____________________________________________________________________________________________

Motioner och förslag
____________________________________________________________________________________________

Till: Årsmötet
Datum: Mars 2008

Årsmötet föreslås arbeta i tre beredningsgrupper och motioner och förslag delas upp enligt följande:

1. Beredningsgrupp Policy
1.1 Om prioriteringar i arbetet mot dödsstraffet- motion
1.2 Om handlingsplanens prioriteringar- motion
1.3 Införande av alkoholpolicy- motion
1.4 Animaliska produkter och MR-kränkningar- motion
1.5 Kvinnors mänskliga rättigheter, en skyldighet- motion
1.6 Diskrimineringsombud - förslag från styrelsen
1.7 Stadgeändring: § 1 Vision och åtagande -förslag från styrelsen
1.8 Riktlinjer för valberedningen- förslag från styrelsen

2. Beredningsgrupp Arbetsmetoder
2.1 Om värvning av pensionärer- motion
2.2 Om ett barnvänligt Amnesty- motion
2.3 Om utveckling av de frivilligas insatser- motion
2.4 Motion gällande information- motion
2.5 Motioner till årsmötet- motion
2.6 Förtryckta medlemskort- motion
2.7 Kampanjer, kampanjmaterial och datummärkning- motion
2.8 Kvinnorättsgruppernas webbsidor- motion
2.9 Riktlinjer för ungdomsrådet- motion
2.10 Sena förslag- förslag från styrelsen

3. Beredningsgrupp Ekonomi, organisation
3.1 Skall grupperna vara bidragstagare eller bidragsgivare?- motion
3.2 Distriktsnivåns ansvar, befogenheter och resurser- motion
3.3 Kommunala föreningsbidrag till amnestygrupper- motion
3.4 Gruppavgifter- motion
3.5 Motion om redovisning- motion
3.6 Gemensam redovisning- motion
3.7 Motion om arbetsgruppernas avgift till sektionen- motion
3.8 Avskaffande av gruppavgifter till sektionen- förslag från styrelsen
3.9 Amnestys framtida ekonomi och organisation- förslag från styrelsen


MOTIONER OCH FÖRSLAG

Beredningsgrupp 1

1.1 Om prioriteringar i arbetet mot dödsstraffet - motion

Det är relativt lätt att få fram information om de cirka 3 300 dödsdömda i USA. Det är svårt eller omöjligt att i tid få fram uppgifter om de minst 20 gånger flera dödsdömda i Kina, som ensamt beräknas svara för mer än 90 procent av alla avrättningar i världen. För att upprätthålla en rimlig balans i Amnesty Internationals arbete mot dödsstraffet har organisationen valt att dämpa insatserna för dödsdömda i USA, främst genom att inte uppmärksamma enskilda fall förrän datum för avrättningen har fastställts. Viktiga insatser görs av USA-sektionen, men de har främst inriktats på att påverka lagstiftningen och den allmänna opinionen. I en rad uppmärksammade fall har det vid nya genomgångar av bevismaterialet visat sig att personer som i USA har dömts för grova brott i själva verket var helt oskyldiga. Användningen av DNA-tester har ofta haft stor betydelse. I det här arbetet har Amnesty International (AI) på grund av sina prioriteringar spelat en blygsam roll. I en del fall har avrättningar verkställts som troligen kunde ha hindrats om AI kommit in tidigare.

Enligt en annan grundläggande princip arbetar AI för enskilda människor som drabbats av orättvisor och förtryck. Det ska då inte spela någon roll i vilket land de bor eller hur många andra som där har drabbats av samma öde. Där det finns möjlighet att ta fram fakta och påverka skeendet i enskilda fall, där ska också en insats göras så snart och så effektivt som det är möjligt.

Mellan de här två principerna – en viss geopolitisk balans och inriktningen på drabbade individer – finns en målkonflikt. Problemet gäller inte resurser utan strategiska överväganden. Arbetet mot dödsstraffet i Kina genomförs som en kampanj utan möjlighet att påverka enskilda fall. Den verksamheten kan fortsätta med oförminskad styrka även om grupper ges möjlighet att tidigare arbeta med enskilda fall i USA. Möjligheterna till reformer i Kina torde öka väsentligt om dödsstraffet kunde avskaffas i den andra supermakten. Dödsstraffet i USA har en nyckelroll då det gäller synen på dödsstraff i en lång rad andra länder, däribland Kina.

Årsmötet föreslås därför besluta

ATT det individinriktade arbetet ska ges företräde över strategiska överväganden, och

ATT det uppdras åt styrelsen att internationellt verka för en sådan ordning.

Grupp 168, Laholm

Styrelsens yttrande:

Avskaffandet av dödsstraffet i hela världen har hög prioritet i Amnesty. I det arbetet ingår att påverka utvecklingen i USA. Styrelsen tycker emellertid inte att vi bör frångå den strategi som finns för arbetet mot dödsstraffet. Strategin är ett resultat av många överväganden. Om vi förstått motionärerna rätt föreslås att vill man ge enskilda grupper möjlighet att på egen hand agera för dödsdömda i USA. Det finns många risker med det, både för Amnesty och för den person vi agerar för.

Styrelsen avstyrker motionen.

1.2 Om handlingsplanens prioriteringar - motion

Det vidgade åtagandet ställer stora krav på Amnesty Internationals handlingsplan och genomförandet av dess prioriteringar. Erfarenheter från det gångna årets verksamhet bekräftar att det krävs en reserv av extra resurser som snabbt kan sättas in då det inträffar dramatiska förändringar i något eller några länder. Amnesty International (AI) lyckades trots ett dåligt utgångsläge göra en god insats under höstens kris i det icke-prioriterade landet Burma/Myanmar, men det berodde främst på mobilisering av de nationella sekretariaten och av frivilliga inom Burma-arbetet, sedan den sista kvarvarande Burma-utredaren på internationella sekretariatet (IS) tagit ut ett sabbatsår i maj 2007.

Det torde vara så att prioriteringar inom den internationella eller nationella verksamheten i första hand gäller, eller bör gälla, sådant som kostar pengar – centrala utredningar, material till kampanjer, fördelningen av de anställda på olika avdelningar, osv. De bör däremot inte åberopas då det gäller frivilligas insatser, förutsatt att verksamheten ligger inom åtagandet och att de aktiva endast använder de arbetsmetoder som är gängse inom Amnesty. Här finns stora möjligheter för ett ökat samarbete mellan samordnare i olika sektioner, för eftersökningar och utredningar som görs av frivilliga, för aktioner och internationellt samordnade insatser som inte ger de centralt anställda någon extra arbetsbörda.

Det nätverk som arbetar med Burma har i stor utsträckning fått klara sig helt utan stöd från IS. Utlovade rapporter och material för aktioner har antingen kraftigt försenats eller helt uteblivit, medan till exempel Human Rights Watch har publicerat en utmärkt rapport om läget i Burma. Också inom andra områden har AI hamnat på efterkälken, exempelvis då det gäller arbetet för enskilda dödsdömda i USA, bevakningen av Kinas behandling av flyktingar från Nordkorea (där dock den tyska sektionen har gjort en viktig insats), rapporteringen av det till stor del privatiserade kriget i Irak och Afghanistan, kontrollen av den alltmer oroande utvecklingen i Ryssland, osv. Det tjänar inget till att klaga över att man centralt följer den beslutade handlingsplanen och dess prioriteringar, men det är angeläget att vi anpassar oss till den uppkomna situationen och bygger nätverk av frivilliga som kan fylla ut de gapande hål som har uppstått. Så länge det inte innebär några centrala kostnader bör gällande prioriteringar aldrig åberopas för att hindra en grupp att arbeta med ett problem inom Amnestys åtagande, där gruppen råkar ha särskild sakkunskap och ett stort intresse av att göra en insats.

Årsmötet föreslås därför besluta

ATT styrelse och sekretariat verkar för att öka samarbetet mellan olika sektioner och deras samordnare, främst då det gäller icke-prioriterade länder med en dramatiskt försämrad situation,

ATT samordnarna ges befogenheter att efter samråd med de nationella sekretariaten sammanställa och sprida information från andra källor än IS, dock alltid med angivande av källan, i de fall där IS tycks sakna resurser att producera eget material,

ATT alla samordnare får instruktioner om hur de kan söka, kontrollera och bearbeta den mängd av informationer som finns på olika webbsidor,

ATT styrelse och sekretariat vid kontakter med andra sektioner diskuterar hur vi bättre kan utnyttja den avsevärda kompetens som finns spridd bland aktivister i sektionerna,

ATT vi alla gemensamt verkar för att utveckla de nätverk som kan komplettera ett ständigt underdimensionerat IS.

Grupp 168, Laholm

Styrelsens yttrande:

Det går bra att via sekretariatet få kontaktuppgifter till samordnare i andra sektioner. Det går också bra att internt sprida information från andra källor än Amnesty, bara man anger källan.

Styrelsen anser de första två att-satserna besvarade. Styrelsen tillstyrker de tre sista att-satserna.

1.3 Införande av alkoholpolicy - motion

Vid festligare tillfällen inom svenska sektionen av Amnesty International är alkohol ett vanligt förekommande inslag. Det är inte ovanligt att det redan i inbjudan till festen, kampanjdagen eller seminariet annonseras att det ska drickas alkohol, till exempel innan ledarskapsutbildningens första träff 2007 och kvällen efter Keep them safe- kampanjen i Göteborg.

Den här alkoholkonsumtionen kan få negativa konsekvenser för Amnesty både inom organisationen och utåt sett. Alkoholförtäringen är ett problem inom organisationen då alkohol är en utestängande faktor som gör att ett antal medlemmar hamnar utanför gemenskapen. Det gäller dels medlemmar som är under 18 år som inte kan dricka alkohol lagligt, men också vuxna medlemmar som av olika skäl, till exempel religiösa, avstår från alkohol. Enligt Amnestys mångfaldspolicy ska alla medlemmar känna sig välkomna och uppskattade i organisationen, något som är svårt att uppfylla så länge alkohol är betydande i det sociala umgänget.

Alkohol kan också få organisationen att tappa ansiktet utåt. Det är en fråga av vikt för organisationen om medlemmar dricker alkohol i Amnestys namn. Kommer man i kontakt med berusade amnestymedlemmar, till exempel som hotellpersonal, ny medlem eller kanske i värsta fall journalist, riskerar man att tappa förtroendet för Amnesty som en seriös organisation. Och om vi ska kunna fortsätta driva vårt viktiga arbete är det nödvändigt att vi har allmänhetens förtroende.

Därför anser vi att det bör finnas en alkoholpolicy i organisationen, något som många svenska föreningar och organisationer redan har. Policyn behöver inte nödvändigtvis innebära ett totalförbud, men vissa restriktioner och riktlinjer bör upprättas.

Årsmötet föreslås besluta

att styrelsen skriver en alkoholpolicy som begränsar alkoholförtäringen i samband med interna träffar, kurser och aktiviteter.

att policyn ska godkännas av årsmötet 2009 och därefter träda i kraft.

Tora Törnquist

Stödd av:

U19
U86
U28
U26
U30
U45
U49
U50
U61
U62
U96
Ungdomsrådet
U15
U73

Styrelsens yttrande:

Styrelsen är positiv till att utarbeta en alkoholpolicy. Styrelsen ser emellertid helst att årsmötet inte beslutar att policyn ska begränsa alkoholförtäringen, eftersom en sådan regel kan vara svår att formulera i en policy. Styrelsen föreslår att beslutssatsen ändras till ”att uppdra åt styrelsen att utarbeta en policy för alkoholförtäring vid svenska sektionens möten”.

1.4 Animaliska produkter och MR-kränkningar - motion

Svenska sektionen av Amnesty International skall inte delta i eller stötta verksamhet som leder till människorättskränkningar

Amnesty Internationals vision är som bekant ”en värld där varje människa åtnjuter alla de mänskliga rättigheter som ingår i FNs allmänna förklaring om de manskliga rättigheterna och andra internationella normer för mänskliga rättigheter”och Amestys åtagande är att aktivt främja dessa rättigheter.

För oss är det också grundläggande att Amnesty inte heller aktivt deltar i eller stöttar verksamhet som uppenbarligen leder till allvarliga människorättskränkningar. Att köpa in, servera och dela ut animaliska produkter är ett tydligt stöttande av sådan verksamhet. Djurindustrin har, av bland annat FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation FAO, framhållits som en av de största orsakerna till de klimatförändringar som nu börjat drabba världens fattiga länder i massiv skala. Detta genom att vara en av de största källorna till mänskliga växthusgasutsläpp. Djurindustrin framhålls även som de allra största orsakerna till jordförstörelse och ökenspridning (både genom överbetning och klimatpåverkan) samt till vattenförstörelse.

FN:s utvecklingsorgan UNDP har påtalat klimatförändringarnas roll som bidragande faktor till intensifieringen av konflikten i Darfur i Sudan. I sin senaste ”Human Development Report”och i rapporten ”Unequal risk: climate disasters hit the poor hardest”framhåller UNDP att medan den rika delen av världen är i huvudsak skyldig till klimatförändringarna är det den fattiga världen som får betala det högsta priset. Även FN:s klimatpanel IPCC har framhållit detta i sin fjärde utvärderingsrapport som släpptes under 2007. Det handlar bland annat om torka och ökad frekvens av extrema oväder, som dödar stora grupper människor och ställer ytterligare stora grupper utan tak över huvudet. Himalayas glaciärer förser Asiens stora floder med vatten och när Himalayas glaciärer nu smälter i skenande takt är det bara en tidfråga innan ytterligare hundratals miljoner människor står utan tillgång till dricksvatten och odlingsbar mark.

Kött och andra animaliska produkter är onödig lyx som innebär stort resursslöseri och permanent resursförstörelse, genom att tillhöra huvudorsakerna till klimatförändringarna och till jord- och vattenförstörelse. Djurindustrins konsekvenser begränsar självklart fattiga människors tillgång till vatten, mat, tak över huvudet och möjlighet att försörja sig. Mat för dagen och vatten att dricka är tydliga grundförutsättningar för att några av de rättigheter som tas upp i FN:s allmänna förklaring skall vara inom räckhåll. Klimatförändringarna väntas också bli en allt större bidragande orsak till konflikter och krig, särskilt i torra områden. Krig och väpnade konflikter är tillstånd som ofrånkomligen leder till brott mot de mänskliga rättigheterna.

Då djurindustrins verksamhet uppenbarligen leder till allvarliga människorättskränkningar, bör Amnesty avhålla sig från att stötta djurindustrin ekonomiskt genom inköp av animaliska produkter och genom exemplet att servera och dela ut dito. Svenska sektionen av Amnesty International behöver inte nödvändigtvis arbeta aktivt mot djurindustri och konsumtion av animalier, men medlemmarna bör emellertid ges en chans att göra en enkel och mycket signifikant insats för mänskliga rättigheter genom den lilla vardagsförändring det innebär att sluta konsumera animaliska produkter, eller åtminstone minska sin konsumtion av dessa. För att de skall kunna göra detta enkla val bör Amnesty aktivt informera sina medlemmar om djurindustrins oerhört stora negativa människorättsliga konsekvenser via sina tillgängliga kanaler, främst hemsidan www.amnesty.seoch medlemstidningen Amnesty Press.

Amnesty International håller just nu på att ta fram en policy för etisk upphandling tänkt att gälla för alla amnestysektioner och ett förslag har skickats ut på remiss (se bilaga). Avsnitt 2 i förslaget till policydokument de?nierar policyns syfte och punkt 2.1 a) säger att en del av syftet är ”to ensure that AI Ltd and AI Charity Ltd, through the purchase of goods and services, are not in any way contributing to the violation of human rights”.Avsnitt 7 B listar miljökrav för etiska inköp och anger bland annat kravet ”energy use: all production and delivery processes, including the use of heating, ventilation, lighting, IT systems and transportation, are based on the need to maximize efficient energy use and to minimize harmful emissions”.

Framställningen av animaliska produkter är många gånger mer energikrävande än framställningen av likvärdiga vegetabiliska produkter och skillnaden är ännu större vad gäller utsläpp av växthusgaser. Framställningen av animaliska produkter berövar samtidigt stora grupper människor vatten, mat och tak över huvudet. Därför borde policyn, med den föreslagna skrivningen, effektivt utesluta att Amesty på något sätt befattar sig med animaliska produkter.

Djurindustrins enorma negativa människorättskonsekvenser är emellertid något som det länge talats väldigt tyst om i den allmänna debatten, trots att bevisen är tydliga och har framhållits av såväl forskare som FN-organ under längre tid. En av orsakerna till tystnaden i denna fråga är sannolikt att det finns ett brott i kedjan. Djurindustrins stora negativa miljökonsekvenser, t ex dess enormt stora inverkan på den globala uppvärmningen, tas upp för sig och miljöförstöringens och klimatförändringarnas effekter för människor tas upp för sig.

Därför finns det en uppenbar risk att djurindustrins människorättskränkningar förbises och att Amnesty kan komma att stötta djurindustrin, trots en tydlig upphandlingspolicy. Detta är bakgrunden till att vi anser att det måste skrivas ut explicit i Amnestys policies att organisationen inte stöttar djurindustrin genom inköp av animaliska produkter. Det är också bakgrunden till att vi anser att Amestys medlemmar skall informeras om djurindustrins oerhört stora negativa människorättsliga konsekvenser via hemsidan och medlemstidningen.

Mälardistriktet har föredömligt nog gått före i denna fråga och valt att utgå från vegetarisk kost under 2008 års årsmöte. Men det behovs en generell och absolut policy inom Amnesty mot att stötta djurindustrin, både på grund av de människorättskränkningar vi kan undvika genom en sådan policy och genom den ökade trovärdighet vi får som människorättsorganisation när vi tydligt tar avstånd från verksamhet som leder till människorättskränkningar. Vi anser också att det bör stå direkt i stadgarna för Svenska sektionen av Amnesty International att sektionen inte deltar i eller stöttar verksamhet som uppenbarligen leder till människorättskränkningar.

Våra yrkanden till årsmötet 2008 lyder därför:

a. Svenska sektionen av Amnesty International skall tydliggöra i stadgar och policy att sektionen inte deltar i eller stöttar verksamhet som uppenbarligen leder till människorättskränkningar

b. Ny lydelse for §2 av stadgarna för Svenska sektionen av Amnesty International skall vara:

”2. GRUNDLÄGGANDE VÄRDERINGAR
Amnesty International bildar ett globalt samfund av människorättsförsvarare som arbetar enligt principerna internationell solidaritet, effektivt agerande för drabbade individer, global täckning, de mänskliga rättigheternas allmängiltighet och odelbarhet, opartiskhet och oberoende samt demokrati och ömsesidig respekt.

Svenska sektionen av Amnesty International deltar inte i verksamhet som uppenbarligen leder till människorättskränkningar. Inte heller stöttar Svenska sektionen av Amnesty International sådan verksamhet, ekonomiskt eller på annat sätt.”

c. Svenska sektionen av Amnesty International skall införa som generell policy att inte köpa in, servera eller dela ut någon typ av animaliska produkter i något sammanhang

d. Den i punkt c beskrivna policyn skall gälla generellt för Svenska sektionen av Amnesty International på riksnivå, likväl som i alla distrikt, i utåtriktad och intern verksamhet

e. Den i punkt c beskrivna policyn skall gälla generellt för grupper inom Svenska sektionen av Amnesty International i utåtriktad verksamhet

f. Styrelsen för den svenska sektionen av Amnesty International och de olika distrikens styrelser skall uppmuntra alla grupper att följa den i punkt c beskrivna policyn även i sin interna verksamhet

g. Styrelsen för den svenska sektionen av Amnesty International skall arbeta för att den i punkt c beskrivna policyn skall gälla generellt för alla amnestysektioner runtom i världen

h. Svenska sektionen av Amnesty International skall informera sina medlemmar om djurindustrins oerhört stora negativa människorättsliga konsekvenser, så att medlemmarna uppmärksammar dessa och kan välja att undvika att stötta djurindustrin

i. Den i punkt h beskrivna informationen skall förmedlas via hemsidan www.amnesty.seoch via medlemstidningen Amnesty Press

Per-Anders Jande, Amnesty Stockholm, medlem i grupp 4 och Amnesty Business Group
Tone Alin, Amnesty Västerås, distriktsombud för Mälardalen
Mikel Sola, Amnesty Stockholm
Dante Hellström, Amnesty Stockholm

Bilaga
motion_amnesty_2008.pdf

Styrelsens yttrande:

Styrelsen är fullständigt eniga med motionärerna om att svenska sektionen inte ska delta i eller stödja verksamhet som uppenbarligen leder till människorättskränkningar. Styrelsen anser dock att detta är tydligt uttryckt med den nuvarande formuleringen av vår vision och våra stadgar.

Motionärerna tycks mena att djurindustri förorsakar miljöproblem och att miljöproblem i sin tur ger upphov till kränkningar av mänskliga rättigheter och att Amnesty därför bör avstå från animaliska produkter. Invändningarna mot det resonemanget är uppenbara. All djurindustri orsakar inte miljöproblem. Alla miljöproblem leder inte till människorättskränkningar. Om den här motionen skulle bifallas betyder det i sin förlängning att Amnesty måste avstå från allt som på något sätt kan leda till människorättskränkningar. Det skulle bli ohållbart. Även om vi skulle begränsa oss till animaliska produkter har styrelsen svårt att se vilka människorättskränkningar som skulle undvikas.

Styrelsen avstyrker motionen.

1.5 Kvinnors mänskliga rättigheter, en skyldighet - motion

Vi vill med denna motion be samtliga medlemmar att vända blicken mot Amnesty Internationals faktiska arbete i förhållande till sin vision ”där varje människa åtnjuter alla de mänskliga rättigheter som ingår i FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna och andra internationella normer för mänskliga rättigheter”.

Under Amnestys första 30 år har vi främst arbetat med mäns rättigheter. Det har sin naturliga förklaring såtillvida att vårt åtagande var utformat annorlunda då, än det är idag. Fram till dess att åtagandet utvidgades 2001, arbetade vi aktivt med de medborgerliga och politiska rättigheterna, där män generellt sett, i ett internationellt perspektiv, har större möjligheter att vara verksamma – och främjande för de ekonomiska, sociala och kulturella rättigheterna. Idag inbegriper vårt åtagande alltså samtliga mänskliga rättigheter.

Amnestys arbete med kvinnors rättigheter
Amnestys arbete med kvinnors rättigheter har utvecklats gradvis. Första gången det omnämns mer specifikt är år 1989 då Internationella rådsmötet (ICM) uppmanar organisationen att stärka dess arbete relaterat till kvinnors rättigheter. 1991 skriver Amnesty USA en rapport som en del av ett pilotprojekt, där begreppet ”könsrelaterat våld mot kvinnor” blir introducerat i Amnestys språk.

Den ökande allmänna opinionen som belyste kvinnors mänskliga rättigheter resulterar 1995 i att Amnesty lanserar en kampanj om kvinnors mänskliga rättigheter med bland annat rekommendationer som lägger grunden för en utveckling av att arbetet med kvinnors rättigheter. Detta år markerar början av en viktig fas i Amnestys arbete med kvinnorättsfrågan.

Den första kvinnorättsgruppen bildades i Göteborg 1998 av några Amnestymedlemmar som ansåg att det fanns ett behov av särskilda grupper som kunde arbeta med det fysiska, psykiska och sexuella våld som drabbar just kvinnor. Tanken med att det behövs grupper inom Amnesty som jobbar specifikt med kvinnors rättigheter har sedan dess spritt sig över landet och idag finns det liknande grupper i Stockholm, Umeå och Uppsala.

På ICM 2001 beslutade medlemmarna att utvidga Amnestys åtagande till att omfatta grova kränkningar av mänskliga rättigheter som kan hänföras till fysisk eller psykisk integritet, åsikts- eller yttrandefrihet eller till rätten att inte bli diskriminerad. 2007 beslutade ICM med stor majoritet att vårt åtagande ska omfatta alla grova kränkningar av mänskliga rättigheter (full spectrum).

(Källor: www.amnesty.se, kampanjansvariga Katarina Bergehed samt Beslut 4HRS E, AI Canada es, Full Spectrum: Vision & Mission, 2007)

Amnesty Internationals världsomfattande kampanj Stoppa våldet mot kvinnor (SVAW) inleddes i mars 2004. Kampanjen kräver, och uppmanar män och kvinnor i kampen mot våldet, att åstadkomma förändring på såväl internationell som nationell och lokal nivå. Förändringen måste skapas av både regeringar, institutioner och enskilda individer. Internationella överenskommelser måste respekteras, lagar måste stiftas eller avskaffas och våldsutsatta kvinnor måste erbjudas stöd och skydd. Även att förebyggande arbete måste ske för att förhindra våld/kränkningar.

SVAW-kampanjen pågår fram till år 2010. De första två åren arbetade hela svenska sektionen frenetiskt med SVAW, ända ner i gräsrötterna. Kampanjen var tvingande för alla sektioner och det var första gången som Amnestymedlemmarna världen över fick arbeta på eget land i så stor utsträckning.

Idag har gräsrötternas arbete med kampanjen mer eller mindre tunnats ut. Så är det ju generellt inom Amnesty, när nyhetsvärdet är borta så minskas medlemmarnas intresse för dem. Numera konkurrerar därför SVAW-kampanjen med en rad andra – i sig viktiga kampanjer – samt gruppernas löpande arbete med aktionsfall och blixtaktioner osv. Det är nu knappt två år kvar tills kampanjen avslutas och vi befarar att intresset för könsmaktsordning och mäns våld mot kvinnor mattas av ännu mer, också när den spännande nya kampanjen Human Dignity lanseras. Vad händer då? Kommer Amnesty fortsätta ge dessa människorättskränkningar det utrymme som krävs?

I syfte att öka kunskapen om kvinnors rättigheter inom svenska sektionen, lanserades under hösten 2006 en slags ”undergrupper” till kvinnorättsgrupperna, som kallas för temagrupper för kvinnors rättigheter. En temagrupp är en arbetsgrupp som har anmält sitt intresse för att utöver sitt vanliga arbete jobba med kvinnors rättigheter. Gruppen får automatiskt alla aktioner som handlar om kvinnors rättigheter/våld mot kvinnor, oavsett land eller fokus. Idag har 20 arbetsgrupper (av sammanlagt cirka 214) valt att bli temagrupp.

Enligt sekretariatet behövs temagrupperna för att
- säkerställa att arbetet inom den globala kampanjen SVAW fortsätter.
- fler agerar på de aktioner som kvinnorättsgrupperna och landprogrammen tar fram gällande kvinnors rättigheter/SVAW.
- fler ska ha mer kunskap om kvinnors rättigheter i svenska sektionen.
- kvinnors rättigheter ska integreras och bli en självklar del av Amnestys arbete.

(Källa: Utskick från sekretariatet till specialgrupper m.fl. september 2006.)

Vi kan se varför detta initiativ togs, men är mycket kritiska till att det i dagens Amnesty är ett val att arbeta med de rättigheter som tillhör hälften av jordens befolkning. Kvinnors mänskliga rättigheter är en skyldighet för oss alla att verka för. Kvinnors rättigheter och kvinnor är inte heller ett temaområde som benämningen temagrupp innebär.

(2007: 6 602 236 753 varav 3 278 621 042 flickor och kvinnor och 3 323 615 711 pojkar och män. Källa: U.S. Census Bureau)

Vi kräver att det ska vara tvingande för alla aktiva medlemmar, på alla nivåer, att arbeta med kvinnors rättigheter. Inte ett val. Om vi ser till vårt samhälle och den svenska partipolitiken, så har det gång på gång diskuterats om samhället ska införa tvingande åtgärder för att snabbare nå jämställdhet mellan könen. Nu tycker vi att det är dags att införa tvingande åtgärder i Amnesty för att påskynda jämställdhet mellan kvinnors rättigheter och mäns rättigheter. En sådan existerar idag främst i våra styrdokument och handlingsplaner, inte ute i landet, hos den enskilde aktivisten. Säkerligen i de flesta aktivisters värdegrund, men inte i det faktiska arbetet.

Det ska inte vara mindre viktigt att arbeta med kvinnors rättigheter och det ska inte vara något som främst kvinnorättsgrupperna ansvarar för. Kvinnors mänskliga rättigheter ska vara en naturlig del i vårt arbete och åtagande, inte ett slags undantag.

Vi ser ett stort behov av att fler utbildar sig inom kvinnors rättigheter, för att de integreras och bli en självklar del av Amnestys arbete. Därför föreslår vi att Amnesty börjar utbilda medlemmar (både kvinnor och män) att bli ambassadörer för kvinnors rättigheter, som ett informatörsnätverk knutet till kvinnorättsgrupperna. Ambassadörerna kan få en egen utbildning, i likhet med Amnestys ledarskapsutbildning, och deras uppdrag blir att åka ut i rörelsen och internutbilda alla medlemmar.

Vi måste arbeta med siktet inställt på att Amnesty ska vara en organisation där mäns och kvinnors rättigheter är jämställda – inte bara i åtagande och vision utan även i det faktiska arbetet. Vi vill att detta arbete ska skyndas på. Kvinnor stympas, våldtas, dödas, kränks runt om i världen och kan inte vänta!

Förslag till beslut:

att ge styrelsen i uppdrag – eller tillsätta en arbetsgrupp – att utarbeta en policy för svenska sektionen av Amnesty International som tydligt uttrycker att kvinnors rättigheter är en självklar del i Amnestys arbete, och att arbetet med kvinnors rättigheter är allas ansvar – inte bara dem som väljer det. Kvinnors rättigheter ska inte särbehandlas eller diskrimineras i aktivistens faktiska arbete

att ge styrelsen i uppdrag att tillsätta en arbetsgrupp som ser över dagens arbetsmaterial såsom aktionsfall, blixtaktioner, temaaktioner osv. så att de kränkningar som kvinnor utsätts för, på sikt tas upp i lika stor utsträckning, i linje med det utvidgade åtagandet.

att Amnesty ska utbilda ambassadörer för kvinnors rättigheter med uppdrag att internutbilda medlemmarna för att integrera kvinnors rättigheter i Amnesty fullt ut.

Maria Lohe, kvinnorättsgruppen i Stockholm
Vivian Saucedo-Hildebrand, kvinnorättsgruppen i Stockholm
Marie Androv, kvinnorättsgruppen i Stockholm
Sara Berggren, kvinnorättsgruppen i Stockholm
Lotta Jagefjord, kvinnorättsgruppen i Stockholm
Jonna Millroth, kvinnorättsgruppen i Stockholm
Lina Ahlrup, kvinnorättsgruppen i Stockholm
Camilla Reuterswärd, kvinnorättsgruppen i Uppsala
Josefin Baecklund, kvinnorättsgruppen i Uppsala
Linnea Classon, kvinnorättsgruppen i Göteborg
Åsa Vildblomma, kvinnorättsgruppen i Göteborg
Maria Dorrian, kvinnorättsgruppen i Umeå
Saasha Metsärantala, kvinnorättsgruppen i Umeå

Styrelsens yttrande:

Styrelsen delar motionärernas syn på Amnestys historia när det gäller frågor kring de kränkningar som främst drabbar kvinnor. Amnesty delar den historien med FN och andra organisationer som arbetar för mänskliga rättigheter. Vi har traditionellt tenderat att främst arbeta med kränkningar som oftast drabbar män.

Den pågående kampanjen Stoppa våld mot kvinnor (SVAW) har varit ovärderlig för Amnestys strävan mot att bli en organisation som arbetar för alla människors mänskliga rättigheter. Att öka förståelsen för hur könsbaserat våld kränker och begränsar kvinnors mänskliga rättigheter har varit och är en viktig utveckling för Amnesty såväl som för andra organisationer som arbetar för mänskliga rättigheter. SVAW har bidragit till att arbetet mot kränkningar av mänskliga rättigheter som särskilt drabbar kvinnor integrerats på bättre sätt än tidigare bland annat i kampanjen Control Arms och i arbetet på länder som Sudan (Darfur) och Irak.

Kvinnors rätt till hälsa (inklusive sexuella och reproduktiva rättigheter) och diskriminering på grund av kön är framträdande delar i nästa globala kampanj som vi tills vidare kallar Human Dignity. I arbetet med detta involveras inte bara kvinnorättsgrupperna utan även ESK-gruppen och Hälso- och sjukvårdsgruppen. Utbildning av medlemmarna har varit en viktig del av SVAW och ges även inom ramen för Amnestyakademien. Genom informatörsnätverket Sneställt har vi nått tusentals elever och skolpersonal runt om i landet och diskuterat våld, kön och makt med dem.

Vi kan inte slå oss till ro med att Amnestys medvetenhet om könsbaserade kränkningar och om vår tidigare genusblindhet har ökat genom SVAW. Det är ett ständigt pågående arbete att se till att dessa frågor inte nedprioriteras. Styrelsen anser att det är positivt att medlemmar även i fortsättningen kan välja att fördjupa sig i könsbaserade kränkningar av mänskliga rättigheter i så kallade temagrupper. Denna möjlighet innebär inte att dessa brott mot mänskliga rättigheter är mindre viktiga – tvärtom. Vi behöver ett genusperspektiv i all vår verksamhet, vilket årsmötet också beslutat om i vår mångfaldspolicy.

Styrelsen delar motionens anda. Vi behöver arbeta hårt framöver för att inte tappa bort genusperspektivet igen för att SVAW fasas ut och ersätts med andra kampanjer. Vi avstyrker ändå motionen. Kvinnors rättigheter är mänskliga rättigheter och det finns ingen möjlighet att välja bort att arbeta med dessa. I det material som produceras av den svenska sektionen ska ett genusperspektiv finnas med. Det material som kommer från det Internationella sekretariatet (såsom aktionsfall) kan vi inte påverka. Däremot kommer den svenska sektionen att fortsätta arbeta för ett genusperspektiv även internationellt och vi är inte ensamma i den strävan. Arbetet med utbildning av medlemmarna i frågor som rör könsbaserade kränkningar kommer att fortsätta.

Styrelsen avstyrker motionen.

1.6 Diskrimineringsombud inom svenska sektionen - förslag från styrelsen

Förslag till beslut:
att styrelsen uppdras att med start 2008 utse två diskrimineringsombud för en tid av ett år enligt nedanstående riktlinjer.
att styrelsen uppdras att göra denna funktion väl känd bland medlemmarna.

Bakgrund
Inspirationen till förslaget om ett eller flera diskrimineringsombud inom Amnesty är det system som finns på Internationella rådsmöten (ICM) med ombud som tar emot klagomål gällande kränkande behandling och diskriminering under mötet. Dessa ombud hanterar situationen på plats genom medling och konfliktlösning.

Årsmötet 2005 gav styrelsen i uppdrag att utarbeta förslag till riktlinjer för en intern klagomålshantering och ombudsman avseende diskriminering och kränkning och återkomma till årsmötet 2007. Det system som styrelsen föreslog årsmötet 2007 ansågs alltför komlicerat och omfattande. Styrelsen fick därför i uppdrag att återkomma med ett förenklat förslag till årsmötet 2008.

Riktlinjer för diskrimineringsombud
Syftet med diskrimineringsombud inom svenska Amnesty är att främja ett arbetsklimat inom organisationen som är fritt från diskriminering och kränkningar. Syftet är också att visa att Amnesty tar upplevelser av kränkningar på allvar och inte tolererar diskriminering och kränkningar inom organisationen.

Diskrimineringsombuden
1. ska delta vid sektionens aktivistseminarium och årsmöte
2. kan i mån av tid delta i andra medlemsmöten i sektionen om de blir inbjudna
3. har som uppgift att bidra till ett inkluderande mötesklimat och att klargöra att diskriminering och kränkande behandling inte tolereras inom Amnesty
4. ska bidra till konfliktlösning i enskilda fall och i särskilt svåra fall lyfta frågan till sektionens styrelse
5. ska kunna svara på frågor från olika delar av rörelsen kring diskrimineringsfrågor och konfliktlösning och bidra som rådgivare vid behov
6. ska under det första året dokumentera sitt arbete och rapportera till styrelsen om sina erfarenheter av diskriminering och kränkningar inom rörelsen

En utvärdering bör göras som visar både på hur ombuden kunnat genomföra sitt uppdrag, vilken nytta de kunnat göra för rörelsen och vilket behov de uppfyllt. Utifrån utvärderingen kan styrelsen föreslå åtgärder som ytterligare kan bidra till den inkluderande och demokratiska organisation vi vill ha.

Tillsättning av diskrimineringsombud
Vi föreslår att två diskrimineringsombud utses av styrelsen på en period av ett år. Kandidaterna ska ha kunskap om och erfarenhet av frågor kring antidiskriminering och konfliktlösning och tillsättningen ska sträva efter en jämn könsfördelning och etnisk mångfald.

1.7 Stadgeändring: § 1 Vision och åtagande - förslag från styrelsen

Bakgrund
Det internationella rådsmötet (ICM) 2007 fattade beslutet att ändra formuleringen av Amnesty Internationals "vision and mission" till följande:

Amnesty International’s vision is of a world in which every person enjoys all of the human rights enshrined in the Universal Declaration of Human Rights and other international human rights instruments. In pursuit of this vision, Amnesty International’s mission is to undertake research and action focused on preventing and ending grave abuses of these rights.

(Decision 4 Full Spectrum Approach: Vision and mission)

I enlighet med detta beslut bör den svenska sektionens stadgar ändras så att de överensstämmer med de internationella vad gäller vision och åtagande.

Förslag till förändring
Nedan följer styrelsens förslag på förändring av svenska sektionens stadgar, § 1 Vision och årtagande. Tillägg anges i kursiv stil. Borttagen text är genomstruken.

1. VISION OCH ÅTAGANDE
Amnesty Internationals vision är en värld där varje människa åtnjuter alla de mänskliga rättigheter som ingår i FNs allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna och andra internationella normer för mänskliga rättigheter. I sin strävan att uppnå denna vision åtager sig Amnesty International att utreda och agera för att förhindra och göra slut på allvarliga kränkningar av dessa rättigheter.

I sin strävan att uppnå denna vision åtager sig Amnesty International att, inom ramen för sitt arbete att främja alla mänskliga rättigheter, utreda och agera med tyngdpunkt på att förhindra och göra slut på allvarliga kränkningar av rätten
- till fysisk och psykisk integritet
- till åsikts- och yttrandefrihet
- att inte bli diskriminerad.

Sektionsstyrelsen föreslår årsmötet 2008

att anta ovanstående förändring av den svenska sektionens stadgar avseende paragraf 1 Vision och åtagande.

1.8 Riktlinjer för valberedningen - förslag från styrelsen

Valberedningen har till uppgift att föreslå kandidater till olika förtroendeuppdrag som ska väljas på årsmötet. Det har hittills varit oklart vem som beslutat om de riktlinjer som valberedningen arbetat efter och vem som ansvarar för att dessa hålls aktuella. Den senaste versionen av valberedningens riklinjer är från 2001 och det framgår inte av dessa riktlinjer vem som beslutat om dem och vem som har rätt att göra ändringar i dem.

De senaste åren har kraven på frivilligorganisationer ökat, bland annat när det gäller villkor för att kunna ha ett 90-konto. Enligt FRII:s (Frivilligorganisationernas Insamlingsråd, som kontrollerar 90-konton) kvalitetskod finns det krav på att en valberedning ska ha riktlinjer att arbeta utifrån och att dessa bland annat ska innehålla en punkt gällande kreditupplysning för kandidaterna.

För att tydliggöra riktlinjernas demokratiska status och samtidigt efterleva FRII:s krav beslutade styrelsen på sitt septembermöte 2007 att ta fram ett förslag till riktlinjer i samarbete med valberedningen. Förslaget skulle presenteras för årsmötet 2008. Styrelsen och valberedningen har dock inte kunnat enas kring ett gemensamt förslag. Här presenteras styrelsens förslag till riktlinjer. De ursprungliga riktlinjerna bifogas.

Valberedningen har en viktig funktion i en organisations demokrati. Styrelsen anser därför att det är av stor vikt att valberedningens arbete kännetecknas av transparens och regleras av medlemmarna genom årsmötet. Det är viktigt att varken styrelsen eller valberedningen hädanefter ges något särskilt inflytande över dessa riktlinjer och vi föreslår därför att det ska vara årsmötet som framöver äger riktlinjerna och beslutar om eventuella förändringar av dessa.

Styrelsen föreslår årsmötet besluta:

att anta riktlinjer för valberedningen enligt förslaget nedan.

Riktlinjer för valberedningen i den svenska sektionen av Amnesty International

1. Valberedningens uppdrag
Valberedningen ska lägga fram förslag på kandidater till stadgeenliga val, eller val föranledda av årsmötesbeslut till den svenska sektionens årsmöten och extra medlemsmöten. Val som är följd av förväntade stadgeändringar ska också förberedas, men inga namnförslag ska skickas ut i förväg.

De förtroendeposter som ska tillsättas vid svenska sektionens årsmöte framgår av stadgarnas §6.5, nämligen: sektionsstyrelse, fondstyrelse, granskningskommitté och revisorer.

2. Tillsättning av valberedningen
Distriktsombuden lägger fram förslag på valberedning till årsmötet. Enligt stadgarnas §6 ska årsmötet välja en valberedning bestående av tre ordinarie ledamöter och tre suppleanter. Valberedningen utser själv sammankallande i samband med sitt konstituerande möte.

Valberedningens ledamöter erbjuds varje år en utbildning med fokus på rekrytering, gruppsammansättning och mångfald. Utbildningen erbjuds även till lokala valberedningar inom svenska sektionen. Utbildningen tillhandahålls genom sekretariatet.


3. Valberedningens arbete
Valberedningen är beslutför då tre ordinarie ledamöter alternativt suppleanter är närvarande. Om det krävs ska beslut fattas genom enkel majoritet. Det förväntas att suppleanterna närvarar vid valberedningens möten också då samtliga ordinarie ledamöter är närvarande. Samtliga ordinarie ledamöter och suppleanter kallas därför till mötena.

Justerade protokoll ska upprättas vid valberedningens konstituerande möte samt vid det möte då förslaget till förtroendevalda beslutas. Minnesanteckningar från andra möten betraktas som arbetsmaterial och ska inte delges utomstående.


4. Valberedningens urvalsprocess
Valberedningen ska genom en systematisk arbetsprocedur ta kontakt med organisationen, bl a distrikt och grupper, för att efterlysa nomineringar av kandidater för förtroendeuppdrag. Nomineringar till valberedningen efterfrågas också i Amnesty Press, Grupptrycket och på de interna medlemssidorna på webben. Valberedningen är i sitt förslag inte bunden till inkomna nomineringar och förslag.

Valberedningen ska varje år genom kontakter med Amnestyfondens styrelse, Granskningskommittén och sektionsstyrelsen efterfråga kompetenser och erfarenheter som behövs inför det kommande arbetsåret. Valberedningen ska också ta del av resultatet av den årliga utvärdering som skett inom respektive styrelse.

Valberedningen ska i sitt förslag eftersträva mångfald. Dels gällande faktorer såsom kön, ålder och etnisk bakgrund. Dels i form av erfarenheter och kunskaper, såsom kunskap om Amnestys åtagande, mänskliga rättigheter, erfarenhet från skilda nivåer i sektionens organisation och erfarenhet från andra organisationer och näringsliv samt erfarenhet av ekonomistyrning, organisationsutveckling och ledarskap. Valberedningen ska i sitt förslag följa internationella direktiv, riktlinjer inom samverkansorganisationer såsom FRII och SFI, samt riktlinjer antagna av svenska sektionen, t ex mångfaldspolicyn.

Samtliga kandidater, såväl till nyval som till omval, intervjuas av valberedningen enligt en fastlagd mall antingen vid ett personligt möte eller per telefon. Valberedningen bör efterfråga ett personligt brev, cv samt referenser från kandidaten. Valberedningen inhämtar även information från samtliga personer i den aktuella styrelsen samt från generalsekreteraren.


5. Information till kandidaterna
Valberedningen ska upplysa respektive kandidat om att kreditupplysning kommer att inhämtas om personen blir vald. Denna information ska valberedningen även ge personer som kandiderar utanför valberedningens förslag.

Samtliga kandidater ska ta del av arbetsordning, arbetsbeskrivning och/eller riktlinjer för respektive uppdrag. Samtliga kandidater ska också uppmuntras att ta kontakt med någon representant i respektive styrelse för att få veta mer om vad det praktiska arbetet innebär.


6. Valberedningens förslag
Valberedningens förslag redovisas för sektionens styrelse i samband med styrelsens marsmöte. Övriga nomineringar som valberedningen inte upptagit i sitt förslag men som kvarstår som kandidater till årsmötet redovisas också. Valberedningens förslag ska uppta lika många kandidater som valet avser.

Förslaget med kandidater samt övriga till valberedningen inkomna nomineringar som kvarstår som kandidater till årsmötet överlämnas i ett färdigt dokument med foton till sektionsstyrelsens sekreterare som ansvarar för att materialet skickas ut med årsmöteshandlingarna. Valberedningens riktlinjer bifogas valberedningens förslag i årsmötesutskicket. Presentationen bör omfatta:

a. persondata
b. Amnestyerfarenhet
c. andra erfarenheter och kompetenser som kan vara till nytta för arbetet
d. relevanta yrkeserfarenheter.

7. Valens genomförande
Årsmötets presidium ansvarar för valens genomförande. Rutinerna kring valen är reglerade i årsmötets arbetsordning.

Vid årsmöte eller extra medlemsmöte ska valberedningen före valet muntligt presentera sina kandidater, både omval och nyval. I samband med att valberedningen presenterar sitt förslag för årsmötet lämnas en redogörelse för hur arbetsprocessen har sett ut. Övriga kandidater presenteras på liknande sätt av förslagsställaren. Medlemmar kan också föra fram ytterligare kandidater till presidiet före en tidpunkt som angivits i kallelsen. Även i detta fall presenteras kandidaterna av förslagsställaren.

Vid pläderingen för kandidater ska valberedningen och övriga förslagsställare tala för sina respektive förslag. Innan valet sker ska deltagarna i mötet ges tillfälle att ställa frågor till kandidaterna.


8. Förändringar av riktlinjerna
Dessa riktlinjer är antagna av sektionens årsmöte. Eventuella ändringar i dessa riktlinjer kan föreslås av samtliga medlemmar och förtroendevalda organ i organisationen. Förändringsförslag läggs fram till årsmötet i form av motion eller förslag.

    Bilaga: Valberedningens riktlinjer från 2001 – ORG 53/071/2001

    Riktlinjer för valberedningen i den svenska sektionen av Amnesty International

    Riktlinjer för valberedningen i den svenska sektionen av Amnesty International

    1. Valberedningen skall lägga fram förslag på kandidater till stadgeenliga val, eller val föranledda av årsmötesbeslut till den svenska sektionens årsmöten och extra medlemsmöten.

    2. De förtroendeposter som skall tillsättas vid svenska sektionens årsmöte framgår av stadgarnas §6.5, nämligen: sektionsstyrelse, fondstyrelse, granskningskommitté och revisorer.

    3. Valberedningens förslag samt en förteckning över till valberedningen inkomna nomineringar överlämnas till sektionens styrelse. Justerade protokoll skall föras vid valberedningens konstituerande möte samt inför val. Vid valberedningens övriga möten skall minnesanteckningar föras. Valberedningens förslag skall uppta lika många kandidater som valet avser.

    4. Förslaget med kandidater samt övriga till valberedningen inkomna nomineringar skall skickas ut med årsmöteshandlingarna. Val som är följd av förväntade stadgeändringar skall också förberedas, men inga namnförslag skall skickas ut i förväg.

    5. Distriktsombuden lägger fram förslag på valberedning till årsmötet. Enligt stadgarnas § 6 skall årsmötet välja en valberedning bestående av tre ordinarie ledamöter, varav en sammankallande och tre suppleanter.

    6. Valberedningen är beslutsför då tre ordinarie ledamöter alternativt suppleanter är närvarande. Om det krävs skall beslut fattas genom enkel majoritet. Det är önskvärt att suppleanterna närvarar vid valberedningens möten också då samtliga ordinarie ledamöter är närvarande. Samtliga ordinarie ledamöter och suppleanter kallas till mötena.

    7. Valberedningen skall genom kontakter med distrikt och grupper samt med enskilda medlemmar efterlysa nomineringar av kandidater för förtroendeuppdrag. Valberedningen är i sitt förslag inte bunden till inkomna nomineringar. Valberedningen bör i sitt förslag eftersträva att följande kompetenser är representerade i styrelsen:
    - erfarenhet från skilda nivåer i sektionens organisation
    - kontinuitet
    - kunskap om Amnestys åtagande och mänskliga rättigheter
    - professionell kompetens som årligen preciseras av styrelsen
    Dessutom bör man eftersträva en rimlig fördelning avseende kön, ålder och geografisk hemvist.

    8. Alla kandidater bör intervjuas av någon medlem i valberedningen enligt en fastlagd mall antingen vid ett personligt möte eller per telefon. Valberedningen bör ha möjlighet att efterfråga referenser från kandidaten. Samtliga kandidater bör få ta del av arbetsordning, arbetsbeskrivning och/eller riktlinjer för respektive uppdrag.

    9. Inför årsmöte och i förekommande fall extra medlemsmöte skall kandidaterna skriftligen presenteras i ett utskick till alla mötesdeltagare. Presentationen bör omfatta:
    - persondata
    - Amnesty-erfarenhet
    - andra erfarenheter som kan vara till nytta för arbetet
    - relevanta yrkeserfarenheter.
    Vidare skall alla andra till valberedningen inkomna nomineringar anges.

    10. Vid årsmötet eller extra medlemsmötet skall valberedningen före valet muntligt presentera sina kandidater. Övriga kandidater skall presenteras på ett likartat sätt.

    11. De nomineringar som inte upptagits i valberedningens förslag kvarstår som kandidater vid mötet. Medlemmar kan också föra fram ytterligare kandidater till presidiet före en tidpunkt som angivits i kallelsen. Presentation skall i dessa bägge fall göras av förslagsställaren.

    12. Vid pläderingen för kandidater skall valberedningen och övriga förslagsställare tala för sina respektive förslag.

    13. Innan valet sker skall deltagarna i mötet ges tillfälle att ställa frågor till kandidaterna.


    MOTIONER OCH FÖRSLAG

    Beredningsgrupp 2

    2.1 Om värvning av pensionärer - motion

    Svenska Amnesty har under en följd av år bedrivit en i många avseenden framgångsrik verksamhet med att värva ungdomar. Dessvärre är genomströmningen väldigt stor inom den här kategorin av medlemmar, beroende på att de ganska snart byter studieort eller avslutar sina studier och får ett jobb någon annanstans. Stickprov tyder på att unga medlemmar i genomsnitt förblir aktiva i tre år, ofta ännu kortare tid på orter utan universitet eller högskola. I bästa fall kommer de tillbaka till Amnesty senare i livet eller fortsätter de som stödjande medlemmar.

    Samtidigt visar erfarenheten att en nybliven pensionär håller som aktiv medlem i mer än åtta år. Särskilt i kommuner med bara en Amnesty-grupp är det för kontinuitetens skull ofta en fördel att ha lokala grupper med en blandning av unga och gamla, bland annat därför att de äldre som regel är bofasta. En rimlig målsättning är att ha minst tre äldre medlemmar i varje lokal grupp. Ett förslag om att framställa en folder för att värva nyblivna pensionärer har därför framförts vid budgetmötet, där det möttes med en viss munterhet och välvillig häpnad över landsortens arbetsvillkor. Men någon folder blev det inte.

    Årsmötet föreslås besluta

    ATT sektionen producerar en folder för att värva nyblivna pensionärer,

    ATT alla grupper får en handledning i hur man kan kontakta pensionärer och pensionärs-organisationer,

    ATT den handledningen också innehåller råd om hur man kan lägga upp verksamheten och på bästa sätt utnyttja de nya medlemmarnas erfarenheter och kunskaper.

    Grupp 168, Laholm

    Styrelsens yttrande:

    Jämfört med åldersstrukturen hos Sveriges befolkning är vi något underrepresenterade i ålderssegmentet 65-79 år (10 % mot Sveriges 12 %) och något överrespresenterade i åldern 18-24 år (10 % mot Sveriges 8 %). Strävan efter att vår medlemskår ska präglas av mångfald är ett viktigt arbete i den svenska sektionen liksom internationellt.

    Sedan i januari finns en anställd mångfaldssamordnare i den svenska sektionen med uppgift att både kartlägga och bidra till mångfaldsarbetet. Ålder är en faktor i det arbetet. Att på årsmötet besluta om fokus på en speciell grupp menar vi är att föregå mångfaldsarbetet. Styrelsen uppmanar däremot motionärerna att sprida tips och idéer inom rörelsen om att rikta sig till gruppen äldre. Arbetet med ungdomar (upp till 25 år) är ett område som Amnesty International beslutat att prioritera internationellt och därför även i den svenska sektionen.

    Styrelsen anser även att beslutsförslagen i motionen är av väl operativ karaktär. Hur sekretariatet arbetar praktiskt är en fråga för generalsekreteraren. De frågor som styrelsen och årsmötet diskuterar bör vara av policykaraktär.

    Styrelsen yrkar på att motionen avslås.

    2.2 Om ett barnvänligt Amnesty - motion

    Svenska Amnestys aktiva medlemmar har en åldersfördelning dominerad av unga och gamla, medan det är mycket glest i mellanskiktet. Det har funnits ansträngningar att råda bot på det här. En numera nedlagd grupp som nästan enbart bestod av unga mammor löste problemet genom att ta med sig småbarnen till månadsmötena och ha saker för dem att syssla med. Under en följd av år fanns det också en barnavdelning vid sektionens årsmöten, med kunnig personal som tog hand om medföljande småbarn. I början av 90-talet talades det om en målsättning med minst en Amnesty-grupp i varje kommun med över 15.000 invånare. Trots en betydande uppryckning under senare år är vi nu längre från det målet än vi var för 15 år sedan. Vi anser att värvningen av nya medlemmar i högre grad bör inriktas på att värva aktiva medlemmar, och att vi då särskilt bör inrikta oss på de ålderskategorier som nu är klart underrepresenterade i sektionen, samt att vi på olika sätt bör underlätta deras deltagande. Vi föreslår därför att styrelse och sekretariat initierar en grupp av frivilliga och intresserade som utarbetar ett program och en folder för ett barnvänligt Amnesty. Ingen ska behöva hindras från ett aktivt Amnesty-arbete på grund av problem med barnpassningen.

    Årsmötet föreslås besluta

    ATT Grupptrycket och AmnestyPress ska efterlysa intresserade medlemmar som åtar sig att gemensamt utforma ett program för ett barnvänligt Amnesty,

    ATT information går ut till alla grupper om hur man bäst kan anordna barnvänliga möten – till exempel genom att ha ett insamlat förråd av legobitar, barnböcker, leksaker och en roterande turlista för barnpassningen,

    ATT vi återupptar verksamheten med barnavdelningar vid våra årsmöten.

    Grupp 168, Laholm

    Styrelsens yttrande:

    Det är en bra idé med barnpassning på årsmöten. Styrelsen välkomnar alla idéer som gör det möjligt för fler grupper av människor att delta i årsmötet. Vi tycker dock att det inte behövs något årsmötesbeslut för detta. Däremot är det ett bra förslag som lämpligen överlämnas till nästa årsmötesarrangör.

    Styrelsen yrkar på att motionen avslås.

    2.3 Om utveckling av de frivilligas insatser - motion

    Svenska Amnestys sekretariat har trots begränsade resurser gjort ett utmärkt arbete under en följd av år. De anställda förtjänar i många fall ett mer aktivt stöd från distrikt och grupper. Alltför mycket av de anställdas tid och kraft går nu åt till att skicka ut påminnelser och uppmaningar till grupperna om att fullgöra olika åtaganden, som att betala årsavgifter, meddela adressändringar och rapportera verksamheter. En uppstramning av rutinerna bör ske på distriktsnivå och genom insatser av aktiva medlemmar. En grundregel bör vara att allt arbete som kan utföras av frivilliga, och där det finns möjlighet att värva frivilliga krafter, det bör också utföras av frivilliga eller i samarbete mellan anställda och frivilliga. Det här gäller även sådant som utformningen av kampanjer, där det vore en fördel om medlemmar i distrikten tidigt fick insyn i planeringen och möjlighet att påverka upplägget. Med en sådan ordning skulle man kunna få en bättre anpassning till förhållandena på mindre orter än vad som blir fallet då man anlitar Stockholmsbaserade konsulter. I distriktet Skåne/Blekinge finns redan en aktivistgrupp som arbetar med den lokala utformningen av kampanjer. Från andra distrikt kunde det räcka med en enda representant som fick möjlighet att delta i planeringen. Det här kräver inga sammandragningar med central mötesverksamhet utan bör kunna skötas genom kontakter per e-post. Vi bör också hålla fast vid och om möjligt vidareutveckla systemet med utlokaliserade verksamheter, som exempelvis de regionala kontoren och försäljningsverksamheten i Lund.

    Årsmötet föreslås besluta

    ATT uppdra åt styrelsen att verka för utvecklingen av en struktur där vi i högre grad tar tillvara och utvecklar möjligheterna till frivilliga insatser från medlemskåren,

    ATT styrelsen aktivt försöker värva medlemmar som kan ingå i referensgrupper för stöd till sekretariatets verksamhet, och därigenom minska behovet att anlita utomstående konsulter,

    ATT styrelsen tar initiativ till en folder som ger medlemmar, grupper och distrikt en vägledning om hur vi tillsammans bättre kan utnyttja de möjligheter som har öppnats genom tillkomsten av e-post och webbsidor.

    Grupp 168, Laholm

    Styrelsens yttrande:

    Vi instämmer med motionären om vikten av att våra frivilligkrafter används på bästa sätt. Aktiva medlemmar är en av de faktorer som gör Amnesty unikt. Styrelsen vill därför arbeta vidare för att skapa bästa möjliga relation mellan aktiva medlemmar och sekretariatet för att uppnå synergieffekter och undvika dubbelarbete. En sådan relation förutsätter en ömsesidighet – sekretariatet behöver bli bättre på att samarbeta med aktivister och aktivisterna behöver bli bättre på att kontakta sekretariatet och använda de resurser som finns där.

    Redan nu finns initiativ som Uppdragstrumman och Utmaningen, se medlemssidorna. Där läggs uppdrag och uppgifter ut för aktiva medlemmar att ta på sig. Detta är ett sätt att ta tillvara aktivisters kompetens och lust att bidra till sektionens arbete och en form av utlokalisering av verksamheter. Sekretariatet kommer även att se över sektionens webbsidor i samband med att dessa får nytt utseende.

    Styrelsen kommer också att se över hur vi är organiserade för att om möjligt förbättra strukturen och frigöra energi till aktivism. Arbetet för att vi gemensamt ska kunna redovisa vår ekonomi är en del i denna diskussion.

    De två sista att-satserna anser styrelsen vara allt för operativa. Hur sekretariatet arbetar praktiskt är en fråga för generalsekreteraren. De frågor som styrelsen och årsmötet diskuterar bör vara av policykaraktär. Att vi vill ha en bättre kommunikation mellan medlemmar och sekretariat och bättre utnyttja frivilliga krafter är en policyfråga. Att detaljstyra hur detta ska ske är generalsekreterarens uppgift.

    Styrelsen yrkar på att motionens första att-sats bifalles och att de sista två att-satserna avslås.

    2.4 Motion gällande information - motion

    Att all information som gäller icke aktivister blir lättare att få tillgång till.

    Att material till aktivister blir lättare att få tillgång.

    Att lösenordet till de interna sidorna blir lättare att använda.

    Att pdf-filer ändras till att alltid vara word-filer för att vi synskadade, skall få lättare tillgång till material.

    Att alla tidningar blir tillgängliga för oss funktionshindrade.

    Att det blir lättare att komma åt de interna sidorna för mig som synskadad.

    Jonas Peterson, medlem

    Styrelsens yttrande:

    Styrelsen instämmer med motionären om vikten av att göra information tillgänglig för alla medlemmar. Det är en viktig fråga som gäller demokrati och mångfald. De specifika att-satserna i motionen är dock operativa och i några fall inte möjliga att genomföra. Lösenordet till medlemssidorna tas fram ur ett IT-säkerhetsperspektiv. Det är heller inte lämpligt att publicera Word-dokument på webben. Sekretariatet undersöker dock mer flexibla och användarvänliga lösningar än pdf-dokument.

    För många år sedan gavs Amnesty Press ut som taltidning. Det utgick då ett statligt stöd för denna typ av utgivning. Reglerna för statligt stöd inom Amnesty omöjliggör nu att vi tar emot ett sådant stöd. En första sondering visar att det skulle kosta ca 50 000 kr/år (inkl moms) att ge ut Amnesty Press som en taltidning med fem nummer till 100 personer.

    Styrelsen kommer att prioritera frågan om tillgänglig information framöver. Medlemssidorna ska göras om och kommer i samband med det att bli mer tillgängliga även för synskadade.

    Styrelsen föreslår därför en alternativ lydelse av motionens förslag till beslut:
    Att styrelsen uppdras att se över all elektronisk information med målet att den ska vara lätt tillgänglig för alla medlemmar, även personer med funktionshinder.

    2.5 Motioner till årsmötet - motion

    Vid årsmöten ska motioner behandlas, ibland är det oklart vad motionären menar eller det feltolkas vilket innebär att den diskussion som ska ske i grupper och distrikt innan årsmötet, kan vara onödig eller svår om motionen feltolkas. Det vore önskvärt att få möjlighet till att fråga motionären innan årsmötet för att få klarhet och förtydliganden. Det kan ske via ett e-post eller telefonsamtal till motionären, men för att fler ska kunna ta del av denna ”frågestund” borde det finnas möjlighet att följa det på hemsidan.

    Vi föreslår årsmötet besluta

    att styrelsen får i uppdrag att se över en teknisk lösning för att motioner till årsmötet 2009 finns på hemsidan med möjlighet till dialog/chat med motionären.

    För distrikt Gästrikland-Dalarna, Åsa Jacobs, distriktombud

    Styrelsens yttrande:

    Redan till detta årsmöte har motionerna funnits på medlemssidorna med möjlighet att diskutera dem. Styrelsen anser därför att det som motionären önskar redan är genomfört. Styrelsen åtar sig att se till att informationen om denna möjlighet blir mer spridd framöver.

    Styrelsen anser motionen besvarad.

    2.6 Förtryckta medlemskort - motion

    Vid senaste budgetmötet var frågan aktuell om vilka är det som samlar in pengar i Amnestys namn. Ett flyktingombud som besökte en flykting i häkte, blev tillfrågad om hon kunde bevisa att hon kom från Amnesty, vilket hon inte kunde göra. När vi skramlar på stan eller besöker polisen eller annan myndighet för att söka tillstånd eller etablera kontakt i Amnestys namn, så finns inget sätt att bekräfta att vi gör det på Amnestys uppdrag.

    Vi föreslår årsmötet besluta

    att alla medlemskort är förtryckta med namn och medlemsnummer, för att vi ska kunna bevisa vårt medlemskap när det efterfrågas eller

    att tryckta kort kan beställas från sekretariatet, eller

    att aktiva i grupper får förtryckta kort när gruppsekreterare skickar in listor på medlemmar.

    För distrikt Gästrikland-Dalarna, Åsa Jacobs, distriktombud

    Styrelsens yttrande:

    Att trycka medlemskort med personuppgifter till alla våra medlemmar bedömer styrelsen som alltför kostsamt. I det fall en medlem uppträder offentligt i Amnestys namn, till exempel vid bössinsamling, så räcker legitimation. Det finns då en möjlighet att ringa sekretariatet för att kontrollera om personen verkligen är medlem i Amnesty.

    I det fall en medlem agerar i en särskild situation, till exempel som flyktingombud, finns det möjlighet att vända sig till sekretariatet och få ett personligt intyg. Styrelsen anser dessutom att denna rutin är bättre då intyget kan utfärdas till en specifik grupp eller person inom Amnesty, till exempel flyktingombud. Informationen till medlemmarna om denna möjlighet behöver bli bättre.

    Styrelsen yrkar på att motionen avslås.

    2.7 Kampanjer, kampanjmaterial och datummärkning - motion

    Vi i grupp 59 i Örebro vill uppmärksamma årsmötet och sekretariatet på ett återkommande problem för många av Amnestys grupper, framför allt utanför storstadsregionerna. Vår grupp ser mycket positivt på många av de kampanjer som Amnesty International och den svenska sektionen drivit de senaste åren. Påtagligt många av de kampanjer som genomförts har dock haft ett mycket kort tidsspann, exempelvis Amnestys senaste kampanj med flyktingtema till stöd för UNHCR:s arbete. Dessa kampanjer verkar mer anpassade för enskilda aktivister och/eller de grupper med många aktiva och som har möten och aktiviteter ofta. Vi i grupp 59 ser kampanjer som en mycket bra form för oss att arbeta men eftersom vi träffas en gång i månaden så hinner vi i vissa fall bara diskutera en aktuell kampanj en gång innan den ska avslutas. Dessutom går informationen om kampanjen ofta ut väldigt tätt inpå kampanjstart. Det känns tråkigt att inte hinna med att ansluta sig till kampanjer vi gärna skulle ha arbetat längre med. Däremot är vi mycket positiva till kampanjer såsom Stoppa våldet mot kvinnor där vi hann med en rad aktiviteter såsom utställningar, ljusmanifestationer, paneldebatter och enkätundersökningar.

    Vi anser därför att sekretariatet och styrelsen bör tänka särskilt på gruppernas arbetssätt när kampanjer planeras och schemaläggs, samt hur materialet ser ut.

    Vi föreslår att sekretariatet och styrelsen även bör ta fram kampanjer med slagkraftigt material som passar för ett mer långsiktigt arbete, särskilt ute i grupperna. För att Amnestys arbete ska fungera så smidigt som möjligt anser vi att det generellt behövs en bättre framförhållning vad gäller kampanjstart och avslut.

    Vi föreslår att sekretariatet och styrelsen bör arbeta med att ta fram allmänt och långsiktigt material i form av affischer och broschyrer som kan användas vid flera tillfällen under längre tid, såsom material till utställningar och liknande som inte märks upp för en särskild kampanj. Det kan exempelvis röra några av Amnestys mer traditionella frågor såsom tortyr, dödsstraff eller samvetsfångar.

    Vi föreslår att allt material datummärks och att sekretariatet via förslagsvis hemsidan meddelar vilket material som bör kastas. Det handlar om trovärdighet att ha ett relevant och aktuellt material när vi får frågor från medlemmar, potentiella medlemmar och andra kontakter.

    Grupp 59, Örebro

    Styrelsens yttrande:

    Det är viktigt att samtliga aktivister får kännedom om kampanjers resultat samt huruvida vissa materialenheter är inaktuella. Detta är något som kan förbättras och sker lämpligen via information i Grupptrycket som är den centrala kommunikationskanalen från sekretariatet till grupperna och som för närvarande genomgår vissa förändringar.

    Vad gäller olika aktioner inom kampanjer informeras landsamordnare och specialgrupper om vikten av att datera material och ange tidsramar för aktionerna i dialogen med grupperna.

    Beträffande mer allmänt och långsiktigt material finns det en separat affischutställning om sex affischer med våra kärnfrågor dessutom finns det alltid varje år en generell Amnestyfolder att användas bl a i värvningssammanhang.

    Styrelsen föreslår följande alternativa beslutsformulering:
    Att styrelsen uppdras att förbättra kommunikationen mellan sekretariat och aktiva medlemmar beträffande kampanjer och aktioner.

    2.8 Kvinnorättsgruppernas webbsidor - motion

    Syftet med denna motion är att Amnestys varje kvinnorättsgrupp skall få var sin egen del av Amnetys webbsida, till exempel http://www.amnesty.se/umekrg, http://www.amnesty.se/uppsalakrg, http://www.amnesty.se/.sthlmkrg, http://www.amnesty.se/gtbkrg.

    Detta innebär att varje kvinnorättsgrupp skall få ett eget användarnamn och ett eget lösenord för att själv kunna sköta sin del av webbsidan. Det är av avgörande betydelse att kvinnorättsgrupperna skall få större möjlighet att snabbt och på egen hand sprida information om sina aktiviteter.

    Förslag till beslut

    att tilldela ett användarnamn och ett lösenord till varje kvinnorättsgrupp så att de själva kan sköta var sin egen del av Amnestys webbsida.

    Saasha Metsärantala

    Styrelsens yttrande:

    Den möjlighet som motionären efterfrågar finns redan och styrelsen uppmanar fler grupper att använda sig av denna möjlighet!

    Styrelsen anser motionen besvarad.

    2.9 Riktlinjer för Ungdomsrådet - motion

    Bakgrund
    Med den reformeringsprocess som ungdomsarbetet i nuläget genomgår i och med den nya ungdomsstrategin, vill ungdomsrådet passa på att driva igenom ett antal riktlinjer för rekrytering till ungdomsrådet. För att rådet ska fungera så bra som möjligt och kunna svara mot de nya förväntningar som implementeringen av strategin innebär krävs det att rätt människor sitter med. Ungdomsrådet bör även vara representativt gentemot organisationens ungdommar och deras olika kulturer och bakgrunder. När vi skrivit dessa riktlinjer har vi utgått från IYAB's specifikationer, mer information om dessa finns på hemsidan. Anledningen till att vi inte inkluderat direktiv för ungdomsrådets funktioner och uppdrag är för att ungdomsstrategin just nu disskuteras i styrelsen, hur den ska förverkligas i svenska sektionen är inte helt klart än.

    Ungdomsrådet föreslår årsmötet besluta:

    att årsmötet godkänner följande riktlinjer för det årliga utnämnandet av ungdomsrådet:

    Egenskaper som skall prioriteras av den eller de som utser Ungdomsrådet:

    Som grupp bör ungdomsrådet:
    - ha erfarenhet av att arbeta med andra ungdomar i organisationen
    - ha erfarenhet eller kunskap om ungdomsaktivism och organisationen i övrigt, och en vilja att lära sig mer
    - spegla den mångfald som finns bland ungdomar inom organisationen sett till kön, ålder, bakgrund, erfarenhet och geografisk spridning
    - ha förmågan att skapa en arbetsplanering med tidsramar, och nå resultat
    - klara av att aktivt ge stöd till ungdomar som vill påverka organisationens arbete

    Individuella medlemmar bör:
    - ha förmågan att arbeta på ett sätt som värderar mångfald
    - ha tid och energi att engagera sig mellan möten för att föra ungdomsrådets arbete framåt

    att dessa riktlinjer börjar gälla vid utnämnandet av ungdomsrådet juni 2008

    att utredningsgruppen för en svensk ungdomsstrategi uppdras att i samarbete med ungdomsrådet utforma riktlinjer för ungdomsrådets syfte och fortsatta arbete.

    Ungdomsrådet

    Styrelsens yttrande:

    Styrelsen föreslår att de första att-satserna avslås och att den sista att-satsen bifalls. Dessutom föreslår styrelsen ett tillägg genom ytterligare en att-sats.

    Styrelsen instämmer i att ungdomsrådets syfte och fortsatta arbete behöver tydliggöras framöver. Vi anser att det är ett mycket lämpligt uppdrag för utredningsgruppen för en svensk ungdomsstrategi. Vi anser också att det sätt på vilket ungdomsrådet tillsätts och vilka kriterier som då ska användas bör diskuteras i samband med detta. Ungdomsrådets syfte och uppdrag bör styra hur tillsättningen ska gå till. Styrelsen är därför positiv till motionens sista att-sats och föreslår följande tillägg:
    Att utredningsgruppen även ser över tillsättningen av ungdomsrådet och föreslår kriterier och tillvägagångssätt.

    2.10 Sena förslag från styrelsen - förslag från styrelsen

    Förslag till beslut

    att godkänna stadgeändring av paragraf 7.3 enligt nedanstående (gammal text överstruken, ny text kursiverad):

    7.3 Motioner till årsmötet skall vara styrelsen tillhanda senast tio veckor före årsmötet.
    Årsmötet är inte skyldigt att behandla senare inkomna motioner, men kan under förutsättning av minst 2/3 majoritet ta upp även senare inkomna motioner till behandling. Årsmötet är inte heller skyldigt att behandla förslag från styrelsen som har beslutats efter att årsmöteshandlingarna har gjorts tillgängliga enligt 7.4. Årsmötet kan dock under förutsättning av minst 2/3 majoritet ta upp sent inkomna motioner eller tillgängliggjorda förslag till behandling. Styrelsen skall lämna yttranden över inkomna motioner.

    Bakgrund
    Enligt stadgarna är det möjligt för årsmötet att godkänna sent inkomna motioner. Stadgarna säger dock ingenting om hur årsmötet ska förhålla sig till sent inkomna förslag från styrelsen. Även för styrelsen kan det dyka upp frågor som inte varit kända vid den tidpunkt då årsmöteshandlingarna skickas ut. Styrelsen ser därför gärna att detta tydliggörs i stadgarna. Årsmötet inte är skyldigt att behandla sent inkomna motioner och samma ordning skulle gälla för styrelsens sena förslag.

    MOTIONER OCH FÖRSLAG

    Beredningsgrupp 3

    3.1 Skall grupperna vara bidragstagare eller bidragsgivare? - motion

    Sektionens grupper står inför stora förändringar vad gäller hanteringen av ekonomin fr.o.m. i år. För att få behålla sina möjligheter att fortsätta samla in pengar i Amnestys namn måste de ha presenterat ett reviderat bokslut till sekretariatet senast 1 mars.
    Vi vill från början deklarera att vi är positiva till att alla insamlade medel skall användas ”produktivt”i rörelsen och inte samlas på hög i okontrollerade småkassor.
    Men de tankar som uppenbarligen finns hos styrelsen att gå vidare med vad som kallas steg 2 och 3, vilket skulle innebära att allt som samlas in omedelbart skall skickas vidare till ett centralt konto, tror vi skulle vara förödande för den speciella arbetsform som Amnestys grupparbete utgör.
    Även om bidraget från gruppernas insamlingsarbete inte längre har en så avgörande betydelse för sektionens ekonomi totalt, så utgör det en viktig del av sammanhållningen och kreativiteten inom gruppen.
    Man blir också betänksam när man hör att vissa tjänstemän på sekretariatet hyser uppfattningen att grupperna inte skall få ha egna bidragsgivare. Det är ju faktiskt så att en del personer hellre ser till det lokala arbete som en grupp utför än till rörelsen i sin helhet.
    Ska man nu beröva grupperna all ekonomisk ryggrad och i stället inrätta någon slags bidragsavdelning, där grupperna efter godkännande kan erhålla bidrag för att genomföra sina aktiviteter? Som vi ser det kommer det att medföra högre administrativa kostnader för insamlingsarbetet och det var väl inte det man ville se hos SFI?
    Sedan 1986 finns ett årsmötesbeslut på att ingen grupp skall få balansera mer än högst 10.000 kronor över ett bokslut. Problemet är att efterlevnaden av det beslutet aldrig kontrollerats. Men med det nu genomförda steg 1, där grupperna måste redovisa sin ekonomiska ställning borde det vara tillräckligt för att uppnå den transparens av sektionens ekonomi som man vill uppnå.

    Årsmötet föreslås besluta

    att arbetet med transparent ekonomi inom sektionen stannar vid det s.k. första steget, dvs att alla grupper som hanterar egen ekonomi skall redovisa ett reviderat bokslut före 1 mars varje år och av detta skall framgå att gruppen balanserar högst 10.000 kronor.

    Tony Öhrling kassör distrikt Skåne-Blekinge
    Bo Lindblom distriktsombud Halland
    Victor Lengquist styrelseledamot distrikt Skåne-Blekinge
    Kjell-Åke Persson - " -
    Sigrid Bundy ordförande distrikt Skåne-Blekinge
    Karin Edström styrelseledamot distrikt Skåne-Blekinge
    Per Bundy suppleant distrikt Skåne-Blekinge

    Styrelsens yttrande:

    Med hänsyn till grupper/ enheters olika behov av balanserade medel och med hänvisning till styrelsens förslag "Amnestys framtida ekonomi och organisation" om att ge styrelsen i uppdrag att till årsmötet 2009 återkomma med förslag som bland annat behandlar rörelsens redovisningsregler yrkar styrelsen på att motionen avslås i sin helhet.

    3.2 Distriktsnivåns ansvar, befogenheter och resurser - motion

    Bakgrund

    Stadgarna för Svenska sektionen av Amnesty International slår fast att
    Sektionen verkar genom a) årsmöte, b) extra medlemsmöte, c) sektionens styrelse, d) svenska Amnestyfonden, e) distrikt, f) arbetsgrupper, g) samordnings- och specialgrupper” (§ 6.1).
    I § 6.2 uttalas att
    Arbetet för i § 1 angivet åtagande utförs främst av sektionens arbetsgrupper, som inom ramen för dessa stadgar självständigt utformar sin verksamhet.”
    Distriktets ansvar och befogenheter berörs inte i stadgarna. Däremot förutsätts distriktet mobilisera sina egna ekonomiska resurser genom att ta ut avgifter från grupperna.

    Distriktets roll och arbetsuppgifter definieras i ”Handboken”. Där konstateras inledningsvis att det saknas en klar linje mellan ansvar, befogenheter och resurser. Fortsättningsvis i styrdokumentet beskrivs distriktets arbetsuppgifter. I fråga om befogenheter och resurser slår Handboken fast att..
    Distriktsmötet beslutar om gruppernas avgifter till distriktet och har rätt att fatta andra beslut som berör de lokala aktiviststrukturer som är verksamma inom distriktets geografiska ramar.
    I ett annat avsnitt noteras att..
    De grupper, ungdomsgrupper, och enskilda aktivister som är verksamma inom distriktet ansvarar själva för sitt eget arbete, men har följande kopplingar till distriktet:
    * De bör efter förmåga medverka i distriktets arbete och ställa sin kompetens och sina resurser till distriktets förfogande…

    Problemanalys

    Grupp 346 anser att befintliga styrdokument för svenska sektionen är mycket oklara i fråga om ansvar, befogenheter och resurser för distriktsnivån. Det finns en uppenbar konflikt mellan distrikt och grupper inbyggd i dokumenten som också visar sig i verkligheten och som försvårar gruppernas arbete och sätter ner engagemang och entusiasm hos gruppaktivisterna. Den ekonomiska rörelsefrihet som stadgar och handbok ger till distrikten är ett slag mot verksamheten åtminstone på små orter med få gruppmedlemmar. Detta blir särskilt tydligt när distriktens möjlighet att dra ekonomiska resurser från grupperna inte har någon uppenbar koppling till distriktens ansvar och befogenheter. Uttalandet att grupper skall bidra efter förmågahar inte tagits på allvar i det distrikt där grupp 346 är verksam.

    För grupp 346 innebär den gällande ordningen att kostnader för avgifter till sektionen och distriktet samt nödvändiga administrativa kostnader inte ens täcks av insamlade medel. Om gruppen inte skulle utnyttja det kommunala föreningsbidrag som gruppen tar emot, uppenbarligen i strid mot sektionens principer, skulle inte en krona av insamlade medel kunna användas för det som är Amnestys huvuduppgift. Det säger sig självt att en sådan situation varken stimulerar medlemmarnas löpande arbete eller ger goda argument i samband med insamlingsaktiviteter. Det är svårt att övertyga givare om att de skall lägga pengar i bössan för att finansiera gruppens administrativa kostnader och för att vidarebefordra 1000-tals kronor för att täcka administrativa kostnader på regional och central nivå.

    Slutsatser och förslag

    Grupp 346 anser att svenska sektionen bör göra en genomgripande översyn av ansvar, befogenheter och resurser inom organisationen. Gruppen föreslår att sektionen organiseras med två distinkta ansvarsnivåer: lokala aktiviststrukturer och sektionen på nationell nivå. Om sektionen anser att det finns behov av ett organ på distriktsnivå bör detta organiseras och styras som en del av sektionens verksamhet. Ansvar, befogenheter och resurser ”delegeras” från den nationella sektionsnivån till distriktens administrationer. I det sammanhanget är det lämpligt att också se över fördelningen av medlemsavgifter mellan lokala grupper och sektionen. Grupperna bör få en del av såväl aktiva som stödjande medlemmars avgifter för att täcka del av gruppens administrativa kostnader. Gruppavgiften bör också hållas nere för att medge att lokalt insamlade medel kan användas för stöd till det som är Amnestys grundläggande åtaganden och arbetssätt. Att kunna förklara detta för givare på lokal nivå skulle innebära en trygghet och stimulans i det lokala arbetet.

    Grupp 346 föreslår att
    Svenska sektionen gör en översyn av fördelning av ansvar, befogenheter och resurser med speciell inriktning på distriktens roll inom organisationen

    Grupp 346, Åmål

    Styrelsens yttrande:

    Då motionen ligger i linje med styrelsens förslag "Amnestys framtida ekonomi och organisation" om att ge styrelsen i uppdrag att till årsmötet 2009 återkomma med förslag som bland annat behandlar rörelsens organisation yrkar styrelsen på att motionen tillstyrkes.

    3.3 Kommunala föreningsbidrag till amnestygrupper - motion

    Bakgrund

    Enligt Amnestys riktlinjer får lokala grupper inte ta emot kommunala bidrag. För en grupp på en liten ort är detta en regel som starkt begränsar gruppens möjligheter till aktivitet. Kommunen i hemorten för grupp 346 är generös med att dela ut kommunala föreningsbidrag till en mångfald av föreningar i kommunen. Bidragens syfte är att understödja en demokratisk utveckling, uppmuntra nationell och internationell solidaritet, vidmakthålla mångfald och stimulera till brett deltagande i ideellt arbete. För grupp 346 täcker det kommunala föreningsbidraget merparten av gruppens administrativa kostnader och möjliggör att insamlade medel kan användas för aktiviteter inom Amnestys specifika verksamhetsområde.

    Problemanalys

    En amnestygrupp verksam på en liten ort kan inte räkna med att mobilisera stora belopp vid sina aktioner. Om gruppen förbjuds att ta emot det kommunala föreningsbidraget tvingas grupp 346 att använda de insamlade medlen för sina administrativa kostnader. Det är inte enkelt att övertyga givare om att ge bidrag till en amnestygrupp med motiveringen att pengarna behövs för att bekosta gruppens administration. För gruppens medlemmar känns det heller inte särskilt stimulerande att driva verksamhet och aktiviteter med syftet att få in medel för att betala avgifter till sektion och distrikt och bekosta sin egen lokala administration.

    Som det kommunala föreningsbidraget är utformat på hemorten för grupp 346 ställer det inga som helst krav på allmän inriktning eller specifik verksamhet hos amnestygruppen. Som angavs ovan bygger kommunens bidragsgivning endast på målet att stimulera medborgarengagemang och frivilligverksamhet i kommunen. Grupp 346 har svårt att se varför det inte är tillåtet för en lokal grupp att ta emot ett kommunalt föreningsbidrag, samtidigt som sektionen strävar efter att liera sig med privata företag och andra privata givare som i grunden kan ha betydligt mer obskyra motiv för sin bidragsgivning än en kommun som vill stimulera mångfald på lokal nivå. Det är lätt att få intrycket att sektionens ledning inte har mycket till förståelse för villkoren för och betydelsen av de små lokala gruppernas verksamhet.

    Förslag

    Grupp 346 anser att den svenska sektionen av Amnesty International bör se över sin policy i fråga om lokala gruppers rätt att ta emot ovillkorade kommunala föreningsbidrag och föreslår årsmötet besluta

    att den svenska sektionen av Amnesty International skall slå fast att lokala amnestygrupper har rätt att ta emot ovillkorade kommunala föreningsbidrag

    Grupp 346, Åmål

    Styrelsens yttrande:

    Det är inte förenligt med Amnestys internationella riktlinjer (Fundraising Guidelines 1999) att ta emot kontanta bidrag från kommuner detta oavsett om bidragen är ovillkorade eller inte. Styrelsen anser att det är mycket viktigt att dessa riktlinjer efterlevs och yrkar på att motionen avslås.

    3.4 Gruppavgifter - motion

    Sekretariatet har varje år problem med att få in gruppernas årsavgift ā 2000 kr. Det kan finnas olika förklaringar till detta, att grupperna byter kassör då och då och att det inte finns någon dead-line för att betala denna avgift. Påminnelserna går till gruppsekreteraren dvs inte till kassören i gruppen.
    Ena förslaget innebär att grupperna måste ha möjlighet till autogiro och det andra en mindre kostnad för postgiroblanketter, men kan i gengäld ge säkrare inbetalningsrutiner hos grupperna.

    Vi föreslår årsmötet besluta

    att grupperna betalar sin gruppavgift med autogiro a 167 kr/månad (totalt 2004 kr/år), alternativt

    att sekretariatet skickar ut ett inbetalningskort till alla gruppers kassör.

    För distrikt Gästrikland-Dalarna, Åsa Jacobs, distriktombud

    Styrelsens yttrande:

    Med hänvisning till styrelsens förslag ” Avskaffande av gruppgiften till sektionen” yrkar styrelsen att motionen avslås.

    Oavsett om gruppavgiften finns kvar eller inte så ser sekretariatet flera problem med den föreslagna lösningen.

    3.5 Motion om redovisning - motion

    Lundaavdelningen av Amnesty International föreslår årsmötet att besluta:

    att arbetet med transparent ekonomi inom Sektionen stannar vid det s.k. första steget d.v.s. att alla arbetsgrupper som hanterar egen ekonomi skall redovisa ett reviderat bokslut före 1 mars varje år. Och av detta skall framgå att gruppen balanserar högst 10.000 kronor. Från balanskravet undantas sådana grupper som Lundaavdelningen, bokloppisgruppen i Lund, postordergruppen i Lund, distrikten och liknande, som länge haft egna ekonomier, som redovisats och reviderats vid respektive årsmöte.

    Lundaavdelningen gm Inger Björkdal, ordförande

    Styrelsens yttrande:

    Med hänsyn till grupper/ enheters olika behov av balanserade medel och med hänvisning till styrelsens förslag "Amnestys framtida ekonomi och organisation" om att ge styrelsen i uppdrag att till årsmötet 2009 återkomma med förslag som bland annat behandlar rörelsens redovisningsregler yrkar styrelsen på att motionen avslås.

    3.6 Gemensam redovisning - motion

    Förslag till beslut

    Årsmötet beslutar
    att styrelsen ska bevilja grupper/enheter undantag från centraliserad ekonomihantering förutsatt att de utgör egna juridiska personer med egen styrelse och följt sektionens regler, d v s har betalat sina avgifter och har upprättat och skickat in sitt bokslut och revisionsberättelse enligt gällande direktiv. Sådana grupper ska säkerställa att resurser och kompetens finns för insamling och redovisning enligt sektionens regler. Med dessa grupper träffar sektionen en särskild överenskommelse. Grupp/enhet som önskar sådant undantag ska anmäla det genom sekretariatet senast 30/6 2008.

    Bakgrund

    Centraliserad ekonomi är inte samma sak som gemensam redovisning. Vi anser inte att det är nödvändigt att gå så långt som att att upplösa SAMTLIGA grupper/enheter som egna juridiska personer för att uppnå en god insyn i Amnestys verksamhet på alla nivåer i organisationen och få en övergripande bild av hur insamlade pengar används totalt sett i svenska Amnesty.

    Vår motion innebär att det ska vara frivilligt för grupp/enhet att välja om den vill upphöra att vara en egen juridisk person och flytta sin ekonomi till det centraliserade systemet. Dock begränsas frivilligheten till grupper/enheter som följer årsmötets och styrelsens direktiv, d v s som betalar sina avgifter och som upprättar och skickar in sitt bokslut och revisionsberättelse enligt gällande direktiv. Grupper/enheter som inte följer dessa direktiv får inte fortsätta vara egna juridiska personer och tvingas sköta sin ekonomi via det centraliserade systemet, om årsmötet beslutar att ett sådant ska införas.

    Om grupperna får mallar och direktiv om hur deras bokslut ska struktureras och vad det ska innehålla, så bör det inte innebära några större svårigheter för sekretariatet att summera alla poster och upprätta en gemensam aggregerad redovisning, som visar hur mycket pengar som insamlats totalt i Amnestys namn och hur dessa pengar använts föregående år. Den gemensamma totalredovisningen upprättas enbart i upplysningssyfte, det utgör inget dokument som behöver undertecknas eller revideras. Sektionens årsredovisning, som undertecknas av styrelsen, inkluderar alltså enbart de grupper/enheter som ingår i det centraliserade ekonomisystemet.

    Anledningen till att vi anser att den centraliserade ekonomihanteringen ska vara frivillig för grupper som hittills har skött sin ekonomi på ett bra sätt är att det är att det finns många fördelar med att insamling sker lokalt och att ekonomiadministration sker av ideella kassörer. Många grupper har färdiga nätverk med givare som har en närmare personlig kontakt med den lokala gruppen än med sektionen. Många grupper har kompetenta ideellt verksamma kassörer, som valt att just på detta sätt bidra till Amnesty, men det är inte säkert att alla fortsätter med sin aktivism om deras arbetsuppgift försvinner. Det är också ekonomiskt fördelaktigt att så mycket administration som möjligt utförs ideellt jämfört med om den ska skötas av avlönad personal på sekretariatet.

    Distrikt Södra Norrland
    Distriktsombuden Öjar Janhager och Maria Eklund

    Styrelsens yttrande:

    Med hänvisning till styrelsens förslag "Amnestys framtida ekonomi och organisation" om att ge styrelsen i uppdrag att till årsmötet 2009 återkomma med förslag som bland annat behandlar rörelsens redovisningsregler yrkar styrelsen att motionen avslås.

    3.7 Motion om arbetsgruppernas avgift till sektionen - motion

    Förslag till årsmötesbeslut

    att arbetsgruppernas och ungdomsgruppernas avgift till sektionen avskaffas.

    Bakgrund

    Idag har vi inom svenska sektionen ett system där arbetsgrupperna varje år betalar en summa, just nu 2 000 kr, för att få bedriva sin verksamhet. Det är ett system som funnits länge inom rörelsen och som bygger på en god solidaritetstanke. Men det är ett system som skapar åtskilliga problem och som på många punkter har hamnat ur fas med vår nuvarande verksamhet.

    Gruppavgiften bygger på en idé om grupper som arbetar på liknande sätt och under liknande förhållanden och därför borde bidra lika mycket till sektionen. Det är inte fallet utan arbetsgrupperna ser väldigt annorlunda ut när det handlar om allt från arbetsområden till sammansättning och från rutin till hur mycket tid medlemmarna kan lägga ner. För att inte tala om att mångfalden mellan grupperna ökar allt mer i takt med att fler engagerar sig i specialgrupper som inte betalar några avgifter till sektionen.

    Även om sektionsavgiften till synes eftersträvar att drabba alla grupper lika blir konsekvensen att det extra arbetet insamlingen innebär knappt kommer att märkas för en etablerad grupp, där medlemmarna har mycket tid, samtidigt som det kan vara mycket besvärligt för en ny grupp, där medlemmarna redan har ont om tid, som måste lägga den lilla tid de har på att samla ihop avgiften.

    Gruppavgiftens betydelse för sektionens ekonomi fortsätter för varje år att sjunka och ligger idag runt 0,5 % samtidigt som grupp- och distriktsgåvors betydelse har ökat och idag ligger på ungefär 4,5 %.

    Vi vill ha en organisation som främjar mångfald och ger våra medlemmar och grupper möjlighet att arbeta med de frågor de brinner för istället för en organisation som håller fast vid en idé om likriktade grupper. Gruppavgiften är idag av liten ekonomisk betydelse och drabbar framför allt de grupper som inte lever upp till normen av hur en arbetsgrupp ska vara. Därför föreslår vi årsmötet att avgiften för arbetsgrupper och ungdomsgrupper avskaffas.

    Uppsaladistriktets styrelse
    Anton Lidström, grupp 226, Umeå

    Styrelsens yttrande:

    Då motionen ligger i linje med styrelsens förslag ”Avskaffande av gruppgiften till sektionen” yrkar styrelsen på att motionen tillstyrkes.

    3.8 Avskaffande av gruppavgiften till sektionen - förslag från styrelsen

    Förslag till beslut:

    att årsmötet beslutar att från och med 2009 avskaffa gruppavgiften och avgiften för ungdomsgrupper till sektionen.

    att stadgarna 5.2 ändras till enligt nedanstående (ursprunglig text överstruken, ny text kursiverad):

    5.2 Vid registrering skall varje ny arbetsgrupp erlägga en av årsmötet beslutad avgift till sektionen. Till sektionen ansluten arbetsgrupp skall erlägga av årsmötet beslutad avgift. Arbetsgrupp skall även erlägga av distriktet beslutad distriktsavgift samt fortlöpande lämna rapport om sin verksamhet. Till sektionen finns anslutna arbetsgrupper. Varje arbetsgrupp skall erlägga av distriktet beslutad distriktsavgift samt fortlöpande lämna rapport om sin verksamhet. Medlem i arbetsgrupp skall vara medlem av svenska sektionen av Amnesty International. Om arbetsgrupp ej fullgör sina åligganden gentemot sektionen eller om dess verksamhet är oförenlig med Amnesty Internationals åtagande, har styrelsen rätt att upplösa gruppen. Styrelsens beslut om upplösning skall fattas med 2/3 majoritet. Arbetsgrupp som upplösts av styrelsen har rätt att överklaga beslutet inför nästkommande årsmöte.

    att som en följd av detta återkalla de delar av beslut 39 på årsmötet 2007 som handlar om gruppavgiften och avgiften för ungdomsgrupper år 2009.

    Bakgrund
    Enligt sektionens stadgar 5.2 ska arbetsgrupper betala avgift till sektionen och distriktet, så kallad gruppavgift. Sektionens årsmöte beslutar om storlek på avgiften till sektionen och respektive distrikt beslutar om storleken på avgiften till distriktet. Arbetsgrupper ska även lämna rapport om sin verksamhet. Om arbetsgrupper ej fullgör sina åliggande har styrelsen rätt att upplösa gruppen.

    På årsmötet 2007 beslutades att lämna gruppavgifterna oförändrade. Det innebär att gruppavgiften till sektionen är 2.000 kronor för arbetsgrupper, 500 kronor för ungdomsgrupper och 500 kronor för nystartade grupper. Årsmötet rekommenderade även att gruppernas avgift till distrikten bör vara minst 2.000 kronor.

    Det är väl känt inom svenska Amnesty att inte alla arbetsgrupper betalar sin gruppavgift till sektionen. Per den 1 mars 2008 var det 60 grupper av 192 grupper (31%) som inte hade betalat gruppavgiften för 2007. Det har skett en attitydförändring kring betalning av gruppavgiften de senaste åren, för 10 år sedan 1997 var det 34 av 282 arbetsgrupper som inte betalade gruppavgift (12%). Gruppernas benägenhet att betala gruppavgiften tycks inte handla om hur stor gruppavgiften är.


    Åsikter om gruppavgiften
    Det finns idag väldigt olika sätt att se på gruppavgiften. En del som är positiva till gruppavgiften menar att det är uppdraget att betala en avgift som gör att grupperna faktiskt samlar in pengar och ordnar med aktiviteter för att lyckas med detta. Om det inte fanns en avgift som skulle betalas så skulle färre synliga aktiviteter genomföras. Vidare menar man att gruppavgiften är en solidaritetshandling där varje krona är viktig för arbetet för mänskliga rättigheter.

    Bland dem som ifrågasätter gruppavgiften och tycker att den ska tas bort så återkommer åsikten att människorättsaktivister framför allt vill jobba med mänskliga rättigheter. Risken är stor att vi förlorar aktivister som hellre vill jobba med rörelsens ändamål. Ett annat argument är att insamling inte är synonymt med gruppavgiften. Insamling bör ju fortsätta att ske i samband med exempelvis aktivitetsdagar där aktivism och insamling förstärker varandra. Gruppavgiftens marginella bidrag till den svenska sektionens budget, som de senare åren varit ungefär 0,5%, har också framhållits som ett motiv att avskaffa gruppavgiften.

    Motiv till styrelsens förslag
    Styrelsen anser att det är dags att svenska Amnesty avskaffar gruppavgiften till sektionen av följande skäl:

    1. Efterlevnad av stadgarna. Det har vuxit fram en praxis kring gruppavgiften som gör gällande att den i praktiken är frivillig då ingen styrelse valt att upplösa grupper endast på grund av
    att de inte har betalat gruppavgiften. Styrelsen anser att det är mycket viktigt att vi efterlever våra stadgar men ser inte upplösning av grupper i stor skala som en relevant åtgärd.
    Styrelsen ser heller inte att vi ska beordra sekretariat att prioritera om sitt arbete så att vi till varje pris få in alla gruppavgifter. Kvar återstår då alternativet att avskaffa gruppavgiften.

    2. Likabehandling av olika aktivistformer. Idag råder olika villkor för olika aktivistformer. Avgiften utgår ifrån arbetsgruppen som norm. Specialgrupper och samordnare betalar inte någon
    gruppavgift och det är inte konsekvent att vissa ska betala för det sätt som de är organiserade på medan andra inte behöver betala.

    En flexibel och attraktiv organisation. Om vi ska vara en attraktiv organisation för aktivister så måste Amnesty erbjuda aktivisterna valfrihet och låta var och en fokusera på det arbete som
    är mest intressant för dem. Kanske blir det så att om grupperna får större frihet i att själva välja vad de vill jobba med kan detta leda till ökad aktivism som i sin tur kan kombineras med mer insamling? Kanske vill några grupper bara jobba med att samla in pengar?

    3.9 Amnestys framtida ekonomi och organisation - förslag från styrelsen

    Styrelsen föreslår årsmötet besluta:

    att ge styrelsen i uppdrag att arbeta vidare med frågorna om redovisningsregler, Ett Amnesty och organisationsöversyn för att förverkliga visionen om en transparent, flexibel, attraktiv och effektiv organisation, och återkomma till årsmötet 2009 med konkreta förslag.

    att det arbetet ska bedrivas genom bred konsultation med aktivister på olika nivåer i organisationen.

    Bakgrund
    På årsmötet 2007 behandlades hur redovisningen för grupper/enheter inom svenska sektionen ska se ut i framtiden. Årsmötet beslutade (42:2007) att varje grupp/enhet som samlar in pengar i Amnestys namn måste upprätta ett bokslut som revideras och skickas till sekretariatet senast den 1:a mars. Styrelsen fick i uppdrag av årsmötet att återkomma till årsmötet 2008 med fler riktlinjer och förslag i för att få bättre kontroll och redovisning över hur mycket pengar som samlas in i Amnestys namn och hur dessa pengar spenderas och förvaltas.

    Bakgrunden till redovisningsfrågan är att det pågår ett gemensamt arbete bland många frivilligorganisationer för att bli ännu bättre på att redovisa insamlade medel på ett transparent sätt, så att omgivningen och medlemmarna kan känna största möjliga förtroende till det insamlingsarbete som frivilligorganisationerna utför. Vi har förbundit oss att följa nationella och internationella riktlinjer, genom SFI (Stiftelsen för Insamlingskontroll), FRII (Frivilligorganisationernas Insamlingsråd) och INGO Accountability Charter. Allmänhetens förtroende för Amnesty är stort och vi har mycket på att förlora på att inte efterleva dessa riktlinjer. På budgetmötet hösten 2007 konsulterade därför styrelsen rörelsen kring diskussionsföreslaget ”Ett Amnesty – en redovisning” innebärande att vi på sikt skulle sträva mot en gemensam redovisning för den svenska sektionen inkluderat alla grupper/enheter. Diskussionsförslaget togs väl emot av budgetmötet men har mötts med oro i flera motioner till årets årsmöte. Några motioner menar att redovisningsfrågan inte kräver mer än de beslut som togs på årsmötet 2007.


    Per den 1:a mars 2008 hade bara 111 grupper/enheter utav totalt 226 redovisningsskyldiga grupper/enheter inkommit med reviderade bokslut, se bilaga 1. Det är idag oklart vilket juridiskt ansvar sektionens styrelse har för den redovisning som inte kommit in. Om gruppen/enheten är en egen juridisk person ligger det juridiska ansvaret på gruppen/enheten själv, om inte kan ansvaret ligga på sektionens styrelse. Det är idag också oklart vilka grupper/enheter som är egna juridiska personer. Styrelsen anser inte att denna situation är hållbar på vare sig kort eller lång sikt. Styrelsen kommer nu att vidta åtgärder enligt årsmötesbeslut 42:2007 samt ser ett stort behov av att klargöra organisationens ansvarsförhållande.

    Parallellt med denna diskussion fattade Amnesty på det internationella rådsmötet (ICM) 2007 beslut om att arbete för att den globala rörelsen skall bli ”Ett Amnesty” (”One Amnesty”). Vi ska i framtiden tala med en röst och ha ett utseende. Vi ska kunna redovisa våra insamlade medel på ett tydligt och transparent sätt. Vi ska använda resurser där de gör störst nytta, inte bara ett nationellt perspektiv utan också i ett globalt perspektiv. Allt detta ska vi göra för att vårt arbete för mänskliga rättigheter ska få största möjliga inflytande för de människor som vi arbetar för.

    Under året har styrelsen även inlett ett arbete för att se över vår interna organisation, eftersom vi ser att den i vissa avseenden – exempelvis distriktens arbete – inte fungerar optimalt.

    De här tre frågorna – redovisning, Ett Amnesty och organisationsöversyn – är var och en för sig komplexa och de går dessutom in i varandra. Det handlar om aktivism, insamling, juridik och demokrati. Styrelsen har funnit att det är omöjligt att arbeta med en fråga utan att beröra de andra.

    Styrelsens vision för svenska Amnesty är att vi ska vara en organisation som arbetar så effektivt som möjligt för att sprida information om och förhindra kränkningar av mänskliga rättigheter. Vi vill uppnå den visionen genom att fortsätta att satsa på det som varit unikt med Amnesty sedan organisationen grundades: effektiv gräsrotsaktivism genom kampanjer och aktioner, baserad på stor kompetens inom mänskliga rättigheter. Vi vill frigöra energi och resurser i organisationen till detta arbete för att skapa en transparent, flexibel, attraktiv och effektiv organisation som är tillgänglig för alla som vill göra en insats för mänskliga rättigheter. Vi ser framför oss en organisation som tydligt redovisar sin samlade ekonomi och måluppfyllnad utifrån de krav på öppenhet och ansvarsutkrävande som vi själva och omgivningen ställer. Det ska vara lätt att förstå vad Amnesty använder sina samlade resurser till. Vi vill ha en organisation som talar med en röst och där sektionens resurser fördelas på ett sådant sätt att vi når största möjliga effekt i arbetet för de mänskliga rättigheterna. Vi ska visa solidaritet genom att stödja Amnestysektioner och människorättsaktivism i mindre resursstarka länder. Arbetet för att nå den här visionen kommer att ta tid och vi vill ha med oss alla medlemmar i arbetet, genom fortsatt stark medlemsdemokrati och en mångfald av perspektiv.

    Styrelsen vill ha årsmötets mandat att arbeta vidare med frågorna om redovisning, Ett Amnesty och organisationsöversyn för att förverkliga ovanstående vision, och vi vill konsultera hela organisationen på bredast möjliga sätt för att kunna lägga fram ett förslag till årsmötet 2009 som stöds av så många som möjligt. Till nästa årsmöte kommer vi att ha mer information om hur vi ska fördela våra gemensamma resurser internationellt, vilka specifika krav som ställs genom Ett Amnesty, vad den internationella demokratiöversynen som nu pågår leder fram till samt ha en mer komplett bild av de svenska gruppernas och distriktens ekonomi.


    Bilaga 1: Sammanställning över grupper/enheters bokslut 2007

    Bilaga 1: Sammanställning över grupper/enheters bokslut 2007

    Sammanställning gruppers o enheters bokslut 2007.xls





    ____________________________________________________________________________________________


    Skapat av : Kristina LindquistIndex: ORG 50/004/2008Kategori: Organisation - Årsmöten - Inför
    Ändrat: 2008-03-18År: 2008Status: Medlem
    ____________________________________________________________________________________________