Möte med sektionens styrelse den 1-2 februari 1992 Protokoll från 1-2 februari 1992

PROTOKOLL NR 6/91-92
SW-ORG 72/01/92

Möte med sektionens styrelse den 1-2 februari 1992


Ledamöter Närvarande

Rigmor Argren X
Rose-Marie Asker X
Thomas Back X
Magnus Breidne X
Kristina Båth X
Siv Erikson § 97 - 117
Carl von Essen anmält förhinder
Berit Inde X
Bo Lindblom X
Ingrid Nilsson-Horvath § 97 - 117
Christine Pamp X


Suppleanter

Andrea Bodekull anmält förhinder
Magnus Brattgård X
Kicki Hillström anmält förhinder


Övriga

Gabi Björsson § 101 - 118
Bo Danielsson § 100
Ann-Christine Ekström § 100
Anette Fischer § 101 - 104
Karl-Axel Johansson § 100
Hanna Herz § 101
Kerstin Höijer § 104
Anita Klum X
Jan Odqvist § 116
Eva Sandhammar § 100, 104 - 120
Elisabeth Stålhane § 100
Göran Svedin sekreterare


Mötesordförande

Magnus Breidne § 97-101, 104-116, 118-120
Christine Pamp § 102-103, 117


§97 Val av justerare

Beslut att välja Rigmor Argren till justerare av protokollet.

§98 Fastställande av dagordning

Beslut att punkten arbetsgivarefrågor och Rapport från sekretariatet utgår, sistnämnda p g a tidsbrist, och att i övrigt fastställa den föreslagna dagordningen med följande tillägg:
* Operation Dagsverke
* Action Files
* Sektionsgruppen
* Insamlingsgruppen
* Uttalande mot främlingsfientlighet


§99 Val av ordförande, reserv, för nästa möte

Beslut att välja Magnus Brattgård till ordförande, reserv, för nästa möte.

§100 Möte med valberedningen

Elisabeth Stålhane (sammankallande), Bo Danielsson, Ann-Christine Ekström, Karl-Axel Johansson och Eva Sandhammar, i sektionens valberedning besöker styrelsen.

§101 Möte med Anette Fischer

Anette Fischer, ordförande i Amnestys internationella styrelse (IEC), redogör för IECs arbete och uppföljningen av de prioriteringar och andra beslut som fattades av rådsmötet i Yokohama.


§102 Uppföljning av rådsmötesbeslut

Bo Lindblom, Chritine Pamp, Magnus Breidne och Thomas Back redogör för rådsmötesbesluten rörande åtagandet, arbetsmetoder, organisation och ekonomi. Sekretariatet redogör för de insatser som efter rådsmötet gjorts för att sprida information om besluten till medlemmar och grupper samt för planerna för fortsatt information (se AU-protokoll SW-ORG 73/02/92, punkt 5). Styrelsens diskussion om besluten sammanfattas som följer:

Åtagandet : Styrelsen pekar särskilt på vikten av information till grupper och distrikt vad gäller besluten om stadgeändringar, väpnade politiska grupper, homosexuella, förstörelse av bostäder som straff och om fängelseförhållanden. Styrelsen konstaterar att en del beslut snarare handlar om anpassning av riktlinjer till ett redan etablerat arbetssätt (exempelvis vad gäller selektiv värnpliktsvägran) och att konsekvenserna av andra beslut inte kan analyseras förrän detaljerade riktlinjer utarbetats (exempelvis vad gäller snara och korrekta rättegångar, påtvingad exil och förbud att återvända till sitt land, våldsklausulen, och omänsklig och förnedrande behandling av tvångsintagna på psykiatriska institutioner). I de frågor där rådsmötet beslutade om ytterligare utredning (exempelvis vad gäller fängslandet av personer som förespråkat rasism eller uppviglat till rashat och institutionaliserad rasism) skall styrelsen följa och delta i den internationella diskussionen.

Arbetsmetoder : Styrelsen konstaterar att en del av besluten inte direkt påverkar svenska sektionens arbete (exempelvis vad gäller mångkulturalism i Amnestys arbetsmetoder och kartläggning av utredningsarbetet, där bevakningen delegeras till styrelsens grupp om den internationella rörelsen), men styrelsen skall följa och delta i den internationella diskussionen. Vad gäller beslut om ökade möjligheter för sektionerna att agera vid MSP-överföringar, vidtas för tillfället inga särskilda åtgärder. Styrelsen lägger stor vikt vid att alla beståndsdelar i beslutet om gruppernas arbetsmetoder ses som en helhet, och att genomförandet sker i konsultation med sektionerna och därigenom med grupperna. Vad gäller beslut om kopplingen mellan medborgerliga och politiska rättigheter och ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter delegeras till sekretariatet att bevaka hur information om detta förs ut samt att uppdatera relevant informationsmaterial. Besluten om översyn av Amnestys bidståndsregler och pilotprojekt för bistånd till dödsdömda är en angelägenhet för hela sektionen men bevakningen delegeras tills vidare till Amnestyfonden och Aktionsgruppen mot dödsstraffet (AMD).

Organisation : Styrelsen konstaterar att flera av besluten får konsekvenser för den svenska sektionens verksamhetsplanering och att information till grupperna bäst sker i samband med kommande diskussioner om handlingsplan och budget. Detta gäller exempelvis beslut om övergång till fyraårsplanering, decentralisering och förnyad organisation och, finansiering av det internationella utvecklingsarbetet via Voluntary Contributions Fund.

Ekonomi : Styrelsen skall aktivt delta i uppföljningen av beslut rörande prioriteringar och finansiering av de kommande årens verksamhet samt samarbeta med andra sektioner för att påverka översynen av det internationella avgiftssystemet. Kassören svarar för att dessa frågor när så är aktuellt förs upp på styrelsens dagordning. Styrelsens grupp om internationella rörelsen skall förbereda för diskussion om möjligheten för sektionen att ge uttryck åt sin viljeinriktning och stimulera till ökad insamling genom att fokusera på särskilda projekt som finansieras genom Voluntary Contributions Fund. Uppföljning av beslutet om sponsring delegeras tills vidare till styrelsens grupp om kampanjer och insamling.

Styrelsen diskuterar vidare om svenska sektionen skall erbjuda sig att stå som värd för rådsmötet 1993 i den händelse andra alternativ saknas (se AU-protokoll SW-ORG 73/02/92, punkt 22).


Beslut att uppföljningen av rådsmötesbeslut sker enligt ovan,

att uppdra åt sekretariatet att till årsmöteshandlingarna foga en sammanställning över de viktigaste rådsmötesbesluten samt en redogörelse för hur de svenska resolutionerna behandlades,

att uppdra åt sekretariatet att till arbetsutskottsmötet i mars presentera en plan för uppdatering av sektionens informationsmaterial,

att uppdra åt Magnus Breidne att i skrivelse till IEC föra fram styrelsens synpunkter på genomförandet av rådsmötesbeslut 39 rörande gruppernas arbetsmetoder,

att sektionen skall vara beredd att stå som värd för rådsmötet 1993 i den händelse andra alternativ saknas och IEC kommer med en ny förfrågan.

§103 Operation dagsverke 1993

Kristina Båth ger en lägesrapport gällande ansökan om Operation Dagsverke 1993 (se styrelseprotokoll 5/91-92 §83) samt presenterar förslag till beslut. Elevorganisationen ser positivt på de projekt Amnesty skisserat i sin ansökan men menar att projekten ytterligare måste konkretiseras innan beslut fattas vid elevriksdagen i april. Det faktum att sektionen är beroende av IS för att initiera, utarbeta och följa olika projekt har fått sin lösning genom att IEC beslutat om resurser på IS för handläggning av projekt rörande undervisning om mänskliga rättigheter. Vidare presenteras nya beräkningar för kostnaderna för Operation Dagsverke som för sektionens del skulle komma att uppgå till 240.000 kr under 1992 jämfört med de 100.000 kr som budgeterats, samt förfrågan från Elevorganisationen om sektionens begäran om bidrag för administrationskostnader är förhand lingsbart.

Beslut att uppdra åt sekretariatet att fortsätta förberedelserna för Operation Dagsverke 1993 och att genom omdisponeringar i budget för 1992 anslå ytterligare 150.000 kr för arbetet,

att ett Operation Dagsverke 1993 endast blir aktuellt om delar av sektionens kostnader för administration täcks genom ett administrationsbidrag om 5% av insamlade medel,

att uppdra åt sekretriatet att utreda möjligheten att minimera kostnaderna genom samarbete med norska sektionen som har ett pågående Operation Dagsverke för undervisning om mänskliga rättigheter.


§104 Handlingsplan 1992-96

Berit Inde rapporterar om handlingsplanegruppens arbete (se AU-protokoll SW-ORG 73/02/92, punkt 15) samt presenterar gruppens förslag till handlingsplan.

Styrelsen diskuterar handlingsplanens omfång, disposition och stil samt frågan om hur slutrapporten från styrelsens grupp om distrikten, och i synnerhet frågan om decentralisering, skall integreras i planen. Styrelsen delar därefter in sig i grupper för diskussion kring de tre målen i handlingsplanen (se AU-protokoll SW-ORG 73/06/91, punkt 15) och för utformandet av konkreta förslag i anslutning till planen att tillställa årsmötet.

Beslut att förslaget till handlingsplan skall omfatta perioden 1992-96,

att i anslutning till förslaget till handlingsplan ställa förslag till årsmötet enligt bilaga 2,

att uppdra åt Bo Lindblom, Christine Pamp, Thomas Back och Magnus Breidne att inom ramarna för styrelsens diskussion slutligt fastställa förslaget till handlingsplan 1992-96, och att förslaget därefter omgående skall skickas till grupper och distrikt utan att invänta övriga årsmöteshandlingar,

att behandlingen av slutrapport från styrelsens grupp om distrikten och delrapport från gruppen om samordningar bordläggs.


§105 Information från Amnestyfonden

Rose-Marie Asker lämnar en rapport om aktuella frågor i Amnestyfondens arbete.


§106 Action File

Styrelsen tar del av olika förslag till översättning av benämningen på den nya aktionsformen för grupper Action File.

Beslut att den nya arbetsformen för grupper ges översättningen aktionsfall.


§107 Protokoll från styrelsens möte den 30 nov - 1 dec 1991

Styrelsen tar del av förslag till sammansättning och direktiv för den grupp som skall utvärdera effekten av omorganisationen (§88) samt den grupp som skall lämna förslag till reviderad stadga (§94).

Beslut att fastställa sammansättning och direktiv för grupp om utvärdering av omorganisationen enligt bilaga 3,

att fastställa sammansättning och direktiv för grupp för revidering av svenska sektionens stadga enligt bilaga 4,

att lägga protokollet till handlingarna.


§108 Protokoll från arbetsutskottsmötet den 11 januari 1992

Beslut att lägga protokollet till handlingarna.


§109 Rapport om medlemsvärvningskampanjen 1992

Kristina Båth rapporterar om sekretariatets arbete med medlems värvningskam panjen 1992 (se AU-protokoll SW-ORG 73/02/92 punkt 3). I anslutning till Peru-kampanjen har en folder för medlemsvärvning utformats. Under december infördes annons om Aung San Suu Kyi som tilldelades Nobels Fredspris i 45 dagstidningar med en samlad upplaga på mer än 2,75 miljoner exemplar. Information om Amnesty fanns under perioden 23 december till 5 januari uppe på 750 annonspelare runt om i landet. En uppmaning till medlemsskap skickades i ett kuponghäfte under den andra veckan av januari till 1,4 miljoner hushåll. I anslutning till utdelningen av Olof Palmepriset den 30 januari erbjöds annons till A-pressen samt till distrikten för vidare spridning. I samband med aviseringen av medlemsavgift för 1992 gick en uppmaning till samtliga medlemmar att värva en medlem. Tio distrikt deltog den 18 januari i ett planerings- och informationsmöte för medlemsvärvningskampanjen.

30.000 medlemmar har förnyat sitt medlemsskap för 1992, en hög siffra jämfört med tidigare år, och 1.600 nya medlemmar har värvats.


§110 Blixtaktionsverksamheten

Styrelsen tar del av rapporter från styrelsens grupp för Blixtaktioner och sekretariatet angående blixtaktionsverksamheten (se AU-protokoll SW-ORG 73/02/92 punkt 14).

Styrelsen diskuterar utvecklingen av system för överföring av blixtaktioner med elektronisk post och understryker att den av styrelsen tillsatta gruppen skall lämna förslag till strategi för hur detta ska gå till men att genomförandet skall ske på sekretariatet.

Beslut att uppdra åt gruppen om blixtaktioner att till arbetsutskottsmötet i mars lämna förslag till strategi och kostnader för utvecklingen av tekniska hjälpmedel för blixtaktionsverksamheten.


§111 AUs sammansättning

Arbetsutskottet föreslog vid sitt möte den 11 januari om förändringar i AUs sammansättning (se protokoll SW-ORG 73/02/92 punkt 16)

Beslut att arbetsutskottet ges följande sammansättning:

Ordinarie :
Rigmor Argren
Magnus Breidne
Siv Erikson
Berit Inde
Ingrid Nilsson-Horvath

Suppleant :
Magnus Brattgård


§112 Ändamålslotteri

Arbetsutskottet rekommenderade vid sitt januarimöte styrelsen att avgöra om ansökan om ändamålslotteri för 1992 skall kvarstå (se protokoll SW-ORG 73/02/92 punkt 17).

Beslut att ansökan om ändamålslotteri 1992 kvarstår.


§113 Rapport från Halmstadsgrupperna

Rose-Marie Asker redogör för diskussionerna inom styrelsens grupp om internationella rörelsen vad gäller Halmstadsgruppernas samarbete med Amnestysektionen i Sierra Leone, samt rapporterar om ett möte med Halmstadsgrupperna. Samarbetet har bestått i att Halmstadsgrupperna skickat överskottsmaterial från sin andrahandsaffär till Sierra Leone för vidare försäljning.

Styrelsen diskuterar mot bakgrund av de principer för svenska sektionens utvecklingssamarbete som antogs av styrelsen den 10 juni 1990 (se SW-ORG 30/01/90), inriktningen i samarbetet, projektets omfång samt proportionerna mellan transportkostnad och försäljningsvärde av artiklarna. Det är av stor vikt att sektionen, oavsett om det handlar om centrala eller lokala initiativ till samarbete med andra sektioner, inte lägger grunden till att beroendesituationer uppstår men att ett förhållande av ömsesidighet i utbytet upprätthålls. Halmstadsgrupperna uppmanas därför att i diskussioner med sektionen i Sierra Leone planera en avveckling av nu pågående projekt med andrahandsmaterial och samtidigt söka nya former för fortsatt samarbete.

Beslut att uppdra åt Rose-Marie Asker att framföra styrelsens synpunkter till Halmstadsgrupperna.


§114 Tidplan för utvärdering av Göteborgsprojektet

Kristina Båth presenterar sekretariatets och projektgruppens förslag till plan för utvärdering av Göteborgsprojektet (se AU-protokoll SW-ORG 73/06/91 punkt 8 och SW-ORG 73/02/92 punkt 2). En preliminär rapport lämnas till arbetsutskottsmötet den 1 mars och slutrapport till styrelsens möte den 14-15 mars.

Beslut att godkänna planen.


§115 Sektionsgruppen

Den internationella styrelsen (IEC) lämnar mot bakgrund av rådsmötesbeslut 63/1991 om beslutsfattande och konsultationer inom Amnesty förslag till förnyad sammansättning av sektionsgrupperna. Förslaget innebär att större vikt än vad som nu är fallet ska läggas vid att sektionerna inom en grupp ska höra till samma världsdel.

Styrelsen sammanfattar sin erfarenhet från arbetet inom den av rådsmötet 1989 inrättade sektionsgruppen som består av sektioner och grupper från Afrika, Europa och Mellanöstern. Stor vikt läggs vid att sektionsgruppen även i framtiden ska bestå av sektioner från olika delar av världen, då detta främjar förnyelsen av rörelsens attityder i utvecklingsfrågor från ett traditionellt biståndstänkande till utveckling av samarbetsformer som bygger på ömsesidighet och mångfald i utbytet.

Beslut att uppdra åt Magnus Breidne att i skrivelse till IEC och med kopior till sektionerna inom nuvarande sektionsgrupp framföra styrelsens synpunkter.


§116 Ekonomisk rapport

Styrelsen tar del av en preliminär slutrapport över utfallet för 1991. Rapporten visar på ett överskott på i storleksordningen 1,5 miljoner kronor efter det att den ökning av avgiften till den internationella rörelsen som ska betalas 1994 kostnadsförts.

Beslut att uppdra åt sekretareiatet att i samband med den sista tertialgenomgången för 1991 lista de aktiviteter som fanns budgeterade men som inte blev genomförda under 1991.


§117 Årsmötesförberedelser

Christine Pamp föreslår att sektionen vid årsmötet i Linköping lyfter fram de frågor om långsiktiga förändringar av Amnestys arbetsmetoder som diskuteras inom den internationella kommittén för systematisk utvärdering av Amnestys arbetsmetoder, SYSTEC (se AU-protokoll SW-ORG 73/02/92 punkerna 9 och 10) och att sektionen bjuder in SYSTEC-medlemmen Colm Cunachain snarare än en av ISs kampanjsamordnare.

Styrelsen inventerar vilka förslag som kan komma att tillställas årsmötet utöver de som har direkt anknytning till förslaget till handlingsplan (se §104 ovan) och stadgerevision (se §107 ovan).

Styrelsen diskuterar vidare arbetsutskottets förslag att i anslutning till styrelsemötet den 14-15 mars anordna någon form av informatörskurs som förberedelse för årsmötet.

Beslut att uppdra åt Christine Pamp att förbereda för diskusioner om frågeställningarna i SYSTECs arbete vid årsmötet i Linköping samt att bjuda in Colm Cunachain istället för kampanjsamordnare på IS,

att uppdra åt kampanj/insamlingsgruppen att till AU-mötet den 1 mars förbereda förslag att tillställa årsmötet vad gäller statliga bidrag och livstidsmedlemsskap, samt att uppdra åt Thomas Back att tillsammans med sekretariatet lämna förslag vad gäller grupp- och medlemsavgifter för 1993.

att , till skillnad från arbetsutskottets förslag, anordna ett möte om presentationsteknik i direkt anslutning till årsmötet samt att uppdra åt Bo Lindblom att till detta möte skriftligen presentera praktiska tips.



§118 Styrelsens arbetsformer

Christine Pamp presenterar ett diskussionsunderlag vad gäller inrättande av fasta utskott till styrelsen, frågan om mötesfrekvens och styrelsens storlek (se AU-protokoll SW-ORG 73/02/92 punkt 11).

Styrelsen diskuterar inom vilka områden man skulle inrätta fasta utskott, vad utskottens relation till styrelse och arbetsutskottet skulle vara och utskottens sammansättning. Genom inrättandet av fasta utskott till styrelsen för områden motsvarande den traditionella indelningen av frågor i grupper om åtagandet, arbetsmetoder, organisation och ekonomi skulle den långsiktiga planeringen av frågorna inom respektive område kunna förbättras. Fasta utskott skulle även beroende på den sammansättning de ges kunna bredda rekryteringsbasen till förtroendeposter inom sektionen.

I anslutning till frågan om styrelsens arbetsformer och som en följd av omorganisationen på sekretariatet väcks frågan om personalrepresentationen i styrelsen.

Styrelsen diskuterar med anledning av en skrivelse från Kicki Hillström i vilken hon sammanfattar intryck och erfarenheter från sitt första år i styrelsen, vad som kan göras för att bättre introducera nya medlemmar i styrelsearbetet.

Beslut att överlåta åt kommande styrelse att fatta beslut om inrättande av fasta utskott till styrelsen men att i förslaget till handlingsplan (se §104 ovan) nämna att dessa diskussioner pågår,

att uppdra åt Bo Lindblom och Christine Pamp att inför styrelsens möte den 14-15 mars, med AU-mötet den 1 mars som mellanstation, förbereda för en förutsättningslös diskussion om personalrepresentationen i styrelsen,

att uppdra åt sekretariatet att till AU-mötet i april presentera förslag till introduktionsprogram för nya styrelsemedlemmar.


§119 Insamlingsgruppen

Magnus Breidne redogör för de diskussioner och den korrespondens med insamlingsgruppen som ägt rum efter AU-mötet i januari (se protokoll SW-ORG 72/02/92 punkt 19). Insamlingsgruppen avsäger sig med samma motivering som tidigare (se styrelseprotokoll 5/91-92 §77) all vidare medverkan i Amnestys kampanj- och insamlingsarbete.

Styrelsen beklagar insamlingsgruppens beslut och framför sitt tack för det ovärderliga arbete som gruppen uträttat för Amnesty.

Beslut att uppdra åt sekretariatet att vid tidpunkt som sekretariatet själv bestämmer lämna förslag till hur sektionen skall gå vidare med uppläggningen av kampanj- och insamlingsarbetet.


§120 Uttalande mot främlingsfientlighet

Bo Lindblom presenterar ett förslag till uttalande föranlett av avskedanden vid flyktingförläggningen i Bollnäs och serien av ouppklarade mordförsök riktade mot invandrare.

Styrelsen diskuterar och ställer frågor kring förslagets innehåll.

Beslut att anta förslaget så som det återges i bilaga 4.


Vid protokollet Rigmor Argren Magnus Breidne Justeras Christine Pamp
Göran Svedin




Bilaga 1
Underlag för styrelsemötet den 1-2 feb 1992

Paragraf: Underlag:

§98 Kallelse och förslag till dagordning SW-ORG 71/01/92

§102 The decisions of the 1991 ICM ORG 52/01/91

Genomgång av ICM-beslut, Bo Lindblom, 1992.01.23

WP B - arbetsmetoder, Christine Pamp, 1991.12.27

Hur ska ICM-besluten föras ut till grupperna?,
sekretariatet, 1992.01.30

Invitations to the 1993 ICM ORG 50/23/91

§103 Operation Dagsverke 1993, sekretariatet, 1992.01.22

§104 Diskussion om handlingsplanen, Magnus Breidne, 1992.01.27

Förslag till handlingsplan 1992-94, 1992.01.23

Bilaga: Styrelsens förslag i samband med HP 1992-94

Förslag till motionstext Planering och Utvärdering,
Christine Pamp, 1992.01.16

Rapport från distriktsutredningen, 1992.01.22

Anteckningar från möte om distriktsutredningen, sekretariatet,
1992.01.31

SAMO-utredningen, Bo Lindblom, 1992.01.20

§106 Brev till styrelsen från Britt Gunnarsson, 1992.01.14

§107 Protokoll från styrelsens möte den 30 nov.-1 dec. SW-ORG 72/08/91

Direktiv för gruppen för revidering av sv. sektionens stadga

Förslag på direktiv och medlemmar i utvärderingsgruppen,
Magnus Breidne, 1992.01.26

§108 Protokoll från AUs möte 11 januari, SW-ORG 73/02/92

§109 Medlemsvärvningskampanjen 1992 (4 bilagor), sekretariatet

§110 Lägesrapport om arbetet med BA, Siv Eriksson

BA-verksamheten för närvarande och i framtiden, sekretariatet,
1992.01.30

§112 Ansökan om att AI ska bli föremål för ändamålslotteri,
Anita Klum, 1992.01.15

§113 Rapport om Halmstadgruppernas samarbete med sektionen
i Sierra Leone, Benkt Högstedt, 1992.01.28

§114 Utvärdering av Göteborgsprojektet, sekretariatet, 1992.02.01

§115 Decision Making Structures: Implementation of decision 63 ORG 82/01/92

§116 Preliminärt resultatrapport t o m december 1991

§117 Bilaga 2 i AU-protokoll SW-ORG 73/02/92

Amnesty och Statliga bidrag, Christine Pamp, 1992.01.16
Ang. motion om livstidsmedlemsskap, Kampanj/Insamlingsgruppen, 1992.01.31

§118 Underlag för disskussion om styrelsens arbetsformer,
Carl von Essen och Christine Pamp, 1992.01.29

Skrivelse om styrelsens arbetsformer, Kicki Hillström, 1992.01.31

§119 Brev till insamlingsgruppen, Magnus Breidne,1992.01.27

Brev från insamlingsgruppen, 1992.01.29

§120 Skrivelse (1992.01.30) + förslag till uttalande (1992.01.31),
Bo Lindblom


Bilaga 2



Styrelsens förslag i anslutning till handlingsplan 1992-96


Mål 1:Vi ska intensifiera arbetet för de mänskliga rättigheterna och fördjupa kunskapen om Amnestys åtagande

1) Grupper, distrikt och sekretariat ska med gemensamma insatser under perioden öka medlemsantalet till en procent av befolkningen i sektionen, i distrikten och i varje kommun.I allmänhet bör det finnas en grupp per 24 000 invånare inom varje område. Kommuner med över 15 000 invånare bör ha en grupp. En aktionsgrupp bör etableras i varje distrikt. Arbetet med att starta fler amnestygrupper och nya aktionsgrupper är helt beroende av lokala insatser.

2) Svenska Amnesty ska under perioden bygga ut nätverk av samordnare så att det täcker alla länder där mänskliga rättigheter inom Amnestys åtagande kränks.

3) Svenska Amnesty ska genom centrala insatser försöka hjälpa till med att värva medarbetare till de samordningsgrupper som behöver fler.

4) Styrelsen avser att lägga fram förslag om sådant ekonomiskt stöd till samordningsgrupperna att de kan anskaffa nödvändig utrustning, t ex kopieringsapparat och i vissa fall telefax.

5) Det är av största vikt att få enskilda, organisationer och myndigheter att agera med utgångspunkt från Amnestys kampanjmaterial. Distrikt och grupper ska ta ansvar för det arbetet.

6) Traditionellt är sektionen indelad i grupper och distrikt. Men i praktiken arbetar vi redan i grupper, lokalavdelningar, distrikt och regioner. Lokalavdelningarna har uppstått där flera grupper i samma kommun samarbetar. Med något skiftande arbetsformer finns lokalavdelningar i t ex Uppsala, Linköping, Göteborg, Halmstad, Lund och Malmö. I vissa fall tar lokalavdelningen över många av distriktets funktioner - men utan fullt deltagande av alla grupper i distriktet.

Regionalt samarbete förkommer främst mellan distrikten i västra regionen, med eget kontor i Göteborg. Med hänsyn till antalet grupper och arbetets uppläggning fungerar också Stockholmsområdet snarare som en region än som ett distrikt. Flera av distriktens normala verksamheter har där inget forum.

Det finns uppgifter som är för stora för många distrikt, men där ett regionalt samarbete skulle kunna ge goda lösningar. Det finns starka skäl för att grupperna i en kommun löser en del uppgifter gemensamt, att de alltså ser sig som delar av en lokalavdelning.

Dessa förhållanden aktualiserar frågan om att formellt anpassa sig till det som redan vuxit fram på många håll, och bygga upp en gementänkt struktur av grupper, lokalavdelningar, distrikt och regioner, där man lokalt och med hänsyn till behoven själv får bestämma på vilka nivåer man vill lägga tyngdpunkten i arbetet.

Vi bör under perioden få igång en diskussion om hur en sådan struktur skulle kunna se ut och enas om en mer genomtänkt lösning än den nuvarande.

7) För att förbättra planeringen inom sektionen föreslås att sektionens amnestygrupper fr o m 1992 varje år i december med handlingsplanen som bas fastställer sin verksamhetsplan för det kommande året. Denna plan tillsänds relevanta samord ningsgrupper samt distriktsombudet

att sektionens samordningsgrupper och distriktsombud fr o m 1993 varje år i januari med handlingsplanen som bas och med stöd av gruppernas planer, fastställer en egen verksamhetsplan. Denna plan tillställs sekretariatet och tjänar som underlag för sektionens verksamhetsplanering

att grupper, distrikt och samordningsgrupper årligen följer upp och utvärderar det arbete som utförts efter den egna verksamhetsplanen. Denna utvärdering görs skriftligt och ersätter till stor del nuvarande rapporteringssystem.

8) Sektionens handlingsplan ska fr o m 1992 täcka fyra år istället för två. Till vartannat årsmöte lämnas lägesrapport kopplad till handlingsplanen.

9) För att öka deltagande i den demokratiska processen föreslår vi att varje grupp ska finnas representerad vid varje distriktsmöte.

10) Efter upprepade önskemål från grupperna om mindre skrivet material anser styrelsen att årsmötet måste ta ställning till införandet av ett beställningssystem. För huvuddelen av materialet går endast en lista ut till grupperna med information om tillgängligt material som sedan rekvireras genom beställning.



Mål 2:Vi ska främja utvecklingen av den internationella rörelsen

11) Svenska Amnesty är beredd att ta på sig en del av de uppgifter som nu utförs inom det internationella sekretariatet. Decentralisering av detta slag bör också ses som ett led i en process för att bredda det demokratiska underlaget.

12) Svenska Amnesty ska delfinansiera och med sina erfarenheter och kunskaper stödja lämpliga utvecklingsprojekt i sektioner som behöver sådan hjälp.

13) Svenska Amnesty ska fortlöpande informera grupper och medlemmar om utvecklingssamarbete och främja direkta och personliga kontakter mellan medlemmar på alla nivåer inom vår sektionsgrupp.

14) Svenska Amnesty ska verka för att på sikt öka Amnestys närvaroi regioner med problem inom området mänskliga rättigheter, främst genom personliga kontakter med företrädare för nationella organisationer för mänskliga rättigheter.

15) Svenska Amnesty ska i förhållande till andra delar av den internationella rörelsen främja direkta och personliga kontakter mellan medlemmar på alla nivåer och vidga den internationella kontaktytan med syftet att mer aktivt kunna påverka utvecklingen av Amnesty internationellt.



Mål 3: Vi ska bredda den finansiella basen för verksamheten

16) Styrelsen föreslår att distrikten 1994 genomför medlemsvärvningskampanjer med må lsättningen att varje ort och varje län ska ha minst 1% av invånarantalet som medlemmar i Amnesty.

17) En god ekonomi är nödvändig för att få fram uppgifter om nya fall, för att följa upp redan fördelade fall, för att ge stöd till de drabbade. Därför måste arbetet med aktionsfall alltid åtföljas av ekonomisk verksamhet såsom insamling och medlemsvärvning.

18) För att utveckla arbetet med att bredda den finansiella basen ska grupper och distrikt eller regioner kunna få ekonomiskt stöd för olika projekt. T ex för en tillfällig satsning på att låta en person resa runt, inom ett område eller län med få amnestymedlemmar, och sprida information.

19) För att befrämja en decentraliserad utveckling inom sektionen föreslår styrelsen

att distrikten ska kunna lämna in budgetmotioner till det årliga budgetmötet, med förslag om ekonomiskt stöd för tidsbegränsade projekt, vilkas ändamål är:

att öka och intensifiera den ekonomiska verksamheten inom distriktet

att distrikten bygger upp de organisatoriska strukturer som krävs för att befrämja och utveckla samordningen och samarbetet inom distriktet.

20) Sektionens målsättning har efter årsmötesbeslut 1988 varit att distrikts och gruppers andel av sektionens intäkter ska vara minst 20%.

1991 uppgick den andelen till 13% - 3,1 miljoner kronor. Det borde ha varit 4,7 mkr. Skillnaden mellan vad vi fick och vad vi önskat uppgick till 1,6 mkr. Trots att vi under 1991 ökade våra intäkter med 15% eller 3,1 mkr, har vi lyckats endast delvis.

Vi har haft framgång med att öka våra intäkter genom centrala aktiviteter. Motsvarande ökning lokalt har uteblivit - gruppers och distrikts andel av intäkterna minskar.

Under 1991 har vår verksamhet i ekonomiskt hänseende blivit mer centraliserad Denna utveckling är bekymmersam mot bakgrund av vår målsättning att vara en aktivistorganisation där medlemmarna står för merparten av kampanjarbetet inklusive dess finansiering.

Om målet 20% skulle ha uppfyllts, motsvarade det ett bidrag tre gånger gruppavgiften per år från distrikt och grupper dvs 18 000 per grupp och år.

Styrelsen föreslår att
- gruppavgiften är oförändrad dvs 6 000 kr per år
- varje distrikt bidrar till sektionens budget med belopp motsvarande 2 x gruppavgiften per grupp inom distriktet
- varje distrikt bör utreda vilket som är det mest naturliga sättet att utvecklas i ekonomiskt hänseende.




Bilaga 3


Direktiv för grupp med uppgift att bereda för utvärdering av omorganisationen




Bakgrund Styrelsen beslutade 1990 att låta utreda sekretariatets organisation. Detta uppdrag kom p g a sektionens dåliga ekonomi att få tilläggsdirektiv; antal tjänster samt prioriteringar av sekretariatets inriktning.

Styrelsen avser under hösten 1992 låta genomföra en utvärdering av vad denna omorganisation medfört för förändring av servicen till grupper och medlemmar.

Med utgångspunkt från ovan nämnda styrelsebeslut är det gruppens uppgift att:

Direktiv ge förslag på hur en sådan utvärdering av sekretariatets omorgnisation skall kunna genomföras. Gruppen bör således undersöka hur en så god bild som möjligt kan ges av hur medlemmar och grupper upplevt förändringen. Särskilt bör beredningsgruppen se till att synpunkter från distrikt och samordningar kan tas tillvara;

ge förslag på vem/vilka som skulle kunna genomföra denna utvärdering;

skriftligt avrapportera gruppens synpunkter och förslag senast den 31 maj 1992.

Resurser Gruppen som skall omfatta tre personer ges resurser till två möten samt 3-4 telefonmöten.

Samman- Per Kylberg (sammankallande)
sättning Mats Hanell
Eva Sandhammar


Bilaga 4

Direktiv för gruppen för
revidering av svenska sektionens stadga



Uppgift
Vid rådsmötet i Japan 1991 beslöts om en ny internationell stadga. Med anledning härav bör också svenska sektionens stadga revideras. Denna bör i tillämpliga delar i hög grad ansluta sig till den internationella.

Tidplan
Förslag till ny stadga för svenska sektionen skall vara klar till styrelsemötet den 14-15 mars. Ett utkast presenteras för arbetsutskottsmötet den 1 mars.

Arbetssätt
Arbetet sker per brev och telefon.

Sammansättning
Ingrid Nilson-Horvath (sammankallande)
Maria Gelin (juristgruppen)
Britt Gunnarsson (översättargruppen)
Göran Svedin (sekretariatet)

Bilaga 5


LÅT INTE "OKONTROLLERBARA DÖDSPATRULLER" FÅ FÄSTE I SVERIGE

Styrelsen för svenska sektionen av Amnesty International har med växande bestörtning följt utvecklingen då det gäller behandlingen i Sverige av asylsökande och flyktingar. De av Invandrarverkets anställda som visat ett humanitärt intresse för de asylsökande eller som helt enkelt försöker att genomföra de uppgifter som deras yrkesetik inom sjukvård eller socialvård självklart kräver av dem - de riskerar att avskedas. Från personer i ledande befattning hävdas till exempel att ingen av Invandrarverkets anställda får kontrollera hur det går med barnen i samband med en hungerstrejk. Den senaste studien av antalet förvarstagna barn visar på en klar ökning efter den reform l990 som avsåg att minska antalet inspärrningar. Inte någon enda gång hade man använt det rekommenderade alternativet med uppsikt i stället för förvar.

I den politiska debatten saknas fortfarande ett klart bemötande av de uppgifter som ideligen framförs om att ett stort antal flyktingar egentligen skulle ha kommit hit av ekonomiska skäl. Under de senaste tolv åren har Amnesty International vid en lång rad tillfällen haft anledning att befara att en avvisad asylsökande skulle löpa allvarlig risk för förföljelse om avvisningen verkställdes.

I många av dessa fall har beslutet ändrats efter överklagande, främst under de perioder då så kallade humanitära skäl kunde anföras. Bland dem som likväl avvisats har flera råkat mycket illa ut efter hemkomsten, trots mångas ansträngningar att för det berörda landets myndigheter klargöra att fallet hölls under fortsatt och noggrannn uppsikt.

Med tanke på den stränghet varmed lagen har tillämpats i de fall som Amnesty International har fått kännedom om, är det svårt att föreställa sig att Invandrarverket samtidigt skulle ha öppnat portarna för ett antal asylsökande som helt saknade politiska skäl. De förhör, utredningar och beslut som vi har kunnat ta del av visar sannerligen inga tecken till en sådan slapphet.

Vi anser att den hos alltfler människor negativa inställningen till flyktingar och asylsökande ytterst beror på tre faktorer: okunskap om förhållandena i de länder varifrån flyktingarna kommer, brister i mottagandet som på flera håll har lett till sociala problem bland vissa flyktinggrupper, otillräckliga insatser för att medicinskt och psykiatriskt hjälpa människor med allvarliga skador av sina upplevelser i hemlandet. Alla dessa förhållanden finns väl belagda i utredningar som sällan eller aldrig når en större publik ens i refererad form.

Med vår erfarenhet av dödspatrullers verksamhet i många länder vänder vi oss med bestämdhet mot att den nuvarande vågen av mordbränder och väpnade angrepp bagatelliseras såsom dåd av isolerade galningar. Sådana finns alltid, men det är först nu som de börjar att systematiskt angripa människor med ett från den svenska normen avvikande utseende. Denna förändring kan endast förklaras med hänsyn till sociala och politiska förändringar i samhället som helhet. Utöver polisiära insatser för att gripa de kriminella förövarna krävs därför en rad insatser för att ta itu med de bakomliggande problemen.

Amnesty International är en av de många frivilligorganisationer som på olika sätt arbetar med flyktingfrågor. Betydande kunskap och erfarenhet finns också inom Röda Korset, Rädda Barnen, Svenska Kyrkan och frikyrkorna, Asylgrupperna med flera. Amnesty International uppmanar regeringen, politikerna i allmänhet och svenska massmedier att söka upp och utnyttja den kunskap och det engagemang som finns.

Vi vill inte att Sverige skall bli ett land där människor avskedas därför att de visar en humanitär inställning eller fullgör de åtaganden som deras yrkesetik kräver av dem. Vi vill inte att Sverige skall bli ett land med av myndigheterna icke kontrollerbara dödspatruller.