Specialgrupper:

Aktionsgruppen
för barn

Aktionsgruppen för homosexuella frågor

Aktionsgruppen mot dödsstraffet

Business Group

Fackliga gruppen

Hälso och sjukvårdsgruppen

Juristgruppen

Kvinnorättsgruppen

Policygruppen

Översättargruppen
..
          Amnesty Bulletinen 6/85

          Svenska Amnestys läkargrupp – ”Vi inom sjukvården har särskilt ansvar”

          – Ska någon kår som kollektiv befinna sig i frontlinjen mot kränkningar av mänskliga rättigheter, ska det vara sjukvårdspersonalen. Det menar Gustav Haglund, koordinator i Läkargruppen inom svenska Amnesty International
          – Som läkare kan man inte acceptera att människor plågas, fortsätter Haglund med hänvisning närmast till den tortyr som människor välden över utsätts för.

          Läkargruppen bildades i slutet av september 1977 och hade ett år senare 160 medlemmar. Nu, drygt åtta år senare, är man över 300. Till att börja med delade man upp sig i fem projektgrupper inom områdena tortyr, barn (till politiskt förföljda, flyktingbarn i Sverige osv.), medicinsk etik, brev och resor. Men ganska snart ändrade man på arbetsgrupperna och arbetar nu via brevaktioner, i en psykiatrigrupp, i aktioner mot dödsstraff och i antitortyrkampanjer.

          ”Vi kan ge tyngd”
          – Det gäller att håll opinion vid liv hos kollegor och allmänhet och informera om vad som förekommer i världen, säger Gustav Haglund. Svenska sekretariatet menar att vi som yrkeskår ger tyngd åt aktioner, som t.ex. när läkare eller annan sjukvårdpersonal blivit fall för Amnesty International. Jag tycker att vi också borde vara med i de lokala grupperna och där utöva vår kunskap.
          – Idén till bildandet av en svensk läkargrupp sprang fram hos en grupp psykiatrer, berättar Ernst Michaeli, sekreterare i Läkargruppen. Aktuell fråga just det året var t.ex. behandlingen på de sovjetiska mentalsjukhusen.

          En av dem som tidigt engagerade sig var Gunnar Birgegård, läkare vid Akademiska sjukhuset i Uppsala. Han började med att formulera medicinskt inriktade modellbrev att använda vid Blixtaktioner – brev som avsändes till läkare som var kopplade till det aktuella fängelset eller/och till juridiskt ansvariga.

          Modellbrev i Uppsala
          Med i brevgruppen inom Läkargruppen finns läkare med olika medicinsk inriktning, vilket betyder spridning av kunskapsområdena. Modellbreven när det gäller Blixtaktioner skrivs fortfarande av några läkare vid Akademiska sjukhuset i Uppsala.

          De läkare som ingår i psykiatrigruppen inriktar sig i främsta hand på att observera vad som händer i Sovjet. Men man engagerar sig också i flyktingfrågor här i Sverige. Man har också en representant knuten till det nyligen invigda centrat för rehabilitering av tortyroffer som drivs i Röda Korsets regi.

          Upplysningar till kollegor
          Läkargruppen arbetar mycket med att försöka sprida upplysning till sina kollegor inom sjukvården. Via facket försöker man påverka fackförbund inom andra länder. I Läkartidningen finns flera gånger om året ”rutor” med ”vädjandefall” samt artiklar om ämnen inom Amnesty Internationals verksamhetsfält.

          Gruppen gör sig också gällande genom utställningsmontrar vid riksstämmor och kongresser.
          – Av tradition har vi alltid fått gratis golvyta och bra exponeringsplats vid Svenska Läkarsällskapets riksstämma, säger Ernst Michaeli. Våra kollegor stannar upp och läser, tar med sig litteratur.
          – Sjukhusvis och klinikvis kan vi också komma in med information om Läkargruppen, liksom vid arbetsplatsträffar. Men vi har märkt, tyvärr, att det är svårt att intressera andra personalgrupper än läkarna inom sjukvården. Många läkare väljer dock att vara med i en vanlig arbetsgrupp istället för i Läkargruppen. Man vill känna att man gör en personlig insats, vilket kanske är mera påtagligt i en arbetsgrupp.

          Vill ha kontakt med arbetsgrupperna
          – I Läkargruppen saknar vi den direkta kontakten med arbetsgrupperna. Bara ett par gånger per år händer det att någon grupp kontaktar oss i samband med medicinska frågeställningar kring egna fångfall. Där kan vi kanske vara behjälpliga t.ex. med att förmedla kontakt med någon lokal doktor som kan ge råd.

          Om verksamheten i övrigt menar Ernst Michaeli att det också är viktigt att medvetandegöra läkare i Sverige när det gäller medicinsk etik, ett område som tidigare ägnats ganska liten uppmärksamhet. Inte heller finns det stor kunskap när det gäller efterverkningar av tortyr.

          Läkare tvingas
          Ernst Michaeli tar också upp en annan sida när det gäller tortyr – sjukvårdspersonalens status.
          – När det gäller Latinamerika har vi haft en tendens att stämpla läkare som medverkar vid tortyr som en del av etablissemanget, av förtryckargrupperna. Men, genom rapporter som vi fått av människor som suttit fängslade, vet vi att många läkare inte deltar frivilligt i de aktioner som äger rum. De får lov att göra sin militärtjänstgöring vid fängelser och då gäller antingen regimens villkor eller så blir man ett offer…
          – Vid sådana fall är det svårt att agera, men man kan göra ont värre.

          Läkargruppen deltar också i aktioner mot dödstraff. Under 1983 t.ex., sedan USA i delstaten Texas i december 1982 för första gången använt sig av injektioner av droger som pentotal och muskelrelaxans vid en avrättning och man på nytt började aktualisera metoden i januari 1983, så protesterade Läkargruppen per brev och telegram till guvernörerna i de fem delstater som då var aktuella.

          Enskilda medlemmar har också framfört protester till läkarorganisationer i USA och till de två läkare som deltog i avrättningen i Texas. Inför omröstningen om dödsstraffets vara eller icke vara i England skrev Läkargruppen ett antal brev till höga juriskter och en del parlamentsledamöter.


          Bodil Svensson