.

 

Styrelsen uppmärksammar att skrivningen om SRM-systemet i protokollet är lite missvisande (§60 övriga frågor), det vill säga att utvecklingen i fas ett inte fullt ut uppfyller styrelsens beslut om SRM-systemet.

 

Sekretariatet svarar att när den första fasen i utvecklingen är färdig finns basinformationen i ett nytt modernt system. Analysverktyget QlikView möjliggör analys av all data i systemet. När möjligheten till lagring av utökad information kring aktivismen lagts till kan analyser göras och därmed är styrelsens ursprungliga beslut uppfyllt

 

Med detta påpekande lägger styrelsen protokollet till handlingarna.

 

 

§ 66. UPPFÖLJNING AV ÖPPNA BESLUT

Anna Lindenfors föredrar. Sekretariatet föreslår att inte stänga något beslut.

 

Anna Lindenfors framför att styrelsens beslut från marsmötet, att ge sekretariatet i uppdrag att till styrelsens decembermöte 2017 ta fram ett underlag kring den principiella frågan om statliga medel (§139) behöver flyttas fram till januarimötet. Anledningen är att decembermötet kommer att vara ett videokonferensmöte och att styrelsen då finner det svårt med allt för omfattande diskussioner.

 

Styrelsen lägger öppna beslut till handlingarna.

 

 

§ 67. UTVÄRDERING AV TIDIGARE STYRELSEMÖTEN

Styrelsen lägger utvärderingen av styrelsens junimöte till handlingarna.

 

 

§ 68. RAPPORT OM PER CAPSULAMBESLUT

Inga per capsulam-beslut föreligger.

 

 

§ 69. RAPPORT FRÅN SEKRETARIATET

Anna Lindenfors föredrar och går igenom aktuella frågor på sekretariatet.

 

 

§ 70. RAPPORT FRÅN STYRELSEMEDLEMMAR

Ledamöterna berättar vilka möten de har deltagit i och vad de har arbetat med sedan föregående styrelsemöte.

 

 

§ 71. RAPPORT FRÅN AIK - AMNESTYS INTERNATIONELLA KOMMITTÈ

Anna Lindenfors framför att sekretariatet har haft ett uppföljningsmöte med AIK efter ICM. På mötet diskuterades även kommande period. Det bestämdes att AIK ska delta i sektionens remissförfarande kring policyn om den globala drogpolitiken och mänskliga rättigheter, sekretariatets underlag till styrelsen om den principiella frågan om statliga medel till HRE - Human Rights Education samt sekretariatets och styrelsens beredning av underlagen inför Global Assembly 2018.

 

 

§ 72. RAPPORT FRÅN AMNESTYFONDEN

Anders Hällbom framför att avtalsgruppen kommer att ha ett möte 9 november.

 

 

§ 73. RAPPORT INTERNATIONELLA PROCESSEN

Anna Lindenfors framför att European Directors Forum (EDF) i september bland annat diskuterade planerna för de kommande två åren. Det var tydligt att alla sektioner prioriterar satsningar på BRAVE-kampanjen. Kampanjen “I welcome” uppfattas som mer otydlig. Det fanns dock ett starkt stöd att fortsätta arbeta mot externalisering, det vill säga staternas avtal med nordafrika och mellanöstern för att de ska hantera flyktingmottagandet på plats så att människorna inte når Europa. Det fanns också förslag om att börja arbeta med integrationsfrågor, vilket svenska sektionen hittills inte har gjort. Integration är ett perspektiv som spänner över ett stort område och rekommendationerna från EDF landade i att inte prioritera integrationsfrågor i den kommande två-årsplanen. Anna Lindenfors framför också att det var bra diskussioner om hur samarbetet med det internationella sekretariatet och mellan sektionerna ska se ut. Regionkontoret är hårt belastat i och med situationen i Turkiet. Det tillkommer också löpande större utredningsarbeten från olika sektioner som inte finns med i planen. I samband med att den regionala chefen slutar vid årsskiftet kommer regionen att delas upp i två regioner men lyda under samma regionala “översynsgrupp”, vilken består av personal från internationella sekretariatet och generalsekreterare från sektioner.

 

Anna Lindenfors framför vidare att ordförandena för den internationella styrelsen och den franska sektionen kommer att delta på rättegången med Turkiets ordförande den 26 oktober. Anna Lindenfors kommer att åka till Turkiet och delta på rättegången med de övriga anhållna människorättsförsvararna den 25 oktober, bland annat därför att en svensk medborgare ingår bland de fängslade.

 

Diskussionen om hur mycket finansiellt stöd sektionerna ska bidra med till regionkontoret kommer att fortsätta under våren.

 

 

§ 74. TERTIALRAPPORT 2 2017, EKONOMI

Peter Kvist föredrar och framför att prognosen för den resterande delen av året pekar på ett underskott på 2,3 miljoner kronor, vilket är ca 4,3 miljoner kronor under budget. Inom MR-delen är prognosen i linje med budget, vilket kan vara en effekt av den nya organisationen och att det nu finns mer personalresurser inom MR-området.

 

Fundraising kommer antagligen inte att göra av med alla resurser, varpå bidraget till den internationella rörelsen kommer att bli större i och med att fundraising är en avdragsgill kostnad inom “distribution model”. Bidraget till Amnestyfonden räknas på alla intäkter utom medlemsintäkter och då fundraising har räknat ner intäkterna för medlemsavgifterna men höjt övriga intäkter något, kommer  även bidraget till Amnestyfonden att bli något högre än budgeterat.

 

Ett stort testamente på cirka 20 miljoner kronor är fortfarande inte skiftat, varpå resultatet för närvarande är minus 19 miljoner. Informationen sekretariatet har fått är att testamentet ska skiftas före årsskiftet.

 

Styrelsen påpekar att kostnaderna för utredningsarbetet för utsatta romska EU-medborgare ligger 120 procent över budget och frågar vad det beror på.

Sekretariatet svarar att arbetet har kommit igång snabbare än tänkt, vilket sekretariatet ser som positivt.

 

Styrelsen påpekar att arbetet med att öka bidraget från befintliga givare har gått bättre än att värva nya medlemmar och givare och frågar hur sekretariatet ser på det.

Sekretariatet svarar att det har visat sig framgångsrikt att fråga varje givare om att ge lite mer. Det är också en satsning som rekommenderas från det internationella sekretariatet. Ska sektionen växa på lång sikt är det dock viktigt att även satsa på att engagera nya medlemmar och givare, som visat sig svårare. Det mobiliseringsarbete som sekretariatet börjat arbeta med och som handlar om att kommunicera framgångsrikt med fler personer i Amnestys målgrupp är ett sätt att hantera detta, men det är ett långsiktigt arbete som tar tid.

 

Styrelsen lägger rapporten till handlingarna.

 

 

§ 75. TERTIALRAPPORT 2 2017, VERKSAMHET

Peter Kvist föredrar och framför att den generella bedömningen är att arbetet fortskrider enligt plan.

 

Peter Kvist lyfter specifik att det under mål 5.3, 5.4 och 6.1 saknas siffror för några av indikatorerna, vilket är en miss. Han förklarar också att  indikatorn för pressklipp är en uppföljning på föregående år. Medieanalysen görs i nuläget inte löpande utan för ett helt år och värdet på indikatorn är därför för 2016. Sekretariatet håller på att se över möjligheterna att följa upp pressklipp mer löpande.  

 

Peter Kvist framför också att sekretariatet tar till sig ett påpekande från styrelsens forum

om att det i den sammanfattade bedömningen av de strategiska målen och huruvida de går enligt plan behöver tydliggöras om/när det rapporteras avvikelser för enskilda mål. Sekretariatet hoppas också framöver kunna sätta tydligare mål för indikatorerna. I och med det nya planeringssystemet samlar sekretariatet in fler siffror än tidigare och kan successivt bygger upp fakta och kompetens som möjliggör tydligare analyser och realistiska målsättningar inom respektive område.

 

Styrelsen framför att de mål som kommenteras i texten bör stå utskrivna så att det tydligt framgår vilka mål som avses.

 

Styrelsen framför också att de saknar rapportering som inte handlar om effekterna av arbetet utan om huruvida den planerade verksamheten genomförs. Styrelsen ger sekretariatet medskicket att de har behov av ökad/vidareutvecklad rapportering kring den genomförda verksamheten

Sekretariatet svarar att om målet beskrivs som grönt, det vill säga att det fortskrider enligt plan, då är det att betrakta som att planerad verksamhet genomförs. I det fall det går kan sekretariatet utveckla texten om vad som gjorts istället för att bara skriva “ingen avvikelse”, men analyserna av val av arbetssätt, metoder och så vidare måste göras på årsbasis.

 

Styrelsen lägger rapporten till handlingarna.

 

 

§ 76. VALBEREDNINGEN
Helena Landelius, Jenny Widmark Gransten, Karin Baardsen och Åsa Jacobs,från valberedningen deltar och berättar om valberedningens arbete framöver.

 

Jenny Wedmark Gransten och Helena Landelius är de inom valberedningen som har ansvar för sektionsstyrelsen. De kommer att genomföra kortare telefonintervjuer med alla i styrelsen under de kommande två veckorna. Det som framkommer i intervjuerna ska utmynna i valberedningens behovsrapport som ska vara klar 20 november. Behovsrapporten kommer att ligga till grund för vilka kandidater valberedningen väljer ut att föreslå till årsmötet. Nomineringsstopp till valberedningens förslag är den 27 januari 2018.

 

I samband med styrelsens januarimöte 27/28 januari kommer valberedningen att göra intervjuer med de styrelseledamöter vars mandatperiod går ut 2018.  

 

 

§ 77. UPPDATERADE KRITERIER FÖR MR-PRIORITERINGAR

Elisabeth Lundgren föredrar.

 

Inför verksamhetsplaneringen 2013 fick sekretariatet i uppdrag att prioritera verksamheten tydligare. Inför det arbetet tog sekretariatet fram ett analysverktyg som skulle användas till att avgöra vilka MR-frågor som är mest relevant för svenska sektionen att arbeta med.

 

Under 2014 fördes diskussioner mellan sekretariatet och styrelsen om hur och när styrelsen kommer in i prioriteringsprocessen och hur arbetet ska utformas så att styrelsen på riktigt styr sektionens prioriteringar. Styrelsen konstaterade då att det fanns behov av tydliga direktiv, som sektionens prioriteringsarbete ska utgå från.

 

Analysverktyget arbetades om till “Direktiv med kriterier för sektionens MR-prioriteringar”, vilket lades fram till styrelsen 2016. Styrelsen framförde vissa mindre justeringar som skulle göras i dokumentet och bordlade beslutet till styrelsens forum. Därefter har sekretariatet arbetat om kriteriedokumentet på nytt. Då förändringarna är av större karaktär än de medskick styrelsen gjorde 2016 läggs direktivet fram till styrelsen på nytt.

 

Styrelsen framför

  • att det måste framgå att sektionens prioriteringar i hög utsträckning utgår från internationella dokument och prioriteringar och hur sekretariatet förhåller dessa saker till varandra.

  • att skrivningar som “vi stämmer av våra prioriteringar så att helheten blir bra” kan uppfattas som en godtycklig bedömningsfråga och kan göra det svårt att motivera varför en fråga prioriteras högre än en annan. Styrelsen efterfrågar en definition av “bra”.

  • att det inte tydligt framgår om punkterna är absoluta, det vill säga om alla punkter måste vara uppfyllda för att sektionen ska arbeta med en viss fråga eller ett visst land.

  • att dokumentet i så hög utsträckning som möjligt ska eliminera risken för subjektiva bedömningar, det vill säga att det är möjligt att hitta stöd för olika prioriteringar i dokumentet.

  • att det bör finnas fler exempel som hänvisar tillbaka till kriteriebedömningen med tydliga paragrafer så att det framgår hur bedömningen gjorts.

 

Sekretariatet svarar att

  • att förtydliga hur vi gör bedömningar för att skapa en helhet som är “bra” är svårt. Det är flera olika aspekter som vägs in när ett beslut ska fattas, såsom situation, kontext, vad som händer i omvärlden och så vidare.

  • alla punkter behöver inte uppfyllas för att en fråga eller land ska prioriteras.

 

Styrelsens medskick:

  • Förtydliga punkten under tillväxt, att mobilisera i tid och pengar och lägga till att de människorättsfrågor sektionen väljer att arbeta med kan påverka förutsättningarna att mobilisera.

  • Svenska aktörer som kränker rättigheter i andra länder, den skrivningen ligger under situationens allvar. Det blir tydligare att hänföra det till frågan om att uppnå impact. Lyft upp den skrivningen till inledningen.

  • Förtydliga att den internationella rörelsen gör gemensamma prioriteringar, både vad det gäller frågor och länder, och att svenska sektionen förhåller sig till dessa prioriteringar. Klargöra att detta är ett kriteriedokument som framför allt syftar till att fungera som stöd vid prioriteringar inom de internationella prioriteringarna.

  • Förtydliga 80/20-principen, att det är minst 80 procent som ska användas till de strategiska målen och tydliggöra att det även finns internationella kriterier för vad sektionerna får arbeta med vad gäller de 20 procent av resurserna som sektionerna kan välja att prioritera utanför de strategiska målen. Ev lista vilka dessa kriterier är. (Det förtydligar varför vissa länder eller frågor inte ryms inom de 20 procenten heller.)

  • Förtydliga vad som avses med “helhetsperspektivet” - det vill säga att organisationens övergripande prioriteringar också får påverkan på vilka MR-frågor som är relevanta att arbeta med vid tidpunkten för bedömningen. Förtydliga att alla frågor måste bedömas utifrån kontexten, sammanhang och vad är prioriterat för organisationen som helhet.

  • Under punkten om fördelningen mellan sektionens arbete med internationella frågor och sektionens arbete med människorättsfrågor i Sverige, precisera vad fördelningen baseras på, till exempel den nuvarande verksamhetsplanen och vad som är prioriterat under perioden.

  • Lägga till att detta dokument är sekretariatets verktyg för att göra prioriteringar.

 

När sekretariatet har omarbetat direktivet utifrån styrelsens medskick ska dokumentet läggas upp i styrelsens forum för kännedom.

 

Styrelsen beslutar

 

att anta Direktiv med kriterier för svenska sektionens prioriteringar av människorättsfrågor med styrelsens kommentarer och tillägg.

 

 

§ 78. KOMMUNIKATIONSSTRATEGIN

Sofia Fjellestad föredrar senaste IPSOS-undersökningen och därefter kommunikationsstrategin.

 

Den senaste IPSOS-undersökningen visar på två positiva trender. De senaste åren har andelen personer som är positivt eller mycket positivt inställda till Amnesty minskat. Nu ser vi att andelen som är mycket positivt inställda börjar öka igen. Allmänhetens kännedom om Amnesty minskade också i förra årets undersökning, den trenden har också vänt.

 

Styrelsen framför

  • att det vore bra att få exempel på hur vi i kommunikationen kan förmedla att Amnesty är en medlemsorganisation;

  • att det inte är helt tydligt hur strategin hanterar Amnestys uppdrag att vilja påverka människor som inte redan delar Amnestys uppfattningar;

  • att det behövs en tydligare skrivning om att Amnesty är en expertorganisation som utvecklar mänskliga rättigheter. Kombinationen av utredningsarbete i fält och policyarbete. Den pågår en diskussion inom den internationella rörelsen om hur mycket fokus Amnesty bör ha på “känsloargument” kontra “faktaargument” och kommunikationsstrategin kan vara svenska sektionens svar på hur denna avvägning ska göras, men det framgår inte helt tydligt.

  • att en viktig del av Amnestys kommunikation är att inspirera människor att agera, skriva under och så vidare. Det är viktigt att förmedla att Amnesty är en “aktivistorganisation” där medlemmarna är aktiva i verksamheten.

 

Sekretariatet svarar

  • att Amnesty är en medlemsorganisation kommer att kommuniceras på många olika ställen och på olika sätt. Till exempel genom skrivningar som “Nu har medlemmarna beslutat att…” I sammanhang som rör vad vi är unika på.

  • Amnestys främsta målgrupp är vald utifrån att dessa personer kommer bidra till att påverka andra, utanför den primära målgruppen, dvs även de som i nuläget inte håller med oss Det är en effektiv strategi för att påverka många människors attityder.

  • Sekretariatet är positiva till att utveckla att Amnesty är en expertorganisation och koppla dessa bitar till vad som gör organisationen unik. Det är dock viktigt att Amnesty är en expertorganisation som kommunicerar saker så att människor förstår vad vi säger. Det handlar mycket om hur saker uttrycks för att vara inkluderande.

 

Styrelsens medskick

  • Förtydliga att Amnesty är en expertorganisation som utvecklar mänskliga rättigheter och att det gör organisationen unik.

  • Förtydliga möjligheten till engagemang.

  • Förtydliga att Amnesty har ett flertal målgrupper men har en primär kommunikationsmålgrupp.

 

Styrelsen kommer att besluta om kommunikationsstrategin i samband med styrelsens decembermöte 2017.

 

 

§ 79. VERKSAMHETSPLANERING

Peter Kvist och Anna Lindenfors föredrar.

 

Syftet med beslutsunderlaget är att sätta ramarna för den planering och budgetering som styrelsen ska besluta om i samband med decembermötet. Sekretariatet har vägt in flera olika dokument och beslut såsom den Europeiska och globala inriktningen inklusive de internationella strategiska målen, svenska sektionens verksamhetsplan 2017-2019, de prioriteringar styrelsen diskuterade och beslutade om på junimötet inför verksamhetsplaneringen 2016 och intäktsplanen som styrelsen antog på samma möte. Utifrån detta föreslår sekretariatet en budgetram för intäkter och kostnader.  Allt som ingår i den föreslagna planen ryms inom ramarna för det som styrelsen diskuterat tidigare.

 

Styrelsen framför

  • att de vill diskutera budgeten som verktyg för styrning i förhållande till ambitionsmål jämfört med realistiska mål där intäkt och budget går plus minus noll.

  • en fråga om huruvida det finns en gemensam planering i Europa och huruvida den svenska sektionen i så fall är styrd av den gemensamma planeringen?

 

Sekretariatet svarar

  • att föreslagen intäktsbudget är en hög och tuff ambition, men att den inte är orealistisk. Hittills har intäktsplanen uppnåtts. Merparten av kostnaderna i Sverige är personalkostnader och bufferten är ett sätt att säkerställa att sekretariatet inte riskerar att säga upp personal om intäktsmålen inte skulle uppnås. Det är ett vanligt sätt att budgetera inom NGO-världen.

  • att Europa har en plan som utgår från vad sektionerna har sagt att de vill arbeta med. Förra året ingick tusen projekt i planen. Till viss del gick det att utläsa vilka sektioner som arbetade med vilka projekt, men inte på vilket sätt sektionerna deltog i projekten.

 

Styrelsen diskuterar frågan om luft i budgeten och landar i att det är viktigt att det finns viss luft.

 

Styrelsen beslutar  

 

att intäkterna 2018 tillsvidare beräknas till 133 410 tkr efter Amnestyfondens andel, men inklusive öronmärkta medel;

 

att kostnadsbudgeten inte får överstiga 146 810 tkr, vilket inbegriper styrelsens beslut av användningen av reserven på junimötet 2017.

 

att arbetet med budget och verksamhetsplanering för 2018 bedrivs i enlighet med den föreslagna tidsplanen i beslutsunderlaget;

 

att följande verksamheter ska ingå i budget 2018: Amnesty Press 4 nummer samt avgift till

Amnestys EU-kontor.

 

 

§ 80. UPPFÖLJNING AV ICM-BESLUT

Anna Lindenfors föredrar.

 

Sekretariatet har listat vilka frågor/beslut från ICM 2017 som sekretariatet planerar att bevaka och i vilka frågor det kan bli aktuellt att konsultera medlemmarna.

 

Styrelsen framför att om medlemmarna ska konsulteras i en viss fråga så måste det göras relativt tidigt i en process för att det ska kunna ha effekt på utformningen av till exempel en ny policy.

 

Sekretariatet ber att få återkomma till styrelsen när det finns mer information om vilka möjligheter det kommer att finnas till konsultation med medlemmarna. Det gäller främst den nya policyn om den globala narkotikapolitiken och mänskliga rättigheter.

 

Styrelsen beslutar

 

att uppdra åt arbetsgruppen för medlemsdemokratiprojektet att inkludera konsekvenserna av besluten kring Governance Reform i arbetet med den svenska sektionens demokratiska styrning;

 

att uppdra åt sekretariatet att i samband med medlemsdemokratiöversynen upprätta en uppdaterad kalender för sektionen där nödvändiga justeringar görs med anledning av de förändringar Governance Reform för med sig;

 

att uppdra åt sekretariatet att inkludera arbetet kring Gender and diversity i det fortsatta arbetet med mångfald;

 

att uppdra åt sekretariatet att hantera ICM-besluten i det ordinarie arbetet och vid behov genomföra konsultationer med medlemsröreslen och styrelsen.

 

 

§ 81. RESOLUTIONER TILL GLOBAL ASSEMBLY (GA)

Anna Lindenfors föredrar.

 

Styrelsen enas om

  • att inte skriva någon resolution om teknik kopplat till mänskliga rättigheter.

  • att fortsätta diskussionen om de globala kampanjerna och vad svenska sektionen ska lyfta fram om frågan ska drivas internationellt.

  • att fortsätta diskussionen om en långsiktig riktning för hela den internationella rörelsen och undersöka om det finns utrymme att utveckla den frågan.

 

 

§ 82. VAL AV ÅRSMÖTESORDFÖRANDE

Lina Jakobsson föredrar.

 

Styrelsen beslutar

 

att föreslå Hanna Roberts till årsmötesordförande för 2018 och uppdra åt sekretariatet att återkomma med fler förslag till årsmötesordförande till styrelsens decembermöte 2018.

 

 

§ 83. MEDLEMSDEMOKRATIÖVERSYNEN

Peter Kvist och Elisabeth Lundgren föredrar.

 

Allmänna synpunkter

  • Oro över att det blir för många strukturer som skapar förvirring. (Kan bli otydligt vem/vilka olika strukturer/personer ska ha kontakt med).

  • Svårt att förstå hur de olika delarna är tänkta att hänga ihop i strukturen, vilket kan göra den svår att kommunicera och förklara.

  • Viktigt att skapa en extrem tydlighet kring vilka frågor som behandlas var.

  • Risk att det blir svårt att fylla alla uppdragen. Kan bli många dubbelbesättningar.

  • Förslaget måste innebära en rimlig resursåtgång.  

  • Vissa medlemmar kanske kommer att uppleva att de blir för mkt styrda av sekretariatet medan andra medlemmar kommer att uppleva att det skapar ett ramverk som gör det lättare att arbeta.

  • I dagsläget svårt att hitta uppdrag för dem som inte vill engagera sig i en grupp, därför bra med fler engagemangsformer på mellannivå såsom en rådgivande funktion.

 

Synpunkter på den demokratiska/representativa funktionen och den verksamhetsdrivande funktionen

  • Svårt att ha tre “ben” i organisationen - vad ska den demokratiska delen styra om inte verksamheten? Oklart varför medlemmarna skulle engagera sig där om de inte har nära kontakt med verksamheten.

  • Bättre att skapa en väldigt slimmad demokratisk och representativ funktion. Fokus på den verksamhetsdrivande funktionen som även skulle ha ett samordningsuppdrag.

  • Skeptisk till den geografiska indelningen av distrikten. Känns föråldrat.

  • Om vi bygger en struktur på grupper - hur blir de som inte är med i en grupp då representerade?

  • Olika medlemmar med intresse av olika funktioner bör kunna engagera sig i de olika uppdragen men ändå ingå i samma struktur.

  • Hur hanterar vi ett geografiskt område där det inte finns grogrund för ett distrikt? Ska sekretariatet stötta dem i att skapa en fungerande distriktsverksamhet, eller bara att välja representanter?

 

Synpunkter på den rådgivande funktionen

  • Alla är ense om att nationella råd är en bra idé.

  • Otydligt vad som är skillnaden mellan MR-råd och den verksamhetsdrivande funktionen.

  • Separat förslag som sekretariatet kan fortsätta att utveckla.

Synpunkter på modell för representativ demokrati

  • Sex av åtta ledamöter tyckte att någon form av representativ demokrati är en bra idé.

  • Ska du kunna representera medlemmarna måste du röra dig med andra aktiva medlemmar. Måste finnas en helhet som hänger ihop.

  • Bättre att skapa en struktur där varje grupp har en röst och där medlemmarna inom ett visst geografiskt område utöver gruppernas röster kan ha rätt att utse x representanter. Representanterna kan utses vid någon form av regionalt möte.

  • Bättre att använda de som redan är organiserat aktiva och ge varje grupp en röst var, men alla medlemmar ska vara välkomna på årsmötet.

  • Om representativ demokrati ska bygga på distrikten kan det skapa en obalans mellan stora och små distrikt. Otydligt hur vi säkerställer att representanterna förankrar beslut och representerar medlemmarna i sitt distrikt. Att det inte är en person som röstar efter eget huvud.

 

Styrelsens medskick gällande mellanstrukturerna

  • Tydliggöra vad vi till årsmötet kan bryta ut och fatta beslut om för att organisationen ska fungera.

  • Språket är viktigt. Inte prata om att vi har “tre ben”. När är det viktigt med den geografiska närheten och när är det inte det? Tydliggöra om allt befinner sig i samma struktur, styrelsen vill skapa en helhet.

  • Det är bättre att bygga strukturerna för konsultation och förankring för dem som redan träffas, det vill säga de organiserat aktiva i grupperna.  

  • Det är framförallt i verksamhetsfrågorna som de aktiva medlemmarna är engagerade. Otydligt vad som blir kvar till den demokratiska och representativa funktionen.

  • Styrelsen vill inte skapa parallella strukturer.

  • Styrelsen vill inte se en icke-geografisk fri nomineringsmodell för representativ demokrati.

  • Styrelsen vill att arbetsgruppen och sekretariatet undersöker en lösning för representativ demokrati där både grupper och geografisk indelning kan kombineras. Det kräver en definition av vad som ska ge representationsrätt hos grupper och medlemmar i geografiska områden.  

 

Styrelsens medskick angående beredning och årsmöte

  • Styrelsen är positiv till en beredningskommitté (det kan skapa engagemang i längden om medlemmarna känner att deras röster blir hörda).

  • Viktigt att en beredningskommitté är relativt bred och neutral.

  • Beredningskommittén kan eventuellt äga årsmötets dagordning vad det gäller seminarier och
    workshops. Det kräver att de som sitter i kommittén har en övergripande kunskap om vilka frågor som behöver komma upp. Bra om arbetsgruppen och sekretariatet undersöker hur det är uppbyggt inom den internationella rörelsen. Ska det t ex ingå en styrelserepresentant?

  • Tänka nytt kring årsmötet och definiera vilka frågor som kommer att ligga kvar där.

  • Krävs att beredningskommittén har en lagom mäktig funktion där rollfördelningen mellan medlemmarna, styrelsen och sekretariatet är tydlig.

  • Öka nivån på motionsberedningen.

  • Alla medlemmar ska ha rätt att komma till årsmötet och göra sin röst hörd även om de inte har beslutanderätt.

 

 

§ 84. ÖVRIGA FRÅGOR

 

  • Val av AIK

 

Styrelsen beslutar

 

att välja Anton Lidström, Bengt Brulde, Christian Gräslund, Michael Falk, Sara Belfrage och Edoardo Iacobelli till AIK under en period av ett år, 2017-2018.

 

  • Val av stående representant till GA

 

Styrelsen beslutar

 

att välja sektionens ordförande och i de fall ordförande har förhinder sektionens vice ordförande till stående representant till GA.

 

 

§ 85. MÖTET AVSLUTAS

Tora Törnquist avslutar mötet.

 

 

 

 

Tora Törnquist
Ordförande

 

 

 

Lars Gäfvert

Vice mötesordförande

 

 

 

Amanda Jackson

Justerare

 

 

 

Linna Malmborg

Justerare

 

 

 

Lina Jakobsson

Sekreterare

 

 

BILAGA 1.

§ 65. UPPFÖLJNING AV ÖPPNA BESLUT

                                 

Inga öppna beslut stängs under oktobermötet 2017.