Distriktens roll och uppdrag

Syftet med detta dokument, som antogs av styrelsen i juli 2010, är att fastslå vilken roll distrikten ska ha och att tydliggöra vilka förväntningar svenska sektionen har på distrikten. Förhoppningen är att det kan fungera som ett stöd för distrikten i deras arbete med att utveckla sin verksamhet.

Organisation
Den svenska sektionen är geografiskt indelad i 18 distrikt. Distrikten har vitt skilda förutsättningar och behov, och det är därför naturligt att verksamhet och organisation skiljer sig åt i olika distrikt.Distrikten består av flera olika organisatoriska enheter: Distriktens styrelser och kontaktpersoner (distriktsombud), grupperingar/funktioner på distriktsnivå, lokala grupper/ungdomsgrupper, medlemmar och personer/resurser/kompetens som står till distriktets förfogande.

Distriktens formella struktur
Distrikten är egna juridiska personer, vars formella struktur tydliggörs i dokumentet:Standardstadgar för distrikt.Distriktsmötet är distriktens högsta beslutande organ. Distriktsmötet utser en distriktsstyrelse som ansvarar för den löpande verksamheten.Distriktets verksamhet finansieras av egen insamlingsverksamhet, eventuella avgifter för distriktets grupper (dock ej s.k. sektionsgrupper, som inte förfogar över en egen ekonomi) och via aktivitetsbidrag från sektionen.Alla distrikt ska ha en fungerande ekonomisk bokföring, redovisning och revision, och årligen rapportera om sin verksamhet enligt sektionens instruktioner.

Distriktens roll och uppdrag
Distrikten är i första hand en arbetsnivå som i grunden har samma grundläggande uppgifter som andra arbetsstrukturer inom Amnesty, alltså att verka för mänskliga rättigheter genom att utöva påtryckningar på makthavare, informera och skapa opinion, rekrytera medlemmar och samla in pengar. Distriktens funktion i förhållande till övriga grupper och medlemmar kan beskrivas i sex punkter:

* Initiativ till egen verksamhet
Arbetsområden som exempelvis informatörsarbete, mediaarbete, marknadsföring, flyktingarbete, medlemsvärvning, insamling och rekrytering av nya medlemmar och grupper är genomgående lämpliga att initiera och organisera på distriktsnivå. Distrikten har en viktig uppgift att skapa kontinuitet och rutiner i arbetet, och att systematiskt ta initiativ gentemot medlemmar och grupper för att göra dem delaktiga i det gemensamma arbetet.

* Samordning och samarbete mellan medlemmar och grupper
Distrikten bör verka för att grupper och medlemmar med likartade arbetsuppgifter får förutsättningar att arbeta tillsammans, dra nytta av varandras kompetens och resurser och samordna sin verksamhet. Till exempel genom att skapa mötesplatser och se till att det finns samordnande funktioner.

* Utbildning och stöd
Distrikten ska kunna ge utbildning och stöd till sina grupper och medlemmar, i synnerhet till dem som är nya inom Amnesty. Distrikten kan även ta initiativ och avsätta resurser för medlemmars deltagande i centralt organiserade utbildningar, träffar och möten.

* Bidra till gemenskap, sammanhållning och tillhörighet
Sociala faktorer har stor påverkan på medlemmars vilja/lust till ideellt arbete. Distrikten bör se som sin uppgift att skapa positiva relationer inom rörelsen och bidra till att medlemmar känner sig delaktiga och bekräftade.

* Medlemsutveckling
Distrikten bör sträva efter en kontinuerlig utveckling av sin organisation, sin verksamhet och sina medlemmar. Intresserade medlemmar ska få aktivt stöd att hitta nya och utvecklande arbetsuppgifter och att ta på sig nya funktioner i sektionen. I längden är detta en förutsättning för att våra medlemmar ska stanna kvar och uppfatta sitt engagemang som stimulerande och meningsfullt.

* Demokratisk funktion i sektionen
I vissa fall används distrikten som demokratisk funktion inom sektionen. Distrikten inbjuds till exempel att skicka representanter till sektionens budgetmöte, och distriktsombuden utser varje år en valberedning för valberedningen inför sektionens årsmöte. Distrikten - i synnerhet distriktsmötena - används därtill i många fall för konsultation och förankring av aktuella frågor inom rörelsen.

Förändringar av distriktens geografiska förutsättningar
Distrikten är en nivå för samordning mellan medlemmar och grupper, och sektionen ser positivt på initiativ till förändringar som syftar till att förbättra och underlätta kontakt och samarbete mellan distrikt och grupper. Beslut om förändringar av distriktsstrukturen fattas av sektionsstyrelsen, efter samråd med berörda distrikt och grupper.

"Vilande" distrikt
I perioder kan enskilda distrikts verksamhet ligga nere, främst p.g.a. problem att hitta personer som vill ta på sig ansvar för verksamheten. Frånvaron av stödjande, utvecklande och initiativtagande funktioner får allvarliga konsekvenser för verksamheten på sikt, och såväl berörda grupper som sektionens styrelse och sekretariat har ett ansvar att rekrytera intresserade medlemmar som kan bygga upp verksamheten på nytt. Ett distrikt betraktas som "vilande" om det under ett verksamhetsår inte genomfört något årsmöte, och verksamheten därmed inte lever upp till de formella krav som ställs i stadgarna. Svenska sektionens styrelse ansvarar i en sådan situation för att distriktets ekonomi och formella strukturer avvecklas. Styrelsen ska årligen redovisa vilka distrikt som är vilande, samt vilka åtgärder som satts in för att bygga upp verksamheten i dessa distrikt.