- Skriv ut
- Uppdaterad 19 Sep 2013
Medlemmarnas deltagande i lobbyarbetet Underlag till styrelsemöte 1-2 maj 1996
Till: styrelsen
Från:Sekretaritatet/Elisabeth Löfgren
Datum: 9 april 1996, reviderad den 24 april
Medlemmarnas deltagande i lobbyarbetet
Bakgrund
I samband med att sekretariatet vid styrelsens möte den 23-24 september 1995 presenterade förslag på vidareutveckling och fördjupning av lobbyarbetet, vilket styrelsen godkände, beslutade man att uppdra åt sekretariatet att utarbeta ett förslag på hur medlemsstrukturerna kan involveras ytterligare i lobbyarbetet.
Lobbyarbete på olika nivåer
Lobby är ett vitt begrepp. Ett synsätt är att nästan allt vårt utåtriktade arbete kan betraktas som en form av lobby t ex kontakter med myndigheter, politiker andra NGO:s etc. Vi brukar i sektionen, när vi talar om lobby, främst avse kontakter med centrala myndighetsorgan och politiker. Sådana funktioner finns också lokalt såsom kommunfullmäktige och enskilda riksdagmän som har sin lokala förankring på sin hemort.
Vad görs centralt och lokalt
Styrelsen har fått en utförlig rapport om vad som görs centralt inom lobbyområdet. Ansvaret för det lokala arbetet åvilar grupper och distrikt. Sekretariatet har skickat ut namnlistor på riksdagsledamöter till distriktsombuden, och sökt uppmuntra grupperna att kontakta sina respektive riksdagsmän såväl som lokalpolitiker genom att erbjuda grupperna att beställa namnlistor från sekretariatet. Ett fåtal grupper har beställt namnlistor.
De lobbyaktioner som föreslås i kampanj- och aktionsmaterial som skickas från IS respektive EU-kontoret, inriktas främst på kontakter med den egna regeringen, ministrar och tjänstemän på UD.
Materialet skickas till de samordnings -och specialgrupper som är berörda. Lobbyarbetet finns alltid med i diskussioner och planering inför kampanjer. Som tidigare har nämnts deltar samordningar och specialgrupper i uppvaktningar, både när det gäller UD och vid ambassadbesök.
När det gäller mer brådskande aktioner kontaktar vi, när tiden så medger, relevant samordningsgrupp eller specialgrupp.
I större kampanjer har det förekommit förslag på kontakter/aktioner vad gäller lokal lobby.
Under försvinnande-kampanjen vet vi att flera grupper uppvaktade kommunfullmäktige.
Detta skedde främst i samband med den s k Budkaveln som löpte från distrikt till distrikt genom hela landet.
Kontakterna och samordningen av arbetet med riksdagens MR-grupp sköts av sekretariatet.
Grupperna och samordningarna har vid flera tillfällen informerats om möjligheten att ta upp enskilda fall via MR-gruppen. Detta har också skett flera gånger. Det har även hänt att grupperna har tagit direkt kontakt med MR-gruppen. Denna har då lämnat över materialet till sekretariatet och bett om ett underlag till nästa möte eller vid ett senare tillfälle beroende på om man nyligen har gjort en vädjan eller vill ta upp även andra frågor som rör detta land.
Riksdagens MR-grupp haruttryckligen sagt att de helst ser att kontakterna med de lokala Amnestygrupperna går via sekretariatet, eftersom de inte har tid/möjlighet att själva besvara brev.
På EU-föreningens årsmöte, som äger rum i Antwerpen den 1-2 juni, kommermöjligheten att utveckla medlemsaktiviteter i lobbysammanhang att diskuteras.
Utbildningshelg om EU lobby
Ett utbildningsseminarium arrangerades helgen 23-24 mars 1996 med medverkande från EU-kontoret och sekretariatet. Femton personer deltog från samordnings- och specialgrupper, från styrelsen och dess utskott.
Man diskuterade bl a hur medlemmarna kan involveras i lobbyarbetet, och hur man bättre kan ta tillvara de möjligheter till lobby som finns på lokal nivå. Deltagarna framförde att det var viktigt med löpande information om vad som sker på central nivå. Man betonade vikten av att mellanstrukturerna tar ett större ansvar i förberedelserna och genomförandet av lobbyaktiviteter.
Uppgifter kunde vara bl a att läsa och förebereda underlag, att bilda en ad hoc-grupp i samband med särskilda aktioner. Ett förslag var att en särskild permanent lobbygrupp bildas.
Behovet av utbildning framkom tydligt, man betonade också att det är viktigt med kontinuitet, eftersom mycket av detta arbete bygger på att skapa kontakter.
Utbildning om lobby
I första hand skulle utbildning arrangeras för mellanstrukturen dvs distrikt, samordnings- och specialgrupper, för att bättre ta vara på deras specialkunskaper i arbetet med lobby på central nivå. Information och utbildning bör även inkludera distriktsombuden för att via distrikten kunna uppmuntra och initiera lobby på lokal nivå. Ett första steg är att dessa grupper involveras mer i lobbyarbetet. Under våren kommer flera möten att hållas med bl a Kinasamordningen och Västeuropasamordingen för att diksutera hur vi kan utveckla samarbetet när det gäller lobby. Dessa bägge samordningar är strategiskt viktiga. Kina med anledning av den pågående kampanjen och för att vi har sett mycket positiva effekter av den senaste tidens lobbyverksamhet (bl a Pierre Schoris tal i FN:s kommission för de mänskliga rättigheterna i Genève). Västeuropasamordningen har en speciellt viktig roll i EU-sammanhang. Det har hittilss varit mycket svårt för Amnestysektioner att genomföra lobby när det gäller övergrepp i länder inom EU, på grund av regeringarnas ovilja att kritisera andra EU-länder.
I verksamhetsplanen och budgeten för 1996, finns endast det nyligen genomförda EU-seminariet med. En plan för vidareutveckling och utbildning bör tas med i verksamhetsplan och budget för 1997.
Förslag till beslut
Styrelsen förslås besluta att godkänna föreslagen prioritering dvs att sektionen i ett första steg, genom utbildningsinsatser, söker involvera mellanstrukturerna ytterligare i lobbyarbetet.
Sekretariatet får till uppgift att undersöka intresset hos i första hand distrikt, samordnings - och specialgrupper att bilda en special/stödgrupp för lobby.
Sekretariatet och berörda samordningsgrupper får tilluppgift att i kommande kampanjer, där så är möjligt, ge förslag till lokalt lobbyarbete.
En plan för vidareutveckling och utbildning tas med i verksamhetsplan och budget för 1997.