Styrelsemöte Amnestyfonden 11 juni 2022

 

För att inte hålla läsaren på halster kan det direkt avslöjas att styrelsen enhälligt gav Tomas Hultman förtroende att ännu ett år verka som ordförande. Till nya viceordförande valdes Abigail Booth och Martin Gemzell. 

 

En stor del av mötet ägnades åt att gå igenom och diskutera verksamhet och ekonomi, med visst fokus på Afghanistan. Fondens anställda Rebecka Mosquera Jalvemyr och Gunilla Odin presenterade de narrativa och ekonomiska rapporter som skickats ut till ledamöterna före mötet. Rapporterna visar en kraftig ökning av antalet ansökningar och utbetalningar hittills i år, jämfört med samma period förra året. Utbetalningarna har ökat med hela 62% och uppgick under januari-april till knappt sex miljoner kronor. Den dominerande orsaken till ökningen är krisen i Afghanistan. Under perioden betalades cirka fyra miljoer kronor ut till totalt 329 mottogare för att möjliggöra flykt till och/eller uppehälle på säkrare plats. Majoriteten av de som fått stöd är afghanska journalister och mediearbetare med familjer. Militärkuppen i Myanmar förra året har även den skapat stort behov av människorättsbistånd. Ett antal internationella vakanser inom Amnesty har dock gjort att endast ett mindre antal ansökningar har kunnat tas emot och behandlas. Förstärkningar är nu på gång som ska kunna bidra till att Amnestyfonden återigen kan verka mer effektivt vad gäller Myanmar. När det gäller den kris som uppstått efter Rysslands invasion av Ukraina är det den schweiziska amnestysektionens biståndsprogram som i första hand hanterar denna, eftersom den ansvarar för just Ukraina. Svenska Amnestyfonden ansvarar dock för Ryssland varför vi har en beredskap för ett ökat antal ansökningar därifrån. 

 

Då utbetalningarna hittills är större än fonden budgeterat kommer Amnestyfonden att justera sin ekonomiska prognos. Vi räknar dock med att det finns medel för att bifalla de ansökningar vi finner lever upp till kraven. En bidragande orsak till detta är ett förväntat tillskott till fonden från amnestysektionen i Tyskland som avser bidra med ett belopp på 250 000 euro. 

 

Rapporterna visar att de många stora kriser som drabbat världen 2021-2022 medfört att Amnestys människorättsbistånd - där svenska Amnestyfonden är en central aktör - har fått en allt större och tydligare roll inom den internationella Amnestyrörelsen. Styrelsen uttrycker dock en viss oro för att kriserna i Afghanistan, Ukraina och Myanmar ska dra uppmärksamhet från mindre och mindre kända kriser, och att dessa ska förbises även av oss som arbetar med människorättsbistånd. Fonden avser att framöver söka formulera en strategi för att undvika detta. 

 

I rapporterna redovisas även några av många exempel på fall där Amnestyfondens bistånd lett till konkreta resultat. Fonden bidrog exempelvis till att den guatemalanske människorättsförsvararen Bernardo Caal Xól frigavs i mars i år. Vidare bidrog fonden till frigivningen av flera människorättsförsvarare som kämpat mot förorenande gruvnäring i Honduras. Fonden har även givit ett viktigt stöd till den dödsdömde sydsudanesiske Magai Matiop, som vid 15 års ålder dömdes till döden. Han har nu frisläppts. 

 

Ordförande Tomas Hultman redogör för de fortsatta diskussionerna inför ett möte mellan Svenska Amnestyfonden, den schweiziska biståndskommitteen och representanter för människorättsbiståndet inom Amnestys internationella sekretariat. Ett första forum, syftande till att stärka och effektivisera samarbetet, planeras till hösten. Fondstyrelsen ser mycket fram emot en sådan möjlighet. 

 

Fondstyrelsen diskuterar också en motion som kommer att behandlas vid Amnestys Global Assembly i slutet av juli. Motionen förordar ökade möjligheter för amnestysektioner i olika länder att ta emot medel från multilaterala givarinstitutioner. Detta är en svår och känslig fråga och fonden tar vid mötet inte ställning i sak, men avser följa upp frågan, bl a för att bedöma motionens eventuella implikationer för människorättsbiståndet. 

 

Strax före styrelsemötets avslutande delade medlemmarna in sig i fyra utskott, inom vilka de ska lägga extra kraft under verksamhetsåret. De fyra utskotten fokuserar på ekonomi, kommunikation, verksamhet samt internationella frågor.