Styrelsemöte Amnestyfonden 12 mars 2022

Årets andra sammanträde med Amnestyfondens styrelse hölls den 12 mars på sekretariatet i Stockholm, även om några ledamöter deltog digitalt. De tyngsta besluten gällde fondens verksamhetsberättelse och årsredovisning för 2021. 

Som stiftelse är Amnestyfonden skyldig att upprätta en årsredovisning som ska skickas till länsstyrelsen. Denna ska bestå av förvaltningsberättelse, resultaträkning, balansräkning och revisionsberättelse. Amnestyfonden skriver också en separat verksamhetsberättelse som på ett lättillgängligt sätt beskriver fondens arbete och vilka resultat som uppnåtts under föregående år. Dokumenten gällande 2021 kommer att presenteras för Amnestys medlemmar vid årsmötet den 9-15 maj 2022. Då får alla medlemmar möjlighet att granska Amnestyfondens verksamhet och därmed också kunna ta ställning till om fondens styrelse ska beviljas ansvarsfrihet. 

Utkast till årsredovisning och verksamhetsberättelse för 2021 hade utarbetats och diskuterats över en längre tid inför styrelsemötet den 12 mars. Det tyngsta ansvaret låg på fondsekreterarna som gjort ett gediget arbete. 

Dokumenten visar att Amnestyfonden under 2021 fick in 20 procent fler ansökningar än under 2020. Biståndsutbetalningarna under 2021 uppgick till 9,8 miljoner kronor vilket är en ökning med 1,8 miljoner kronor jämfört med året innan. Ökningen beror framför allt på kriserna i Afghanistan och Myanmar och de stora behov som följt. Nära hälften av allt stöd under 2021 gick till Asien. I verksamhetsberättelsen redogörs för de många sätt på vilket fonden under 2021 bidrog till att ge stöd till de som behövde fly till säkrare plats, till att öka tryggheten för människorättsförsvarare och deras familjer, inklusive i form av säkerhetsutrustning eller utbildning, och till stöd i rättsprocesser. 

Med några förslag till mindre ändringar godkände fondstyrelsen verksamhetsberättelsen och årsredovisningen gällande 2021.  

En stående punkt vid styrelsens sammanträden är genomgång av de beslut om bistånd till individer och organisationer som tagits sedan förra sammanträdet. Det konstaterades att en stor del av de afghaner som sökt och fått stöd är journalister, som genom sina arbeten är speciellt utsatta. Bland de goda nyheterna fanns att en advokat och åtta miljörättsförsvarare som tidigare fått stöd av fonden nu frisläppts. Ärenden av principiell karaktär eller som inbegriper svåra avväganden diskuterades. Bl a diskuterade styrelsen hur ansökningar från behövande personer som själva kunde misstänkas ha begått eller uppmanat till övergrepp ska hanteras. En fråga som kräver ytterligare diskussioner inom ramen för den internationella rörelsen. 

Vid styrelsemötet uppmärksammades också de praktiska svårigheterna med utbetalningar av pengar i svåra miljöer. Problemet är inte nytt men växer i takt med restriktioner syftande till att hindra penningtvätt och finansiering av terrorism. 

Konflikten i Ukraina uppmärksammades och styrelsen enades om vikten av att diskutera scenarier och förbereda sig för en långvarig konflikt, så att fonden kan agera proaktivt och inte bara reaktivt vid kommande behov. En svårighet som noterades gäller möjligheterna att nå fram med stöd till människorättsförsvarare i Ryssland. 

Mötesrapport nedtecknad av Pär Sköld, suppleant i Amnestyfonden