- Skriv ut
- Uppdaterad 14 Sep 2018
Styrelsemöte inför GA Protokoll från 20 juni 2018
PROTOKOLL FÖRT VID MÖTE MED STYRELSEN AV SVENSKA SEKTIONEN AV AMNESTY INTERNATIONAL 20 JUNI
Tid: Onsdag 20 juni kl 18.00-20.00
Plats: Videokonferensmöte
Ordförande: Amanda Jackson
Justerare: Ulrika Westerlund
Närvarande
Adam Sjöborg, suppleant
Amanda Jackson, ordförande
Clara Gustafsson, suppleant
Gosia Håkansson (§ 50-54)
Lars Gäfvert
Linn Malmborg
Mårten Rosander, kassör
Nina Virkkala
Ulrika Westerlund
Ami Hedenborg, personalrepresentant
Sekretariatet
Anna Lindenfors, generalsekreterare
Elisabeth Lundgren, avdelningschef
Johan Andersson, sekreterare
Frånvarande
Anders Hällbom
§ 47. MÖTET ÖPPNAS
Amanda Jackson förklarar mötet öppnat.
§ 48. TEKNIKGENOMGÅNG
Johan Andersson går igenom hur mötet genomförs tekniskt då det är i form av en videokonferens.
§ 49. FASTSTÄLLANDE AV DAGORDNING
Styrelsen beslutar
att fastställa dagordningen i enlighet med förslaget.
§ 50. MÅLSÄTTNINGAR INFÖR GA (GLOBAL ASSEMBLY)
Amanda Jackson går igenom upplägget för att diskutera målsättningar inför Global Assembly.
Anna Lindenfors går igenom förslaget 1.01: International Board Emergency Motion: Extension of the current strategic goals period from 2016-2019 to 2016-2020.
Styrelsen beslutar
att ställa sig bakom motionen.
Anna Lindenfors går igenom förslaget 2.01: INTERNATIONAL BOARD: UPDATE OF AMNESTY’S POLICY ON ABORTION.
Styrelsen diskuterar två delar av policyn som behöver förtydligas. Dels skrivelsen om “on request”, det vill säga att den person som vill göra abort inte ska behöva ange skäl till varför hen vill göra abort, vilket i nuläget inte framgår tydligt nog. Dels frågan om tidsgränser, det vill säga att förslaget i sin nuvarande form inte innehåller några sådana. Styrelsen framför att låga tidsgränser inte får accepteras, då låga tidsgränser kan användas för att hindra personer som vill göra abort från att göra abort. Inte heller anser styrelsen att det finns ett egenvärde i att förespråka abortlagstiftning helt utan övre/bortre tidsgräns. Styrelsen framför att förslag på förändringar behövs, vilket bör framföras vid Global Assembly.
Från sekretariatets håll framförs att Katarina Bergehed, sakkunnig på sekretariatet om kvinnors rättigheter, har haft möten med de övriga nordiska sektionerna eftersom dessa länder har fri abort och därför inte bör uppfattas som negativa gällande rätten till fri abort, samt framfört våra åsikter till AIS och bett om förtydliganden. Styrelsen framför att målsättningen, med ovan föreslagna förtydliganden, är bra. Styrelsen frågar vad sekretariatet anser är att föredra om föreslagna förändringar inte går igenom, en ny policy i enlighet med förslaget och de risker som identifierats, eller att rösta nej och behålla den gamla policyn. Från sekretariatets håll framförs att rekommendationen i ett sådant läge är att ställa sig bakom det liggande förslaget på ny abortpolicy.
Styrelsen påpekar att förslaget troligen antas vid Global Assembly. Styrelsen anser att frågan är komplex och att det är viktigt att delegationen under Global Assembly lyfter de risker som styrelsen har identifierat innan förslaget antas, för att förebygga att problem som kan följa av de identifierade riskerna “kommer ikapp” i framtiden. Sekretariatet påpekar att den svenska sektionen som kommer från en kontext med fri abort troligtvis kommer att lyssnas på, att svenska sektionen inte lär anses partisk eller ensidig i frågan.
Styrelsen framför att vi som sektion, som har haft detta som en hjärtefråga, bör vara proaktiva i frågan vid Global Assembly.
Styrelsen beslutar
att ställa sig bakom målsättningen att resolutionen om abort går igenom med tydligt språk kring avkriminalisering av abort samt fri abort utan krav att uppge skäl. Samt att tidsgränser för sena aborter av livsdugliga foster inte beskrivs som kränkningar av kvinnans rättigheter.
Anna Lindenfors går igenom förslaget 2.02: INTERNATIONAL BOARD: DEVELOPING A POLICY ON DRUG CONTROL AND HUMAN RIGHTS.
Styrelsen ställer sig bakom analys och förslag från sakkunnig på sekretariatet och anser att det är en rimlig hållning att delegationen går till Global Assembly med sekretariatets rekommendationer.
Styrelsen diskuterar lämpliga strategier för röstning vid Global Assembly, utifrån ett scenario där policyn revideras i en icke-önskvärd riktning och påpekar att delegationen inte bör rösta för policyförslag som styrelsen inte står bakom. Möjligheten att inte rösta alls finns också, vilket kan vara att föredra framför att rösta nej.
Delegationen tar med sig styrelsens synpunkter.
Styrelsen beslutar
att ställa sig bakom målsättningen
att resolutionen om narkotikakontroll och mänskliga rättigheter tydligt utgår ifrån principerna; icke-diskriminering, proportionalitet och rätten till hälsa och att avkriminalisering och statlig reglering kan vara exempel på metoder som kan användas och som då bör kompletteras med andra socioekonomiska insatser,
att tydliggöra hur olika de två beslutsförslagen gällande narkotika och abort är i sin utformning avseende detaljnivå och att detta är problematiskt.
Lars Gäfvert går igenom förslaget 3.01 INTERNATIONAL BOARD: TERMS OF REFERENCE FOR THE INTERNATIONAL NOMINATIONS COMMITTEE.
Styrelsen uppfattar förslaget som okontroversiellt.
Styrelsen beslutar
att ställa sig bakom förslaget.
Lars Gäfvert går igenom förslaget 3.02 INTERNATIONAL BOARD: PROCEDURES OF THE MEMBERSHIP REVIEW COMMITTEE AND BOARD PROCEDURES FOR IMPLEMENTING ARTICLE 34 OF THE AMNESTY INTERNATIONAL STATUTE.
Styrelsen uppfattar denna fråga aningen mer kontroversiell än 3.01. En del sektioner anser det vara kontroversiellt då förslaget innebär att sektioner kan uteslutas/stängas ned utan möjlighet att överklaga. Styrelsen anser att förslaget är rimligt, då den internationella styrelsen är juridiskt ansvarig och måste kunna fatta sådant beslut om det inom en sektion förekommer exempelvis korruption och regelöverträdelser.
Styrelsen beslutar
att ställa sig bakom målsättningen att förslaget går igenom.
Lars Gäfvert går igenom förslaget 3.03: INTERNATIONAL BOARD: AMENDMENTS TO ORG 50 7296 2017: GLOBAL GOVERNANCE REGULATION.
Styrelsen uppfattar förslaget som helt okontroversiellt. Det handlar om att ha mandatperioder som överlappar för valda kommittéer. Detta för att undvika att en hel styrelse eller valberedning väljs på en och samma gång. Förslaget skulle, om det går igenom, underlätta smidiga övergångar.
Styrelsen beslutar
att ställa sig bakom målsättningen att förslaget går igenom.
Anna Lindenfors och Lars Gäfvert går igenom förslaget 3.04: AI CANADA (ENGLISH): PREFERENTIAL VOTING MODEL.
Sekretariatet framför att förslaget till viss del är otydligt formulerat då det är oklart om det endast avser en ny röstmodell eller om det också innebär en övergång till onlineröstning. Det sistnämnda har i den svenska sektionen visat sig vara mer tekniskt komplicerat än förväntat. Något beslut gällande röstmodell väntas inte fattas förrän vid nästa Global Assembly, men den kanadensiska sektionen vill uppdra till den internationella styrelsen att utarbeta en modell för hur de internationella förtroendevalda ska väljas som är i linje med den modell som beskrivs i resolutionen.
Styrelsen beslutar
att ställa sig bakom målsättningen att dela med oss av våra erfarenheter kring röstmodellen.
Anna Lindenfors går igenom 2017 ICM Decision 7 - Role of Sections Proposal of Sections.
Bakgrunden är de senare årens stora förändringarna globalt då vi stärkt vår närvaro i globala syd och öst, samt flyttat ut delar av verksamheten från London till regionkontoren. Det råder vissa otydligheter kring relationerna, ansvars-, och resursfördelning mellan det internationella sekretariatet, regionkontoren, och sektionerna. Det har tidigare framförts förslag om att i nästa steg se över hur Amnesty arbetar på sektionsnivå och nuvarande förslag är en fortsättning på dessa diskussioner. Några sektioner samt personal från det internationella sekretariatet har tagit fram förslaget som bland annat lyfter frågor om hur vi bäst omfördelar resurser inom rörelsen, ansvars- och rollfördelning mellan sektioner, regionkontor och det internationella sekretariatet, samt lärande med mera. I och med satsningen “Moving closer to the ground” beslutade Amnesty som global rörelse att decentralisera det internationella sekretariatets verksamhet. Den svenska sektionen anser att det är en positiv riktning som bör fortsätta också i arbetet med Role of Sections.
Styrelsen beslutar
att ställa sig bakom målsättningen att aktivt delta i diskussionerna kring Role of Sections. Att fortsätta att arbeta för alla sektioners/strukturers delaktighet och ägandeskap av vårt gemensamma arbete och att ansvar och mandat ska delegeras så långt ut i organisationen som möjligt.
Elisabeth Lundgren går igenom Draft Strategy on Climate Change.
Sekretariatet har lagt ned mer tid och arbete på de motioner som direkt behandlar MR-frågor (abort och narkotika), än denna draft strategy, vilken snarare setts över för att upptäcka potentiella brister. Amnestys Internationella Kommitté (AIK) har bidragit till analyserna. Slutsatsen sekretariatet har dragit är att förslaget är tydligt och bra, men ganska omfattande.
Styrelsen framför att den tidigare varit kritisk mot att klimatpolicyarbete inkluderat annat och därmed frångått MR-perspektiv. Styrelsen frågar om sekretariatet upptäckt liknande tendenser i detta fall och får som svar att innehållet är MR-koncentrerat. Styrelsen framför också att kopplingen mellan klimat och mänskliga rättigheter är tydlig, inte minst då världens redan mest utsatta människor i högre utsträckning drabbas av klimatförändringar. Styrelsen är positiv till att ambitionsnivån är hög och anser att MR-perspektivet inkluderas på ett bra sätt.
Styrelsen framför att om diskussionen vid Global Assembly skulle frångå mänskliga rättigheter så måste delegationen arbeta för att säkerställa att diskussionen förs utifrån ett MR-perspektiv.
Styrelsen påpekar att denna draft strategy inte är föremål för ett formellt beslut, utan snarare är ett underlag för diskussion. Styrelsen anser att delegationens målsättning bör formuleras som att svenska sektionen är positiv till förslaget.
Styrelsen beslutar
att ha en positiv inställning till förslaget om klimatstrategi och möjligen lyfta att den är väldigt omfattande.
Elisabeth Lundgren går igenom diskussionsunderlaget The Future of Human Rights: How Amnesty’s Strategic Goals can respond to the challenge of politics of demonization and prepare for the decades to come.
Sekretariatet understryker att detta är en diskussionspunkt och inte en beslutspunkt. Dessa frågor har aktualiserats allt mer sedan Donald Trump tillträdde som USAs president. Frågan är viktig då den berör hur Amnesty som organisation ska anpassas till det som sker i omvärlden, för att vara och uppfattas som en relevant organisation som tar sig an de aktuella utmaningar som finns. Den svenska allmänheten förknippar fortfarande Amnesty främst med dödsstraff och samvetsfångar. Precis som det finns fler mänskliga rättigheter än de som relaterar till rätten till liv och rättvisa rättegångar, måste Amnesty identifieras och erkännas för allt det arbete som organisationen bedriver för mänskliga rättigheter. Styrelsen diskuterar hur Amnesty kan besvara frågor om exempelvis huruvida vi bidrar till en positiv inverkan, och huruvida vi adresserar grundorsakerna till ojämlikhet. Delar av underlaget kan bli komplicerade att bemöta, exempelvis hur frågor om vi bidrar till positiv inverkan och om vi går till ojämlikheters grundorsaker ska besvaras. Vissa frågor tangerar Amnestys identitet som organisation, och måste därför diskuteras och specificeras.
Styrelsen anser att mycket av innehållet är bra men att det också finns delar som oroar. Att prioritera vissa frågor innebär per automatik att andra frågor inte kan eller ska prioriteras lika högt. Att inte prioritera frågor som dödsstraff och tortyr lika högt som tidigare diskuterades till exempel i samband med utarbetandet av målen för den nuvarande strategiska perioden. Styrelsen diskuterar vad det får för konsekvenser att prioritera bland alla de frågor som Amnesty arbetar med, vad det är som ska styra prioriteringarna och även vad som ska styra vilka målgrupper organisationen ska rikta sig till.
Styrelsen anser att detta är ett ämne bättre lämpat att diskutera i en annan form av möte, med tonvikt på hur frågorna relaterar till Amnestys identitet.
Styrelsen beslutar
att bidra positivt i diskussionerna kring Politics of Demonization, och att verka för att identifiera kärnfrågor kopplade till vår identitet inom detta område.
Amanda Jackson går igenom de övriga, generella målsättningarna inför Global Assembly.
Styrelsen beslutar
att ge Global Assembly-delegationen 2018 i uppdrag att på Global Assembly 2018 arbeta för följande målsättningar:
att vi bidrar till att lyfta MR-perspektivet i alla diskussioner och beslut,
att svenska delegationen uppfattas som inkluderande, och vårdar våra relationer och får med inspel från olika typer av sektioner och strukturer från olika regioner.
Styrelsen frågar delegationen huruvida de övriga målsättningarna bedöms möjliga att utvärdera efter Global Assembly och får som svar att delegationen bedömer att målsättningarna kan bedömas och utvärderas i efterhand.
§ 51. STRUKTUR FÖR ÅTERRAPPORTERING FRÅN GA
Anna Lindenfors går igenom strukturen för att återrapportera från Global Assembly. Styrelsen framför att det är en operativ fråga som inte fortsättningsvis behöver landa på styrelsens bord.
Styrelsen beslutar
att framgent delegera ansvaret för att kommunicera med medlemmarna kring Global Assembly till sekretariatet.
§ 52. EVENTUELLA FRÅGOR TILL DEN INTERNATIONELLA STYRELSEN
Styrelsen påpekar att det globala intäktsmålet om 400 miljoner euro inte kommer att nås, förrän möjligtvis år 2022. Därmed efterfrågar styrelsen att den internationella styrelsen inte budgeterar för pengar som Amnesty inte har.
Vidare efterfrågas en uppdatering kring hur det går med användande av gemensamma resurser, mot bakgrund av GTP-processen, och att de svar som gavs vid det internationella rådsmötet i Rom var otillräckliga. Styrelsen ber GA-delegationen att fråga den internationella styrelsen hur den ser på lärdomar från GTP.
Anna Lindenfors framför att det under det regionala forumet, i samband med diskussioner kring finansiering av regionkontoret för Europa och Centralasien, nämndes att det finns en ambition att
80 procent av nya intäkter ska gå till globala syd. Det vore därför intressant att få svar på hur den internationella styrelsen ser på detta och om de fattat ett beslut eller inte.
Sekretariatet framför också att den internationella styrelsen kommer tillfrågas om att förtydliga hur beredskapen ser ur för utsatt personal och förtroendevalda.
§ 53. ÖVRIGA FRÅGOR
Styrelsen diskuterar hur mötet har fungerat, som genomförs i form av en videokonferens. Styrelsen framför att mötet har fungerat mycket bra, men att formatet är en aning begränsande och leder till att ett fåtal styrelsemedlemmar står för merparten av informationen och det muntliga deltagandet, då övriga styrelsemedlemmar uppger att formatet gör en mer till lyssnare än talare. Samtidigt anses detta som något naturligt när det sker föredragningar av vissa. Styrelsen påpekar att även förberedelserna inför mötet vad gäller underlagen fungerat mycket bra. Vidare framför styrelsen att två timmar är en lämplig övre tidsgräns för denna form av möte, dels då det kan vara svårt att fokusera i avskildhet, samt att formatet inte är optimalt för att diskutera komplexa frågor. Tekniskt sett anser styrelsen att mötet fungerat bra med undantag för att ett par deltagare försvann sporadiskt från videokonferensen.
Från sekretariatets håll uppmärksammas styrelsen på att över 39 000 personer på bara några timmar signerat en aktion som protesterar mot USAs separation av familjer vid gränsen mot Mexiko, som en följd av Trumpadministrationens immigrationspolicys.
Styrelsen påpekar att den nu genomfört det tidigare fattade beslutet om att fatta beslut oavsett mötesform.
§ 54. MÖTET AVSLUTAS
Amanda Jackson förklarar mötet avslutat.
Amanda Jackson
Ordförande
Ulrika Westerlund
Justerare
Johan Andersson
Sekreterare