Möte med sektionens styrelse den 20 april 2006 Protokoll från 1-2 april 2006



PROTOKOLL NR 8/2005/2006

Möte med sektionens styrelse den 20 april 2006

Ledamöter Närvarande
Magnus Brattgård Anmält förhinder
Ida Burlin X, § 161-168
Johan Bäck X
Shirin Heidari X
Sune Montán X
Lisa Moraeus X
Christine Pamp X, mötesordförande, § 146-162
Suppleanter
Madelaine Seidlitz X
Jörgen Qwist X
Åsa Vinge X, mötesordförande, § 163-168
Sekretariatet
Carl Söderbergh X
Dan Grundin X
Fredrik Mattsson X, sekreterare
Övriga
Anna Nilsdotter X
Sofia Karlsson X, § 146-162
Stefan Johansson X, § 163-168
Susann Olsson X, § 161


§ 146 Mötet öppnas

Christine Pamp förklarar mötet öppnat.


§ 147 Val av justerare/rapportör till Grupptrycket

Beslut

att utse Sune Montán till rapportör till Grupptrycket samt till att, jämte ordförande, justera protokollet.


§ 148 Val av vice mötesordförande till nästa möte

Beslut

att utse Johan Bäck till vice mötesordförande för nästa möte.


§ 149 Val av 1:a resp. 2:a suppleant

Beslut

att utse Jörgen Qwist till 1:a suppleant fram till årsmötet den 22 april 2006,

att utse Åsa Vinge till 2:a suppleant fram till årsmötet den 22 april 2006.


§ 150 Fastställande av dagordningen

Beslut

att fastställa dagordningen med de tillägg och ändringar som framgår av protokollet.


§ 151 Ojusterat protokoll från möte med sektionens styrelse den 4-5 mars 2006

Styrelsen går igenom det ojusterade protokollet från marsmötet.

Carl Söderbergh har uppmärksammat en felaktighet under § 135. Enkäten som omnämns kommer från International Committee on Movement Growth (ICMG)

Under § 131 anges ett felaktigt datum för utvärdering av styrelsemöte. Datumet för mötet som avses ska vara den 21-22 januari 2006.

Lisa Moraeus vill att omformuleringar görs i de strecksatser som under § 136 sammafattar styrelsens synpunkter avseende uppdragsgruppens delrapport. Styrelsen utser Lisa Moraeus tillsammans med styrelsesekreteraren att göra omformuleringarna.

Jörgen Qwist vill att den andra meningen i det sjätte stycket under § 138 omformuleras enligt följande: ”Magnus Brattgård menar att man inte bör förvänta sig att denna tendens kommer att brytas med tanke på att det senaste årets börsuppgång inte har genererat fler sparare och förslår därför att strategigrupp 3 bör uppdras att titta närmare på lämpliga åtgärder .

Under § 141 vill Lisa Moraeus att ett tillägg görs i texten: ”att Kvinnorättsgruppen vill vara en viktig resurs i rörelsen.”

Under § 143 vill Lisa Moraeus att det andra stycket omformuleras enligt följande: ”Styrelsen informeras om att Christine Pamp kommer att bjuda in föreslår att de personer som nominerats till sektionsstyrelsen, bjuds in till styrelsens aprilmöte . majmöte

Beslut

att med dessa ändringar förklara protokollet justerat och lägga det till handlingarna.


§ 152 Utvärdering av styrelsemötet 4-5 mars 2006

Lisa Moraeus redogör kort för ledamöternas synpunkter från föregående möte. Sammantaget var omdömena positiva, förutom att vissa underlag inte inkommit inom föreskriven tid.


§ 153 Rapport om per capsulambeslut

Christine Pamp redogör för följande beslut som styrelsen bifallit per capsulam:

14 mars 2006
att med syftet att ytterligare förbättra styrelsens förberedelser inför rådsmöten uppdra åt Christine Pamp och Lisa Moraeus att till styrelsens möte i juni 2006 presentera ett förslag för styrelsens planering av förberedelserna inför rådsmötet 2007.

22 mars 2006
att uppdra åt sekretariatet att utgå från direktiv framtagna av strategigrupp 1 när man arbetar om de interna webbsidorna samt att samråda med strategigrupp 1 under processens gång.

5 april 2006
att nominera Emma Cars till EU-föreningens styrelse.

13 april 2006
att uppdra åt Christine Pamp att underteckna samarbetsavtalet med Amnesty Business Group.


§ 154 Rapport från sekretariatet

Carl Söderbergh kompletterar den tidigare utsända rapporten:

Nu har face-to-face rekrytering inletts i Malmö. Inom kort kommer även verksamheten att testas i Mälardalen.

Rekryteringen för IT-tjänsten är nu genomförd. Tillträde sker den 1 juni 2006.

Sekretariatets jämställdhets- och mångfaldsarbete går vidare. Nyligen antogs en mångfaldsplan och det planeras för en värderingsutbildning för personalen.

Under perioden har en workshop kring abortfrågan hållits på sekretariatet.

Juan Mendéz, fd samvetsfånge från Argentina och som nu arbetar som Kofi Annans särskilda rådgivare om folkmord, besökte nyligen Sverige på inbjudan från utrikesdepartementet. I samband med besöket passade han även på att besöka den Amnestygrupp i Uppsala som arbetade för hans fall för cirka 30 år sedan. Carl Söderbergh som också närvarade vid besöket berättar om ett spännande möte.

En Amnestyrapport med statistik över dödsstraffets förekomst i världen presenterades i dagarna och har givits stor uppmärksamhet i media.

Christine Pamp efterfrågar mer information angående avsnittet i sekretariatets rapport som handlar om besöket i Nepal. Carl Söderbergh informerar om att han själv bjudits in till den nepalesiska sektionen i samband med att deras nya lokaler invigdes, men att Fredrik Kron deltog i hans ställe. Bakgrunden till inbjudan var att den svenska sektionen tidigare har bidragit med 160.000 kronor till det nya kontoret.

Sune Montán kommenterar det avsnitt i rapporten som redogör för utvecklingen av antalet grupper inom sektionen, där anledningen till att det lagts ner ganska många grupper och ytterligare troligtvis läggs ner framöver beror på att distriktssamordnaren på sekretariatet har tagit tag i sk vilande grupper och grupper som uppenbarligen inte haft aktivitet under senare år. Förra året spåddes ju en mer positiv utveckling bland grupperna och Sune Montán undrar därför om den prognosen var alltför optimistisk. Carl Söderbergh svarar att det tyvärr verkar vara så. Lisa Moraeus efterfrågar mer information om de grupper som lagts ned, bl a om vilka distrikt det rör sig om.


§ 155 Ekonomisk rapport

Dan Grundin redogör för resultatrapporten t o m sista mars 2006 och meddelar samtidigt att den första tertialrapporten som kommer att presenteras vid styrelsens junimöte innehåller mer utförlig information. Sammantaget ser den ekonomiska utvecklingen för årets tre första månader bra ut, intäkterna är högre än beräknat och kostnaderna ligger i nivå med vad som budgeterats.


§ 156 Rapport från Amnestys Internationella Kommitté (AIK)

Carl Söderbergh rapporterar från AIK:

Den svenska sektionen har under perioden svarat på en enkät angående ”capacity building”, som bl a avser stöd till sektioner under uppbyggnad. Svenska sektionen ställer sig positiv till förslaget och kan tänka sig att bistå med stöd i form av utbildningsinsatser.

Två texter är för närvarande under produktion; ett utkast avseende väpnade interventioner samt ett underlag angående sexuella och reproduktiva rättigheter där man vill invänta årsmötets rekommendationer i abortfrågan.

Det pågår interna diskussioner inom AIK hur arbetet bättre kan delas upp mellan dess medlemmar. Mycket av arbetet idag utförs av en person. Ett förslag är att AIK bör ha regelbundna möten.

Christine Pamp meddelar att AIK kommer att tillfrågas att medverka vid styrelsens utbildningsdag den 2 juni.


§ 157 Rapport från Amnestyfonden

Åsa Vinge informerar kort från Amnestyfondens styrelsemöte. Bl a ställer sig Amnestyfonden positiva till att fungera som remissinstans i arbetet med de nya etappmålen och i förberedelserna inför det internationella rådsmötet (ICM) 2007. Vidare rapporteras att de nya biståndsriktlinjerna nu är klara.

Lisa Moraeus konstaterar att det snart börjar bli dags att bjuda in Amnestyfonden till något av styrelsens möten.


§ 158 Rapport från uppdragsgrupp om framtagandet av handlingsplanen

Uppdragsgruppen har bestått av Berit Inde, Eva Sandhammar och Elisabeth Stålhane. Rapporten behandlar processen för arbetet med framtagandet av handlingsplanen för perioden 2004-2010.

Sune Montán framhåller inledningsvis vikten av att denna rapport inte tappas bort i det kommande arbetet med att ta fram nästa handlingsplan för sektionen.

Vissa ledamöter uttrycker en oro för att inte fler grupper är intresserade av att delta i arbetet med handlingsplanen, som ju är det dokument som styr sektionens arbete. Andra ledamöter menar å andra sidan att det är alltför optimistiskt av styrelsen att tro, att aktivister i någon större utsträckning vill diskutera styrdokument och ser det som naturligt att de väljer att prioritera mer renodlat MR-arbete. Styrelsen enas om att det är viktigt att styrelsen, kontinuerligt i sin kommunikation med medlemmarna, hänvisar till vad som står i handlingsplanen.

Sekretariatet har i enlighet med ett styrelsebeslut vid junimötet 2004 (§ 27, ORG 54/005/2004) spritt handlingsplanen bland sektionens medlemmar. Carl Söderbergh konstaterar dock att man inte lagt tillräckliga resurser på att hålla kunskapen om handlingsplanen vid liv bland medlemmarna, och tror att ett skäl till detta kan ha varit att alltför mycket fokus lades på förberedelserna inför ICM 2005.

Shirin Heidari undrar om handlingsplanen regelmässigt skickas med bland handlingarna till årsmötesutskicket. Dan Grundin svarar att den inte skickades ut i samband med årets årsmötesutskick, men att den finns att tillgå på årsmötessajten.

Lisa Moraeus tycker att det är viktigt att öka medvetenheten bland medlemmarna om handlingsplanens betydelse för sektionens arbete. Vidare anser hon att vissa av de enkätfrågor som uppdragsgruppen har använt sig av, på sina håll kan framstå som ledande.

Styrelsen tackar uppdragsgruppen för rapporten.

Beslut

att lägga rapporten till handlingarna fram till 2008 vilket är den planerade tidpunkten för inledandet av arbetet med framtagandet av nästa handlingsplan,

att hänsyn tas till relevanta rekommendationer för etappmålsarbetet.


§ 159 Utvärdering av styrelseåret 2005/2006

Christine Pamp har till punkten sammanställt styrelseledamöternas synpunkter från de utvecklingssamtal som har hållits. I underlaget finns också en förteckning över förslag på åtgärder.

Styrelsen delas inledningsvis in i tre grupper och får i uppgift att diskutera tre saker som har fungerat bra respektive mindre bra under det gångna året. Nedan sammanfattas resultatet av gruppdiskussionerna:

Har fungerat bra i styrelsearbetet
- styrelsen är bra på att fatta strategiska beslut
- har vågat slakta ”heliga kor”
- månar om aktivism
- har blivit synligare och tydligare
- högt i tak
- bra och öppet arbetsklimat
- modiga
- är konsekventa i de frågor man driver
- hög ambition när det gäller distriktsansvaret

Har fungerat mindre bra i styrelsearbetet
- följa upp tidigare styrelsebeslut
- tappat styrelseledamöter (som inte kommit från aktivistkåren) - vad beror det på?
- styrelseforumet – inte bara tekniska brister, det finns också en ovilja av att delta i diskussionerna
- sena underlag
- ej visionära
- för mycket siffror i budgetprocessen
- upplägget på sekretariatets rapport
- organisationsdialogen
- konflikträdsla
- ibland finns det en könsbaserad obalans i diskussionerna
- dialogen mellan styrelse och sekretariat i framtagandeprocessen av underlag

I den efterföljande diskussionen konstaterar Christine Pamp att sena underlag är något som många har reagerat över under året. Några ledamöter tycker emellertid att det skulle räcka med att underlagen är klara senast en vecka före mötena vilket tidigare var fallet, men Christine Pamp menar att tvåveckorsregeln medför att underlagen, trots vissa förseningar ibland, ändå överlag blir klara tidigare.

Avslutningsvis går styrelsen igenom de föreslagna åtgärderna i underlaget.

Beslut

att styrelsen bör ha med en diskussion/utbildning kring konflikter och konstruktiv konflikthantering i planeringen av styrelsens junimöte,

att styrelsen bör upprätta en strategilista som är lätt tillgänglig på interna hemsidan – listan ska länka till stadgar, handlingsplan, antagna strategier och strategiskt viktiga beslut,

att styrelsen i samarbete med generalsekreteraren bör inleda arbete med att utarbeta nya former för rapportering och uppföljning av handlingsplan, strategier och beslut,

att inför framtagandet av framtida strategier bör arbetet börja med en diskussion i styrelsen och beslut om direktiv för arbetet,

att styrelsen bör delegera till vice mötesordförande att inför varje styrelsemöte föreslå vilka punkter på dagordningen som bör genomföras med alternativa mötesformer,

att varje styrelseledamot äger sina egna frågor i forumet och har ett ansvar för att sammanfatta diskussionerna. Först därefter inleder ordföranden en beslutsprocess – om det är
påkallat,

att budgetarbetet bör, i ännu större utsträckning än idag, handla om verksamhet i stället för siffror. Underlagen bör därför förändras och det är kanske först i oktober som styrelsen
behöver ta del av ett "sifferunderlag", men då tydligt kompletterat av en beskrivande verksamhetsplan,

att styrelsen bör ges mer utrymme för visionära diskussioner vid sina möten.


§ 160 Utvärderingar av beredningsorganisationen

Christine Pamp presenterar en sammansättning av olika utredningar avseende beredningsorganisationen utförda under perioden 2002-2005. Bakgrunden till sammanställningen är ett beslut vid styrelsens junimöte 2005 där Christine Pamp och Magnus Brattgård uppdrogs att se över det material som finns om beredningsorganisationen (§ 39, ORG 54/005/2005).

I sammanställningen konstateras det att bilden som de tidigare utvärderingarna ger, är en väl fungerande beredningsorganisation som väl svarar upp till de ursprungliga målen. De problem, främst av praktisk och strukturell karaktär, som har identifierats föreslås avhjälpas genom tio åtgärder. Efter en diskussion enas styrelsen om följande åtta åtgärder.

Beslut

att styrelsens arbetsordning framöver har en fast punkt på dagordningarna vid styrelsens möte i
juni och januari,

att ge sekretariatet i uppdrag att, med syftet att ytterligare förbättra underlagen, se över de instruktioner som finns om hur underlagen skall utarbetas och ge förslag på förbättringar, samt

att uppdra åt kontorschefen och generalsekreteraren att inför varje styrelsemöte kontrollera kvaliteten på alla aktuella underlag i god tid innan det förberedande telefonmötet,

att uppdra åt sekretariatet att förse varje uppdragsgrupp med mallen för rapporter/underlag,

att uppdra åt sekretariatet att komplettera styrelsens databas med information om pågående uppdrag, adresslistor till uppdragsgruppernas medlemmar samt uppdragsdirektiven,

att uppdra åt sekretariatet att snarast upprätta en interaktiv databas där medlemmar kan registrera sitt intresse för att delta i centrala utredningar, lämna cv och informera om sina intresseområden. Databasen, som ska utgöra en resurs både för styrelsen och AIK bör marknadsföras väl,

att AIK i början på varje styrelseår bjuds in att ge en utförligare rapport och vid behov utbilda styrelsen om internationella frågor vid styrelsens möten i juni och januari,

att uppdra åt sektionens ordförande att följa upp den här utvärderingen och de beslutade åtgärderna och lämna en rapport till styrelsen, med eventuella förslag på ytterligare förbättringar, i december 2006.


§ 161 Inför EU-föreningens årsmöte

Susann Olsson finns med per telefon och redogör för de tre underlagen som är kopplade till punkten.

- ’Europe's Human Rights Challenge for Amnesty International’
I underlaget ges sammanfattningar av ’Europe's Human Rights Challenge for Amnesty International’, Amnestys ’approach’ till mänskliga rättigheter i Europa, behovet av en gemensam vision, samt ett förslag till resolution från EU-föreningens styrelse.

Carl Söderbergh förklarar att EU-föreningen under en tid upplevt en frustration gentemot det internationella sekretariatet (IS) som bottnar i att man anser att IS har varit dåliga på att hantera ”kriget mot terrorismen”, samt att Europaprogrammet på IS har fungerat dåligt.

I den efterföljande disussionen uttrycker styrelsen viss oro för EU-föreningens nya hållning från att vara en renodlad lobbyorganisation till att vilja bli mer aktiva i utrednings- och kampanjarbetet inom EU. Styrelsen vill att IS och EU-föreningens roller hålls isär. Däremot anser man att EU-föreningens lobbyarbete är mycket viktigt och att samarbetet mellan IS och EU-föreningen behöver förbättras.

Carl Söderbergh tycker att Susann Olsson bör få ett klargörande från EU-föreningens styrelse vad de menar med lydelsen under punkt 4 i resolutionen när de talar om ”actively pursue pooling of human resources where necessary and/or appropriate.”

Beslut

att styrelsen ställer sig positiva till att man stärker EU-kontoret,

att styrelsen ställer sig positiva till ökat samarbete mellan EU-föreningen och IS,

att styrelsen vill se att EU-föreningen arbetar med lobbying.

- Enlargement Support Project’
Susann Olsson går kort igenom den resolution som finns med i diskussionsunderlaget och som syftar till att förlänga projektet med att utveckla Amnestys arbete i de nya EU-länderna.

Beslut

att godkänna att de pengar som redan finns för detta projekt används så som anges i förslaget/resolutionen.

- EU-föreningens budget för 2007
Susann Olsson redogör för de två budgetförslag som finns för EU-föreningens verksamhet 2007. Budgetförslag 1. ’Draft Base Budget 2007’, innebär att man forstsätter inom de budgetramar som finns idag och utgår från att sektionerna ökar sitt bidrag med högst 11,86% jämfört med 2006. Budgetförslag 2, ’Draft Budget 2007 + 1 Full Time Equivalent’, är en utökad budget som också innehåller finansiering för en extra personal som ska arbeta med förberedelser inför Amnestys kommande ESK-kampanj 2008. I praktiken innebär detta förslag att den svenska sektionen ökar sitt bidrag med högst 22,33% i jämförelse med 2006.

Susann förklarar att den svenska sektionens bidrag, om styrelsen går med på budgetförslag 2, i kronor kommer att öka med högst 70.000 SEK jämfört med sektionens bidrag 2006.

Carl Söderbergh informerar om att den svenska sektionen tidigare i ett remissvar uttryckt tveksamhet kring EU-föreningens önskan om en ny tjänst för att bli mer involverad i ESK-arbetet. Madelaine Seidlitz informerar om att Amnestys arbete för flyktningar, asylsökande och migranter relaterar till ESK-rättigheterna.

Beslut

att styrelsen ställer sig tveksamma till den större budgeten, men skulle förhålla sig försiktigt positiva ifall fokuset för ESK-arbetet läggs på flyktingars, asylsökandes och migranters rättigheter.


§ 162 Etappmål för 2006-2008 – utkast

Jörgen Qwist, Åsa Vinge och Sune Montán redogör för utkastet till förslaget till nya etappmål för perioden 2006-2008 samt för hur målstyrningsmodellen MARU (mål-aktivitet-resurser-uppföljning) kan tillämpas i detta arbete.

”Etappmålsgruppen” föreslår att sektionen ska arbeta med nio etappmål för perioden 2006-2008 med tillhörande underrubriker, samt att en målstyrningsbilaga inrättas där det till varje delmål ska framgå hur etappmålen ska mätas. Jörgen Qwist menar att målstyrning är helt avgörande i detta arbete, dvs att uppföljning av etappmålen genomförs, att det framgår vem som ska göra det, samt på vilket sätt det ska utföras. Vidare föreslår Jörgen Qwist att styrelsen i samband med att man vid junimötet går igenom arbetsordningen, samtidigt förtydligar ansvarsfördelningen för att nå etappmålen.

Etappmålen rubriceras enligt följande:

5.1 Hävda rätten till fysisk och psykisk integritet

5.2 Slå vakt om kvinnors rättigheter

5.3 Skydda flyktingars rättigheter

5.4 Kräva rättvisa och bekämpa straffrihet

5.5 Arbete för ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter

5.6 Arbeta för företags efterlevnad av de mänskliga rättigheterna

5.7 Ett aktivt och synligt Amnesty med mångfald (våra aggregerade aktivitetsmål)

5.8 Växa med mångfald (våra aggregerade resursmål)

5.9 Sektionens internationella roll

Styrelsen anser att förslaget till upplägg är bra och diskuterar sedan varje etappmål med tillhörande underrubriker. (Denna diskussion kommer att återkomma vid junimötet samt vid septembermötet varför den inte redovisas i detta protokoll, se beslut nedan)

Därefter genomförs en intern "gallupundersökning" i styrelsen där ledamöterna ges möjlighet att välja tre områden som särskilt bör prioriteras under perioden. Resultatet blir följande: "5.3 Skydda flyktingars rättigheter", "5.1 Hävda rätten till fysisk och psykisk integritet" samt "5.6 Arbeta för företags efterlevnad av de mänskliga rättigheterna".

Sune Montán föreslår att styrelsen ska fatta beslut om etappmålen redan vid junimötet eftersom de ekonomiska direktiven bestäms då. Christine Pamp anser att det vore bättre om detta kunde ske i samband med septembermötet för att undvika att stressa fram ett beslut. Carl Söderbergh tror att det blir näst intill omöjligt för sekretariatet att hinna ta ställning till förslaget i tid till styrelsens junimöte och förslår också septembermötet.

Beslut

att sekretariatet avsätter relevanta resurser för att etappmålsgruppen ska kunna få en målstyrningsbilaga till stånd,

att på dagordningen för junimötet 2006 upprätta en avstämningspunkt för etappmålsarbetet, samt

att det slutgiltiga beslutet fattas vid styrelsens septembermöte 2006.


§ 163 Förslag till dagordning för konstituerande möte den 22 april 2006

Dan Grundin går igenom förslaget till dagordning.

Beslut

att godkänna dagordningen för det konstituerande mötet.


§ 164 Förslag till möteskalender 2006/2007

Dan Grundin redogör för förslaget till möteskalender. En föreslagen förändring är att septembermötet hålls tidigt i september utifrån styrelsens önskan om större möteskontinuitet, samt att oktobermötet kommer att innefatta såväl möte med distriktombuden som sektionens budgetmöte. Ett nytt inslag i möteskalendern är det aktivistseminarium som planeras genomföras den 30 september–1 oktober.

Beslut

att godkänna möteskalendern för 2006/2007.


§ 165 Svenska Amnestyfonden – ansökan om permutation

Åsa Vinge informerar om att Amnestyfonden, som är en stiftelse, behöver ett beslut från sektionsstyrelsen för att kunna gå vidare till Kammarkollegiet med en ansökan om permutation avseende två justeringar i sina stadgar.

Beslut

att bifalla svenska Amnestyfondens ansökan om permutation,

att förklara paragrafen omedelbart justerad.


§ 166 Granskningskommitténs rapport

Styrelsen diskuterar Granskningskommitténs rapport.


§ 167 Genomgång inför årsmötet

Styrelsen gör en sista praktisk genomgång inför årsmötet.


§ 168 Mötet avslutas

Åsa Vinge avslutar mötet.









Christine Pamp Åsa Vinge
Mötesordförande Mötesordförande








Fredrik Mattsson Sune Montán
Sekreterare Justerare