Styrelsemöte 31 januari - 1 februari 2015

 

En viktig diskussion på styrelsemötet handlade om den nya arbetsfördelningen mellan Amnestyfondens styrelse och personal, som kommer att innebära relativt stora förändringar i rollerna. Från att idag vara direkt engagerad i löpande beslut skall styrelsens roll i framtiden vara av betydligt mer strategisk karaktär. Personalen ska enligt förslaget delegeras ansvarar för beredning, bedömning och, i normalfallen, beslut i biståndsärendena.

 

Genom att delegera handläggningen av biståndet till personalen förväntas styrelsen få mer utrymme till strategiska diskussioner inklusive hur medlemmarnas röst kan föras in i verksamheten. Styrelsen ska även fortsättningsvis ha full insyn i de beslut som fattas och stöd som överstiger 250 000 SEK ska fortfarande gå till styrelsen för beslut.

 

Styrelsen diskuterade fördelar och nackdelar med förslaget. Flera ledamöter påtalade att förslaget sannolikt ökar kvaliteten i arbetet och bidrar till en stärkt transparens och förutsägbarhet i biståndet. Med större möjligheter till reflektion förväntas även möjligheten att dra lärdomar av biståndet öka. Sannolikt kommer arbetsmängden öka för fondens personal, åtminstone under en övergångsperiod.

 

Styrelsen fattade ett inriktningsbeslut om att gå vidare med den förändrade rollfördelningen. Det beslutades ej när denna bör träda i kraft men avsikten är att ha de viktigaste underlagen klara till årsmötet då en ny fondstyrelse väljs. Vid mötet diskuterade styrelsen även de bedömningsinstrument som personalen ska använda då ansökningar och rapporter granskas. 

 

Vilken roll Fonden ska spela vid årsmötet i Umeå den 8-10 maj dryftades också. Amnestyfonden vill arrangera eller vara medarrangör vid ett par seminarier för att sprida kunskap om fondens arbete. Planen är även att dela ut informationsmaterial och undersöka möjligheten att ta fram en kort film om fondens arbete. En annan idé som lyftes var att arrangera speed dating mellan styrelsens ledamöter och intresserade medlemmar för att informera om verksamheten.

 

Fondens anställda har diskuterat biståndsverksamheten, dess prioriteringar och organisering med Internationella Sekretariatet (IS) samt med AI-Schweiz biståndssektion. Vad gäller organiseringen av biståndet inom Amnestyrörelsen finns det planer på att skapa en fond för akuta insatser vid varje regionkontor som tillskapas. Tanken är att var och en av dessa ska ha minst en person med biståndskompetens.

 

Styrelsen diskuterade ett förslag om att sammanfatta Amnestyfondens historia i en bok. Sektionsstyrelsen ska tillfrågas om de vill samarbeta kring projektet. Fondstyrelsen gav klartecken till att påbörja intervjuer med några nyckelpersoner för boken.

 

Fondstyrelsen har bett Sektionsstyrelsen om en plats vid det internationella rådsmötet (ICM). Vi är den största biståndssektionen inom Amnesty och verksamheten berörs av de beslut som fattas vid ICM varför vi vill kunna vara på plats för att få insyn och bidra med vår kompetens. Sektionsstyrelsen har meddelat att fonden tyvärr ej kan påräkna en plats, men rekommenderar Fonden att ansöka om en observatörsplats.

 

Styrelsen fattade även beslut om nya stöd samt tog del av de beslut som har fattats sedan förra mötet. Ett av dem var att bevilja fortsatta medel till organisationen Hursdef som arbetar i en region i Nigeria med att förhindra tortyr. Hursdef undersöker anklagelser om tortyr och offentliggör resultaten, utbildar allmänheten om tortyrprevention och söker säkerställa att de som har utsatts för tortyr får vård och psykosocialt stöd samt upprättelse. Stödet går hand i hand med kampanjen Skriv för frihet som lyfter tortyr i Nigeria. Fondstyrelsen har även fattat beslut om att ge ytterligare stöd till en regional koalition av organisationer som arbetar mot tortyr i Tadzjikistan.

 

Styrelsen gick också igenom inkomna rapporter avseende tidigare beviljade stöd. Exempelvis presenterades en rapport om Internationella MR-dagen i Kambodja, som firades med en stor marsch, med fokus på landrättigheter och fackliga rättigheter. Nytt för denna gång var att även urfolk deltog i firandet. Organisatörerna hade vidtagit åtgärder för att förhindra våldsamheter genom att inte svara på provokationer. En positiv bieffekt av stödet blev således att de deltagande organisationernas metoder för fredlig aktivism vidareutvecklades.

 

 

Felicitas Falck