Målstyrningsbilaga till sektionens etappmål 2007-2008 Underlag till styrelsemöte 1-2 september 2006

Till: Styrelsen
Från: Sekretariatet
Datum: 18 augusti 2006


Målstyrningsbilaga till sektionens etappmål 2007-2008


I. Inledning

I arbetet med sektionens etappmål 2007-2008 har styrelsen uppdragit åt sekretariatet att utarbeta en målstyrningsbilaga till etappmålen där det specificeras HUR alla delmål ska följas upp, av VEM, och NÄR och HUR de ska redovisas till styrelsen och sektionen i övrigt. Delmålen inom respektive etappmål ska så långt som möjligt göras mätbara, kvantitativt eller kvalitativt.

Sedan flera år arbetar sektionen med tertialrapporter över den ekonomiska utvecklingen och sekretariatets förslag är att även uppföljningen av etappmålen sker i form av tertialrapporter, där den sista för verksamhetsåret också utgör grunden för sektionens verksamhetsberättelse. Detta innebär att styrelsen kommer att få rapporter angående etappmålen inför följande styrelsemöten: junimötet (t o m april), oktobermötet (t o m augusti), samt marsmötet (t o m december/årsslut).

Rapporterna kommer att innehålla redovisning av nyckeltal och indikatorer där detta anses relevant (t ex för målen under 5.8 Växa med mångfald ). För vissa mera kvalitativt formulerade etappmål kommer rapporteringen ske i kommenterande/analyserande text (t ex 5.3 Skydda flyktingars rättigheter ).

En del etappmål är formulerade så att de innehåller mätbara målsättningar, andra uttrycker mer en generell ambitionsnivå. Det är viktigt att den senare typen av målsättningar görs mätbara med hjälp av målstyrningsbilagan.

Vad gäller ansvaret för målstyrningen har vi generellt angett sekretariatet och i förekommande fall relevant specialgrupp. Inom sekretariatet kommer vi att göra en intern ansvarsfördelning för uppföljningen av de olika etappmålen.

För etappmålen undet 5.8 Växa med mångfald har vi bifogat en bilaga (bilaga 1) som mer i detalj redogör för den förväntade utvecklingen av antalet medlemmar och bidragsgivare, samt bortfallet av medlemmar.

Nya målformuleringar
Vid styrelsens junimöte konstaterades att några etappmål fortfarande saknade målformuleringar. Det gällde målen under 5.2 Slå vakt om kvinnors rättigheter , 5.6 Arbeta för företags efterlevnad av de mänskliga rättigheterna , samt 5.8 Växa med mångfald . Förslag till nya målformuleringar under dessa rubriker har angetts nedan. I övrigt är etappmålen identiska med den version som tagits fram av etappmålsgruppen efter junimötet (version 9, 2006-07-04).

Återstår att göra
Målstyrningsbilagan kommer att behöva kompletteras på några ställen där vi fortfarande saknar relevant information. Det gäller följande etappmål:

5.3.1: Här måste vi få information från bl a Rådgivningsbyrån för asylsökande och flyktingar innan vi kan precisera antal asylsökande.

5.4.1-3: Här avvaktar vi Juristgruppens synpunkter.

5.7.2: Under hösten 2006 kommer metoder för att mäta aktivismen tas fram tillsammans med en extern konsult.

5.7.3: Här inväntar vi riktlinjer och formuleringar för mediaarbetet i s m sektionens kommunikativa plattform som är under utarbetande.


II. Etappmål 2007-2008


5.1 Hävda rätten till fysisk och psykisk integritet

Dödsstraff

Arbetet mot dödsstraff har haft påtagliga framgångar under perioden 2004-2006. Genom beslut i USA:s högsta domstol i maj 2005 har dödsstraffet för minderåriga formellt avskaffats i hela världen, men enligt Amnestys senaste rapport om dödsstraffet i världen avrättar ett antal länder (Demokratiska republiken Kongo, Iran, Nigeria och Saudiarabien) fortfarande personer som var under 18 år när brottet begicks. Vi ska fortsätta prioritera arbetet mot dödsstraff. Svenska sektionens mål för perioden 2007-2008 är:

5.1.1 Förbudet mot dödsstraff för minderåriga ska följas i hela världen.
5.1.2 Dödsstraffet för personer med psykiska funktionshinder ska ha avskaffats.
5.1.3 Ett antal afrikanska stater ska ha avskaffat dödsstraffet eller infört moratorium.

Målstyrning:

5.1.1-3:

- Vi ska fortsätta prioritera arbetet med den internationella dagen mot dödsstraffet (10 oktober) och verka för att dagen blir allmänt känd.

- Under perioden ska minst sex ambassadbesök göras till länder som avrättar minderåriga och/eller psykiskt funktionshindrade samt till länder som fortfarande tillämpar dödstraffet för samtliga medborgare. Valet av ambassader görs även utifrån de länder som kommer att prioriteras under 5.1.3. Om möjligt ska besöken samordnas med övriga nordiska sektioner.

- Minst en nationell utbildning om dödstraffet ska hållas under perioden.

Rapportering: Tertialvis, årsvis sammanfattning.

Ansvarig: Sekretariatet, AMD

Tortyr

Vi ska också arbeta mot tortyr, framför allt i samband med ”kriget mot terrorism”. Målen för vårt arbete är:

5.1.4 Urholkningen av förbudet mot tortyr i samband med kriget mot terrorism ska upphöra.
5.1.5 Tortyr ska uttryckligen förbjudas i svensk lag.

Målstyrning:

5.1.4-5: Vi ska under 2007 bedriva en nationell kampanj mot tortyr och terror. En kampanjplan med tydliga målsättningar upprättas under hösten 2006.

Rapportering: Tertialvis, årsvis sammanfattning.

Ansvarig: Sekretariatet

Arbete för individer

I Internationella sekretariatets plan för perioden tas Amnestys arbete för individer upp under en särskild Cross-cutting strategy. Den brittiska sektionen erbjuder sina aktivister att arbeta för individer under programmet Individuals at Risk.

5.1.6 Under perioden ska vi vara drivande i den internationella utvecklingen kring arbetet för enskilda individer i syfte att öka möjligheterna för aktivisterna i svenska sektionen att långsiktigt arbeta för enskilda individer.
5.1.7 Ingen i Europeiska Unionen ska fängslas utan en korrekt och säker rättegång.

Målstyrning:

5.1.6: Vi ska under 2007 inrätta en arbetsgrupp med syfte att aktivister under 2008 kan delta i ett "Individuals at Risk-program".

Rapportering: Tertialvis, årsvis sammanfattning.

Ansvarig: Sekretariatet

Kommentar: Vi ställer oss frågande inför mål 5.1.7 och undrar om detta mål är realistiskt.


5.2 Slå vakt om kvinnors rättigheter

Arbetet för att slå vakt om kvinnors rättigheter fokuseras på diskriminering av och våld mot kvinnor. Svenska sektionen deltar även fortsättningsvis i den globala kampanjen Stoppa våldet mot kvinnor, även om de senaste årens intensiva arbete gällande situationen i Sverige nu avtar.

Svenska sektionens mål för 2007-2008:

Förslag till nya målformuleringar:

5.2.1 Nationella rättssystem, som diskriminerar kvinnor eller misslyckas med att skydda kvinnor mot våld, reformeras.
5.2.2 Effektiv tillämpning av lagar så att kvinnor som utsatts för könsrelaterat våld får upprättelse. Kvinnor som utsätts för eller riskerar att utsättas för våld ska få stöd och skydd.
5.2.3 Förebygga och synliggöra effekten av sådant våld som drabbar flickor och kvinnor i den så kallade offentliga sfären.
5.2.4 Tidigare ställda rekommendationer till svenska myndigheter inom ramen för kampanjen "Stoppa våldet mot kvinnor" ska vara uppfyllda .

Målstyrning:

5.2.1-3:
- Vi ska delta i de SVAW-aktioner som syftar till att reformera nationella rättssystem. Målsättningen är att täcka aktioner på de länder där vi har landprogram, samt sådana aktioner som Kvinnorättsgrupperna prioriterar.
- Minst 1-2 aktioner per år ska vara en sektionsangelägenhet, dvs skickas ut till samtliga arbetsgrupper.
- Minst två nationella utbildningar ska hållas kring de olika tema som utgör innehållet i SVAW-kampanjen de kommande fyra åren.
- Vi ska fortsatt uppmärksamma våldet mot kvinnor i samband med internationella kvinnodagen (8 mars) samt internationella dagen för avskaffande mot våld mot kvinnor (25 november). Målsättningen är att arrangera minst 10 utåtriktade arrangemang per år den 25 november.

5.2.4:
-Vi ska följa upp resultaten av vårt arbete kring kommunernas ansvar att tillhandahålla adekvat stöd och skydd till våldsutsatta kvinnor. Vi kommer att följa utvecklingen gällande en ny lag som tydligt klargör kommunernas ansvar, samt andra föreslagna åtgärder. Om vi finner att det finns skäl, kan vi återigen lyfta frågan om brister i kommunernas ansvar genom att exempelvis peka på brister i enskilda kommuner.
-Vi ska svara på remisser på området
-Vi ska, i samråd med IS, bidra till en skuggrapport till FN:s CEDAW-kommitté med en skuggrapport om våld mot kvinnor, i samband med att svenska regeringens periodiska rapport granskas av kommittén under 2007/2008.

Rapportering: Tertialvis, årsvis sammanfattning.

Ansvarig: Sekretariatet, Kvinnorättsgruppen


5.3 Skydda flyktingars rättigheter

En ny instans- och processordning för asylprövning har nyligen införts i Sverige. Denna är särskilt viktig eftersom ny praxis utarbetas.

Svenska sektionens mål för 2007-2008:

5.3.1 Alla som söker asyl i Sverige ska ha tillgång till en rättssäker asylprocess samt beviljas skydd i de fall man vid en avvisning eller utvisning riskerar att utsättas för allvarliga kränkningar av sina mänskliga rättigheter.
5.3.2 Ingen person ska avvisas, utvisas eller utlämnas från Sverige med hänvisning till att så kallade diplomatiska försäkringar har erhållits i syfte att "eliminera " en annars förekommande risk för tortyr.
5.3.3 Sverige och övriga stater inom EU ska i harmoniseringsarbetet för en gemensam asyl- och flyktingpolitisk respektera flyktingars, asylsökandes och migranters rättigheter i enlighet med FN:s konvention om flyktingars rättsliga ställning samt UNHCR:s handbok och rekommendationer.
5.3.4 Vi ska utveckla nya arbetssätt som ger fler möjligheter för medlemmarna i sektionen att arbeta för flyktingars rättigheter.

Målstyrning:

5.3.1: Åtminstone x antal asylsökande per månad ska vid periodens slut få juridisk rådgivning i asylprocessen av sektionen eller Rådgivningsbyrån för asylsökande och flyktingar (RGB). (Antalet återstår att definiera tillsammans med RGB.)

5.3.2: Svenska regeringen ska ha tagit avstånd från s k diplomatiska försäkringar senast vid periodens slut.

5.3.3: Svenska regeringen ska ha skrivit under FN:s konvention för migranters rättigheter senast vid periodens slut. (Även andra konventionstexter kan bli aktuella.)

5.3.4: Åtminstone ett nytt arbetssätt för flyktingars rättigheter ska vara etablerat vid periodens slut.

Rapportering: Tertialvis, årsvis sammanfattning.

Ansvarig: Sekretariatet


5.4 Kräva rättvisa och bekämpa straffrihet

Många länder har fortfarande inte implementerat den internationella lagstiftning som finns. Det finns behov och möjligheter att reformera rättssystemen i många länder.

Svenska sektionens mål för 2007-2008:

5.4.1 Nationella rättssystem, däribland det svenska, ska förbättras så att hinder för att ställa förövare till svars för deras brott ska bli färre.
5.4.2 Fler stater ska, i sin nationella lagstiftning, implementera dels Romstadgan för den internationella brottmålsdomstolen, dels regler om universell jurisdiktion för grova internationella brott.
5.4.3 Internationella brottmålsdomstolens brottsofferfond ska fungera effektivt i sitt arbete med att hjälpa brottsoffer och fler stater ska bidra ekonomiskt till fondens verksamhet.

Målstyrning:

5.4.1-3: Vi avvaktar Jursistgruppens synpunkter.

Rapportering: Tertialvis, årsvis sammanfattning.

Ansvarig: Sekretariatet, Juristgruppen


5.5 Arbete för ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter

Åtagandet vidgades 2003 till att omfatta de ekonomiska, sociala och kulturella rättigheterna på samma villkor som de rättigheter Amnesty arbetat för sedan begynnelsen. En global kampanj för ESK-rättigheter, av samma omfattning som Stoppa våldet mot kvinnor, planeras starta 2008.

5.5.1 Svenska sektionen ska delta i den globala kampanj om ESK-rättigheter som inleds 2008 och ska under perioden genomföra förberedelser för den.

Målstyrning:

5.5.1:

- Vi ska skapa organisationsformer för aktivister som vill arbeta med ESK-rättigheter vilket innebär bildande av minst en specialgrupp för ESK-rättigheter samt tre lokala kampanjgrupper.

- Minst sex nationella ESK-utbildningar ska genomföras under perioden.

- En nationell kampanjstrategi samt kampanjplan ska ha upprättats innan kampanjstart.

Rapportering: Tertialvis, årsvis sammanfattning.

Ansvarig:Sekretaraitet


5.6 Arbeta för företags efterlevnad av de mänskliga rättigheterna

Förslag till ny ingress och nya målformuleringar från Amnesty Business Group (ABG):

I en globaliserad ekonomi, där ekonomiska aktörer får allt större inflytande på samhället, riskerar svenska företag att bidra till att mänskliga rättigheter kränks runt om i världen där de är verksamma.

Svenska sektionens mål för 2007-2008 är att:

5.6.1 Vi ska öka svenska företags kunskaper och kartläggning gällande risker för att deras verksamhet bidrar till att kränka mänskliga rättigheter.
5.6.2 Vi ska bidra till att den svenska finanssektorn tar hänsyn till risken för människorättskränkningar vid fondförvaltning och kreditgivning.

Målstyrning:

5.6.1: Vi ska öka andelen företag som löpande analyserar risken för kränkningar genom verksamhetens inriktning till mer än hälften av de medverkande företagen. I 2006 års undersökning var andelen 43%.  

5.6.2: Vi ska inleda företagsdialog med minst hälften av de medverkande företagen från finanssektorn.

Rapportering: ABG genomför årligen undersökningen Amnesty Business Rating för att kartlägga beredskapen att hantera risken för människorättskränkningar i Sveriges drygt 100 största företag.

Ansvarig: ABG


5.7 Ett aktivt och synligt Amnesty med mångfald

Svenska sektionens mål för 2007-2008 är:

5.7.1 Vi ska fortsätta att prioritera utåtriktat arbete utfört av aktivister och sekretariat innebärande 100 utåtriktade aktiviteter per år under 2007 och 2008.
5.7.2 Under perioden ska vi använda den nya metod för att mäta och rapportera aktivismen som kommer att tas fram under hösten 2006 i enlighet med vår aktiviststrategi.
5.7.3 Vi ska öka vår synlighet i massmedia (radio, tv, press) för våra frågor och de aktiviteter vi genomför från nuvarande ca 2 300 pressklipp per år till 2 700 pressklipp år 2008, vilket är året då sektionen inleder arbetet med nästa globala temakampanj.
5.7.4 Våra aktiviteter ska genomföras med ett mångfaldsperspektiv enligt sektionens mångfaldspolicy.

Målstyrning:

5.7.1: Med utåtriktad aktivitet avses och kommer mätas:
a) Antal utåtriktade aktiviteter inom ramen för prioriterade kampanjer exempelvis Kampanjen mot tortyr, globala kampanjer eller sektionskampanjer.
b) Utåtriktade aktiviteter i samband med aktivitetsdagar som t.ex. 8/3 (int kvinnodagen), 10/10 (int dagen mot dödsstraffet) och 10/12 (MR-dagen).
c) Utåtriktade aktiviteter genomförda av specialgrupper och landprogram.

5.7.2 Målstyrning formuleras senare.

5.7.3: Ökad satsning på centralt och lokalt mediaarbete i enlighet med kommunikativ plattform.

5.7.4: Vi ska årligen anordna utbildningar som behandlar mångfald och jämställdhet på alla nivåer i organisationen i enlighet med Mångfaldsgruppens rekommendationer.

Rapportering: Tertialvis, årsvis sammanfattning.

Ansvarig: Sekretariatet


5.8 Växa med mångfald

Förslag till ny ingress och målformuleringar:

2005 ökade antalet medlemmar i den svenska sektionen för första gången på många år. Vid ingången av 2006 hade vi 61 332 medlemmar och bidragsgivare. Sektionen ska fortsätta växa, både i antal medlemmar och ekonomiskt. Medlemsbortfallet ska minska.

Svenska sektionens mål för 2007-2008 är:

5.8.1 Vi ska vara 73 500 personer som stödjer Amnesty som medlemmar eller bidragsgivare vid utgången av 2008.
5.8.2 Det årliga bortfallet av medlemmar skall minska till 11,5% år 2008.
5.8.3 Vi ska öka antalet aktiva medlemmar med 20% enligt det nya sätt att mäta aktivismen som nämns i 5.7.2.
5.8.4 Vi ska öka sektionens årliga intäkter från 2005 års utfall på 44 133 000 kr till 56 000 000 kr 2008.
5.8.5 Vi ska växa med ett mångfaldsperspektiv enligt sektionens mångfaldspolicy.

Målstyrning:

5.8.1: Vi ska öka antalet medlemmar och bidragsgivare 2007-2008 genom ett program baserat främst på face-to-face och telemarketing i egen regi. Programmet utarbetas med start hösten 2006. Nyckeltal över medlemmar och bidragsgivare redovisas liksom tidigare månadsvis. Av 73 500 personer ska 70 000 vara medlemmar vid utgången av 2008. (Vi föreslår också ett något annorlunda sätt att mäta dessa nyckeltal, se bilaga 1.)

5.8.2: Vi föreslår att nyckeltalet avseende bortfall, efter internationell förebild, räknas exklusive det första året för medlemmar via autogiro. Med det sättet att räkna var bortfallet 31 december 2005 12,1% (se bilaga 1).

5.8.3: Målstyrning formuleras senare.

5.8.4: Som etappmål för 2008 föreslås att sektionens intäkter ökas från 2005 års utfall på 44 133 000 kr till 56 000 000 kr 2008. Om intäktsmålet kommer att nås beror på flera faktorer varav en del är omöjliga för Amnesty att påverka.

En viktig intäktskälla är utdelningen från Bancos Humanfond som dels är beroende av antalet sparare i fonden, något som Amnesty kan påverka, men även av börsutvecklingen som ligger utanför Amnestys kontroll. En annan viktig intäktskälla som varierar mycket över tiden är testamenten. Om t ex ett stort testamente utbetalas 2008 skulle tillväxtmålet kunna nås relativt enkelt.

Intäkterna från våra basaktiviteter som t ex medlemskap, autogirogåvor och insamlingsbrev har Amnesty större möjlighet att påverka. Detsamma gäller utvecklingsområdena företagssamarbeten och stora gåvor. Däremot är storleken på dessa intäkter i högsta grad beroende av hur mycket resurser som satsas på fundraising, både i form av pengar och personal. Här utgör reglerna från Stiftelsen för Insamlingskontroll (SFI) en begränsning, då Amnesty inte kan växa mer än som är möjligt utifrån dessa regler.

5.8.5: Vi ska vid periodens slut genomföra en medlemsundersökning utifrån samma parametrar som användes i medlemsundersökningen 2006 och analysera ev. förändringar i medlemskåren.

Rapportering: Tertialvis (5.8.1 månadsvis), årsvis sammanfattning.

Ansvarig: Sekretariatet

Bilaga 1 - Kommentarer till etappmål 5.8.1 och 5.8.2

Kommentarer till målet gällande antalet medlemmar och bidragsgivare (5.8.1)

I flera undersökningar som vi har gjort svarar 9-10% av en bred "allmänhet" att de kan tänka sig att stödja Amnesty som svar på en allmänt hållen fråga. I Sverige fanns det 2005 ca 6,6 miljoner personer i åldrarna 15-74 (målgruppen i breda undersökningar), således en potential på 660 000 personer. En annan undersökning visar att ca 1% av personer 15-74 år skulle skänka pengar till Amnesty om de skulle ge idag. Frågan var mer konkret ställd, men undersökningen gjordes 3-6 februari 2005, precis efter Tsunamin då biståndsorganisationerna var mest aktuella. Resultatet blir då ca 66 000 personer, d v s ungefär det antal medlemmar/ givare vi har idag.

En annan undersökning gjord 2003, där målgruppen var en internetpanel i åldrarna 15-59 år, kunde 12% tänka sig att stödja Amnesty de närmaste 12 månaderna. Det finns ca 5,3 miljoner personder i det åldersintervallet, vilket innebär att vi borde ha en potential på drygt 600 000 personer. Undersökningarna visar också att det är en större del i åldrarna 15-30 år och boende i storstadsregionerna som kan tänka sig stödja Amnesty. I Sverige finns ca 2,3 miljoner i storstadsregionerna i åldrarna 7-44 år, alltså 230 000 personer som säger att de kan tänka sig att stödja Amnesty. Det är viktigt att ha i åtanke att dessa personer har svarat att de kan tänka sig stödja oss, det innebär inte att de sedan i själva verket skulle göra det. Det kan vara svårt att säga nej på frågan om man kan tänka sig att stödja Amnesty. Frågan är dock ställd olika i olika undersökningar och ibland har intervjupersonen själv fått nämna organisationen.

Av detta kan man dra slutsatsen att svenska sektionen skulle kunna ha potential att nå 1% av Sveriges befolkning, totalt alltså ca 90 000 personer som stödjer Amnesty. Dock ska vi ha i åtanke att det är i vissa grupper vi är starka och ett intresse finns. Viktigt att tänka på är också att i vilken takt vi kan nå 90 000 i allra högsta grad styrs av hur stora satsningar vi kan göra med hänsyn tagen till både SFIs regler och satsningar på fundraising i budget. Med nuvarande nivå på satsningar är det mer rimligt, anser vi, att nå 81 000 som stödjer Amnesty som medlem eller givare 2010 och 73 500 som stödjer Amnesty 2008.


*Alla som har betalat full avgift under året eller har aktivt ag eller gett en gåva på inbet.kort eller har en aktiv ag-gåva igång.

Kommentarer till avhoppsmålet (5.8.2)

Definitionen på ett avhopp är: Om en medlem som haft ett aktivt autogiromedlemskap vid årsskiftet år 1 eller som betalt full avgift år 1 inte har ett aktivt autogiromedlemskap vid årsskiftet år 2 eller betalat en full avgift år 2 räknas denne som avhoppad år 2.

Autogiromedlemmar som hoppar av under sitt första år räknas inte med i detta nyckeltal. Anledningen är att en mindre undersökning har visat att andra sektioner inom Amnesty gör på detta sätt då många värvningsmetoder, t ex face-to-face, har stora avhopp första året, vilket ger ett jämförbarhetsproblem.

Amnesty ska även sträva efter att minska avhoppen första året men det bör skiljas på långsiktiga och kortsiktiga siffror. Avhoppen mäts för varje enskild aktivitet, men då olika värvningsmetoder har olika stora avhopp första året är det mer rätt att se på de totala avhoppen under en längre period och räkna avhoppen per aktivitet för sig.

Så här ser det ut historiskt sett:


*avser 31/12 föregående år, eftersom man räknar avhoppade från dessa.

Några andra sektioners siffror:
- AI UK: 16% avhopp totalt. Då räknar inte med autogiroavhopp första året. F2f har 45% avhopp första året.
- AI Australia: 14% avhopp totalt, 35% första året.
- Island: 23% avhopp om man räknar med första året.
- Danmark: 12% avhopp totalt, 20-24% första året.
- AIUSA: 10-15% andra året, 20-30% om man räknar första.

Snittet för dessa sektioner ligger på ca 13%. Den totala avhoppssiffran för den svenska sektionen är 14-15%.

Arbetet med att föra över på autogiro, ha uppdaterade adresser och andra vårdande aktiviteter för att minska avhoppen har gett resultat (se tabell ovan), men det går långsamt. En rimlig och utmanande siffra skulle därför vara 11,5% 2008.