marsmötet 2018 Protokoll från 17-18 mars 2018

PROTOKOLL FÖRT VID MÖTE MED STYRELSEN AV SVENSKA SEKTIONEN AV AMNESTY INTERNATIONAL 17-18 MARS 2018

Tid: Lördag kl 09.00-16.45, söndag kl 09.00-15.00

Plats: Amnestys sekretariat, Stockholm

Ordförande: Tora Törnquist

Justerare: Amanda Jackson

 

Närvarande

Amanda Jackson

Anders Hällbom

Lars Gäfvert

Linn Malmborg, suppleant

Mårten Rosander

Nina Virkkala, suppleant

Staffan Johansson

Tora Törnquist

Ulrika Westerlund

Ami Hedenborg, personalrepresentant

 

Frånvarande
Anna Skantze

 

Sekretariatet

Anna Lindenfors, generalsekreterare

Elisabeth Lundgren, avdelningschef (§122-126, 129-135, 137-138)

Katja Lefwerth, HR-ansvarig (§136)

Lina Jakobsson, organisationsutvecklare

Peter Kvist, avdelningschef

Sofia Fjellestad, avdelningschef (§122-126)

Ulrica Lysén, projektledare medlemsdemokratiprojektet (§133)

Yonnas Seyoum, projektledare jämlikhetsarbetet (§137)

 

Övriga

Amnestyfondens styrelse och personal som arbetar med styrelsen (§127)

Helena Landelius, valberedningen (§128)

Lisa Moraeus, konsult (deltog per telefon under §129-130)

Elisabeth Ståhlhane, granskningskommittén (§134)

 

 

§ 111. MÖTET ÖPPNAS

Tora Törnquist förklarar mötet öppnat.

 

 

§ 112. FASTSTÄLLANDE AV DAGORDNINGEN

 

Styrelsen beslutar

 

att under övriga frågor lägga till en punkt om årsmötesort 2019 och att med detta tillägg fastställa dagordningen i enlighet med förslaget.

 

 

§ 113. PROTOKOLL FÖRT VID SEKTIONENS STYRELSEMÖTE 27-28 JANUARI

Styrelsen går igenom föregående styrelseprotokoll och lägger protokollet från styrelsens januarimöte till handlingarna.

 

 

§ 114. UPPFÖLJNING AV ÖPPNA BESLUT

Anna Lindenfors föredrar och går igenom de beslut som föreslås stängas.

 

Anna Lindenfors påpekar att det i dokumentet står att §135 Årsredovisning inklusive verksamhetsberättelse ska stängas. Sekretariatet föreslår istället att beslutet hålls öppet till styrelsens majmöte 2018.

 

Styrelsen lägger öppna beslut till handlingarna.

 

 

§ 115. UTVÄRDERING AV TIDIGARE STYRELSEMÖTEN

Styrelsen lägger utvärderingen av styrelsens januarimöte till handlingarna.

 

 

§ 116. RAPPORT OM PER CAPSULAMBESLUT

 

  • Per Capsulambeslut gällande Megahelg 2018

Den helg som utifrån ett kampanj- och mobiliseringsperspektiv är bäst för att anordna “megahelgen” 2018 är helgen den 20-21/10, samma helg som megahelgen genomförts de senaste tre åren. Det är även en bra helg för styrelsens oktobermöte med tanke på T2-rapport och andra styrelseunderlag. För övriga möten under styrelseåret 2018/2019 kommer styrelsen att fatta beslut längre fram, antingen på styrelsens konstituerande möte i maj alternativt på styrelsens möte i juni.

 

Styrelsens beslut 2018-01-18

 

Att förlägga ett av styrelsens möten 2018 till helgen 20-21 oktober.

 

  • Per Capsulambeslut gällande riktlinjer kontakt utskott-sekretariat

Beslutet avser riktlinjer för hur kontakterna mellan styrelsens utskott och sekretariatet ska fungera.

 

Styrelsens beslut 2018-01-18

 

Att anta riktlinjerna för kontakter mellan sekretariatet och styrelsens utskott 2018-2019;

 

Att lyfta frågan om riktlinjerna för kontakter mellan sekretariatet och styrelsens utskott på styrelsens junimöte 2019 för eventuellt infogande i styrelsens arbetsordning.

 

 

§ 117. RAPPORT FRÅN SEKRETARIATET

Anna Lindenfors föredrar och går igenom aktuella frågor på sekretariatet.

 

 

§ 118. RAPPORT FRÅN STYRELSEMEDLEMMAR

Ledamöterna berättar vilka möten de har deltagit i och vad de har arbetat med sedan föregående styrelsemöte.

 

 

§ 119. RAPPORT FRÅN AIK - AMNESTYS INTERNATIONELLA KOMMITTÈ

Anders Hällbom framför att AIK har bidragit till arbetet med svenska sektionens remissvar gällande utkastet till policyn om narkotikakontroll och mänskliga rättigheter, vilken kommer att diskuteras vid en senare punkt på styrelsemötet.

 

 

§ 120. RAPPORT FRÅN AMNESTYFONDEN

Anders Hällbom framför att sektionsstyrelsen och Amnestyfondens styrelse har enats om ett ramverk för nytt avtal, vilket kommer att diskuteras vid en senare punkt på styrelsemötet.

 

 

§ 121. RAPPORT INTERNATIONELLA PROCESSER

Anna Lindenfors föredrar och framför att svenska sektionen har bjudit in andra sektioner till årsmötet och erbjudit att betala resa och logi för två representanter från icke självfinansierade sektioner. Tre sektioner har svarat att de gärna kommer och en representant från Ghana och en från Filippinerna har erbjudits resa. Anna Lindenfors framför också att Idil Eser, Turkiets generalsekreterare, har tackat ja till att delta på årsmötet.

 

 

§ 122.  NARRATIV HELÅRSRAPPORT (T3-RAPPORT) 2017

Anna Lindenfors föredrar och framför att de satsningar som de senaste åren har gjorts på organisatoriska frågor har börjat ge utväxling i form av positiva effekter på verksamheten. Anna Lindenfors framför bland annat att hon upplever att sekretariatet på ett snabbare och mer effektivt sätt än tidigare kan mobilisera både aktivister, sakkunniga och sektionens mediearbete kring samma aktuella frågor och på så sätt uppnå positiva resultat.

 

Styrelsen framför

  • att det är svårt att utläsa om verksamheten genomförs enligt plan eller om det finns saker som var tänkta att genomföras 2018 men som flyttats fram till 2019.

  • att det är otydligt hur trafikljusen ska tolkas, det vill säga vad det betyder när ett mål är rött, grönt respektive gult.

  • att det fortfarande saknas uppföljning på indikatorer för grupper och aktivism. Styrelsen påpekar att det är viktig information för att kunna bedöma hur organisationen mår och om de satsningar som nu görs på medlemsdemokratin leder till positiva förändringar.

  • att eftersom verksamhetsplanen är flerårig behöver plan och rapportering visa på en tidslinje som tydliggör när verksamheten är tänkt att genomföras och om verksamheten genomförts i enlighet med planen.

  • att uppföljningen skulle bli tydligare om den delas upp i vilken verksamhet som har genomförts och vilka effekter/resultat som har uppnåtts. Trafikljusen skulle bli tydligare om de sattes utifrån dessa respektive parametrar istället för att visa en samlad bedömning av båda två. Styrelsen framför att för att kunna styra verksamheten är det relevant att veta om det har gjorts mycket som inte lett till önskat resultat, tvärtom, eller om planen följts och gett de effekter som var tanken.

  • att Indikatorerna är inte fullt ut relevanta för att kunna styra på effektnivå. Styrelsen framför att vissa indikatorer, till exempel en indikator som mäter hur många motioner som inkommit (mål 5.5), inte är relevant som mål som visar vad sektionen uppnått, utan enbart som information. En indikatorer som till exempel handlar om antal underskrifter vill styrelsen ska vara målsatt så att styrelsen kan bedöma resultatet i förhållande till förväntningar och plan.

 

Styrelsen frågar

  • Varför planeringen av valårskampanjen (mål 2.8) inte har kommit längre?
    Sekretariatet svarar att ambitionen var att koppla verksamheten till det som görs internationellt, men att sekretariatet har haft svårt att hitta en vinkel och en ingång som håller utifrån ett svenskt perspektiv.

  • Varför målen som rör diskriminering är så uppdelade och varför uppföljningen av det bredare målet om diskriminering inte inkluderar arbetet med till exempel utsatta EU-medborgare och samer?
    Sekretariatet svarar att det bredare målet är till för att fånga upp det arbete sektionen bedriver som inte har koppling till de områden där det finns specifika mål.

 

Sammanfattning av vad styrelsen efterfrågar

  • En tydligare översikt som utgångspunkt för analys

  • Att tidsperspektivet inkluderas i planen så att det framgår när verksamheten är planerad att genomföras

  • Inte nödvändigtvis fler siffror och indikatorer, men att de indikatorer som finns mäter effekterna av verksamheten på ett relevant sätt

  • Att plan och uppföljning separerar planerad/genomförd verksamhet och förväntade/uppnådda effekter/resultat.

 

Sekretariatet framför att det är en pågående process att analysera om det det är rätt saker som mäts. Verksamhetsplanen är ett viktigt verktyg, men den behöver utvecklas mer. Sekretariatet har tidigare inte mätt sådant som till exempel antal underskrifter på aggregerad nivå varpå det utan “baseline”/utgångspunkt är svårt att uppskatta vad som är rimliga mål. Genom att först samla in uppgifter om respektive indikator är tanken att framöver även målsätta indikatorerna.

 

Styrelsen lägger rapporten till handlingarna.

 

 

§ 123. KOMMENTARER TILL DET EKONOMISKA UTFALLET INKLUSIVE RESULTATRAPPORTEN 2017 (T3-RAPPORT)     

Peter Kvist föredrar.

 

Ett stort testamente som skiftades vid årsskiftet ledde till att det ekonomiska utfallet slutade på

cirka fem miljoner kronor över budget. Det berodde framförallt på aktier som när de skiftades var värda mer än tidigare uppgifter från boupptäckningstillfället. Aktierna såldes direkt efter att de skiftats vid årsskiftet.

 

Den ökade intäkten har lett till att den internationella rörelsen har fått mer pengar än budgeterat, sammanlagt 62 miljoner kronor, inklusive avgiften till EU-kontoret. Även Amnestyfonden fick cirka 1,6 miljoner kronor mer än budgeterat. Om aktierna inte hade stigit i värde inför att arvet skiftades hade utfallet blivit i stort sett det budgeterade, det vill säga att målen för 2017 i tillväxtplanen uppnåddes.

 

Styrelsen lägger rapporten till handlingarna.

 

 

§ 124. ÅRSBERÄTTELSE MED ÅRSREDOVISNING 2017

Peter Kvist föredrar och framför att revisorerna har granskat förvaltningsberättelsen där den ekonomiska redovisningen finns.

 

Styrelsen framför att det i alla skrivningar om aktivister och grupper bör tydliggöras att sektionens arbetsgrupper generellt har minskat, men att antalet ungdomsgrupper har ökat.

Styrelsen framför också att det vore önskvärt att redovisa löner för generalsekreterare och ledningsgrupp separat från kostnader för styrelsen.

Sekretariatet svarar att det inte finns några krav på att redovisa andra löner än eventuella arvoden till styrelsen och generalsekreterarens lön. Enligt styrelsens önskemål från förra året framgår det i redovisningen för i år att styrelsen inte har något arvode förutom rätt till ersättning för förlorad arbetsinkomst. Sekretariatet kommer att se över den här delen av redovisningen till nästa år för att eventuellt göra fler förändringar.

 

Styrelsen lägger rapporten till handlingarna.

 

 

§ 125. REVISORERNAS RAPPORT 2017

Revisorerna har lämnat en informell rapport som innehåller en del mindre rekommendationer som sekretariatet ser över. Det rör bland annat IT-revision, förändringar av attesthanteringen och hanteringen av större arv och donationer.

 

Styrelsen lägger rapporten till handlingarna.

 

 

§ 126. ÖVERSIKT AV STÖRRE UTVECKLINGSPROCESSER 2018

Anna Lindenfors föredrar och framför att styrelsen för kännedom har fått ett underlag kring större utvecklingsprocesser och hur de olika arbetsfaserna för respektive process är fördelade över tid.

 

Styrelsen framför att det vore önskvärt med en förklaring till färgkoderna i samma dokument.

 

Styrelsen lägger rapporten till handlingarna.

 

 

§ 127. AVTAL MED AMNESTYFONDEN

Hela styrelsen för Amnestyfonden deltar under presentationsdelen av denna punkt. Peter Kvist föredrar och berättar att utgångspunkterna för avtalet är

  • att det ska vara formulerat i en framåtblickande anda som uttrycker att det är positivt att sektionen och Amnestyfonden gör saker gemensamt;

  • att det ska vara fokus på samverkan och integration;

  • att det ska vara utformat med så få detaljer som möjligt och i den mån det går istället hänvisa detaljerna till andra styrande dokument.

 

Sektionsstyrelsen påpekar att det i avtalet refereras till sektionen och Amnestyfonden som “Svenska Amnesty”, vilket ska ses som ett praktiskt samlingsbegrepp som används för just detta avtal.

 

Den grupp som arbetat med avtalet förslår att budgeteringen i höst 2018 görs med den nya fördelningsnyckeln och att avtalet börjar gälla från och med 2019.

 

Styrelsen beslutar

 

att arbeta vidare med avtalet i enlighet med föreslaget ramverk.

 

 

§ 128. VALBEREDNINGENS FÖRSLAG

Helena Landelius från valberedningen deltar på mötet och presenterar valberedningens förslag.

 

 

§ 129. STYRELSENS FÖRSLAG TILL ÅRSMÖTET
Lisa Moraeus, konsult som arbetat med texterna, deltog under denna punkt för att höra styrelsens kommentarer och hjälpa till att formulera styrelsens förslag till årsmötet.

Styrelsen går igenom styrelsens tre förslag till årsmötet och ger medskick om hur sekretariatet ska färdigställa förslagen. Förslagen handlar om att införa en beredningskommitté, en stadgeändring gällande att årsmötesbeslut formellt stängs av årsmötet och medlemsavgiften till sektionen.

 

Utskottet för styrelse- och verksamhetsplanering får i uppdrag att godkänna samtliga styrelsens förslag till årsmötet som ska ingå i årsmöteshandlingarna.

 

 

§ 130. MOTIONER OCH FÖRSLAG TILL STYRELSENS MOTIONSYTTRANDEN
Lisa Moraeus, konsult som arbetat med texterna, deltog under denna punkt för att höra styrelsens kommentarer och hjälpa till att formulera motionsyttandena.

 

Styrelsen går igenom samtliga inkomna motioner till årsmötet och diskuterar hur styrelsen ska ställa sig till dem samt vad som ska stå i motionsyttrandena. Motionerna handlar om kostnadsfritt medlemskap för unga, att årsmötet använder sig av beredningsgrupper istället för påverkanstorg och att utlysa en tävling för att skapa en signaturmelodi för svenska Amnesty.

 

Utskottet för styrelse- och verksamhetsplanering får i uppdrag att godkänna samtliga motionsyttranden som ska ingå i årsmöteshandlingarna.

 

 

§ 131. UPPFÖLJNING AV ÅRSMÖTESBESLUT

Styrelsen går igenom samtliga årsmötesbeslut från 2017 och öppna årsmötesbeslut från 2016 samt de åtgärder som genomförts. Styrelsen ger medskick om hur sekretariatet ska färdigställa årsmöteshandlingen “Uppföljning av årsmötesbeslut”.

 

Utskottet för styrelse- och verksamhetsplanering får i uppdrag att godkänna texterna.

 

 

§ 132. RIKTLINJER FÖR KAMPANJMATERIAL PÅ ANDRA SPRÅK ÄN SVENSKA

Elisabeth Lundgren föredrar och framför att sekretariatet föreslår att det ska vara möjligt för medlemmarna att ge input på riktlinjerna under årsmötet och att styrelsen fattar beslut om riktlinjerna på styrelsens junimöte.

 

Sekretariatet framför också att jämlikhets- och mångfaldsarbetet precis har kommit igång och att det i nuläget, innan behoven är kartlagda, är svårt att avgöra vad som är mest strategiskt för att sänka barriärerna. Det har skapats nya rutiner för hur framförallt engelskspråkigt material tillgängliggörs för medlemmarna men sekretariatet anser att det är viktigt att resurserna används på ett relevant sätt och vill därför fortsätta att arbeta med frågan inom ramen för jämlikhetsarbetet.

 

Styrelsen framför att förslaget till riktlinjer handlar om något annat än vad styrelsen beställt. Årsmötets beslut var ett konkret beslut som kräver ett konkret svar och styrelsen framför att det är olyckligt att ett sådant konkret förslag inte hunnit tas fram. Styrelsen enas om att förklara för årsmötet att det har gjorts en inventering av vilket befintligt material som finns på andra språk än svenska som går att tillgängliggöra för medlemmarna och att styrelsen kommer att fortsätta att arbeta för att uppfylla årsmötets beslut under 2018.

 

I väntan på riktlinjer ber styrelsen sekretariatet att föra en dialog med de engelskspråkiga grupperna för att ta reda på om det finns något särskilt material som dessa grupper har behov av att redan nu få översatt för att kunna bedriva sitt arbete på ett bra sätt.

 

 

§ 133. MEDLEMSDEMOKRATIPROJEKTET

Ulrica Lysén föredrar och går igenom vad som framkommit under styrelsens och sekretariatets möte med distrikten under februari och mars 2018. Cirka 100 personer har sammanlagt deltagit på distriktens möten. Deltagarna var positiva till styrelsens förslag om att formellt stänga årsmötesbeslut och om att införa en beredningskommitté, som styrelsen kommer att lägga fram till årsmötet. De var också positiva till förslag om att både årsmöte och höstmöte kan innehålla mer styrningsfrågor och förberedelser inför motionsskrivande. Medlemmarna framförde att detta på ett bra sätt kan skapa en ökad förståelse för sektionens relation till den internationella rörelsen och vilka beslut som fattas var. Många medlemmar var också positiva till att få mer möjlighet att vara med och diskutera till exempel kampanjer och aktiviteter i så kallade nationella råd och fler MR-seminarier.

 

Det fanns däremot en viss oro kopplad till distriktens framtid, om de ska ersättas med någon annan form av lokala uppdrag. Vad gäller demokratiform och förslaget om att införa representativ demokrati

så är många positiva till representativ demokrati i sig och flera uttrycker sig även positivt om att knyta det till grupperna. Det uttrycktes dock även farhågor om att det kan vara sårbart att bygga den representativa demokratin på arbetsgrupper då flera uppfattat att antalet arbetsgrupper minskar. Detta stämmer dock inte helt då antalet ungdomsgrupper ökar, vilket innebär att det totala antalet arbetsgrupper därigenom egentligen åter ha börjat öka till antal.

 

Styrelsen framför att mötena präglades av en positiv attityd. Det blev dock tydligt att många medlemmar inte vet hur organisationen fungerar idag. Styrelsen påpekar att det är viktigt att visa medlemmarna att det gjorts väldigt mycket för att starta och hålla liv i distrikt “uppifrån”, men att det visat sig att det inte fungerar och att det därför finns ett stort behov av alternativa lösningar. Styrelsen framför också att det bland vissa medlemmar finns en misstro gentemot sekretariatet och att det är viktigt att arbeta för att föra organisationens delar närmare varandra.

 

Ulrica Lysén går också igenom förslaget till upplägg av demokratiworkshopen som kommer att hållas under årsmötet.

 

 

§ 134. GRANSKNINGSKOMMITTÈNS RAPPORT

Elisabet Ståhlhane från Granskningskommittén (GK) föredrar och framför att GK framförallt har arbetat utifrån begreppen effektivitet, transparens och trovärdighet.

 

GK uppfattar det som att effektiviteten fungerar bra och att det sker väldigt mycket i organisationen. GK ser utvecklingsbehov bland annat vad det gäller möjligheten att enkelt hitta material på medlemssidorna, att lättare kunna följa fattade styrelse- och årsmötesbeslut och att det bör finnas en visselblåsarfunktion som är tillgänglig för både medlemmar och icke medlemmar. GK vill också att de signerade styrelseprotokollen ska läggas upp på medlemssidorna så att det inte råder något tvivel om att protokollen är justerade. För mer information om GKs rekommendationer se GKs rapport till årsmötet.

 

Sekretariatet framför att det är en balansgång att arbeta på ett transparent sätt som gör det möjligt att följa att organisationen gör saker rätt samtidigt som sekretariatet också måste ha tid att göra rätt saker, det vill säga att arbeta för att göra skillnad i människors liv utan att alltför mycket resurser går till administration.

 

Styrelsen diskuterar rekommendationerna och balansgången mellan att en hög ambitionsnivå i transparens och administration och en hög ambitionsnivå i effektivitet i MR-arbetet. Styrelsen kommer att besluta om hur rekommendationerna följs upp på junimötet, efter att den slutgiltiga rapporten från GK kommit.

 

 

§ 135. FÖRSLAG PÅ DAGORDNING/PROGRAM/ÅRSMÖTESHANDBOK OCH ARBETSORDNING FÖR ÅRSMÖTET 2018

Lina Jakobsson föredrar och framför att det finns några fel i underlaget. I enlighet med styrelsens medskick från januarimötet kommer det inte att vara några MR-pass parallellt med motionsberedningen. Punkt 2.2 i arbetsordningen ska strykas då förtroendevalen inte kommer att ske online. Sekretariatet förslår också att söndagens programpunkter byter plats så att besluten kommer efter valbara seminariepass med bland annat ett pass “Inför Global Assembly”.

 

Lina Jakobsson berättar mer om innehållet i de olika programpunkterna, bland annat att tiden i plenum på fredagkvällen är kortad till förmån för mer utrymme för andra programpunkter. Det innebär att nominerade kandidater till förtroendeposter i sektionsstyrelsen, Amnestyfondens styrelse, valberedningen och Granskningskommittén förväntas delta på en station under påverkanstorget för att kunna svara på frågor från medlemmarna. Alla förtroendevalda förväntas också göra sig tillgängliga under lördagens förmiddagsfika för att berätta om hur respektive organ arbetar och svara på eventuella frågor från medlemmarna.

 

Styrelsen framför att det kan bli svårt för de från sektionsstyrelsen som ställer upp för omval att delta på en särskild station under påverkanstorget då styrelsen måste dela upp sig på de olika stationerna med motioner och förslag från styrelsen.

 

Sekretariatet svarar att de ska se över möjligheten att förlänga passet på fredagen något så att kandidater till sektionsstyrelsen istället kan svara på frågor från medlemmarna under valberedningens pass på fredagen.

 

Styrelsen är positiv till att lägga besluten senare under söndagen och är i övrigt positiv till förslaget till program. Styrelsen framför också att de förväntar sig tydliga instruktioner kring styrelsens deltagande under årsmötet.

 

 

§ 136. GENOMGÅNG AV MEDARBETARENKÄTEN

Katja Lefwerth presenterar medarbetarenkäten, återigen med gott resultat, som genomförts på sekretariatet.

 

 

§ 137. JÄMLIKHETSARBETET

Elisabeth Lundgren och Yonnas Seyoum föredrar.

 

Frågor om mångfald och jämlikhet är viktiga frågor för hela rörelsen, även internationellt, vilket bland annat står i “Roadmap for Diversity and Gender” och “Dimensions of change”. I svenska sektionen står det inskrivet i den Långsiktiga riktningen och i verksamhetsplanen. Sekretariatet har valt att beskriva arbetet allt mer som ett jämlikhetsarbete istället för ett mångfaldsarbete. När man arbetar med jämlikhet gör man det utifrån en maktanalys som inte görs om det “bara” är mångfald som står i fokus. Man kan ha mångfald utan att ha jämlikhet, men när jämlikheten ökar så ökar också chanserna till mångfald. Målen är ofta desamma men metoderna skiljer sig åt. Skillnaden är alltså att ett jämlikhetsarbete analyserar tillgängligheten och handlingsutrymmet.

 

Jämlikhetsdata är en metod som mäter skillnaden mellan olika grupper inom organisationen och där man tittar på representationen, upplevelsen och utsatthet. Minoriteter försvinner ofta i statistiken. Det fokuserar inte på individen utan på strukturer för att på så sätt identifiera vilka strukturer som gör det svårare att ta sig in i organisationen. Syftet är inte att spegla samhället eftersom vi inte vet hur det ser ut i samhället. Syftet med jämlikhetsdata är att titta på skillnaderna mellan grupper. Mångfalden kan se olika ut beroende på vilken organisation det är och vilka frågor som attraherar. Fokus kommer att vara på att hitta vilka strukturer som försvårar deltagande för olika grupper. Genom att ta fram en baseline/information kring dessa frågor kommer det också gå att mäta om arbetet leder till förväntade effekter och resultat

 

Under 2018 kommer arbetet med jämlikhet/mångfald inom Amnesty i Sverige att fokuseras på att  

  • Revidera sektionens policy, strategi och handlingsplan

  • Analysera den egna organisationen

  • Påbörja arbetet med att eliminera diskriminering och hinder för att komma in i organisationen

 

Målgruppen för arbetet är styrelsen, sekretariatet, aktiva medlemmar och andra medlemmar/supporters. Styrelsen kommer att fatta beslut i olika vägvalsfrågor, om policyn och om strategin.  

 

Styrelsen framför att de vill ha en plan för hur och när de ska involveras i arbetet samt för hur och när medlemsrörelsen ska involveras i arbetet. Styrelsen framför också att det är viktigt att vara tydliga med att förhoppningen är att ökad jämlikhet leder till ökad mångfald.

 

Styrelsen kan se värdet i att använda jämlikhetsdata bland personal och aktiva medlemmar, men är mer tveksamma till att använda jämlikhetsdata i den stora medlemsgruppen då det kanske inte skulle ge ett tillräckligt kvalitativt resultat och det dessutom finns en risk att det leder till många reaktioner bland medlemmarna. Det är därför viktigt att det görs en riskanalys som bygger på 1) att människor kan bli upprörda då de kan vara kritiska till jämlikhetsdata som metod och 2) att det kan bli svårt att få in tillräckligt kvalitativ data.

 

Styrelsens medskick

  • Styrelsen vill ta del av riskanalysen i styrelsens forum innan jämlikhetsdata används utanför sekretariatet.

  • Styrelsen förordar att sekretariatet gör en testkörning på en mindre grupp innan jämlikhetsdata används brett.

  • Styrelsen ser det som önskvärt att sekretariatet analyserar vilka grupper som är relevanta att inkludera i undersökningen och eventuellt riktar undersökningen till utvalda grupper snarare än till alla Amnestys medlemmar.  

  • Styrelsen framför att skiftet från “mångfald” till “jämlikhet” kan vara förvirrande för många då det inte är samma sak och framhåller att sekretariatet måste vara tydliga i kommunikationen, att detta är en fortsättning och utveckling av mångfaldsarbetet med liknande syften även om det nu kallas något annat.

 

Sekretariatet svarar att det kan finnas begränsningar som gör att det inte är möjligt att till exempel bara nå de aktiva medlemmarna. Sekretariatet tar ansvar för att göra en riskanalys som läggs upp i styrelsens forum innan jämlikhetsdata används samt att göra en testkörning innan det används bredare. Sekretariatet ser det också som centralt och ytterst viktigt att förankra undersökningen hos olika grupper/referenspersoner innan den används. Informationen om riskanalysen ska läggas upp i Forum i så god tid att styrelsen har möjlighet att reagera och påverka hur/om man går vidare.

 

Styrelsen beslutar

 

att använda jämlikhetsdata som kartläggningsmetod i arbetet för en jämlik organisation.

 

 

§ 138. POLICY OM DEN GLOBALA NARKOTIKAPOLITIKEN OCH MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER

Elisabeth Lundgren föredrar och presenterar utkastet till narkotikakontrollpolicy som har skickats på remiss till sektionerna. Sekretariatet anser att utkastet till policy väcker många frågor som det i nuläget saknas evidensbaserade svar, eller övertygande resonemang som utgår ifrån mänskliga rättigheter, på. Det är viktigt att policyn grundar sig på staters skyldigheter att skydda alla sina medborgares mänskliga rättigheter. Sekretariatet upplever att det i utkastet fokuseras mycket på personerna i drogmiljön som själva använder droger och deras rättigheter. Det är även centralt att inkludera arbetet med prevention och de människor som finns runt omkring såsom barn.

 

Styrelsen diskuterar utkastet till policy och framför bland annat att den beskrivna kopplingen droganvändning och fattigdom är svår att leda till varför droganvändningen ska avkriminaliseras. Styrelsen framför också att utkastet till policy innehåller ett logiskt glapp där kriminaliseringen av droger framställs som ett av grundproblemen när det egentligen är diskriminering som utgör det ursprungliga problemet. Amnesty behöver belägg för att de slutsatser som dras i studien stämmer.

 

Styrelsens medskick

  • Policyns utgångspunkt ska ligga i antidiskriminering, propornalitetsprincipen och staters ansvar för förebyggande arbete och skydd av mänskliga rättigheter för både brukare och andra som påverkas, till exempel barn.

  • Amnestys policy måste i alla delar baseras på gedigen evidens, ta hänsyn till olika behov i olika kontexter och hålla en principiell nivå utan detaljerade rekommendationer.

 

Styrelsen beslutar

 

att utifrån styrelsens medskick ge sekretariatet i uppdrag att återkomma i styrelsens forum den 13 april med förslag på riktlinjer angående vårt fortsatta arbete med narkotikakontrollpolicyn.

 

 

§ 139. NOMINERA EVENTUELLA PERSONER TILL INTERNATIONELLA FÖRTROENDEPOSTER  

Tora föredrar vilka poster som är aktuella för förtroendeval på Global Assembly.

 

Styrelsen beslutar

 

att nominera Christine Pamp till ordförande för Global Assembly.

 

 

§ 140. INFÖR REGIONAL FORUM

Tora Törnquist föredrar och berättar att det kommer att vara ett regionalt forum den 13-15 april i Portugal. Det är generalsekreterarna och ordförandena från respektive sektion som deltar samt ungdomsrepresentanter från de länder som har rätt att skicka sådan till årets Global Assembly.  

 

Det här är det första regionala forumet i sitt slag och fokus för mötet är att diskutera det regionala forumets roll i framtiden. Andra frågor som kommer att lyftas är de strategiska målen för nästa strategiska period utifrån ett europeiskt perspektiv, förslagen till narkotikakontrollpolicy och ny abortpolicy, “role of sections” som bland annat handlar om relationen mellan det internationella sekretariatet och sektionerna samt finansieringen av det regionala arbetet de kommande åren.

 

Styrelsen framför att det är viktigt att de regionala forumen används för

  • att skapa en mötesplats där medlemmar får erfarenheter av den internationella rörelsen

  • att inkludera sektionernas medlemsrörelser/styrelser i det strategiska arbetet

  • att skapa forum för diskussioner om regionala utmaningar som delas i Europa, politiska strömningar samt det specifika innehållet i resolutionerna till Global Assembly

 

Tora Törnquist och Anna Lindenfors kommer att återrapportera från Regional Forum på styrelsens majmöte.

 

 

§ 141. ÖVRIGA FRÅGOR

 

  • Årsmötesort 2019

Styrelsen framför att det vore önskvärt att kunna presentera årsmötesort för 2019 på årsmötet. Styrelsen föreslår att sekretariatet annonserar om värdskap för årsmötet 2019 i Insats.

 

Sekretariatet håller med om att det är en god idé och ska se över möjligheterna att få med det i Insats."

 

 

§ 142. INFÖR UTVECKLINGSSAMTAL MED GS

Endast årsmötesvalda styrelseledamöter deltar. Styrelsens diskussion protokollförs inte.

 

 

§ 143. MÖTET AVSLUTAS

Tora Törnquist avslutar mötet.

 

 

 

 

Tora Törnquist
Ordförande

 

 

 

 

Lars Gäfvert

Vice mötesordförande

 

 

 

 

Amanda Jackson

Justerare

 

 

 

 

Lina Jakobsson

Sekreterare

 

 

 

BILAGA 1.

 

§ 114. UPPFÖLJNING AV ÖPPNA BESLUT

                                

 

§ 139. AI ZIMBABWES ANSÖKAN OM SVENSKA BISTÅNDSMEDEL FÖR HRE
att ge sekretariatet i uppdrag att meddela AI Zimbabwe att svenska sektionen inte motsätter sig att de, i enlighet med den internationella gemensamma insamlingspolicyn, söker svenska statliga medel för Human Rights Education;
att ge sekretariatet i uppdrag att till styrelsens decembermöte 2017 ta fram ett underlag kring den principiella frågan om statliga medel, som inkluderar frågan om huruvida svenska sektionens linje ska lyftas till årsmötet

 

§ 43. STRUKTUR OCH ÅTERRAPPORTERING FRÅN ICM TILL MEDLEMMARNA
att anta den föreslagna strukturen för återrapportering från ICM till medlemmarna med tillägg att det också ska skrivas en artikel i amnesty press efter ICM.

 

§ 60. ÖVRIGA FRÅGOR - SRM-SYSTEMET
att ge sekretariatet i uppdrag att återkomma med en kortfattad rapport till styrelsens januarimöte 2018 angående hanteringen av SRM-projektet, som bland annat innefattar historik och orsak till försening.

 

§ 103. REVIDERING AV STYRELSENS ARBETSORDNING
att i första rubriken under punkt 19 i styrelsens arbetsordning lägga till ordet “fysiskt” så att rubriken ändras från “Varje styrelsemöte” till “Varje fysiskt styrelsemöte”.