Aktivistutredningen-slutrapport 2 Underlag till styrelsemöte 1-2 juni 1996

Från B-utskottet/Magnus Brattgård


Om aktivistutredningen

Enligt ett AU beslut i januari har B-utskottet i uppdrag att rapportera aktivistutredningen vid styrelsens juni möte.

Utskottet har en rapport klar, men föreslår trots detta att styrelsen bordlägger diskussionen till september mötet. Anledningen till detta är årsmötets beslut om gruppavgifterna och de konsekvenser det kommer att ha för verksamheten. Utskottet vill framförallt ha mer tid till att närmare fundera över hur stödet till distrikten bör se ut från ett styrelse- och sekretariatsperspektiv. Vi vill också ha en möjlighet att ytterligare gå lite djupare i våra tankar kring andra aktiviteter för enskilda medlemmar. Vi skulle vilja förbereda en mer kvalitativ diskussion inom det området.

Vi tror inte att en bordläggning av diskussionen kommer att försämra förutsättningarna för ett bra arbete utan snarare ge oss en bättre diskussion och ett bättre beslutsunderlag kring aktivisten och då relaterat till hela handlingsplane-perioden.

Naturligtvis kommer en diskussion genomföras med DO i samband med deras samling i september. Det kommer också tas fram en idéverkstad för distrikten att använda under hösten.

Som information får ni den rapport som är producerad. Se den som en aptitretare inför en intressant diskussion som vi alla ser fram emot i september.

Vi föreslår styrelsen

att bordlägga diskussionen om aktivistutredningen till september i syfte att ytterligare kunna bereda årsmötets beslut om grupperna.

---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Till: Styrelsen
Från: B-utskottet
Datum: 28 maj 1996


SLUTRAPPORT 2 FRÅN B-UTSKOTTETS AKTIVISTUTREDNING

FRIHET - ANSVAR - AKTIVITET


Inledning och uppdrag

Efter årsmötet 1994 fick B-utskottet i uppdrag att bl.a. se över medlemmarnas möjlighet att aktivera sig. Enligt de senaste direktiven var uppdraget:

- utskottet skall fullfölja översynen av sektionens olika möjligheter till aktivt
engagemang och ge förslag på en utvecklingsplan beträffande arbetsgrupper,
genomströmningen av aktiva medlemmar och alternativa möjligheter till aktivt
arbete i organisationen.

- utskottet skall i samband med ovanstående i samarbete med C-utskottet
genomföra en översyn av sektionens strukturella organisation beträffande
distrikt, grupper och alternativa arbetsformer.

Under dessa två år har utskottet bytt medlemmar och sammankallande. Arbetet har trots detta bedrivits med kontinuitet. Vår rapport speglar de processer utredningen genomgått.


Historik

Problemet med genomströmningen av aktiva medlemmar och hur vi behåller våra medlemmar har utretts och diskuterats många gånger tidigare utan att mycket har hänt. Under 90-talet har sektionen vid ett flertal tillfällen tittat på "aktivisten" ur olika perspektiv :

    _ 1990-91 genomförs en grupp- och distriktsutredning, som i stort sett inte leder fram till några konkreta förslag. I vårt utredningsarbete har vi till en del beaktat synpunkter och förslag från grupputredningen.

    _ I sektionens handlingsplan för 1992-96 fördjupas diskussionen om decentralisering och utlokalisering. Årsmötet godkänner denna inriktning. Målgruppsarbetet förs ut, grupper-nas betydelse betonas och distrikten får ett större ansvar för kampanjarbetet.

    _ Antalet grupper minskar. 1994 beslutar styrelsen att ge B-utskottet i uppdrag att genom-föra en "Aktivistutredning".

    _ Ett diskussionsunderlag "Har aktivisten en framtid i Amnesty?" skickas i mars 1995 ut till grupper och distrikt. På årsmötet samma år hålls två seminarier "Arbetsformer och arbets metoder i morgondagens Amnesty". Man betonar bl.a. gruppens ansvar för att värva med lemmar, flexibilitet i grupparbetet genom tydliga roller, självvald aktivitet och vidareut bildning. Kritik uttalas mot en utveckling av ungdomsgrupper. Dessutom konsta-teras stora problem med att placera ut nya medlemmar i gamla grupper.

    _ I februari 1996 genomförs ett seminarium "Amnesty i framtiden" i Lund. Resultatet blir ett antal årsmötesmotioner om distrikten och gruppavgiften.

    _ En ungdomsutredning genomförs 1995. Styrelsen beslutar att föreslå årsmötet en särskild kampanj för att etablera Amnesty på främst gymnasieskolor. Årsmötet i Göteborg god känner förslaget.

    _ Samma årsmöte tar beslut om sänkning av gruppavgiften till 1500 kronor fr.o.m. 1997.

Bakgrund och problem

Bakgrunden och problemet är alltså att antalet grupper minskar trots att medlemsantalet ökar. Nya medlemmar väljer i högre grad ett passivt medlemskap och genomströmningen av aktiva medlemmar är stor. Vi måste söka efter orsakerna och stoppa utvecklingen. Målsättningen med vår utredning är att vi skall behålla och öka antalet aktiva medlemmar.


Vem är aktiv?

Tidigare har aktiva medlemmar definierats som medlemmar i arbetsgrupper. Vi vill vidga be greppet, men det har visat sig vara en känslig fråga. Med fog kan man påstå att det är en aktiv handling och ett ställningstagande att betala medlemsavgiften. Därmed skulle alla våra med lemmar vara aktiva. En sådan definition har vi ingen nytta av.
Vårt förslag till definition skall inte uppfattas som en värdering av människors insatser, utan skall ses som ett instrument för planering av insatser och resurser för rekrytering, utbildning och produktion av material etc.

Vi föreslår att en aktiv medlem:
- gör upprepade insatser,
- är synlig och behövs i organisationen,
- genom sin insats inte bara arbetar aktivt utan även påverkar organisationen.


Vilka metoder och arbetsformer skall vi prioritera?

Vilka medlemmar vi rekryterar är avhängigt av vilka arbetsmetoder och vilken organisations-struktur vi väljer att satsa på. Vi bör även i fortsättningen prioritera grupparbetet, inte bara de traditionella arbetsgrupperna, utan grupper av skilda slag. Om vi vill behålla våra medlemmar och om vi vill att fler skall bli aktiva, måste de i högre grad, utifrån intressen, tid och andra förutsättningar, kunna välja omfattning av sitt engagemang. De skall kunna välja olika sätt att engagera sig aktivt, i olika typer av grupper, t.ex. arbetsgrupper, samordningar, special-grup per, ungdomsgrupper eller i specialiserade grupper, som arbetar med insamling, RAN, kam panjer, utbildning, information etc.
Arbetet med aktionsfall, RAN och kampanjer skall som tidigare prioriteras. Det är ett långsik tigt arbete som kräver uthållighet, kontinuitet och utveckling. Ett flexibelt arbetssätt och strate giskt tänkande kräver erfarenhet och kunskap. Vi måste ha medlemmar och strukturer som garanterar detta. Arbetet med Blixtaktioner kan med fördel göras inom ramen för ett nätverk. Flera sektioner arbetar med specialgruppsnätverk, där medlemmarna får kontinuerlig informa tion inom ett speciellt område, t.ex. barn eller dödsstraff.

Organisationsstrukturen

Distrikten:
Genom årsmötesbeslutet om sänkningen av gruppavgiften omfördelas pengar till distrikten, som därmed får ökade resurser och ändrade förutsättningar för sin verksamhet. Distrikten får möjlighet att bygga upp en flexibel organisation, som ger grupper och medlemmar möjlighet att specialisera sig och att utveckla nya arbetsformer och skilda slags grupper. Vi får olika typer av grupper. Det gäller att ändra våra attityder och erkänna mångfalden och flexibiliteten.
Till stor del har Aktivistutredningen blivit en diskussionsrörelse. I flera distrikt har man startat en process med att förändra arbetssätt och arbetsformer. Den processen måste få uppmuntran och stöd. Flera av Aktivistutredningens tankar och förslag finns dessutom med i Handlingsplanen för 1996 - 2000.
Stödet från sekretariatet är idag främst riktat till grupper och samordningar, mycket litet till distrikten. De närmaste åren behöver distrikten och distriktsombuden mer stöd. Vilket aktualiserar en diskussion om hur vi vill utforma vårt stöd på sekretariats- och styrelsenivå och hur vi måste sätta prioriteringar.

Specialgruppsnätverk:
Inom ramen för specialgrupperna kan enskilda medlemmar knytas till verksamheten t ex inom ramen för sitt yrke. Denna modell skapar förutsättningar för nya och enskilda medlemmar att aktivera sig och att göra arbetet mer greppbart. Som medlem i ett specialgruppsnätverk får man kontinuerliga (t ex 1/månad) utskick med information och förslag till aktiviteter inom olika teman/områden. Även om medlemmen är knuten till en centralt placerad specialgrupp så kan på lång sikt olika nätverksgrupper organiseras inom distrikten. I början krävs finansiellt stöd från sektionen, men på sikt bör dessa nätverk bära sina egna kostnader.


Vad skall göras 1996/97?
    _ En inventering av distriktens resurser är på gång. Den skall knytas till den av årsmötet be slutade gruppanalysen.
    _ Höstens distriktsombudsmöte diskuterar aktivistutredningen och distriktens roll.
    _ En idéverkstad produceras till höstens distriktsmöten för diskussionen om distriktens fra mtida utveckling. På dessa möten deltar styrelseledamöter, personal från sekretariatet och andra resurspersoner.

    _ Distriktsombuden får utbildning i organisation och ledarskap, vilket skall avspeglas i Ut bildningsplanen.

    _ Försöksverksamhet/projekt utarbetas och genomförs i villiga distrikt.

    _ Sekretariatets stöd till distrikten ökar.

    _ Ungdomssatsningen ger 50 nya grupper.

    _ I anslutning till kampanjen för firandet av att FN:s allmänna förklaring blir 50 år (1998), försök med utveckling av specialgruppsnätverk.


    Förslag:
För att skilda slag av grupper skall få gruppstatus, föreslår vi att alla som registreras och betalar registreringsavgift, får ett gruppnummer och även registreras på IS.
Vi föreslår även att styrelsen diskuterar om frågan skall drivas internationellt.

Vi föreslår styrelsen att godkänna rapporten samt besluta om inriktningen av och verka i enlighet med våra förslag.