Whistle­blowerinstruktion

Att rapportera missförhållanden

Om du upptäcker missförhållanden på arbetsplatsen eller i organisationen bör du i första hand rapportera detta till din närmaste chef eller närmaste förtroendevald, t ex ordförande i Amnestygruppen eller distriktet. I andra hand eller om du inte fått reaktion på din första rapport, ska du rapportera enligt farfarsprincipen till din chefs eller förtroendevalds överordnad. Om du av någon anledning inte kan eller känner dig bekväm med dessa rapporteringskanaler eller inte fått reaktion på tidigare gjorda anmälningar, kan du alltid rapportera missförhållanden direkt till whistle­blowersystemet genom länken till vänster.

 

Det är detta rapporteringssätt som kallas för ett Whistle­blower. Det är alltid frivilligt att blåsa i visselpipan, men Amnesty uppmuntrar dig som Amnestyrepresentant att rapportera så att vi snabbt kan agera. Genom att rapportera missförhållanden i whistle­blowersystemet ger du Amnesty kännedom om situationen och en möjlighet att lösa problemet. Detta är en viktig del i Amnestys arbete för att ha en god arbetsmiljö där medlemmar och anställda är trygga och trivs.

 

Vem och vad kan anmälas?

Som Amnestyrepresentant har alla en skyldighet att i sitt uppdrag följa nationell lagstiftning, Amnestys uppförandekod och andra relevanta riktlinjer och policyer. Dessa återfinns på medlemssidorna och sekretariatets intranät.

 

Exempel på missförhållanden som bör anmälas är exempelvis korruptionsbrott såsom förskingring, givande och tagande av mutor eller arbetsrättsliga överträdelser såsom diskriminering och trakasserier.

 

De personer som omfattas av whistle­blowersystemet, d v s som kan anmälas, är personer i ledande

ställning eller i nyckelposition. Samtliga dessa personer har firma­ och/eller kontoteckningsrätt och/eller ett omfattande personalansvar. Dessa är:

 

  • Sektionens ordförande

  • Sektionens kassör

  • Sektionens generalsekreterare

  • Sekretariatets avdelningschefer

  • Ekonomiansvariga

  • Verksamhetsansvariga inom Face­-to­-face och Telephone-fundraising

 

Vad bör vara med i en anmälan?

  • Information om vad det är som har hänt eller pågår.

  • Information om när och var det hände eller sker.

  • Beskrivning av vem eller vilka som är eller var inblandade.

  • Uppgifter om du tror att detta kan hända igen.

  • Bifoga gärna dokumentation som kan fungera som bevisunderlag.

  • Annan information som kan vara viktig för utredning.

 

Kan jag vara anonym?

Du kan självklart vara anonym i din anmälan, men det underlättar undersökningen av ärendet om du anger vem du är.

Om du rapporterar till whistle­blowersystemet kan du känna dig trygg i att alla personuppgifter (dina och den du anmäler) kommer att hanteras korrekt och i enlighet med Datainspektionen som ger skydd mot kränkning av personlig integritet vid datahantering. Mer information finns på www.datainspektionen.se.

En förutsättning för att du ska skyddas mot återverkningar är dock att du har skäl att anta att informationen är sann och att du inte kommer med falska anklagelser eller eftersträvar personliga eller finansiella fördelar.

 

Vem tar emot anmälan?

För att trygga anonymiteten hanteras tjänsten av en tredje part, whistleB,  Whistleblowing Centre, https://whistleb.com. Kommunikationskanalen är krypterad och lösenordsskydd. För mottagning av rapporten ansvarar BDO Mälardalen. De kontaktar därefter Amnestys HR-­ansvarige om ärendet bedöms kräva vidare utredning.

Om HR-ansvarig själv är inblandad i ärendet kontaktas istället generalsekreteraren och/eller styrelseordföranden.

 

Vad händer när jag gjort en anmälan?

Efter att en anmälan har kommit in görs en första bedömning av ärendet. Syftet med bedömningen är att se vad som hänt eller pågår och om en mer noggrann utredning behövs. Om en utredning behövs är nästa steg att bestämma hur den ska genomföras och vilka som ska driva den vidare.

 

På alla anmälningar till whistle­blowersystemet erhålls en bekräftelse på att ärendet har registrerats.

Ytterligare ärendeåterkoppling, med antingen information om att ärendet läggs ner eller att ärendet tas vidare erhålls inom en arbetsvecka. Detta förutsätter givetvis att anmälaren valt att lämna en mailadress.

 

Får den anmälde ta del av informationen i en anmälan?

I samband med att en utredning påbörjas får den anmälde och även andra personer som omfattas av utredningen information om detta. Om det på något sätt skulle äventyra utredningen så kan man dröja med att informera tills det inte längre är en risk för att utredningen påverkas. Den anmälde ska dock informeras innan uppgifterna används för att vidta åtgärder som rör honom eller henne. Alla anställda har rätt att få reda på om det finns information eller uppgifter registrerade om honom/henne.

 

Frågor

Frågor om whistle­blowersystemet besvaras av HR ansvarig Katja Lefwerth på mail: katja.lefwerth@amnesty.se eller telefon 08-­729 02 11.