Prioritering av människorättsfrågor

1. Inledning

Amnesty International huvudsakliga mål är att bidra till skapa förändring och förutsättningar för en värld där mänskliga rättigheter gäller alla. Som organisation anser vi att en sådan förändring sker genom förändringar i lagar och policys, förändringar i ansvarsutkrävande samt genom att mobilisera fler för att bli en starkare påverkansaktör. För att vi ska vara effektiva i vårt arbete måste vi prioritera.

Detta direktiv är främst ett verktyg för sekretariatet i prioriteringar av människorättsarbetet. Detta gäller både det planerade och reaktiva arbete.

Direktivet bygger på internationella kriterier för prioriteringar samt de prioriteringar som görs utifrån dessa kriterier. Den globala rörelsen, där varje sektion har varsin röst, fattar gemensamma beslut om vilka frågor rörelsen ska arbeta med. Detta sker med ca fyra års intervall. Det internationella sekretariatet tar fram ett förslag som sedan konsulteras i rörelsen. Beslut fattas sedan i rörelsen högsta beslutade organ. Samtidigt tas det fram en lista över vilka länder som ska vara prioriterade under perioden. De vägledande principerna vid val av MR-frågor och länderna är hur allvarliga övergreppen och kränkningarna är, sannolikhet att bidra till förändring och Amnestys tillväxt som ett verktyg för MR-påverkan.

Vidare har den globala rörelsen bestämt att 80% av en sektions/strukturs arbete ska ligga inom ramen för de prioriterade frågorna rörelsen har bestämt. Inte mer än 20% får ligga utanför och kriterierna för de 20% är: 1) exitstrategier för arbete som som inte ligger inom ramen för de prioriterade frågorna, 2) svara på förfrågningar (från media etc) samt löpande kommunikationsarbete (såsom årsrapporten), 3) arbete som är nödvändigt i den lokala kontexten men inte relevant för resten av rörelsen och 4) utforskande av ny MR-områden.

På årsmötet 2016 beslutade Långsiktig riktning vilket också styr detta direktiv.

Allt detta kan sammanfattas i följande punkter:

• Amnesty i Sverige följer de globala prioriteringarna samt utgår ifrån internationella dokument som styr hur Amnesty International som organisation prioriterar. Samarbete med andra sektioner kring specifika frågor eller länder förutsätter att prioriteringarna sammanfaller.

• Amnesty i Sverige prioriterar bland många människorättsfrågor och vi arbetar med att få med hela organisationen i arbetet. Huvudfokus är att bidra till det internationellt prioriterade arbetet Samtidigt måste vi ibland även agera på kränkningar i Sverige. När vi prioriterar bland människorättsfrågor internationellt gör vi därför även en bedömning av människorättssituationen i Sverige. När vi tittar på människorättsfrågor i Sverige tittar vi både på rättighetsbärare i Sverige eller där förövare är svenska aktörer utomlands. Lokal relevans är viktigt både för vår trovärdighet men också för att bidra till större MR-effekt.  

• Vi prioriterar de frågor där vi bedömer att vår röst är viktig och/eller där vi kan bidra till positiv förändring i människors liv och/eller stärkt skydd för de mänskliga rättigheterna.

• Vi tar hänsyn till att vi fortsatt kan bidra till det globala arbetet för mänskliga rättigheter genom att också jobba med mobilisering.

2. Kriterier

Vi har fyra kriterier som vi alltid har med i bedömningen när vi prioriterar, både människorättsfrågor och länder. Dessa fyra är: 1) Situationens allvar, 2) Impact, 3) Amnestys identitet och 4) Tillväxt. Vi gör en sammantagen bedömning av kriterierna och i olika situationer kan olika kriterier väga olika tungt

2.1. Prioriteringar bland människorättsfrågorna

Situationens allvar

• Människorättssituationen innebär allvarliga och/eller systematiska kränkningar alternativt att det finns hög risk för negativ utveckling vad gäller skyddet för mänskliga rättigheter.

• Människorättsfrågan faller inom redan beslutade internationella prioriteringar.

• Det finns ett diskriminerings- och/eller genusperspektiv.

Impact

• Vi kan bidra till att skapa förändring och förutsättningar för att mänskliga rättigheter respekteras och skyddas. Vår röst är viktig.

Amnestys identitet

• Vår egen trovärdighet stärks om vi agerar.

• Vår egen trovärdighet påverkas negativt om vi inte agerar.

• Det finns ett befintligt eller potentiellt engagemang i rörelsen i frågan.

• Vi ses som en organisation med global räckvidd och mångfald.

Tillväxt

• Vi kan mobilisera i tid och pengar. De MR-frågor kan påverka vår förmåga att växa, samtidigt som vi ser att mobilisering är en viktig förutsättning för att skapa förändring.

2.2. Helhetsperspektivet

Eftersom alla kriterier inte kommer att uppfyllas jämnt och väger olika tungt vid olika tillfällen stämmer vi av så att våra prioriteringar följs och att helheten blir bra. I det löpande arbetet handlar det om att det finns en bra balans mellan ovan kriterier. Balansen kan dock påverkas av andra mer övergripande prioriteringarna för organisationen (ex MR-kris, valår, behov av extra satsning på mobilisering, behov av att fokusera extra på MR-kränkningar i Sverige).

I helhetsperspektivet tar vi också hänsyn till typen av rättigheter (ekonomiska, sociala kulturella rättigheter - medborgerliga och politiska rättigheter) och diskrimineringsperspektivet. Kostnadseffektivitet är förstås en viktig fråga att ha med i beräkningen. 

Inför varje verksamhetsplan tittar vi specifikt på att vi följer den internationella regeln om att minst 80% av en sektions budget ska ligga inom ramen för de internationella prioriteringarna och att den övriga delen ligger i linje med de kriterier som fastställts för de 20%.