- Skriv ut
- Uppdaterad 19 Sep 2013
Svenska sektionens utvecklingssamarbete Underlag till styrelsemöte 1-2 januari 1996
Till: Styrelsen
Från: C-utskottet
Datum: 21 januari 1996
Svenska sektionens utvecklingssamarbete
Bakgrund
I direktiven för C-utskottet ingick att följa upp och utvärdera sektionens samarbete och kontakter med andra sektioner och grupper under de senaste fem åren.
Samarbete och kontakter
Utskottet har kartlagt sektioner och grupper som sektionen samarbetat med.
Norden:
* Kampanjansvarig från olika länderna träffas.
* Pressekreteraren från de olika länderna träffas.
* Personal för grupp- och för samordnare från de olika länderna träffas.
* Landsamordnare inbjuder till träffar.
* Inbjudan till kampanjmöten.
* Till den finländska sektionen har svenska sektionen ett speciellt förhållande till;
-ekonomisk hjälp
-bjuds in grattis till möten
-de får kampanjmaterial, skickas till många, Norge, Danmark, men det är Finland som använder materialet.
* Danska sektionen har köpt in Försvinnandekampanjutställning.
* Svenska sektionen ska stötta samordningsgrupper i Norden.
* I Finland fanns tidigare inga samordningsgrupper, nu finns ca. 3 st. Våra samo hjälper övriga.
* Norge, Danmark och Sverige spelar på mer lika villkor. Finland lillebror med mindre resurser. Därför oftast mer envägkommunikation.
* Inbjudan till varandras årsmöten.
Önskan:
* Om ett utökat samarbete för kampanjplanering.
* Om ett utökat samarbete när det gäller lobbyfrågor.
Amnestys arbete blir mer effektivt om det är mer samarbete.
Idé:
* Ordna ett möte med nordiska kampanjplanerare.
* Möte med nordiska lobbyanställda.
* Mer samarbete mellan södra Sverige och Danmark. T ex Malmöaffären ha mer utbyte med affären i Åhus.
Baltikum:
IS tog första initiativet till detta mötet. Sverige tog kontakt och Norge följde med. 20 personer reste runt i Baltikum med material och utställning. Foldrar var upptryckta på lettiska och etniska. I Tallin fanns endast stödmedlemmar från början. I Tartu var det ett bra massmediauppbåd.
Det som var svårt med projektet, inget konkret att börja arbeta med. Det var också så att många var intresserade av Amnesty, men IS ville att de skulle bli en grupp meddetsamma, det blev för mycket förväntningar.
Återresan var lyckad, både i Tallin och i Vilnius såg många, upptill 10.000 i Tallin, en stor utställning.
Idé:
* Att IS aktivt arbetar, genom projektanställning, med att starta grupper i andra länder. Någon som kan hjälpa t ex med register. Och att ge grupperna något att börja arbeta med t ex UA.
* Satsa på projektanställning
* Bra att ge konkret hjälp med t ex att trycka upp foldrar.
* Inbjudan till möten.
Polen
Medverkat i Open University (AIOU), separat rapport med förslag har lämnats till styrelsen.
Övriga länder och projekt som Sverige har kontakt med/har haft:
* Twinning-projektet
* Peru
* Sierra Leone
* Ukraina
* Nepal
* Tanzania
AIOU | Twinning | Utvecklings-samarbete | Kampanj-ansvar | SAMO | Styrelse | Land-seminarier Kampanj-seminarier | Ekonomiskt ansvar | Kampanj material | |
Norden |
X
|
X
|
X
|
X
| |||||
Finland |
X
|
X
|
X
| ||||||
Baltikum |
X
|
X
| |||||||
Polen |
X
| ||||||||
Sierra Leone |
X
| ||||||||
Peru |
X
| ||||||||
Ukraina | |||||||||
Nepal | |||||||||
Tanzania | |||||||||
Sektionens utecklingsamarbete utvecklades i början av 90-talet genom kontakter som knöts via sektionsgrupperingen. Sektionen ingick i en gruppering tillsammans med flera afrikanska amnestystrukturer. T ex inbjöds representanter från Nigeria, Tanzania, Kuwait och Egypten till Sverige efter ett groupingmöte. Man besökte sekretariatet, grupper och distrikt för erfarenhetsutbyte.
Nära kontakt etablerades med sektionen i Sierra Leone, vars representanter besökt oss vid flera tillfällen och vice versa. Bl a har vi stött sektionen i deras ansökan om ett utvecklingsprojekt i Sierra Leone det sk fiskeriprojektet. IEC beslutade om medel till projektet 1995 och svenska sektionen följer upp projektet. Som ett led i kontakterna började Halmstadgrupperna skicka ner containrar med utrangerade varor från Sverige. Detta projekt avvecklades efter några år, då sektionen menade att projektet inte överensstämde med sektionens riktlinjer för utvecklingsarbete.
Ett samarbetsprojekt med den peruanska sektionen, det sk Candelaprojektet, som bedrevs 1983-92 och handlade om ekonomiskt bistånd avvecklades efter styrelsebeslut i september 1992, då det stod i strid med sektionens riktlinjer för utvecklingsarbete.
Vi har under åren utvecklat kontakter med Amnesty i Ukraina. Dels har en representant därifrån besökt oss vid flera tillfällen och rest runt i landet. Dels har vi medverkat i seminarium om dödsstraffet i Ukraina. Vi har även möjliggjort för en representant att delta i olika internationella möten genom att stå för resekostnad. En representant från sektionen har även besökt andra fd Sovjetrepubliker.
Avseende Twinning-projektet har IS gjort en utvärdering av detta, som finns dokumenterad i ORG 30/07/05 (Pilot project for Twinning new groups in Eastern and Central Europe with experienced groups in AI-sections).
Framtiden
Uteckling av Amnesty var en central fråga under det internationella rådsmötet 1995. Man beslutade att prioriteringar ska göras internationellt om var man ska satsa på utveckling och att det utvecklingsarbetet ska gå hand i hand med undersökningsarbetet och kampanjarbetet.
Inom Special Project on Africa (SPA) studeras särskilt förutsättningarna att förbättra AI:s arbete i Afrika, vilket även innefattar utveckling. SPA är ett projekt som handlar om att öka kunskapen om Afrika och hitta modeller för hur AI ska sprida kunskap om MR där.
I svenska sektionen har vi riktlinjer för vårt utvecklingssamarbete (bifogas). För vår del finns behov av att närmare tänka över på vilket sätt vi vill arbeta med dessa frågor framöver vad gäller konkret innehåll, resurser och metoder.
Förslag till beslut
Vi föreslår fortsatt stöd till den finländska sektionen och utbyte med de nordiska länderna. I övrigt satsning på vår nya grouping samt fortsatt samarbetet med Baltikum och Polen.