Möte med sektionens styrelse den 5-6 december 1998 Protokoll från 1-2 december 1998

PROTOKOLL NR 9/1998/1999


Möte med sektionens styrelse den 5-6 december 1998


Ledamöter Närvarande

Jesús Alcalá X
Christian Gräslund X
Robert Hårdh X
Cecilia Kaijser X
Susann Olsson X
Hanna Roberts X
Jenny Wessblad X


Suppleant

Maja Åberg X


Adjungerad

Per Kylberg, ekonomiskt sakkunnig X


Övriga

Dan Grundin, tf GS X
Elisabeth Löfgren X, under §§ 133-161
Anette Holmquist X
Brita Grundin X, under §§ 133-152
Amelie Bendz X, under §§ 133-140
Anna Dahlbäck X, under §§ 150-152
Carlos Figueredo X, under §§ 133-145
Gabi Björsson, valberedningen X, under §§ 133-152
Svante Macris, valberedningen X, under §§ 133-152
Per Wiktorsson, Amnestyfonden X, under § 150
Birgitta Grind, Granskningskommittén X, under §§ 133-152
Elisabet Stålhane, Review Committe X, under § 140
Mårten Bengtsson, Review Committee X, under § 140
Thomas Hammarberg, Review Committee X, under § 140




§ 133 Mötet öppnas

Ordförande Jesús Alcalá hälsar alla välkomna.


§134 Val av justerare och rapportör till grupptrycket

Beslut att välja Susann Olsson till justerare och rapportör till grupptrycket.


§ 135 Val av ordförandereserv till nästa möte

Beslut att välja Christian Gräslund till ordförandereserv till nästa möte.


§ 136 Fastställande av dagordningen

Beslut att fastställa dagordningen så som framgår av protokollet.


§ 137 Protokoll från arbetsutskottets möte den 22 november 1998

Beslut att nämnda protokoll behandlas vid nästa styrelsemöte den 23-24 januari 1999.


§ 138 Protokoll från styrelsens möte den 26-27 september 1998

Beslut att lägga protokollet till handlingarna, med följande ändringar:

§ 115: Mening nr.2: "all" stryks. Mening nr. 4: "distrikten och samordnarna "
(i de båda frågorna).
§ 117: Mening nr.1: "vid nästa möte" stryks.
§ 118: Meningarna 2-5 stryks helt. Ersätts med meningen "Grupperna kommer att
sammanställa två listor på vad man som grupp kan förvänta sig av distrikten och
samordnarna."
§ 124: Tillägg: "Styrelsen beslutade om ett ökat löneutrymme på sekretariatet om 3%
årligen utöver avtalet under perioden 1998-2000."


§ 139 Val av adjungerad ekonomisakkunnig

Beslut att till styrelsen adjungera Per Kylberg som ekonomisakkunnig.


§ 140 Översynskommitténs (Review Committee/RC) slutrapport

Elisabet Stålhane, Mårten Bengtsson och Thomas Hammarberg presenterar RC:s rapport. De förklarar sitt tillvägagångssätt, sina arbetsmetoder, samt vilka de samtalat med. De närvarar också för att kunna svara på de frågor som styrelsen har i samband med rapporten.
Thomas Hammarberg berättar att Översynsgruppen avsiktligt undvikit att skriva en ny arbetsordning, vilket innebär att de inte gick så långt i sitt arbete som IEC, som gav Översynsgruppen dess uppdrag, ville. RC har däremot definierat de områden som behöver ses över, däribland arbetsordningen och beslutsgången.

Översynsgruppen understryker att de funnit att inga stadgebrott har begåtts. Deras rekommendation om ett extra medlemsmöte är inte att se som ett underkännade av sittande styrelse. Däremot ska det en dag långa extra medlemsmötet komplettera styrelsen så att den fulltalig kan gå vidare med rekryteringen av ny generalsekreterare. De betonar att valberedningen ska ges stöd när de söker kandidater till de fyra vakanta platserna i styrelsen.

Vidare säger Översynsgruppen att demokratidiskussionen måste fortsätta inom rörelsen. En kollektiv kompetens är nödvändig både inom sekretariat och styrelse, och denna kompetens är i behov att breddas och höjas. Ledningen måste dessutom vara mycket klar.

Alla närvarande får tillfälle att ställa frågor och framföra sina synpunkter till Översynsgruppen.

Ordföranden påpekar angående frågan om rekryteringen av ny GS, att om styrelsen redan nu i december går ut med en annons, så betyder det ändå att denna decimerade styrelse satt sin prägel på rekvisiten för GS. Ett förslag är att den nya generalsekreteraren får en mentor under den första tiden, som förbereder GS' tillträdande i så omfattande utsträckning som möjligt. Två styrelseledamöter förbereder ett underlag beträffande punkt 8 i RC:s rapport, till det utökade arbetsutskott som kommer att äga rum den 10 januari, om hur denna fråga kan diskuteras på det extra medlemsmötet. Samma två styrelseledamöter ska inför det extra medlemsmötet bearbeta RC:s rapport och tillsammans med sekretariatet ansvara för mötet.

Frågan tas upp om varför det inte går att i "enkelhetens namn" hålla ett tidigare årsmöte, samt att av demokratiskäl involveradistriktsombuden istället för en komplett styrelse i rekryteringsprocessen. RC tror dock inte på ett tidigarelagt årsmöte, inte minst av praktiska skäl, som att t ex bokslut o s v måste finnas.

En åhörare framför synpunkten att sektionen i sin helhet kan vinna på att för det extra medlemsmötet ha som bas att RC, eller någon ur den, inleder med att ge en klar och saklig bild/förklaring till varför mötet hålls: för att komplettera den sittande styrelsen.

Valberedningen ska träffas under vecka 50, bl a för att fastställa tidsplan i samband med nomineringar. Distrikten kommer att uppmanas till att nominera kandidater.

B-utskottet kommer att titta på lämplig utbildning för de nuvarande och för de nya ledamöterna. Styrelsen inkommer med förslag till sammankallande i B-utskottet.

Kallelse till det extra medlemsmötet kommer att gå ut i AP nr.1, som trycks den 29 januari, tillsammans med kallelsen till årsmötet, för att spara in de höga kostnader som en separat kallelse till alla medlemmar skulle innebära.

Kostnaderna (resor, handlingar, etc) för det extra medlemsmötet kommer att tas ur reserven.

Beslut att ett extra medlemsmöte hålls den 27 eller den 28 februari för att förrätta fyllnadsval
och för att initiera en demokratidiskussion utifrån RC:s rapport,

att kallelse till det extra medlemsmötet går ut i första numret av AmnestyPress 1999,
att kostnaderna för det extra medlemsmötet tas ur reserverna,

att Hanna Roberts och Christian Gräslund förbereder underlag till det extra medlemsmötet
tillsammans med sekretariatet,

att sekretariatet får i uppdrag att hitta en lämplig lokal till mötet.

Till demokratidiskussionen, som ska initieras i samband med det extra medlemsmötet, ska C-utskottet ta fram ett underlag. P g a tidspress kan det bli aktuellt att fler personer än de som idag ingår i utskottet kommer att arbeta med detta. C-utskottet kommer att tillsätta en arbetsgrupp som ska arbeta med demokratifrågan i den svenska sektionen.


§ 141 Rapport från sekretariatet

Dan Grundin berättar att skriftliga rapporter numera skickas direkt till styrelsen inför styrelsemötena, för att denna punkt på dagordningen ska kunna kortas ner. Styrelsens kommentarer kring mottagna rapporter tas däremot upp här.


§ 142 Rapport från utskotten

Sammankallande i A-utskottet , Christian Gräslund, berättar att ett underlag om folkrättens genomslag tagits fram. Ett diskussionsämne är hur flyktingombuden ska aktiveras. Ordföranden har skrivit till IS och fått ett löfte om att A-utskottet i fortsättningen ska få tillgång till Mandatkommitténs protokoll.

Susann Olsson, sammankallande i B-utskottet , berättar att man arbetar vidare med Enskilda Aktivister och MEK/MSP.

Jenny Wessblad, sammankallande i C-utskottet , berättar att utskottet kommer att hålla möten den 16 december och den 9 januari. Slutrapporten om översynen av sekretariatets organisation, som varit fokus för arbetet under hela hösten, ska vara färdig till slutet av februari, för att sedan tas upp på styrelsens marsmöte. Jenny avslutar med att meddela att C-utskottet föreslår styrelsen att välja Erik Norberg till ny medlem, då Gerd Falk meddelat att hon måste avgå.

Beslut att anta förslaget om Erik Norberg som ny medlem i C-utskottet.

Hanna Roberts, sammankallande i D-utskottet , berättar att Per Kylberg numera ingår i utskottet. Utskottet höll sitt andra möte den 20 november, dagen innan budgetmötet. Av utskottets direktiv finns det nu en uppdaterad version. I januari kommer D-utskottet att rapportera om budgetmodellens uppföljning (rapport till styrelsen) och om arbetet med att bredda den finansiella basen.


§ 143 Rapport från internationella fundraisingmötet

En skriftlig rapport från fundraisingmötet finns tillgängligt nu.



§ 144 Rapport från det internationella kassörsmötet

Hanna Roberts berättar att hon åkte till London tillsammans med Astrid Jansen, ekonomiansvarig på sekretariatet, och att de tillsammans kommer att inkomma med en skriftlig rapport.


§ 145 Granskningskommitténs rapport

Styrelsen har tagit del av rapporten och framför sina synpunkter till Birgitta Grind, en av de fyra i kommittén och närvarande idag. Styrelsen har en annan syn på flera punkter i rapporten, samt på valet av de områden som Granskningskommittén har behandlat. Det framhålls att detta är styrelsens möjlighet att formellt ta ställning till formellt framförda synpukter på vad Gk anser att styrelsen bör ändra på. Styrelsen å sin sida understryker att Granskningskommittén framförallt måste vara objektiv i sitt granskningsarbete och att årsmötet får avgöra om Granskningskommittén har hållit sig inom sitt mandat.

Beslut att styrelsen skriver till Granskningskommittén och framför sina synpunkter kring rapporten.


§ 146 Inför MR-konferensen/årsmötet 1999

Dan Grundin redogör för underlagen och betonar att styrelsen måste fatta beslut om innehållet i MR-konferensen. Johan Linde från Stockholmsdistriktet presenterade budgeten under AU den 22/11. Styrelsen måste bestämma storleken på alla avgifter. Det har tidigare förekommit kritik om att avgifterna varit för höga. Den föreslagna budgeten för 1999 är beräknad på 350 årsmötesdeltagare. Det finns en ekonomisk garanti på 50 tkr som sektionen ställer upp med för det arrangerande distriktet. Flera styrelseledamöter framför att de förstår att många kan tycka att det blir för dyrt att delta i årsmötet, med kostnader för resor, avgifter, boende, mat, etc.

Farhågan finns att de unga årsmötesdeltagare som i Växjö fick ett mycket billigt boende inte kommer att komma till nästa årsmöte om ett liknande billigt alternativ inte finns. Ska det vara aktuellt med subventionering, t ex för resor, så är man eniga om att det borde vara distrikten som står för detta, i o m att MR-konferensen skulle kunna ses som en utbildning för AI-medlemmar. Distrikten kommer att uppmanas att ekonomiskt hjälpa medlemmarna att kunna delta i årsmötet.

Stockholmdistriktet har (ännu) inte tagit kontakt med några sponsorer. Styrelsen är dock helt enig om att bra marknadsföring är det som får många medlemmar att komma till årsmötet, och som kan få deltagarantalet att bli större än de beräknade 350.

Beslut att anta föreslagen budget för årsmötet 1999.

Beträffande underlaget "Förslag till kallelse" berättar Dan Grundin att den nu innehåller nödvändig information beträffande formalia och dylikt, men kommer att förtydligas vad gäller innehållsbiten.

Det läggs fram ett förslag om att ge deltagarna utrymme att lämna besked om önskemål kring vilka aktiviteter de kommer att vilja delta i under årsmötet. Sekretariatet ombeds att formulera om kallelsen så att alternativen "inkvartering hos amnestymedlem" och "inkvartering i gymnastiksal" (eller motsvarande) finns med.

Vidare ska nomineringarna vara valberedningen tillhanda senast den 1 mars, inte den 26 februari, 1999. Slutligen ombeds sekretariatet att omformulera avsnitten om antalet deltagare under Anmälan och reseersättning.

Beslut att anta sekretariatets förslag till kallelse, med ändringarna enligt ovan.


§ 147 Förslag till arbetsordning och årsmöteshandbok

Dan Grundin beskriver underlaget. Det är ett exempel på hur den kommande årsmöteshandboken kan se ut om allt som inte ska vara med vid nästa årsmöte tas bort ur dagens version av handboken.

Styrelsen är enig om att det också måste finnas en arbetsordning.

Beslut att sekretariatet får i uppdrag att fortsätta arbetet som hittills med att med utgångspunkt i de
befintliga versionerna utarbeta arbetsordning och årsmöteshandbok anpassade till nästa årsmöte.


§ 148 Grovplanering inför årsmötet

AU:s förslag är att på fredagen börja årsmötet med den externa delen, för att sedan på lördagen fortsätta med AI-åtagandet, information om nomineringsstopp på kvällen, förberedande av formalia, och att sedan ägna söndagen åt ren AI-formalia, som val, o s v.

Ordföranden anser det både som önskvärt och viktigt att årsmötet börjar med AI-frågor och -diskussioner, inte med formalia. Dessa kan tas efter diskussionerna. Vidare är det mindre bra att avsluta årsmötet med val, menar han; det föreslås att man återknyter till fredagen med t ex ett föredrag efter valet, förslagsvis en extern talare som som kunde ge en MR-temamässig avslutning åt årsmötet.

Fredagens förberedande möten diskuteras. En grundläggande kort åtagandeutbildning bör hållas för att alla ska kunna sätta sig in i ideologin. Styrelsen efterlyser dock en annan beteckning på mötet än "nybörjarmöte", t ex "åtagandemöte".

Ordföranden föreslår att några styrelseledamöter tillsammans med sekretariatet får i uppdrag att samarbeta kring konferensens innehåll, bl a genom att ta fram en gästlista och en förteckning över föreläsare. Brita Grundin ställer frågan om USA ska vara ett tema på MR-konferensen, eller om man bör hålla ett USA-seminarium under årsmötet. Juristgrupperna, HSV, AMD och AFT planerar ett sådant seminarium.

Beslut att anta AU:s förslag om planering (sekretariatets underlag "MR-konferens och årsmöte
7-9 maj 1999 - idé om tidsdisposition och dagordning för årsmötesdelen" av 981203)
tillsammans med förslaget om att på söndagen avsluta årsmötet med exempelvis ett före-
drag som återanknyter till fredagens MR-konferens, och

att Jesús Alcalá, Christian Gräslund, Robert Hårdh och Brita Grundin, som representant
för specialgrupperna, tillsammans med sekretariatet planerar innehållet i MR-konferensen.


§ 149 Sektionens verksamhetsberättelse

Styrelsen tar del av sekretariatets förslag om en kortare verksamhetsberättelse i Amnesty Press.

Beslut att anta förslaget om en förkortad verksamhetsberättelse i Amnesty Press.


§ 150 Rapport från Amnestyfonden

Ordföranden hälsar Per Wiktorsson från fonden välkommen. Dan Grundin drar en kort ekonomisk sammanställning av Radiohjälpskampanjen.

Intäkterna från kampanjen är uppe i 13 mkr nu. Sedan den 1 november går inkomsterna från skivan "För Amnesty" direkt till fonden, innan dess gick de via Radiohjälpen. Drygt 30 000 skivor har sålts och det kommer fortfarande in pengar till Radiohjälpen.

Per Wiktorsson berättar att fonden försöker få sig tilldelad en så stor del som möjligt av de 25% av Radiohjälpsintäkterna som inte går direkt till fonden, utan som kan ansökas om av olika föreningar och organisationer.

Amnestyfondens styrelse har enats om fyra prioriterade områden när Radiohjälpspengarna ska fördelas: tortyrrehabilitering, försvinnanden, legal aid/rättshjälp och Human Rights Defenders. Det finns dock frågor, som t ex om bevakning av rättegångar kan betraktas som legal aid/rättshjälp. Man skulle också vilja ha möjlighet att analysera domar, till vilket det idag saknas resurser.

Amnestyfonden kommer att föra diskussioner med andra biståndsintresserade sektioner, som den schweiziska, för att se över åtagandet och biståndsmandatet. Det beslutades om en utvärdering under det förra ICM (Kapstaden). Man trycker på IS för att få tillbaka biståndssamordnartjänsten, men till detta ska det inte gå åt några Radiohjälpspengar. Fonden vill öppna upp och vidga biståndsmandatet, men detta är upp till ett ICM att besluta.

Ordföranden betonar att det är viktigt att sektionen och fonden i dessa och liknande frågor ses som en enhet.

Styrgruppen för Radiohjälpskampanjen har föreslagit att Radiohjälpskampanjen ska utvärderas av fonden och sektionen gemensamt. Det behöver bl a bli tydligt vilka områden som kan bearbetas vidare efter kampanjen. Sektionsstyrelsen är enig om att det är viktigt att kampanjen utvärderas, men för närvarande är detta inte budgeterat. Sektionen och fonden kommer vid fondstyrelsemötet i december att gemensamt avgöra hur man ska gå vidare.


§ 151 Uppföljning årsmötesbeslut

Folkrättens genomslag

Robert Hårdh redogör för ärendet och underlaget.

Beslut att A-utskottets förslag antas i sin helhet.




Arbetet med asylsökande

Cecilia Kaijser redogör för ärendet och underlaget. Sekretariatet har arbetat fram en databas, som kan läggas som en bilaga till verksamhetsberättelsen. Det är en förteckning över fall, vilket gör statistik tillgänglig för medlemmarna. Det framhålls att årsmötet gärna ville få statistik framtagen över vad som hänt personer efter det att de avvisats, men enligt Cecilia Kaijser är detta en mycket svår uppgift att genomföra och sedan inkludera i databasen.

Beslut att anta sekretariatets förslag i dess helhet.


Arbetet med Enskilda Aktivister

B-utskottets underlag om Enskilda Aktivister diskuteras. Många frågetecken kvarstår om hur EA ska definieras, var de ska placeras organisatoriskt och vilka arbetsuppgifter som ska ligga på dem.

Susann Olsson påminner om att arbetet kring frågan om EA kommer att pågå till nästa höst, varför tillfälle till fler diskussioner kommer att ges. B-utskottet kommer att ta de synpunkter som fördes fram idag i beaktning.

Beslut att underlaget återremitteras till B-utskottet.


§ 152 MEK/MSP-arbetet

Elisabeth Löfgren berättar om gruppens arbete och om underlaget de sammanställt. De "gamla" MEK/MSP-gruppen kontaktade i våras styrelsen och begärde en utredning. Gruppen har sedan dess lagt ner sin verksamhet. Förra året var Amnesty starkt engagerat i inrättandet av en europeisk Code of Conduct beträffande vapen; i svenska sektionen har sekretariatet ansvarat för denna fråga. Andra NGO:s vill ha med Amnesty i arbetet mot vapenexport, men av resursskäl har svenska sektionen under det senaste året hållit en låg profil i frågan. Däremot har sektionen utvecklat arbetet med MR-utbildning av militärer.

Hälso- och sjukvårdsgruppen (HSV) har via brev till Rikspolischefen erbjudit polisen undervisning. Man har nu fått ett positivt svar.

Därpå följer en diskussion beträffande frågan om eventuell ersättning för utförda tjänster i samband med utbildning av militären.

B-utskottet anser att det behövs en person (50%-tjänst) för att professionellt få igång MEK/MSP-arbetet , för noggrann utredning om tillvägagångssätt, rekrytering av de som ska arbeta med dessa uppgifter, etc. I nuläget sköts mycket av kontakterna med och utbildning av militärer, och även företagskontakter, av anställd personal, men ofta på övertid.

Ordföranden menar att utbildning av militärer och kontakter med företag kräver en mycket grundlig diskussion. Vad vill Amnesty med sina näringslivskontakter och vad kan Amnesty erbjuda näringslivet? Information endast eller även utbildning? Man måste dock närma sig företagen med försiktighet, både de nationella och de internationella. Susann Olsson poängterar att först efter att styrelsen beslutat om MEK/MSP-arbetets generella riktning, kan näringslivsgruppen komma att tillsättas. I denna grupp bör personer ingå som har etablerade kontakter inom näringslivet, en viss "pondus" samt rejäla och för området relevanta kunskaper.

Det råder generell enighet inom styrelsen om att beredskapen måste finnas att kunna svara på frågor när företag hör av sig, t ex när de vill ha etiska råd i samband med start av ny verksamhet eller expansion.

Amnesty måste vara förebyggande i sin verksamhet, inte reagerande, och om svensk militär allt oftare är med i "peace-keeping" operationer i framtiden, så måste den även vara utbildad i MR. Brita Grundin berättar att Amnesty länge drivit frågan om att varje bataljon ska ha en MR-kunnig officer och att alla övriga ska rapportera till denne. Officeren själv ska sedan rapportera vidare till den lokale Human Rights' Monitor. Det verkar som att militären nu vill ta vara denna möjlighet. Ordföranden ifrågasätter dock den stora satsning som har gjorts på utbildning av militärer under det senaste året. Polisutbildningen framhåller han däremot som en mycket god idé.

Beslut att anta B-utskottets

förslag 1: att MEK/MSP-gruppen delas och bildar en grupp för näringslivsfrågor och en
grupp för militär- och polisfrågor,

förslag 4: att B-utskottets arbetsgrupp påbörjar arbetet med att dra upp riktlinjer för hur
man kan föra in MR i näringslivet, samt förbereder det praktiska arbetet tills dess att en
fungerande grupp kan ta över verksamheten.

Förslag 2 om kostnadstäckning ska endast gälla material, omkostnader och reseersättning.

Förslag 3 om att en 50%-tjänst inrättas för att påbörja arbetet med en näringslivsgrupp antas
inte. B-utskottet och sekretariatet ges i stället uppdraget att se över vilka resurser som kan
frigöras för detta arbete.


§ 153 Rekrytering av generalsekreterare och frågan om om tf GS

Sluten del.


§ 154 Översyn av sekretariatets organisation

Jenny Wessblad redogör för C-utskotetts underlag. En diskussion förs kring hur arbetet med undersökningen gått till och hur C-utskottet kommit fram till att den nuvarande GS-tjänsten bör delas upp i en "ansiktet-utåt-GS" och en kontorschef/administrativ chef. Enligt C-utskottet ska GS ska ha det högsta ansvaret för sekretariatet inför styrelsen och den administrative chefen ska utföra det "praktiska" arbetet samt ansvara inför GS. Förändringen är avsedd att avlasta GS i det dagliga kontorsarbetet, men GS' roll är inte tänkt att förändras vis à vis rörelsen och medlemmarna. GS' och den administrative chefens inbördes relation och ansvarsområden kommer att behöva definieras mycket klart.

Styrelsen är enig om att GS ska vara högste chefen , och att han på daglig basis representerar Amnesty utåt. GS' uppgifter kommer till stor del att bestå i att föra AI:s talan, främja AI:s idéer, vara mycket kunnig och engagerad i MR och att synas mycket i medierna. Därför kommer avlastning att behövas vad gäller de administrativa uppgifterna. Detta kommer dock styrelsen återkomma till när översynen av sekretariatet är klar. Dessutom framförs att GS-kandidater inte kan förväntas kunna Amnestys mandat/åtagande redan från början.

I enlighet med styrelsebeslut från den 15 augusti utgör Jesús Alcalá, Hanna Roberts och Robert Hårdh den rekryteringsgrupp som ska utforma annonsen för ny GS. Alla styrelseledamöter kommer att framföra sina synpunkter kring den GS de önskar ha, och dessa synpunkter kommer att tas tillvara av rekryteringsgruppen. Styrelsen ska sedan godkänna annonsen. Rekryteringsgruppen kan använda sig av den gamla annonsen för GS från i fjol och göra vissa justeringar i den. Styrelsen avser att själva sköta rekryteringen och garanterar sekretessen kring ansökningarna. Om ett behov av att anlita en rekryteringsbyrå för hjälp skulle uppstå, så tar styrelsen ställning till frågan i det skedet.

Rekryteringsgruppen ska snarast inkomma med en annons för GS, och efter att styrelsen har sett över den ska den presenteras för sekretariatspersonalen. Efter MBL-förhandlingar kan annonsen sedan publiceras.
Översynkommittén har även sagt att styrelsen själva bör söka kandidater aktivt och inte bara invänta svar på annonsen.

Beslut att Rekryteringsgruppen får i uppdrag att inkomma med förslag om hur styrelsen går
vidare i rekryteringsprocessen (annons, tidsplan,etc.)

att alla beslut kring översynen av sekretariatet uppskjuts till styrelsens möte den 6-7 mars 1999.


§ 155 Styrelsens arbetsformer

Beslut att ärendet uppskjuts till styrelsens möte den 23-24 januari 1999.


§ 156 Beslut om budget 1999 och ekonomisk rapport

Dan Grundin föredrar ärendet. När det gäller intäkterna var Humanfondens utdelning per den sista november 6,9 mkr, vilket betyder en ökning med 800 tkr på en månad. Under november tillkom dessutom 100 nya sparare. Ett nytt arv på ca 250 tkr har också tillfallit Amnesty, men de pengarna kommer troligtvis inte in förrän efter årsskiftet. Enligt nuvarande prognos kommer intäkterna att nå 39 mkr.

De tre budgetalternativen presenteras. Sekretariatet rekommenderar styrelsen att anta budgetalternativ tre som innebär en balanserad budget på 38,2 mkr.

Dan Grundin poängterar att de nya reglerna för budgetering av Humanfondens intäkter innebär att ett eventuellt överskott ska kunna användas till olika projekt utanför budgetramen.

Det framförs en oro för att börja ta av reserverna, i fall de sjunkande intäkterna skulle vara mer än en tillfällig svacka. Likaså finns en oro för de höga personalkostanaderna och osäkerheten kring intäkternas stabilitet. Kanske bör Amnestys ekonomi börja ses i konjunkturcyklar? Budgetalternativ 3 är offensivt, vilket innebär att det finns möjlighet att inte verkställa verksamhet som som inte kan finansieras.

"Pådragets" nedläggning nämns, samt att det är av vikt att prenumeranterna är medvetna om att rör sig om en paus. Nedläggningsbeslutet och dess motivering behöver förmedlas tydligare.

Beslut att styrelsen antar förslaget om en budget på 38,2 mkr,

att Susann Olsson skriver ett brev angående Pådragets nedläggning, och som svar på de
brev som kommit till styrelsen i samband med detta ärende, och att detta brev tillsammans
med underlaget från sekretariatet skickas ut med grupputskicket i januari 1999.


§ 157 Humanfonden

Ordföranden redogör för underlaget, med betoning på Humanfondens huvudsaklighetskriterium, vilket reglerar investeringar i vapen, alkohol och tobak.

Ordföranden framför sin personliga åsikt om att man inte kan vara "etisk till 95%". Ordföranden vill att huvudsaklighetskriteriet avskaffas och att Humanfonden övergår till att vara 100% etisk i sina investeringar. Han tror också att Amnesty kan ha en stark förhandlingsposition i denna fråga.

Beträffande Hjärtefondsrådet anser ordföranden att det inte är bra för Amnesty att delta, i o m att rådet inte kommer att ha någon beslutande makt i Humanfonden, utan endast kommer att vara rådgivande.

Den övriga styrelsen accepterar huvudsaklighetskriteriet och anser att det kan vara lättare och mer fördelaktigt att försöka påverka inifrån Hjärtefondsrådet, om man vill verka för en nollgräns, eller vill påverka något annat i framtiden. Styrelsen anser således att Amnesty ska ha en representant i Hjärtefondsrådet.

Christian Gräslund kommer att träffa representanter för de övriga åtta organisationerna, som är tänkta att ingå i Hjärtefondsrådet, för diskussioner.

Beslut att Amnesty ska ingå i Bancos Hjärtefondsråd,

att utse Christian Gräslund till representant i Bancos Hjärtefondsråd,

Ordförande Jesús Alcalá reserverar sig mot besluten enligt ovan med följande motivering:

"Humanfonden marknadsför sig själv som en aktiefond som gör etiska investeringar. Men Humanfonden har ett s k huvudsaklighetskriterium, en fyraprocentsklausul. Klausulen innebär att fonden kan t ex köpa aktier i ett vapenföretag om företagets vapentillverkning inte överstiger fyra procent av företagets totala omsättning. Jag har föreslagit att Amnestys styrelse skall kräva att fyraprocentsklausulen avskaffas. Styrelsen har inte ställt sig bakom mitt förslag.
Jag anser att för vad som är etiskt godtagbart finns bara ja eller nej. Att något skulle vara etiskt godtagbart med fyra procents reservation förefaller mig orimligt. Jag är också djupt oroad över att Amnesty blandar sig i verksamheter som - så ser jag det - knappt låter sig förenas med de värden Amnesty står för."


§ 158 Inför ICM

Christian Gräslund, Hanna Roberts, Jenny Wessblad och Robert Hårdh utgör den grupp inom styrelsen som ska skriva den svenska sektionens eventuella resolutioner. Per Wiktorsson, ordförande i Amnestyfonden, ska kontaktas för att se om även fonden vill bidra till dessa.

Delegater till ICM i Marocko 1999 diskuteras. Styrelsen anser att sektionens ordförande, kassör och generalsekreterare är självskrivna deltagare. Christian Gräslund framför att åtta deltagare från svenska sektionen är idealistiskt då dessa kan arbeta ihop två och två i beredningsgrupperna under ICM. Ordföranden menar att styrelsen bör finnas representerad i delegationen, medan Christian Gräslund tycker att ICM-rutin och erfarenhet, och därmed större förmåga att med lätthet följa diskussionerna, bör väga tungt, även om detta innebär att man utser någon eller några utanför styrelsen till att ingå i delegationen.

Styrelsen diskuterar också frågan om hur den svenska sektionen ställer sig till att arrangera ICM år 2001. Sverige hör inte till de s k prioriterade områdena, som i stället är södra Europa, Asien och Sydamerika.

Styrelsen beslutar att Christian Gräslund ska utses till sammankallande för ett möte om ISP och mandatöversynen som ska hållas den 9 januari 1999. Hanna Roberts tar med sig synpunkterna från detta möte till groupingmötet i London.

Beslut att Hanna Roberts utses till svenska sektionens representant i Grouping 2 och att hon
deltar i mötet i London den 16-17 januari 1999,

att Christian Gräslund nomineras till Mandatkommittén,

att frågan om nomineringarna till ICM vilar till det utökade AU den 10 januari 1999,

att den svenska sektionen inte ansöker om att anordna ICM år 2001.


§ 159 Ungdomsrådet

Hanna Roberts redogör för underlaget.

Beslut att styrelsen utser Ida Burlin, Amanda Palmgren, Ylva Trapp, Bodil Andrén och
Tora Gran att utgöra ungdomsrådet,

att i övrigt anta förslagen så som de är lagda underlaget.


§ 160 Teckningsrätt

Beslut att följande personer, var för sig, äger rätt att teckna sektionens firma:
sektionsordförande, Jesús Alcalá
vice ordförande, Hanna Roberts
tf. generalsekreterare, Dan Grundin

att följande personer var för sig vid belopp upp till 15 000 kronor, två i förening vid
belopp överstigande 15 000 kronor, äger rätt att teckna sektionens bank- och postgirokonto:

sektionsordförande, Jesús Alcalá
vice ordförande, Hanna Roberts
tf. generalsekreterare, Dan Grundin
chef för administrativa avdelningen , Hans Hagwall
chef för programavdelningen, Kristina Båth-Sågänger
ekonomiansvarig, Astrid Jansen
att härmed återkalla alla tidigare beslut om teckningsrätt,

att inköp av varor, tjänster och inventarier regleras separat genom attestfunktionen som innehas av generalsekreteraren,

att förklara paragrafen omedelbart justerad.


§ 161 MR-Fonden

Ordförande Jesús Alcalá berättar att han har samtalat med MR-Fondens orförande Bo Forsberg. Alla stiftarorganisationer ska mötas i slutet av januari för att diskutera vart fonden är på väg. Sida har dessutom sammanställt en utvärdering av MR-Fondens verksamhet som ordföranden anser att styrelsen borde ta del av. Det föreslås att styrelsen avvaktar med att diskutera Amnestys roll i fonden och med att utse en ny representant till efter stiftarmötet. När inbjudan till mötet har kommit tar styrelsen ställning till vilka som kommer att delta från Amnesty .

Beslut att styrelsen avvaktar med att utse en representant i MR-Fonden.


§ 162 Övriga frågor

Brev från Kinasamordningen

Ordföranden anser att styrelsen bör tillskriva IS och höra sig för i ärendet.

Beslut att sekretariatet får i uppdrag att kontakta Kinasamordningen och att denna författar
ett brev till IS som styrelsen sedan ser över för godkännande och vidarebefordran.


Brev från Halmstadgrupperna

Styrelsen diskuterar det indirekta statliga stödet som ALU/AMI innebär och årsmötesbeslutet från Borlänge. Internationella riktlinjer tillåter anställningsformer av denna typ och ett generellt godkännande från IEC finns. Styrelsen måste dock ta ställning till varje enskilt projekt. Däremot behöver inte IEC tillfrågas i varje enskilt fall.

Varje projekt måste ha en projektplan och en handledare/arbetsledare för den som ska anställas för att projektet ska godkännas. Däremot kan föreningsbidraget ses som kommunalt lönebidrag, vilket inte kan godkännas. Halmstadgrupperna måste själva undersöka om de kan hitta ett finansieringsalternativ. Vidare anser styrelsen att de bör samtala med Stockholmsdistriktet som har erfarenhet av liknande projekt sedan tidigare. Även andra underlag, som Halmstadgrupperna bör ta del av, finns sedan tidigare att tillgå.

Beslut att sekretariatet får i uppdrag att författa ett svar där det framgår att styrelsen formellt inte
har några invändningar och inte ser några hinder för AMI, men att en projektplan krävs,
samt att de nämnda 10% i form av föreningsbidrag ej kan godkännas. Underlagen ska
bifogas brevet.
Brev från Halmstadgrupperna och grupp 77 i Malmö om Pådraget

Beslut att styrelsen genom Susann Olsson besvarar breven. Se även § 156.


Brev från Bo Lindblom

Angående Bo Lindbloms brev av den 30 november 1998, uttrycker Christian Gräslund en viss tveksamhet inför den efterfrågade översättningen av de dokument som nämns i brevet. Christian Gräslund ska dock ta upp frågan med översättargruppen. De övriga frågorna besvaras snarast per brev.

Beslut att Christian Gräslund å styrelsens vägnar besvarar Bo Lindbloms brev av den 30 november 1998.


IT-utredningen

Dan Grundin påminner om att detta ärende har skjutits på framtiden ett flertal gånger. Samtidigt hänger delar av utredningen ihop med översynen av sekretariatet. Synpunkten framförs att åtminstone delar av utredningen måste ingå i demokratiutredningen.

Beslut att frågan om en IT-grupp tillsvidare bordläggs för att behandlas av C-utskottet och
inkorporeras i demokratiutredningen.






Anette Holmquist Jesús Alcalá
Protokollförare Mötesordförande





Susann Olsson
Justerare