Delegationens dagbok från ICM i Dublin

Tisdag 2015-08-11

 

Sista dagen. Känns helt otroligt hur fort tiden har gått, samtidigt som det känns som om man har varit här i flera veckor. Det har varit fantastiskt roligt och intressant att prata med människor från alla världens hörn om frågor som är viktiga och som förenar oss i Amnesty International. Det är mitt första internationella rådsmöte och jag är imponerad över hur vi i rörelsen arbetar för att säkerställa demokratiska beslut. Självklart finns det tillfällen då folk blir känslomässigt engagerade och just därför är man noga med att poängtera att vi ska vara respektfulla mot varandra. I stort tycker jag dock att det är bra diskussioner. Olika åsikter lyfts fram, debatteras och beslutas.

 

Vi börjar dagen som vanligt med frukostmöte. Jag måste säga att delegationen har fungerat väldigt bra. Vi har våra olika ansvarsområden samtidigt som vi stämmer av så att alla har en hyfsad övergripande bild.

 

Idag är det dags för beslut. Igår röstade vi om vilka vi tycker ska ingå i den nya styrelsen - och idag presenteras resultatet. De personer som blev invalda i den internationella styrelsen är;

 

Rune Arctander, Norge

Nicole Bieske, Australien

Shahram Hashemi, USA

Mwikali Muthiani, Kenya

 

Därutöver har vi den glädjande nyheten att Christine Pamp, som många av er känner, blivit vald till att vara mötesordförande för nästa ICM 2017. Grattis Christine!

 

Övergripande fokus för årets rådsmöte är att besluta om prioriteringar för vår globala rörelse de nästkommande fyra åren, 2016-2019. Det här är ju något som har debatterats i nästan två år i rörelsen. I Sverige har vi diskuterat det både vid våra årsmöten 2014 och 2015 och vid andra tillfällen. De övergripande fem målen är 1) att människor är medvetna om och kan kräva sina rättigheter, 2) att mänskliga rättigheter åtnjuts av alla utan åtskillnad, 3) att människor skyddas i samband med konflikter och kriser samt för 4) att regeringar och andra aktörer utkrävs ansvar för människorättskränkningar och 5) för att åstadkomma detta vill vi vara en global rörelse för mänskliga rättigheter, av människor som försvarar mänskliga rättigheter för alla.

 

Därutöver har den svenska ICM-delegationen drivit två resolutioner från den svenska sektionen vid årets rådsmöte, ett uppdrag som vi fick från årsmötet i Umeå. Den ena frågan handlar om att lyfta frågan om en långsiktig riktning för Amnesty på global nivå. Både innan ICM och under har vi fått frågor om vår resolution och många sektioner har varit intresserade. Det visade sig dock att flera haft svårt att förstå den fulla innebörden i vår resolution, om hur vi ser att den borde implementeras och ifrågasätter om tidpunkten är den rätta för att påbörja ett sådant arbete. Vi tolkade detta som att rörelsen inte ännu är redo att fatta detta beslut och istället för att riskera att resolutionen röstas ned så valde vi att dra tillbaka vår resolution. Att dra tillbaka resolutionen ger oss en bättre möjlighet att återkomma till frågan framöver, vilket är svårt om frågan avslagits en gång redan. Vi är såklart besvikna över att inte ha kunnat få fram årsmötets önskan till fullo men ser samtidigt detta som ett viktigt första steg och vi hoppas att ni som medlemmar håller med om den bedömningen.

 

Gällande svenska sektionens andra resolution om att stärka arbetet för individer (som vi la fram tillsammans med AI Finland) fick denna ett överväldigande stöd från ICM! I beredningsgruppen föreslogs några ändringar i resolutionstexten som vi bedömde gjorde resolutionen starkare och det var sedan dessa skrivningar som enhälligt gick igenom i plenum.

 

Den fråga som har diskuterat mest under årets rådsmöte handlar om hur Amnesty ska arbeta för att stärka rättigheterna för dem som säljer sex. Eftersom det är en viktig fråga för den svenska sektionen har det tagit mycket av vår tid i delegationen. Det har varit en riktig rysare eftersom diskussionerna har böljat fram och tillbaka och resultatet var svårt att förutse in i det sista. Många sektioner har varit intresserade av frågan, vilket förstås är oerhört positivt, och många debatter har förts. Två extramöten har sattes in för att möjliggöra diskussioner. Ända in i det sista var det ovisst vad resultatet av omröstningen skulle bli. Vad som är tydligt är dock att vi som rörelse är eniga om att fokus ska vara på rättigheterna för de personer som säljer sex. Det vi är oeniga om är om det ska vara full avkriminalisering av lagar om sexköp och relaterade aktiviteter såsom bordeller etc. Under processens gång har vi från svenska sektionen starkt bidragit till att texten i resolutionen. Det var först i plenum som frågan avgjordes och då inte till fördel för den linje som den svenska sektionen drivit. Efter en lång och arbetskrävande tid var det förstås en besvikelse. För er som är intresserade har vi tagit fram material som förtydligar både svenska och internationella Amnestys ståndpunkt eftersom det är en komplex fråga. Om du vill läsa mer så hittar du information här under Uttalanden men även under rubriken Sverige: ​Nej - det är inte en mänsklig rättighet att köpa sex! och självklart är du välkommen att kontakta sekretariatet om du har frågor eller kommentarer.

 

På kvällen åkte rådsmötets delegater in till Dublin för avslutningsfirande. Den svenska delegationen avvek ganska snart för att ägna kvällen åt att gemensamt summera. Vi kommer att översätta alla beslut till svenska, skriva en lista på saker som vi ska följa upp innan nästa internationella rådsmöte och förstås avrapportera till styrelsen och aktivistseminariet lite senare i höst.

 

För den svenska sektionen handlar det nu om att lyfta in de strategiska målen i vårt svenska arbete på ett bra sätt. Arbetet med att ta fram vår plan för 2016 är något vi kommer att arbeta med under hösten, precis som vanligt. Samtidigt fortsätter givetvis våra diskussioner kring den långsiktiga riktningen för svenska Amnesty. Det blir ett spännande och viktigt år!

/Anna

 

Hela svenska delegationen efter ICM. Mårten Rosander (kassör), Anna Lindenfors (generalsekreterare), Karin Linkhorst (vice ordförande), Lars Gäfvert (ledamot), Tora Törnquist (ordförande) och Anton Lidström (Amnestys internationella kommitté, AIK). 

 

Christine Pamp, nyvald ICM-ordförande för 2017, och Tora. 

 ___________________________________________________________________________________

 

Måndag 2015-08-10

 

Jag sitter på mitt rum och går igenom dagens agenda och ska snart gå till frukostmötet med de övriga i delegationen. Detta är ett stående inslag där vi går igenom vad som hänt inom våra respektive ansvarsområden och vilka insatser vi måste göra under dagen.

 

Vi har alla jobbat hårt för att få med vårt perspektiv men samtidigt är Amnesty en global rörelse och det måste fungera för samtliga sektioner. Vi får aldrig glömma kraften av att hela världen jobbar mot samma mål.

 

ICM börjar gå mot sitt slut och det har varit en fantastisk ära att få representera Sverige och jag måste få säga att chansen att få prata med människor från nästan hela världen som alla brinner för mänskliga rättigheter har varit underbart.

 

Idag är det personval till alla olika poster inom rörelsen. Kandidater lobbar in i det sista för att övertyga och även fast svenska delegationen redan har bestämt oss hur vi ska rösta, så tar vi oss självklart tid att prata med alla som vill.

 

Just nu pågår en genomgång av de strategiska målen som har diskuterats under veckan. Det blir ett viktigt arbete att förmedla detta till övriga styrelsen samt alla våra medlemmar runt om i Sverige.

 

Eftermiddagen ägnas åt att träffa ledningen för Amnesty, vilket gav mig väldigt klara svar på frågor som inte besvarats tidigare.

 

Regionala möten följde sedan där vi bakas ihop med resten av Europa. Vi pratade här om de utmaningar som Europa står inför.

 

Dagen avslutades med en "celebration dinner" som är en typ av galamiddag och första gången vi slipper buffé.

 

Det är hörlurar på som gäller när våra fransk- och spansktalande vänner begär ordet och simultantolkarna har verkligen gjort ett fantastiskt arbete, under hela ICM, för att alla ska förstå. En överväldigande majoritet pratar engelska så oftast sitter vi med hörlurarna runt halsen.

 

/Mårten

 

 ___________________________________________________________________________________


Söndag 2015-08-09

 

Med tredje ICM-dagen börjar jag nu känna mig lite mer varm i kläderna och känner igen allt fler delegater att hälsa på i korridorerna. Jag börjar vänja mig vid det fullspäckade schemat och tekniken för simultantolkning som används vid alla sessioner, samtidigt som vi nu också börjar komma fram till resultat i många diskussioner i beredningsgrupperna.

 

Dagen började som vanligt med delegationsmöte vid frukost och efter det inleddes det officiella programmet med ett pass om mål två från de strategiska målen, om arbetet med ekonomiska, kulturella och sociala rättigheter och om diskriminering. Bland annat fick vi inspirerande presentationer om projekt för att stärka kvinnors rättigheter och tillgång till högre utbildning i Sydafrika, om romers rättigheter, problem med tvångsvräkningar och om diskriminering i Rumänien.

 

Nästa pass för mig och Anton var en fortsättning på beredningsgrupp 5c, om governance reform och relaterade resolutioner under mål 5. Vi hade redan dagen innan kommit ganska långt i diskussionerna och mer eller mindre nått konsensus vad gäller besluten detta ICM, så detta pass ägnades till stor del åt sammanfattande och vidare svar på frågor om visionen för ny governancemodell för organisationen. Det kommer bli mycket intressant att följa och delta i den fortsatta processen kring detta fram till ICM 2017. Tack vare en mycket bra samtalsledare i beredningsgruppen blev vi färdiga i god tid och alla delegater verkade nöjda.

 

På kafferasten innan nästa pass deltog jag tillsammans med representanter för några andra nordiska sektioner i en intervju med Mwikali Muthani från Kenya, en av kandidaterna till internationella styrelsen. Under raster och luncher de gångna dagarna har Mårten, Anton och jag nu varit med och intervjuat samtliga nya kandidater till internationella styrelsen för att bilda oss en bättre uppfattning om dem inför valen imorgon.

 

Nästa pass var ett pass i beredningsgruppen för mål 1, där Karin och jag var med i diskussionerna vad gäller de frågor i dessa arbetsgrupper som inte handlade om specifika beslut, om arbete med människorättsförsvarare och utbildning i mänskliga rättigheter.

 

Under lunchen hade jag denna dag inte något formellt inbokat möte men hamnade tillsammans med delar av den indiska delegationen och hade ett intressant samtal om deras mycket lyckade SMS-kampanjer. De har redan lyckats samla in miljontals underskrifter trots att de fortfarande är ganska nyetablerade och har relativt små resurser.

 

Efter lunch återvände jag och Karin till beredningsgruppen för mål 1 för sammanfattande och avslutande diskussioner inom det området. Senare på eftermiddagen samlades vi sedan alla för en liknande sammanfattande session gällande mål 5. Glädjande nog kan vi konstatera att det ser ut som vi kommer få stöd för vår resolution om att stärka arbetet med individer, även om vi inte fått stöd för alla våra förslag om tillägg eller ändringar i de strategiska målen.

 

Något som också gladde oss var att ungdomsdelegaterna gemensamt under detta avslutande pass gjorde en tydlig markering där de protesterade mot att ungdomsdelegaterna (som är upp till 26 år internationellt) har en så liten formell roll på ICM. Att de ville vara med mer i de verkliga diskussionerna om strategi och governance, och inte bara leka lekar och delta i aktioner, som de uttryckte det.

 

Efter dessa avslutande pass om målen och resolutionerna fick vi ytterligare ett tillfälle att träffa alla kandidater till den internationella styrelsen och ställa fler frågor till dem. Samtidigt som detta pågick passade vi på att mötas i delegationen och diskutera igenom alla kandidater till de organ vi ska välja för att komma fram till hur vi ska rösta imorgon.

 

Slutligen avslutades dagen med en extra internationell middag, där det bjöds på en stor buffé med mat från hela världen och där även många sektioner tagit med saker från sina länder att bjuda på.

 

/Lars

 


Svenska delegationen har ett morgonmöte. 


 

"Interacting with the leadership" med avgående kassören Bernard Sintobin.

 

Tora förbereder ett debattinlägg.
 ___________________________________________________________________________________


Lördag 2015-08-08

 

Efter frukostmöte med delegationen börjar dagen med ett pass för att påminna oss om varför vi är här och varför vi är engagerade i Amnesty.

 

Idag är det relaterat till mål ett i den strategiska planen, ”Att utöva grundläggande fri- och rättigheter”. Vi får höra från sex människorättsförsvarare runt om i världen, de kränkningar de har mött och hur de har agerat för att försvara sina och andras rättigheter. Bland annat får vi höra från Ali från Bahrain som startade en blogg (Bahrain online) med syftet att låta honom och andra berätta sina historier från landet i början på 2000-talet. Ett av hans regimkritiska inlägg ledde till att han fängslades och torterades. Efter att han frisläpptes tvingades han leva dolt i två år innan han kunde fly. Han beskriver situationen nu i Bahrain där det inte går en dag utan att ungdomar protesterar – ungdomar som har lärt sig ”samma språk” som han och bloggarna använde tidigare.

 

Inspirerade ger vi oss iväg till dagens första pass. Jag är i beredningsgruppen som handlar om det tredje strategiska målet ”Krishantering”. En fråga där som är lite särskilt viktig för svenska sektionen är arbetet med flyktingar och asylsökande. Svenska årsmötet fattade ett beslut om att vi skulle arbeta för att området ska inkluderar rätten att söka asyl, legala vägar för att söka skydd och tillgång till en rättssäker asylprocess utifrån principen om non-refoulement.

 

Förutom alla beslut om resolutioner och förslag ska dessutom ett antal personer väljas till olika poster. Det är en ganska tuff intervjuprocess för de som ställer upp, särskilt för de som kandiderar till internationella styrelsen. Så parallellt med allt annat arbete spenderar Lars och jag nästan varje fikapaus i intervjuer med kandidater till internationella styrelsen.

 

Efter lunchen idag visar det sig även att en anti-abortorganisation har kommit in på hotellområdet. De har med sig illustrativa plakat och genomför en protest där de säger att ”abort är tortyr” m.m. Amnesty har haft en kampanj under sommaren om säker abort på Irland som väckt uppmärksamhet eftersom frågan är kontroversiell här.

 

Under dagen påbörjar vi även nästa gäng beredningsgrupper som handlar om det femte strategiska målet om de mer interna frågorna. Lars och jag ansvarar för 5c som handlar om styrnings- och demokratifrågor. Där har vi bland annat en intressant diskussion om den pågående översynen av våra styrningssystem, som kommer leda till ett förslag först till ICM 2017. En av de huvudsakliga förändringarna där är att ICM ska hållas varje år (istället för vartannat år) och att varje sektion ska skicka två representanter (istället för 4-6 beroende på storlek). Många menar att det är positivt och att kommer effektivisera vårt beslutsfattande medan andra är mer kritiska, t.ex. att det kan innebära att mångfalden på ICM minskar.

 

Avslutningsvis behandlar vi ännu en resolution som svenska årsmötet har fattat beslut om, den om ”en sektion, en röst”. Där blir till slut resultatet att vi avvaktar med frågan och kommer återkomma till den inom ramen för styrningsöversynen där vi ska ta mer av ett helhetsgrepp på röstsystemet och röstfördelningen på ICM.

 

För att hantera svårare frågor på ICM brukar s.k. ”drafting parties” anordnas sent på kvällen för att intresserade sektioner ska kunna försöka jämka sina förslag. Så för Tora och Anna, som slitit hela mötet med sexarbetsfrågan, tar inte dagen slut där utan de far vidare och fortsätter arbetet under kvällen.

 

/Anton

 

Sex människorättsförsvarare berättar om sina erfarenheter.

 

Middag med delar av den norska delegationen.  ___________________________________________________________________________________


Fredag 2015-08-07

 

Idag inleds ICM på riktigt! Klockan nio välkomnas vi i plenum av Janet MacLean som är ICM-ordförande. Att leda ICM innebär även att leda PrepCom som är den kommitté som förbereder ICM och som sedan leder själva mötet. Här är det en skillnad mot våra svenska årsmöten då dessa förbereds av styrelsen (med hjälp av sekretariatet) och där de som leder mötena sedan väljs på plats. En annan skillnad är att PrepCom även har möjlighet att föreslå årsmötet att INTE hantera resolutioner som de av olika skäl anser olämpliga (t.ex. för operativa). Jag vill lyfta detta med ICM:s ordförande i bloggen då svenska sektionen har nominerat Christine Pamp som ordförande till ICM 2017. För er som inte känner Christine har hon varit med i svenska styrelsen i flera omgångar, bland annat som ordförande, hon har haft flera andra förtroendepositioner i sektionen och hon har även varit vice ordförande i den internationella styrelsen. Valen sker senare i veckan men vi hoppas mycket på att Christine blir vald då vi tror att hon är en bra kandidat för den viktiga positionen att på ett demokratiskt och inkluderande sätt leda våra internationella möten!

 

Tillbaka till mötet. Efter en kortare introduktion av både Janet och Salil Shetty (internationella rörelsens generalsekreterare) hålls en paneldebatt om framtidsfrågor inom mänskliga rättigheter där två deltagare deltar via länk då de inte får lämna sina respektive länder. Efter detta besöks mötet av Irlands president Michael D. Higgins; troligtvis unikt att en statschef besöker ett ICM. Higgins har, förutom sin politiska karriär arbetat som författare och har även skrivit om konflikter i många ställen i världen så som i Chile, Kambodja och Irak. På mötet lyfter han vikten att kämpa för mänskliga rättigheter och nämner då särskilt asylsökande och situationen för Europas flyktingar. Han lyfter även de växande problemen med global ojämlikhet, rasism och intolerans samt hur orolig han är över de restriktioner som flera stater har infört på civilsamhälles organisationer samt fördömer hur människorättsförsvarare fängslas och tystas globalt. Han avslutar sitt tal med att ”tacka Amnesty för att ni tar orättvisor personligt”. Ni kan läsa hela hans tal här eller lyssna på det här.

 

På eftermiddagen börjar arbetet i ”working parties” (typ beredningsgrupper) och jag är i WP1 som hanterar strategiska mål nummer ett samt svenska och finska sektionens resolution om att stärka arbetet för individer. Inom detta mål har vi ett årsmötesbeslut om att stärka texten i de strategiska målen gällande arbetet mot grova kränkningar av medborgerliga och politiska rättigheter (såsom godtyckliga gripanden, tortyr och samvetsfångar). Detta (men inte resolutionen) hinner vi ta upp på dagens möte och vi får medhåll från flera sektioner som sett samma brist. På dagens möte fattas dock inga beslut då detta WP1 har flera sessioner innan vi är redo för det. Det känns dock som att vi lagt en god grund både för detta och för resolutionen som vi lyft i många informella samtal.

 

Under middagen på kvällen sitter jag med Amnesty USA:s generalsekreterare och vi pratar om många saker som ligger både svenska och amerikanska sektionen varmt om hjärtat så som dödsstraff, diskriminering och hur vi kan arbeta med mångfald inom både medlemskår och anställda. Efter detta väldigt intressanta middagssamtal känner jag mig helt redo för kudden men även peppad inför morgondagen!

 

/Karin

  

Irlands president, Michael D. Higgins, talar på ICM 2015. 

 

Karin i Working Party 1 (WP1). 

 

 Karin grupparbetar.

____________________________________________________________________________________

 

Torsdag 2015-08-06

 

Äntligen på plats i Dublin!

På ett stort hotell utanför Dublin har nu hundratals delegater från hela världen samlats för att diskutera och besluta om viktiga frågor för Amnesty och för de mänskliga rättigheterna. Här på ICM-delegationens blogg kommer vi under de kommande dagarna skriva om vad som händer på det internationella rådsmötet (ICM).

 

Dagen idag har varit full av förmöten och uppladdning för ICM som drar igång på riktigt imorgon. Först på plats från den svenska delegationen kom jag hit redan i gårkväll. På middagen hade jag turen att hamna vid samma bord som ett gäng trevliga volontärer som är här för att organisera mötet och underlätta för oss delegater. Bland annat träffade jag Inez som svenska sektionen nominerat till volontär och som blev utvald som en del av mötets informationsteam.

 

Idag började jag morgonen med ett introduktionsmöte för nya ordföranden. Spännande att träffa 17 aktivister från fyra världsdelar för att prata om möjligheter och utmaningar i ordföranderollen.

 

På eftermiddag anlände äntligen resten av den svenska delegationen till hotellet. Mårten som är kassör, Karin och Lars som också sitter i sektionsstyrelsen, Anna som är generalsekreterare och Anton som sitter i Amnestys internationella kommitté. Mårten, Karin, Lars och Anna gick på ett introduktionsmöte för personer som inte varit på ICM tidigare. På många sätt är ICM likt ett svenskt årsmöte med diskussioner, val och beslut blandat med paneldiskussioner, workshops och seminarier, men det är också mycket som skiljer sig åt. En stor skillnad är att allt arbete på ett ICM sker parallellt på tre språk, engelska, franska och spanska. Jag spenderade eftermiddagen med ett möte med internationella styrelsen om den föreslagna policyn om sexarbete.

 

I den irländska puben på hotellet samlades den svenska delegationen efter våra olika introduktionsmöten för ett första delegationsmöte där vi pratade om våra målsättningar för mötet. Svenska sektionen har lagt fram två resolutioner, en om individarbetet och en om en långsiktig riktning för rörelsen, som vi kommer att arbeta mycket för att försöka få igenom. Ett annat viktigt fokus för den svenska delegationen kommer att vara att försöka få ett beslut i fråga om en eventuell sexarbetspolicy som går i linje med det årsmötesbeslut vi har från 2014. Från årsmötet i år har vi också i uppdrag att driva fram några förändringar av de strategiska målen som den internationella styrelsen har föreslagit. Bland annat kommer vi att försöka få in arbete mot tortyr och arbete för flyktingars rättigheter i prioriteringarna för de kommande fyra åren. Vår förhoppning är också att få med oss goda idéer och inspiration för vårt arbete i Sverige från alla intressanta samtal med andra sektioner, rättighetsbärare och förtroendevalda.

 

Vi ser också med spänning fram emot valen till de olika internationella organen då vi i år har nominerat en aktivist från Sverige, Christine Pamp, till rollen som ICM-ordförande 2017. Kvällen avslutande med en trevlig men ganska kylslagen grillmiddag på en terrass i kvällssolen och ett informationsmöte om förslaget till sexarbetspolicy. Imorgon ser vi fram emot att ICM drar igång på riktigt. Vill ni läsa mer om det så följ oss gärna här på bloggen som kommer att uppdateras en gång om dagen!

 

/Tora 

 

Ingången till konferenshotellet där ICM hålls.