Möte med sektionens styrelse den 30-31 januari 1993 Protokoll från 1-2 januari 1993

PROTOKOLL NR 6/92-93
SW-ORG 72/01/93

Möte med sektionens styrelse den 30-31 januari 1993

Ledamöter Närvarande

Rigmor Argren X
Rose-Marie Asker X
Thomas Back anmält förhinder
Magnus Brattgård X
Magnus Breidne anmält förhinder
Siv Erikson X
Jesper Hansén X
Berit Inde § 120 -133, 135 - 139
Annika Lindgren X
Eva Malmstedt X
Christine Pamp X

Suppleanter

Jan Odqvist anmält förhinder
Madelaine Seidlitz X
Maj-Britt Vianden § 120 - 138

Övriga

John Bark § 134
Gabi Björsson § 120 - 132
Kristina Båth § 120 - 132
Mona Bäckström § 127
Bo Danielsson § 127
Ann-Christine Ekström § 127
Christian Gräslund § 136 - 137
Pia Hallonsten § 134
Karl-Axel Johansson § 127
Roland Kadefors § 126 - 134
Anita Klum X
Stig Lantto § 129 - 130
Elisabeth Löfgren § 138
Holger Nilén § 134
G unilla Odin § 136 - 137
Per Stadig § 136 - 137
Elisabeth Stålhane § 127
Göran Svedin sekreterare

Mötesordförande

Rose-Marie Asker § 120 - 137
Eva Malmstedt § 138 - 139


§120 Val av justerare

Beslut att välja Christine Pamp till justerare av protokollet.


§121 Fastställande av dagordning

Beslut att fastställa den föreslagna dagordningen med följande tillägg:
l Möte med valberedningen
l Aktionsfall


§122 Val av ordförande, reserv, för nästa möte

Beslut att välja Jesper Hansén till ordförande, reserv, för nästa möte.


§123 Rapport till Amnestydebatt

Beslut att uppdra åt Madelaine Seidlitz att skriva en rapport från detta styrelsemöte till Amnesty Debatt.


§124 Protokoll från styrelsens möte den 12-13 december 1992

Vad gäller utvärdering av sekretariatets omorganisation (§107) har Per Kylberg låtit meddela att han inte har möjlighet att ingå i utvärderingsgruppen. Meddelas att ICM-gruppen skrivit till ICM-preparatory Committee (§112).

Beslut att uppdra åt Magnus Breidne att kontakta Mats Hanell och Eva Sandhammar samt att dessa får i uppdrag att utse ytterligare tre personer till utvärderingsgruppen,

att lägga protokollet till handlingarna.


§125 Protokoll från arbetsutskottets möte den 16 januari 1993

Beslut att lägga protokollet till handlingarna.



§126 Rapport om arbetet i styrelsens utskott och grupper

Siv Erikson rapporterar om arbetet i A-utskottet, Christine Pamp om B-utskottet, Rose-Marie Asker om CD-utskottet, Berit Inde och Maj-Britt Vianden om §59gruppen och Jesper Hansén om ICMgruppen. B-utskottet har för avsikt att under våren besöka de distrikt som inte avhandlat SYSTEC-frågorna. Till styrelsens möte i mars presenteras §59gruppens slutrapport.


§127 Möte med valberedningen

Elisabeth Stålhane (sammankallande), Ann-Christine Ekström, Bo Danielsson, Mona Bäckström och Karl-Axel Johansson i sektionens valberedning besöker styrelsen.


§128 Rapport från sekretariatet

Anita Klum lämnar en rapport över arbetet på sekretariatet bl a vad gäller:
l Amnestys internationelle generalsekreterare Pierre Sané som i anslutning till ett av svenska UD anordnat seminarium om bistånd till stöd för mänskliga rättigheter och demokrati besöker sektionen
l besök hos invandrarminister Birgit Friggebo med anledning av harmoniseringen av flyktingpolitiken inom EG och situationen i Kosovo, Peru och Turkiet
l nya aktionsfall gällande Azerbadjan, Bahrain, Cypern, Etiopien, Kina, Litauen, Marocko, Ryssland, Sudan och Uzbekistan
l nedläggning av samordningarna för Kambodja och Taiwan samt Libanon och Syrien
l kampanjarbetet bl a vad gäller rasism i västra Europa och den förestående kampanjen mot försvinnanden och politiska mord
l insamling och medlemstillströmning
l besök på Tunisiens, Turkiets och Vietnams ambassader
l massmediearbetet bl a vad gäller Bosnien-Hersegovina gruppkontakter och medlemsvärvning i region Väst
l ADB-utvecklingen
l personalsituationen inklusive frivilliga på sekretariatet.

Styrelsen ställer frågor om övergången från den huvudsakligen centralt genomförda medlemsvärvningskampanj 1992 till den planerade lokala medlemsvärvningskampanjen 1993.


§129 Ekonomisk rapport

Stig Lantto redogör för det ekonomiska utfallet för perioden t o m december.


§130 Budget 1993

Styrelsen tar del av den i enlighet med styrelsens beslut i december 1992 justerade budgeten för 1993 (se styrelseprotokoll 5/92-93 §118) samt av skrivelse från Thomas Back i vilken han redogör för sina synpunkter på budgetens uppläggning och innehåll (se arbetsutskottsprotokoll SW-ORG 73/01/93 punkt 3). En sammanfattning av fastställd budget återfinns i bilaga 2 och 3 till detta protokoll.


§131 Sektionens massmediestrategi

Styrelsen tar del av sekretariatets bearbetade förslag till strategi för sektionens massmediearbete (se styrelseprotokoll 5/92-93 §104).

Beslut att fastställa sektionens massmediestrategi i enlighet med bilaga 4.


§132 Aktionsfall

Rose Marie Asker pekar på brister i uppföljningen av rådsmötesbeslut 1991 om gruppernas arbetsmetoder bl a vad gäller samråd med sektionerna samt utvecklandet av rutiner för utvärdering av de enskilda aktionsfallen (se styrelseprotokoll 6/91/92 § 102).

Beslut att uppdra åt sekretariatet att bevaka uppföljningen av rådsmötesbeslut om gruppernas arbetsmetoder och att rapportera till arbetsutskottet.


§133 Arbetet inom den internationella mandatkommittén

Roland Kadefors, medlem i den till internationella styrelsen (IEC) kopplade permanenta kommittén för mandatfrågor, redogör för bakgrunden till och uppföljningen av de förändringar av åtagandet som beslutades vid rådsmötet (ICM) 1991 i synnerhet Amnestys policy vad gäller övergrepp av väpnade oppositionsgrupper samt arbetet för fängslade homosexuella.

Roland Kadefors redogör vidare för områden som skall utredas och där kommittén vill koppla referenspersoner i sektionerna till arbetet.

Beslut att uppdra åt A-utskottet att om så anses nödvändigt till styrelsens marsmöte förbereda en diskussion om de av IEC fastslagna riktlinjerna för arbetet när det gäller övergrepp begångna av väpnade oppositionsgrupper samt fängslade homosexuella.


§134 Amnesty Press

Pia Hallonsten och Holger Nilén redogör, mot bakgrund av att sektionen inte lyckats leva upp till de mål för Amnesty Press som hänger samman med årsmötesbeslutet 1987 om 11-nummersutgivning, för sekretariatets förslag vad gäller ändrad utformning av Amnesty Press från och med hösten 1993, kalkyler för olika utgivningsalternativ, ökade intäkter bl a genom att aktivt söka annonsörer och förändring av avdelningen Fack och Förföljelse till att kunna gälla fler målgrupper (se arbetsutskottsprotokoll SW-ORG 73/01/93 punkt 7).

John Bark presenterar förslag till nytt format och grafisk utformning av Amnesty Press. Styrelsen tar dessutom del av skrivelse från Knut Redlund med kritiska synpunkter om Amnesty Press innehåll och utformning.

Styrelsen ställer sig i princip bakom den föreslagna målsättningen som innebär att Amnesty Press skall ge information och kunskap som stimulerar till aktivitet, bidraga till omvårdnaden av medlemmarna samt uttrycker sin uppskattning över förslaget till ny utformning. Styrelsen diskuterar dessutom utgivningsfrekvensen och pekar därvid på möjligheten att laborera med fristående temanummer samt vikten av att riktlinjer utarbetas vad gäller annonsering och att arbetet med att aktivt söka annonsörer inte inkräktar på det redaktionella arbetet.

Beslut att uppdra åt sekretariatet att till styrelsens marsmöte presentera alternativa förslag till lösningar för en 9-nummersutgivning men som inte innebär en ökning av antalet fasta tjänster på redaktionen,

att uppdra åt CD-utskottet att till styrelsens möte i mars presentera förslag till riktlinjer för annonsering i Amnesty Press,

att uppdra åt CD-utskottet att tillsammans med sekretariatet sammanställa de förslag till beslut rörande Amnesty Press som bör fattas av årsmöte t ex förslag om utgivningsfrekvens, annonser, Fack och Förföljelse till ett samlat förslag för styrelsen att ta ställning till vid sitt möte i mars.


§135 Arbetsgivarefrågor

Anita Klum informerar om personalsituationen på sekretariatet.



§136 Information från Amnestyfonden

Rose-Marie Asker lämnar en rapport om aktuella frågor i Amnestyfondens arbete samt informerar om det preliminära bokslutet för 1992.


§137 Amnestys biståndsarbete

Rose-Marie Asker ger en bakgrund till den pågående översynen av och det förestående internationella mötet om policy och riktlinjer för Amnestys biståndsarbete (se arbetsutskottsprotokoll SW-ORG 73/01/93 punkt 13). Översynen har kommit till stånd som ett resultat av den svenska sektionens resolution till rådsmötet 1991 om bistånd till anhöriga till försvunna, och syftar, förutom att klargöra policyn på detta område, till att granska om rådande policy och riktlinjer i stort återspeglar det utvidgade åtagande Amnestyrörelsen beslutat om under senare år och i synnerhet vid ICM 1991, eller om förändringar bör ske. IEC kommer att föra ev rekommendationer från mötet vidare till ICM 1993 för beslut.

Styrelsen diskuterar frågan om var tyngdpunkten i Amnestys biståndsarbete skall ligga på det humanitära reparerande biståndet eller det förebyggande som mer är att betrakta som en arbetsmetod och vilka konsekvenser det kan få för övrig verksamhet. Styrelsen är positiv till en förändring som innebär att den starka kopplingen till samvetsfångekonceptet överges i biståndsarbetet och att bistånd i princip även skall kunna ges till personer och anhöriga till personer som omfattas av andra delar av åtagandet.

Styrelsen diskuterar vidare organisatoriska och ekonomiska frågor kopplade till biståndsarbetet.

Beslut att följa upp diskussionerna om policy och riktlinjer för Amnestys biståndsarbete i samband med övriga förberedelser inför ICM 1993.


§138 SYSTEC

Rigmor Argren ger en bakgrund till och syftet med en förnyad diskussion i styrelsen vad gäller SYSTEC-frågorna. Tidigare diskussioner kom att fokuseras till frågan om strategiskt tänkande, samtidigt behövs inför vårens distriktsmöten en diskussion om övriga av SYSTEC formulerade frågeställningar. B-utskottets delrapport kommer i linje med fastslagna direktiv att presenteras för styrelsen i mars för att förhoppningsvis kunna utgöra diskussionsunderlag till årsmötet 1993 (jfr arbetsutskottsprotokoll SW-ORG 73/01/93 punkt 12).

Styrelsen diskuterar frågor om strategiskt tänkande, arbetsreglernas inverkan på medlemmarnas möjligheter att agera i olika delar av världen och frågor om förebyggande arbete för mänskliga rättigheter. Utgångspunkten för diskussionen är en uppställning i två fält där begrepp ställs mot eller speglar varandra som t ex: individperspektiv - tematiskt perspektiv, arbete i fall där kränkningen redan ägt rum förebyggande arbete, massaktioner aktioner genomförda av begränsat antal specialister, västerländsk rörelse världsomspännande rörelse, centralisering decentralisering och arbete för hela åtagandet specialisering.

Styrelsen anser att Amnestyrörelsen i dagsläget till stor del befinner sig i bägge fälten och att det är just de många olika sätten att arbeta som ger rörelsen dess kraft. Samtidigt betonas att rörelsen på alla nivåer måste ha förmågan att förändra sitt arbete när så är påkallat och inte fastna i etablerade arbetssätt.

§ 139 Årsmötet 1993

Sekretariatet presenterar förslag till arrangemang i anslutning till årsmötet i Lund samt förslag till vilka gäster som skall bjudas in (se arbetsutskottsprotokoll SW-ORG 73/01/93 punkt 15). Förslaget innebär bl a att innan årsmötets formella öppnande kommer möten att ordnas för distriktsombuden, flyktingombuden och ländersamordnare och att under själva årsmötet seminarier anordnas om SYSTEC-frågorna och den förestående kampanjen mot försvinnanden och politiska mord. Dessutom anordnas ett möte med utländska gäster samt ges tillfälle för samordningar och specialgrupper m fl att anordna möten och idéverkstäder.

Styrelsen diskuterar fördelning av arbetsuppgifter och föreslår därvid att mötet med utländska gäster skall handla om SYSTEC-frågor och anordnas av sekretariatet tillsammans med B-utskottet, att SYSTEC-seminariet skall anordnas av B-utskottet och att till detta seminarium inbjuds en gäst som från ett perspektiv utifrån kan kommentera för- och nackdelar i Amnestys arbetsmetoder samt att sekretariatet ansvarar för planering av övriga möten och seminarier.

Styrelsen diskuterar vidare förslag till frågor att tillställa årsmötet. Utöver frågan om Amnesty Press (se §134 ovan) noteras att årsmötet i Lund återremitterade frågan om nationella MR-organisationer till styrelsen (årsmötesbeslut 70/1992) och att det kan finnas skäl att komma tillbaks till årsmötet 1993. Bland de redan nu kända förslagen till ICM 1993 finns frågan om personalrepresentation i IEC en fråga där styrelsen mot bakgrund av att årsmötet 1992 avslog förslag om personalrepresentationen i sektionens och fondens styrelser kan behöva årsmötets synpunkter. ICM-gruppen bevakar vilka övriga resolutioner som bör tillställas årsmötet.

Beslut att uppdra åt sekretariatet och berörda utskott och grupper att fortsätta årsmötesförberedelserna i linje med ovanstående,

att uppdra åt sekretariatet att till årsmötet i Lund inbjuda de europeiska sektionerna och att svenska sektionen då står för kostnader för mat och logi, Mehdi Zhana från Turkiet, en person med anknytning till den förestående kampanjen mot försvinnanden och politiska mord, någon från ISs kampanjavdelning med inriktning på SYSTEC-frågorna liksom någon som med perspektiv utifrån kan kommentera Amnestys arbetsmetoder samt slutligen Marie Staunton eller någon annan från IEC,

att , om han har möjlighet att komma, dessutom bjuda in Pierre Sané till årsmötet.

Vid protokollet Justeras

Göran Svedin Christine Pamp
Rose-Marie Asker
Eva Malmstedt

Bilaga 1

Underlag för styrelsemötet den 30-31 januari 1993


Paragraf: Underlag:

121 Kallelse och förslag till dagordning SWORG 71/01/93

124 Protokoll från styrelsens möte den 12-13 dec 92 SW-ORG 72/08/92

125 Protokoll från arbetsutskotts mötet den 16 jan 93 SW-ORG 73/01/93

129 Resultatrapport för perioden t o m december 1992

130 Budget 1993, sekretariatet, 1993.01.27

Budget 1993: Kassörens allmänna synpunkter på uppläggning och innehåll, 1993.01.29

131 Svenska Amnestys mediestrategi, sekretariatet, 1993.01.25

133 Brev till styrelsen från Roland Kadefors, 1992.12.06

Minutes of the first meeting of the SCM, 7-8 Nov 1992 POL 21/02/93

Guidelines on abuses by political NGEs POL 30/01/93

Guidelines: AIs work on behalf of imprisoned homosexuals POL 30/02/93

134 Underlag för styrelsemöte 30-31 januari 93 Amnesty Press

Låt inte det värsta bli det godas fiende, Knut Redlund

135 Skrivelse till styrelsen från frivilliga på sekretariatet, 1993.01.25

137 Relief Policy Review: Discussion Paper FIN 50/03/92

138 Tre områden med möjligheter och utmaningar, 1993.01.21

Challenges in Technique and Strategies ACT 11/01/92

Ang. decentralisering av uppgifter från IS, CD-utskottet,
1992.11.16

139 Planering för årsmötet 1993, sekretariatet, 1993.01.29

Bilaga 4
Svenska Amnestys mediestrategi


- Mål:
- Målen med svenska Amnestys mediearbete är att nå ut med Amnesty Internationals (AI) budskap samt att generera aktivitet och inkomster.

- Förutsättning:
- Generalsekreteraren ansvarar för sektionens massmedieverksamhet. Samråd kan därvid ske med sektionens ordförande.
- Offentliga uttalanden å sektionens vägnar görs av styrelsens ledamöter, generalsekreteraren och pressekreteraren eller av dem utsedd person. (Ur Arbetsordning inom svenska sektionen av Amnesty International, fastställd av sektionens styrelse 27 januari 1990.)
- På sekretariatet finns en heltidstjänst som pressekreterare.
- Massmediearbetet är en naturlig del av den lokala Amnestygruppens verksamhet.

- Metod:
- Svenska Amnestys mediearbete ska präglas av flexibilitet och riktade insatser.
- AI ska delta i den offentliga debatten. Både genom att initiera egna debatter och delta i sådana som rör AIs arbetsområden.

Tidningar:
- Samtliga internationella pressmeddelanden skickas till Tidningarnas Telegrambyrå (TT). Endast kampanjpressmeddelanden och andra som bedöms vara av stor betydelse för svenska medier och allmänheten översätts till svenska på sekretariatet och skickas till redaktioner.
- Sekretariatet skriver featureartiklar i samband med vissa kampanjer.
- Personliga kontakter med journalisterna prioriteras.

TV:
- Arbetet med att göra AI synlig i TV prioriteras genom personliga kontakter med journalisterna. Nyhetsredaktionerna förses med elektroniska pressmeddelanden när sådana finns. (Vad gäller skrivna pressmeddelanden se ovan.)

Radio:
- Arbetet med att få ut AIs budskap i radio prioriteras genom personliga kontakter med journalisterna. (Vad gäller skrivna pressmeddelanden se ovan.)

Lokala massmedier:
- Grupper och distrikt svarar för kontakterna med lokala massmedier (radio, TV och tidningar) inom sina respektive områden och kan i det arbetet dra nytta av det centralt genomförda massmediearbetet så som det beskrivs ovan.
- I syfte att stärka det lokala massmediearbetet tillhandahåller sekretariatet handböcker, deltar i utbildningar samt ger råd till grupper och distrikt.