| ____________________________________________________________________________________________ Motioner och förslag ____________________________________________________________________________________________
Till: Årsmötet Riktlinjer för valberedningen i den svenska sektionen av Amnesty International Riktlinjer för valberedningen i den svenska sektionen av Amnesty International 1. Valberedningen skall lägga fram förslag på kandidater till stadgeenliga val, eller val föranledda av årsmötesbeslut till den svenska sektionens årsmöten och extra medlemsmöten. 2. De förtroendeposter som skall tillsättas vid svenska sektionens årsmöte framgår av stadgarnas §6.5, nämligen: sektionsstyrelse, fondstyrelse, granskningskommitté och revisorer. 3. Valberedningens förslag samt en förteckning över till valberedningen inkomna nomineringar överlämnas till sektionens styrelse. Justerade protokoll skall föras vid valberedningens konstituerande möte samt inför val. Vid valberedningens övriga möten skall minnesanteckningar föras. Valberedningens förslag skall uppta lika många kandidater som valet avser. 4. Förslaget med kandidater samt övriga till valberedningen inkomna nomineringar skall skickas ut med årsmöteshandlingarna. Val som är följd av förväntade stadgeändringar skall också förberedas, men inga namnförslag skall skickas ut i förväg. 5. Distriktsombuden lägger fram förslag på valberedning till årsmötet. Enligt stadgarnas § 6 skall årsmötet välja en valberedning bestående av tre ordinarie ledamöter, varav en sammankallande och tre suppleanter. 6. Valberedningen är beslutsför då tre ordinarie ledamöter alternativt suppleanter är närvarande. Om det krävs skall beslut fattas genom enkel majoritet. Det är önskvärt att suppleanterna närvarar vid valberedningens möten också då samtliga ordinarie ledamöter är närvarande. Samtliga ordinarie ledamöter och suppleanter kallas till mötena. 7. Valberedningen skall genom kontakter med distrikt och grupper samt med enskilda medlemmar efterlysa nomineringar av kandidater för förtroendeuppdrag. Valberedningen är i sitt förslag inte bunden till inkomna nomineringar. Valberedningen bör i sitt förslag eftersträva att följande kompetenser är representerade i styrelsen: - erfarenhet från skilda nivåer i sektionens organisation - kontinuitet - kunskap om Amnestys åtagande och mänskliga rättigheter - professionell kompetens som årligen preciseras av styrelsen Dessutom bör man eftersträva en rimlig fördelning avseende kön, ålder och geografisk hemvist. 8. Alla kandidater bör intervjuas av någon medlem i valberedningen enligt en fastlagd mall antingen vid ett personligt möte eller per telefon. Valberedningen bör ha möjlighet att efterfråga referenser från kandidaten. Samtliga kandidater bör få ta del av arbetsordning, arbetsbeskrivning och/eller riktlinjer för respektive uppdrag. 9. Inför årsmöte och i förekommande fall extra medlemsmöte skall kandidaterna skriftligen presenteras i ett utskick till alla mötesdeltagare. Presentationen bör omfatta: - persondata - Amnesty-erfarenhet - andra erfarenheter som kan vara till nytta för arbetet - relevanta yrkeserfarenheter. Vidare skall alla andra till valberedningen inkomna nomineringar anges. 10. Vid årsmötet eller extra medlemsmötet skall valberedningen före valet muntligt presentera sina kandidater. Övriga kandidater skall presenteras på ett likartat sätt. 11. De nomineringar som inte upptagits i valberedningens förslag kvarstår som kandidater vid mötet. Medlemmar kan också föra fram ytterligare kandidater till presidiet före en tidpunkt som angivits i kallelsen. Presentation skall i dessa bägge fall göras av förslagsställaren. 12. Vid pläderingen för kandidater skall valberedningen och övriga förslagsställare tala för sina respektive förslag. 13. Innan valet sker skall deltagarna i mötet ges tillfälle att ställa frågor till kandidaterna. MOTIONER OCH FÖRSLAG Beredningsgrupp 2 2.1 Om värvning av pensionärer - motion Svenska Amnesty har under en följd av år bedrivit en i många avseenden framgångsrik verksamhet med att värva ungdomar. Dessvärre är genomströmningen väldigt stor inom den här kategorin av medlemmar, beroende på att de ganska snart byter studieort eller avslutar sina studier och får ett jobb någon annanstans. Stickprov tyder på att unga medlemmar i genomsnitt förblir aktiva i tre år, ofta ännu kortare tid på orter utan universitet eller högskola. I bästa fall kommer de tillbaka till Amnesty senare i livet eller fortsätter de som stödjande medlemmar. Samtidigt visar erfarenheten att en nybliven pensionär håller som aktiv medlem i mer än åtta år. Särskilt i kommuner med bara en Amnesty-grupp är det för kontinuitetens skull ofta en fördel att ha lokala grupper med en blandning av unga och gamla, bland annat därför att de äldre som regel är bofasta. En rimlig målsättning är att ha minst tre äldre medlemmar i varje lokal grupp. Ett förslag om att framställa en folder för att värva nyblivna pensionärer har därför framförts vid budgetmötet, där det möttes med en viss munterhet och välvillig häpnad över landsortens arbetsvillkor. Men någon folder blev det inte. Årsmötet föreslås besluta ATT sektionen producerar en folder för att värva nyblivna pensionärer, ATT alla grupper får en handledning i hur man kan kontakta pensionärer och pensionärs-organisationer, ATT den handledningen också innehåller råd om hur man kan lägga upp verksamheten och på bästa sätt utnyttja de nya medlemmarnas erfarenheter och kunskaper. Grupp 168, Laholm Styrelsens yttrande: Jämfört med åldersstrukturen hos Sveriges befolkning är vi något underrepresenterade i ålderssegmentet 65-79 år (10 % mot Sveriges 12 %) och något överrespresenterade i åldern 18-24 år (10 % mot Sveriges 8 %). Strävan efter att vår medlemskår ska präglas av mångfald är ett viktigt arbete i den svenska sektionen liksom internationellt. Sedan i januari finns en anställd mångfaldssamordnare i den svenska sektionen med uppgift att både kartlägga och bidra till mångfaldsarbetet. Ålder är en faktor i det arbetet. Att på årsmötet besluta om fokus på en speciell grupp menar vi är att föregå mångfaldsarbetet. Styrelsen uppmanar däremot motionärerna att sprida tips och idéer inom rörelsen om att rikta sig till gruppen äldre. Arbetet med ungdomar (upp till 25 år) är ett område som Amnesty International beslutat att prioritera internationellt och därför även i den svenska sektionen. Styrelsen anser även att beslutsförslagen i motionen är av väl operativ karaktär. Hur sekretariatet arbetar praktiskt är en fråga för generalsekreteraren. De frågor som styrelsen och årsmötet diskuterar bör vara av policykaraktär. Styrelsen yrkar på att motionen avslås. 2.2 Om ett barnvänligt Amnesty - motion Svenska Amnestys aktiva medlemmar har en åldersfördelning dominerad av unga och gamla, medan det är mycket glest i mellanskiktet. Det har funnits ansträngningar att råda bot på det här. En numera nedlagd grupp som nästan enbart bestod av unga mammor löste problemet genom att ta med sig småbarnen till månadsmötena och ha saker för dem att syssla med. Under en följd av år fanns det också en barnavdelning vid sektionens årsmöten, med kunnig personal som tog hand om medföljande småbarn. I början av 90-talet talades det om en målsättning med minst en Amnesty-grupp i varje kommun med över 15.000 invånare. Trots en betydande uppryckning under senare år är vi nu längre från det målet än vi var för 15 år sedan. Vi anser att värvningen av nya medlemmar i högre grad bör inriktas på att värva aktiva medlemmar, och att vi då särskilt bör inrikta oss på de ålderskategorier som nu är klart underrepresenterade i sektionen, samt att vi på olika sätt bör underlätta deras deltagande. Vi föreslår därför att styrelse och sekretariat initierar en grupp av frivilliga och intresserade som utarbetar ett program och en folder för ett barnvänligt Amnesty. Ingen ska behöva hindras från ett aktivt Amnesty-arbete på grund av problem med barnpassningen. Årsmötet föreslås besluta ATT Grupptrycket och AmnestyPress ska efterlysa intresserade medlemmar som åtar sig att gemensamt utforma ett program för ett barnvänligt Amnesty, ATT information går ut till alla grupper om hur man bäst kan anordna barnvänliga möten – till exempel genom att ha ett insamlat förråd av legobitar, barnböcker, leksaker och en roterande turlista för barnpassningen, ATT vi återupptar verksamheten med barnavdelningar vid våra årsmöten. Grupp 168, Laholm Styrelsens yttrande: Det är en bra idé med barnpassning på årsmöten. Styrelsen välkomnar alla idéer som gör det möjligt för fler grupper av människor att delta i årsmötet. Vi tycker dock att det inte behövs något årsmötesbeslut för detta. Däremot är det ett bra förslag som lämpligen överlämnas till nästa årsmötesarrangör. Styrelsen yrkar på att motionen avslås. 2.3 Om utveckling av de frivilligas insatser - motion Svenska Amnestys sekretariat har trots begränsade resurser gjort ett utmärkt arbete under en följd av år. De anställda förtjänar i många fall ett mer aktivt stöd från distrikt och grupper. Alltför mycket av de anställdas tid och kraft går nu åt till att skicka ut påminnelser och uppmaningar till grupperna om att fullgöra olika åtaganden, som att betala årsavgifter, meddela adressändringar och rapportera verksamheter. En uppstramning av rutinerna bör ske på distriktsnivå och genom insatser av aktiva medlemmar. En grundregel bör vara att allt arbete som kan utföras av frivilliga, och där det finns möjlighet att värva frivilliga krafter, det bör också utföras av frivilliga eller i samarbete mellan anställda och frivilliga. Det här gäller även sådant som utformningen av kampanjer, där det vore en fördel om medlemmar i distrikten tidigt fick insyn i planeringen och möjlighet att påverka upplägget. Med en sådan ordning skulle man kunna få en bättre anpassning till förhållandena på mindre orter än vad som blir fallet då man anlitar Stockholmsbaserade konsulter. I distriktet Skåne/Blekinge finns redan en aktivistgrupp som arbetar med den lokala utformningen av kampanjer. Från andra distrikt kunde det räcka med en enda representant som fick möjlighet att delta i planeringen. Det här kräver inga sammandragningar med central mötesverksamhet utan bör kunna skötas genom kontakter per e-post. Vi bör också hålla fast vid och om möjligt vidareutveckla systemet med utlokaliserade verksamheter, som exempelvis de regionala kontoren och försäljningsverksamheten i Lund. Årsmötet föreslås besluta ATT uppdra åt styrelsen att verka för utvecklingen av en struktur där vi i högre grad tar tillvara och utvecklar möjligheterna till frivilliga insatser från medlemskåren, ATT styrelsen aktivt försöker värva medlemmar som kan ingå i referensgrupper för stöd till sekretariatets verksamhet, och därigenom minska behovet att anlita utomstående konsulter, ATT styrelsen tar initiativ till en folder som ger medlemmar, grupper och distrikt en vägledning om hur vi tillsammans bättre kan utnyttja de möjligheter som har öppnats genom tillkomsten av e-post och webbsidor. Grupp 168, Laholm Styrelsens yttrande: Vi instämmer med motionären om vikten av att våra frivilligkrafter används på bästa sätt. Aktiva medlemmar är en av de faktorer som gör Amnesty unikt. Styrelsen vill därför arbeta vidare för att skapa bästa möjliga relation mellan aktiva medlemmar och sekretariatet för att uppnå synergieffekter och undvika dubbelarbete. En sådan relation förutsätter en ömsesidighet – sekretariatet behöver bli bättre på att samarbeta med aktivister och aktivisterna behöver bli bättre på att kontakta sekretariatet och använda de resurser som finns där. Redan nu finns initiativ som Uppdragstrumman och Utmaningen, se medlemssidorna. Där läggs uppdrag och uppgifter ut för aktiva medlemmar att ta på sig. Detta är ett sätt att ta tillvara aktivisters kompetens och lust att bidra till sektionens arbete och en form av utlokalisering av verksamheter. Sekretariatet kommer även att se över sektionens webbsidor i samband med att dessa får nytt utseende. Styrelsen kommer också att se över hur vi är organiserade för att om möjligt förbättra strukturen och frigöra energi till aktivism. Arbetet för att vi gemensamt ska kunna redovisa vår ekonomi är en del i denna diskussion. De två sista att-satserna anser styrelsen vara allt för operativa. Hur sekretariatet arbetar praktiskt är en fråga för generalsekreteraren. De frågor som styrelsen och årsmötet diskuterar bör vara av policykaraktär. Att vi vill ha en bättre kommunikation mellan medlemmar och sekretariat och bättre utnyttja frivilliga krafter är en policyfråga. Att detaljstyra hur detta ska ske är generalsekreterarens uppgift. Styrelsen yrkar på att motionens första att-sats bifalles och att de sista två att-satserna avslås. 2.4 Motion gällande information - motion Att all information som gäller icke aktivister blir lättare att få tillgång till. Att material till aktivister blir lättare att få tillgång. Att lösenordet till de interna sidorna blir lättare att använda. Att pdf-filer ändras till att alltid vara word-filer för att vi synskadade, skall få lättare tillgång till material. Att alla tidningar blir tillgängliga för oss funktionshindrade. Att det blir lättare att komma åt de interna sidorna för mig som synskadad. Jonas Peterson, medlem Styrelsens yttrande: Styrelsen instämmer med motionären om vikten av att göra information tillgänglig för alla medlemmar. Det är en viktig fråga som gäller demokrati och mångfald. De specifika att-satserna i motionen är dock operativa och i några fall inte möjliga att genomföra. Lösenordet till medlemssidorna tas fram ur ett IT-säkerhetsperspektiv. Det är heller inte lämpligt att publicera Word-dokument på webben. Sekretariatet undersöker dock mer flexibla och användarvänliga lösningar än pdf-dokument. För många år sedan gavs Amnesty Press ut som taltidning. Det utgick då ett statligt stöd för denna typ av utgivning. Reglerna för statligt stöd inom Amnesty omöjliggör nu att vi tar emot ett sådant stöd. En första sondering visar att det skulle kosta ca 50 000 kr/år (inkl moms) att ge ut Amnesty Press som en taltidning med fem nummer till 100 personer. Styrelsen kommer att prioritera frågan om tillgänglig information framöver. Medlemssidorna ska göras om och kommer i samband med det att bli mer tillgängliga även för synskadade. Styrelsen föreslår därför en alternativ lydelse av motionens förslag till beslut: Att styrelsen uppdras att se över all elektronisk information med målet att den ska vara lätt tillgänglig för alla medlemmar, även personer med funktionshinder. 2.5 Motioner till årsmötet - motion Vid årsmöten ska motioner behandlas, ibland är det oklart vad motionären menar eller det feltolkas vilket innebär att den diskussion som ska ske i grupper och distrikt innan årsmötet, kan vara onödig eller svår om motionen feltolkas. Det vore önskvärt att få möjlighet till att fråga motionären innan årsmötet för att få klarhet och förtydliganden. Det kan ske via ett e-post eller telefonsamtal till motionären, men för att fler ska kunna ta del av denna ”frågestund” borde det finnas möjlighet att följa det på hemsidan. Vi föreslår årsmötet besluta att styrelsen får i uppdrag att se över en teknisk lösning för att motioner till årsmötet 2009 finns på hemsidan med möjlighet till dialog/chat med motionären. För distrikt Gästrikland-Dalarna, Åsa Jacobs, distriktombud Styrelsens yttrande: Redan till detta årsmöte har motionerna funnits på medlemssidorna med möjlighet att diskutera dem. Styrelsen anser därför att det som motionären önskar redan är genomfört. Styrelsen åtar sig att se till att informationen om denna möjlighet blir mer spridd framöver. Styrelsen anser motionen besvarad. 2.6 Förtryckta medlemskort - motion Vid senaste budgetmötet var frågan aktuell om vilka är det som samlar in pengar i Amnestys namn. Ett flyktingombud som besökte en flykting i häkte, blev tillfrågad om hon kunde bevisa att hon kom från Amnesty, vilket hon inte kunde göra. När vi skramlar på stan eller besöker polisen eller annan myndighet för att söka tillstånd eller etablera kontakt i Amnestys namn, så finns inget sätt att bekräfta att vi gör det på Amnestys uppdrag. Vi föreslår årsmötet besluta att alla medlemskort är förtryckta med namn och medlemsnummer, för att vi ska kunna bevisa vårt medlemskap när det efterfrågas eller att tryckta kort kan beställas från sekretariatet, eller att aktiva i grupper får förtryckta kort när gruppsekreterare skickar in listor på medlemmar. För distrikt Gästrikland-Dalarna, Åsa Jacobs, distriktombud Styrelsens yttrande: Att trycka medlemskort med personuppgifter till alla våra medlemmar bedömer styrelsen som alltför kostsamt. I det fall en medlem uppträder offentligt i Amnestys namn, till exempel vid bössinsamling, så räcker legitimation. Det finns då en möjlighet att ringa sekretariatet för att kontrollera om personen verkligen är medlem i Amnesty. I det fall en medlem agerar i en särskild situation, till exempel som flyktingombud, finns det möjlighet att vända sig till sekretariatet och få ett personligt intyg. Styrelsen anser dessutom att denna rutin är bättre då intyget kan utfärdas till en specifik grupp eller person inom Amnesty, till exempel flyktingombud. Informationen till medlemmarna om denna möjlighet behöver bli bättre. Styrelsen yrkar på att motionen avslås. 2.7 Kampanjer, kampanjmaterial och datummärkning - motion Vi i grupp 59 i Örebro vill uppmärksamma årsmötet och sekretariatet på ett återkommande problem för många av Amnestys grupper, framför allt utanför storstadsregionerna. Vår grupp ser mycket positivt på många av de kampanjer som Amnesty International och den svenska sektionen drivit de senaste åren. Påtagligt många av de kampanjer som genomförts har dock haft ett mycket kort tidsspann, exempelvis Amnestys senaste kampanj med flyktingtema till stöd för UNHCR:s arbete. Dessa kampanjer verkar mer anpassade för enskilda aktivister och/eller de grupper med många aktiva och som har möten och aktiviteter ofta. Vi i grupp 59 ser kampanjer som en mycket bra form för oss att arbeta men eftersom vi träffas en gång i månaden så hinner vi i vissa fall bara diskutera en aktuell kampanj en gång innan den ska avslutas. Dessutom går informationen om kampanjen ofta ut väldigt tätt inpå kampanjstart. Det känns tråkigt att inte hinna med att ansluta sig till kampanjer vi gärna skulle ha arbetat längre med. Däremot är vi mycket positiva till kampanjer såsom Stoppa våldet mot kvinnor där vi hann med en rad aktiviteter såsom utställningar, ljusmanifestationer, paneldebatter och enkätundersökningar. Vi anser därför att sekretariatet och styrelsen bör tänka särskilt på gruppernas arbetssätt när kampanjer planeras och schemaläggs, samt hur materialet ser ut. Vi föreslår att sekretariatet och styrelsen även bör ta fram kampanjer med slagkraftigt material som passar för ett mer långsiktigt arbete, särskilt ute i grupperna. För att Amnestys arbete ska fungera så smidigt som möjligt anser vi att det generellt behövs en bättre framförhållning vad gäller kampanjstart och avslut. Vi föreslår att sekretariatet och styrelsen bör arbeta med att ta fram allmänt och långsiktigt material i form av affischer och broschyrer som kan användas vid flera tillfällen under längre tid, såsom material till utställningar och liknande som inte märks upp för en särskild kampanj. Det kan exempelvis röra några av Amnestys mer traditionella frågor såsom tortyr, dödsstraff eller samvetsfångar. Vi föreslår att allt material datummärks och att sekretariatet via förslagsvis hemsidan meddelar vilket material som bör kastas. Det handlar om trovärdighet att ha ett relevant och aktuellt material när vi får frågor från medlemmar, potentiella medlemmar och andra kontakter. Grupp 59, Örebro Styrelsens yttrande: Det är viktigt att samtliga aktivister får kännedom om kampanjers resultat samt huruvida vissa materialenheter är inaktuella. Detta är något som kan förbättras och sker lämpligen via information i Grupptrycket som är den centrala kommunikationskanalen från sekretariatet till grupperna och som för närvarande genomgår vissa förändringar. Vad gäller olika aktioner inom kampanjer informeras landsamordnare och specialgrupper om vikten av att datera material och ange tidsramar för aktionerna i dialogen med grupperna. Beträffande mer allmänt och långsiktigt material finns det en separat affischutställning om sex affischer med våra kärnfrågor dessutom finns det alltid varje år en generell Amnestyfolder att användas bl a i värvningssammanhang. Styrelsen föreslår följande alternativa beslutsformulering: Att styrelsen uppdras att förbättra kommunikationen mellan sekretariat och aktiva medlemmar beträffande kampanjer och aktioner. 2.8 Kvinnorättsgruppernas webbsidor - motion Syftet med denna motion är att Amnestys varje kvinnorättsgrupp skall få var sin egen del av Amnetys webbsida, till exempel http://www.amnesty.se/umekrg, http://www.amnesty.se/uppsalakrg, http://www.amnesty.se/.sthlmkrg, http://www.amnesty.se/gtbkrg. Detta innebär att varje kvinnorättsgrupp skall få ett eget användarnamn och ett eget lösenord för att själv kunna sköta sin del av webbsidan. Det är av avgörande betydelse att kvinnorättsgrupperna skall få större möjlighet att snabbt och på egen hand sprida information om sina aktiviteter. Förslag till beslut att tilldela ett användarnamn och ett lösenord till varje kvinnorättsgrupp så att de själva kan sköta var sin egen del av Amnestys webbsida. Saasha Metsärantala Styrelsens yttrande: Den möjlighet som motionären efterfrågar finns redan och styrelsen uppmanar fler grupper att använda sig av denna möjlighet! Styrelsen anser motionen besvarad. 2.9 Riktlinjer för Ungdomsrådet - motion Bakgrund Med den reformeringsprocess som ungdomsarbetet i nuläget genomgår i och med den nya ungdomsstrategin, vill ungdomsrådet passa på att driva igenom ett antal riktlinjer för rekrytering till ungdomsrådet. För att rådet ska fungera så bra som möjligt och kunna svara mot de nya förväntningar som implementeringen av strategin innebär krävs det att rätt människor sitter med. Ungdomsrådet bör även vara representativt gentemot organisationens ungdommar och deras olika kulturer och bakgrunder. När vi skrivit dessa riktlinjer har vi utgått från IYAB's specifikationer, mer information om dessa finns på hemsidan. Anledningen till att vi inte inkluderat direktiv för ungdomsrådets funktioner och uppdrag är för att ungdomsstrategin just nu disskuteras i styrelsen, hur den ska förverkligas i svenska sektionen är inte helt klart än. Ungdomsrådet föreslår årsmötet besluta: att årsmötet godkänner följande riktlinjer för det årliga utnämnandet av ungdomsrådet: Egenskaper som skall prioriteras av den eller de som utser Ungdomsrådet: Som grupp bör ungdomsrådet: - ha erfarenhet av att arbeta med andra ungdomar i organisationen - ha erfarenhet eller kunskap om ungdomsaktivism och organisationen i övrigt, och en vilja att lära sig mer - spegla den mångfald som finns bland ungdomar inom organisationen sett till kön, ålder, bakgrund, erfarenhet och geografisk spridning - ha förmågan att skapa en arbetsplanering med tidsramar, och nå resultat - klara av att aktivt ge stöd till ungdomar som vill påverka organisationens arbete Individuella medlemmar bör: - ha förmågan att arbeta på ett sätt som värderar mångfald - ha tid och energi att engagera sig mellan möten för att föra ungdomsrådets arbete framåt att dessa riktlinjer börjar gälla vid utnämnandet av ungdomsrådet juni 2008 att utredningsgruppen för en svensk ungdomsstrategi uppdras att i samarbete med ungdomsrådet utforma riktlinjer för ungdomsrådets syfte och fortsatta arbete. Ungdomsrådet Styrelsens yttrande: Styrelsen föreslår att de första att-satserna avslås och att den sista att-satsen bifalls. Dessutom föreslår styrelsen ett tillägg genom ytterligare en att-sats. Styrelsen instämmer i att ungdomsrådets syfte och fortsatta arbete behöver tydliggöras framöver. Vi anser att det är ett mycket lämpligt uppdrag för utredningsgruppen för en svensk ungdomsstrategi. Vi anser också att det sätt på vilket ungdomsrådet tillsätts och vilka kriterier som då ska användas bör diskuteras i samband med detta. Ungdomsrådets syfte och uppdrag bör styra hur tillsättningen ska gå till. Styrelsen är därför positiv till motionens sista att-sats och föreslår följande tillägg: Att utredningsgruppen även ser över tillsättningen av ungdomsrådet och föreslår kriterier och tillvägagångssätt. 2.10 Sena förslag från styrelsen - förslag från styrelsen Förslag till beslut att godkänna stadgeändring av paragraf 7.3 enligt nedanstående (gammal text överstruken, ny text kursiverad): 7.3 Motioner till årsmötet skall vara styrelsen tillhanda senast tio veckor före årsmötet. Årsmötet är inte skyldigt att behandla senare inkomna motioner, Bakgrund Enligt stadgarna är det möjligt för årsmötet att godkänna sent inkomna motioner. Stadgarna säger dock ingenting om hur årsmötet ska förhålla sig till sent inkomna förslag från styrelsen. Även för styrelsen kan det dyka upp frågor som inte varit kända vid den tidpunkt då årsmöteshandlingarna skickas ut. Styrelsen ser därför gärna att detta tydliggörs i stadgarna. Årsmötet inte är skyldigt att behandla sent inkomna motioner och samma ordning skulle gälla för styrelsens sena förslag. MOTIONER OCH FÖRSLAG Beredningsgrupp 3 3.1 Skall grupperna vara bidragstagare eller bidragsgivare? - motion Sektionens grupper står inför stora förändringar vad gäller hanteringen av ekonomin fr.o.m. i år. För att få behålla sina möjligheter att fortsätta samla in pengar i Amnestys namn måste de ha presenterat ett reviderat bokslut till sekretariatet senast 1 mars. Vi vill från början deklarera att vi är positiva till att alla insamlade medel skall användas ”produktivt”i rörelsen och inte samlas på hög i okontrollerade småkassor. Men de tankar som uppenbarligen finns hos styrelsen att gå vidare med vad som kallas steg 2 och 3, vilket skulle innebära att allt som samlas in omedelbart skall skickas vidare till ett centralt konto, tror vi skulle vara förödande för den speciella arbetsform som Amnestys grupparbete utgör. Även om bidraget från gruppernas insamlingsarbete inte längre har en så avgörande betydelse för sektionens ekonomi totalt, så utgör det en viktig del av sammanhållningen och kreativiteten inom gruppen. Man blir också betänksam när man hör att vissa tjänstemän på sekretariatet hyser uppfattningen att grupperna inte skall få ha egna bidragsgivare. Det är ju faktiskt så att en del personer hellre ser till det lokala arbete som en grupp utför än till rörelsen i sin helhet. Ska man nu beröva grupperna all ekonomisk ryggrad och i stället inrätta någon slags bidragsavdelning, där grupperna efter godkännande kan erhålla bidrag för att genomföra sina aktiviteter? Som vi ser det kommer det att medföra högre administrativa kostnader för insamlingsarbetet och det var väl inte det man ville se hos SFI? Sedan 1986 finns ett årsmötesbeslut på att ingen grupp skall få balansera mer än högst 10.000 kronor över ett bokslut. Problemet är att efterlevnaden av det beslutet aldrig kontrollerats. Men med det nu genomförda steg 1, där grupperna måste redovisa sin ekonomiska ställning borde det vara tillräckligt för att uppnå den transparens av sektionens ekonomi som man vill uppnå. Årsmötet föreslås besluta att arbetet med transparent ekonomi inom sektionen stannar vid det s.k. första steget, dvs att alla grupper som hanterar egen ekonomi skall redovisa ett reviderat bokslut före 1 mars varje år och av detta skall framgå att gruppen balanserar högst 10.000 kronor. Tony Öhrling kassör distrikt Skåne-Blekinge Bo Lindblom distriktsombud Halland Victor Lengquist styrelseledamot distrikt Skåne-Blekinge Kjell-Åke Persson - " - Sigrid Bundy ordförande distrikt Skåne-Blekinge Karin Edström styrelseledamot distrikt Skåne-Blekinge Per Bundy suppleant distrikt Skåne-Blekinge Styrelsens yttrande: Med hänsyn till grupper/ enheters olika behov av balanserade medel och med hänvisning till styrelsens förslag "Amnestys framtida ekonomi och organisation" om att ge styrelsen i uppdrag att till årsmötet 2009 återkomma med förslag som bland annat behandlar rörelsens redovisningsregler yrkar styrelsen på att motionen avslås i sin helhet. 3.2 Distriktsnivåns ansvar, befogenheter och resurser - motion Bakgrund Stadgarna för Svenska sektionen av Amnesty International slår fast att Sektionen verkar genom a) årsmöte, b) extra medlemsmöte, c) sektionens styrelse, d) svenska Amnestyfonden, e) distrikt, f) arbetsgrupper, g) samordnings- och specialgrupper” (§ 6.1). I § 6.2 uttalas att Arbetet för i § 1 angivet åtagande utförs främst av sektionens arbetsgrupper, som inom ramen för dessa stadgar självständigt utformar sin verksamhet.” Distriktets ansvar och befogenheter berörs inte i stadgarna. Däremot förutsätts distriktet mobilisera sina egna ekonomiska resurser genom att ta ut avgifter från grupperna. Distriktets roll och arbetsuppgifter definieras i ”Handboken”. Där konstateras inledningsvis att det saknas en klar linje mellan ansvar, befogenheter och resurser. Fortsättningsvis i styrdokumentet beskrivs distriktets arbetsuppgifter. I fråga om befogenheter och resurser slår Handboken fast att.. Distriktsmötet beslutar om gruppernas avgifter till distriktet och har rätt att fatta andra beslut som berör de lokala aktiviststrukturer som är verksamma inom distriktets geografiska ramar. I ett annat avsnitt noteras att.. De grupper, ungdomsgrupper, och enskilda aktivister som är verksamma inom distriktet ansvarar själva för sitt eget arbete, men har följande kopplingar till distriktet: * De bör efter förmåga medverka i distriktets arbete och ställa sin kompetens och sina resurser till distriktets förfogande… Problemanalys Grupp 346 anser att befintliga styrdokument för svenska sektionen är mycket oklara i fråga om ansvar, befogenheter och resurser för distriktsnivån. Det finns en uppenbar konflikt mellan distrikt och grupper inbyggd i dokumenten som också visar sig i verkligheten och som försvårar gruppernas arbete och sätter ner engagemang och entusiasm hos gruppaktivisterna. Den ekonomiska rörelsefrihet som stadgar och handbok ger till distrikten är ett slag mot verksamheten åtminstone på små orter med få gruppmedlemmar. Detta blir särskilt tydligt när distriktens möjlighet att dra ekonomiska resurser från grupperna inte har någon uppenbar koppling till distriktens ansvar och befogenheter. Uttalandet att grupper skall bidra efter förmågahar inte tagits på allvar i det distrikt där grupp 346 är verksam. För grupp 346 innebär den gällande ordningen att kostnader för avgifter till sektionen och distriktet samt nödvändiga administrativa kostnader inte ens täcks av insamlade medel. Om gruppen inte skulle utnyttja det kommunala föreningsbidrag som gruppen tar emot, uppenbarligen i strid mot sektionens principer, skulle inte en krona av insamlade medel kunna användas för det som är Amnestys huvuduppgift. Det säger sig självt att en sådan situation varken stimulerar medlemmarnas löpande arbete eller ger goda argument i samband med insamlingsaktiviteter. Det är svårt att övertyga givare om att de skall lägga pengar i bössan för att finansiera gruppens administrativa kostnader och för att vidarebefordra 1000-tals kronor för att täcka administrativa kostnader på regional och central nivå. Slutsatser och förslag Grupp 346 anser att svenska sektionen bör göra en genomgripande översyn av ansvar, befogenheter och resurser inom organisationen. Gruppen föreslår att sektionen organiseras med två distinkta ansvarsnivåer: lokala aktiviststrukturer och sektionen på nationell nivå. Om sektionen anser att det finns behov av ett organ på distriktsnivå bör detta organiseras och styras som en del av sektionens verksamhet. Ansvar, befogenheter och resurser ”delegeras” från den nationella sektionsnivån till distriktens administrationer. I det sammanhanget är det lämpligt att också se över fördelningen av medlemsavgifter mellan lokala grupper och sektionen. Grupperna bör få en del av såväl aktiva som stödjande medlemmars avgifter för att täcka del av gruppens administrativa kostnader. Gruppavgiften bör också hållas nere för att medge att lokalt insamlade medel kan användas för stöd till det som är Amnestys grundläggande åtaganden och arbetssätt. Att kunna förklara detta för givare på lokal nivå skulle innebära en trygghet och stimulans i det lokala arbetet. Grupp 346 föreslår att Svenska sektionen gör en översyn av fördelning av ansvar, befogenheter och resurser med speciell inriktning på distriktens roll inom organisationen Grupp 346, Åmål Styrelsens yttrande: Då motionen ligger i linje med styrelsens förslag "Amnestys framtida ekonomi och organisation" om att ge styrelsen i uppdrag att till årsmötet 2009 återkomma med förslag som bland annat behandlar rörelsens organisation yrkar styrelsen på att motionen tillstyrkes. 3.3 Kommunala föreningsbidrag till amnestygrupper - motion Bakgrund Enligt Amnestys riktlinjer får lokala grupper inte ta emot kommunala bidrag. För en grupp på en liten ort är detta en regel som starkt begränsar gruppens möjligheter till aktivitet. Kommunen i hemorten för grupp 346 är generös med att dela ut kommunala föreningsbidrag till en mångfald av föreningar i kommunen. Bidragens syfte är att understödja en demokratisk utveckling, uppmuntra nationell och internationell solidaritet, vidmakthålla mångfald och stimulera till brett deltagande i ideellt arbete. För grupp 346 täcker det kommunala föreningsbidraget merparten av gruppens administrativa kostnader och möjliggör att insamlade medel kan användas för aktiviteter inom Amnestys specifika verksamhetsområde. Problemanalys En amnestygrupp verksam på en liten ort kan inte räkna med att mobilisera stora belopp vid sina aktioner. Om gruppen förbjuds att ta emot det kommunala föreningsbidraget tvingas grupp 346 att använda de insamlade medlen för sina administrativa kostnader. Det är inte enkelt att övertyga givare om att ge bidrag till en amnestygrupp med motiveringen att pengarna behövs för att bekosta gruppens administration. För gruppens medlemmar känns det heller inte särskilt stimulerande att driva verksamhet och aktiviteter med syftet att få in medel för att betala avgifter till sektion och distrikt och bekosta sin egen lokala administration. Som det kommunala föreningsbidraget är utformat på hemorten för grupp 346 ställer det inga som helst krav på allmän inriktning eller specifik verksamhet hos amnestygruppen. Som angavs ovan bygger kommunens bidragsgivning endast på målet att stimulera medborgarengagemang och frivilligverksamhet i kommunen. Grupp 346 har svårt att se varför det inte är tillåtet för en lokal grupp att ta emot ett kommunalt föreningsbidrag, samtidigt som sektionen strävar efter att liera sig med privata företag och andra privata givare som i grunden kan ha betydligt mer obskyra motiv för sin bidragsgivning än en kommun som vill stimulera mångfald på lokal nivå. Det är lätt att få intrycket att sektionens ledning inte har mycket till förståelse för villkoren för och betydelsen av de små lokala gruppernas verksamhet. Förslag Grupp 346 anser att den svenska sektionen av Amnesty International bör se över sin policy i fråga om lokala gruppers rätt att ta emot ovillkorade kommunala föreningsbidrag och föreslår årsmötet besluta att den svenska sektionen av Amnesty International skall slå fast att lokala amnestygrupper har rätt att ta emot ovillkorade kommunala föreningsbidrag Grupp 346, Åmål Styrelsens yttrande: Det är inte förenligt med Amnestys internationella riktlinjer (Fundraising Guidelines 1999) att ta emot kontanta bidrag från kommuner detta oavsett om bidragen är ovillkorade eller inte. Styrelsen anser att det är mycket viktigt att dessa riktlinjer efterlevs och yrkar på att motionen avslås. 3.4 Gruppavgifter - motion Sekretariatet har varje år problem med att få in gruppernas årsavgift ā 2000 kr. Det kan finnas olika förklaringar till detta, att grupperna byter kassör då och då och att det inte finns någon dead-line för att betala denna avgift. Påminnelserna går till gruppsekreteraren dvs inte till kassören i gruppen. Ena förslaget innebär att grupperna måste ha möjlighet till autogiro och det andra en mindre kostnad för postgiroblanketter, men kan i gengäld ge säkrare inbetalningsrutiner hos grupperna. Vi föreslår årsmötet besluta att grupperna betalar sin gruppavgift med autogiro a 167 kr/månad (totalt 2004 kr/år), alternativt att sekretariatet skickar ut ett inbetalningskort till alla gruppers kassör. För distrikt Gästrikland-Dalarna, Åsa Jacobs, distriktombud Styrelsens yttrande: Med hänvisning till styrelsens förslag ” Avskaffande av gruppgiften till sektionen” yrkar styrelsen att motionen avslås. Oavsett om gruppavgiften finns kvar eller inte så ser sekretariatet flera problem med den föreslagna lösningen. 3.5 Motion om redovisning - motion Lundaavdelningen av Amnesty International föreslår årsmötet att besluta: att arbetet med transparent ekonomi inom Sektionen stannar vid det s.k. första steget d.v.s. att alla arbetsgrupper som hanterar egen ekonomi skall redovisa ett reviderat bokslut före 1 mars varje år. Och av detta skall framgå att gruppen balanserar högst 10.000 kronor. Från balanskravet undantas sådana grupper som Lundaavdelningen, bokloppisgruppen i Lund, postordergruppen i Lund, distrikten och liknande, som länge haft egna ekonomier, som redovisats och reviderats vid respektive årsmöte. Lundaavdelningen gm Inger Björkdal, ordförande Styrelsens yttrande: Med hänsyn till grupper/ enheters olika behov av balanserade medel och med hänvisning till styrelsens förslag "Amnestys framtida ekonomi och organisation" om att ge styrelsen i uppdrag att till årsmötet 2009 återkomma med förslag som bland annat behandlar rörelsens redovisningsregler yrkar styrelsen på att motionen avslås. 3.6 Gemensam redovisning - motion Förslag till beslut Årsmötet beslutar att styrelsen ska bevilja grupper/enheter undantag från centraliserad ekonomihantering förutsatt att de utgör egna juridiska personer med egen styrelse och följt sektionens regler, d v s har betalat sina avgifter och har upprättat och skickat in sitt bokslut och revisionsberättelse enligt gällande direktiv. Sådana grupper ska säkerställa att resurser och kompetens finns för insamling och redovisning enligt sektionens regler. Med dessa grupper träffar sektionen en särskild överenskommelse. Grupp/enhet som önskar sådant undantag ska anmäla det genom sekretariatet senast 30/6 2008. Bakgrund Centraliserad ekonomi är inte samma sak som gemensam redovisning. Vi anser inte att det är nödvändigt att gå så långt som att att upplösa SAMTLIGA grupper/enheter som egna juridiska personer för att uppnå en god insyn i Amnestys verksamhet på alla nivåer i organisationen och få en övergripande bild av hur insamlade pengar används totalt sett i svenska Amnesty. Vår motion innebär att det ska vara frivilligt för grupp/enhet att välja om den vill upphöra att vara en egen juridisk person och flytta sin ekonomi till det centraliserade systemet. Dock begränsas frivilligheten till grupper/enheter som följer årsmötets och styrelsens direktiv, d v s som betalar sina avgifter och som upprättar och skickar in sitt bokslut och revisionsberättelse enligt gällande direktiv. Grupper/enheter som inte följer dessa direktiv får inte fortsätta vara egna juridiska personer och tvingas sköta sin ekonomi via det centraliserade systemet, om årsmötet beslutar att ett sådant ska införas. Om grupperna får mallar och direktiv om hur deras bokslut ska struktureras och vad det ska innehålla, så bör det inte innebära några större svårigheter för sekretariatet att summera alla poster och upprätta en gemensam aggregerad redovisning, som visar hur mycket pengar som insamlats totalt i Amnestys namn och hur dessa pengar använts föregående år. Den gemensamma totalredovisningen upprättas enbart i upplysningssyfte, det utgör inget dokument som behöver undertecknas eller revideras. Sektionens årsredovisning, som undertecknas av styrelsen, inkluderar alltså enbart de grupper/enheter som ingår i det centraliserade ekonomisystemet. Anledningen till att vi anser att den centraliserade ekonomihanteringen ska vara frivillig för grupper som hittills har skött sin ekonomi på ett bra sätt är att det är att det finns många fördelar med att insamling sker lokalt och att ekonomiadministration sker av ideella kassörer. Många grupper har färdiga nätverk med givare som har en närmare personlig kontakt med den lokala gruppen än med sektionen. Många grupper har kompetenta ideellt verksamma kassörer, som valt att just på detta sätt bidra till Amnesty, men det är inte säkert att alla fortsätter med sin aktivism om deras arbetsuppgift försvinner. Det är också ekonomiskt fördelaktigt att så mycket administration som möjligt utförs ideellt jämfört med om den ska skötas av avlönad personal på sekretariatet. Distrikt Södra Norrland Distriktsombuden Öjar Janhager och Maria Eklund Styrelsens yttrande: Med hänvisning till styrelsens förslag "Amnestys framtida ekonomi och organisation" om att ge styrelsen i uppdrag att till årsmötet 2009 återkomma med förslag som bland annat behandlar rörelsens redovisningsregler yrkar styrelsen att motionen avslås. 3.7 Motion om arbetsgruppernas avgift till sektionen - motion Förslag till årsmötesbeslut att arbetsgruppernas och ungdomsgruppernas avgift till sektionen avskaffas. Bakgrund Idag har vi inom svenska sektionen ett system där arbetsgrupperna varje år betalar en summa, just nu 2 000 kr, för att få bedriva sin verksamhet. Det är ett system som funnits länge inom rörelsen och som bygger på en god solidaritetstanke. Men det är ett system som skapar åtskilliga problem och som på många punkter har hamnat ur fas med vår nuvarande verksamhet. Gruppavgiften bygger på en idé om grupper som arbetar på liknande sätt och under liknande förhållanden och därför borde bidra lika mycket till sektionen. Det är inte fallet utan arbetsgrupperna ser väldigt annorlunda ut när det handlar om allt från arbetsområden till sammansättning och från rutin till hur mycket tid medlemmarna kan lägga ner. För att inte tala om att mångfalden mellan grupperna ökar allt mer i takt med att fler engagerar sig i specialgrupper som inte betalar några avgifter till sektionen. Även om sektionsavgiften till synes eftersträvar att drabba alla grupper lika blir konsekvensen att det extra arbetet insamlingen innebär knappt kommer att märkas för en etablerad grupp, där medlemmarna har mycket tid, samtidigt som det kan vara mycket besvärligt för en ny grupp, där medlemmarna redan har ont om tid, som måste lägga den lilla tid de har på att samla ihop avgiften. Gruppavgiftens betydelse för sektionens ekonomi fortsätter för varje år att sjunka och ligger idag runt 0,5 % samtidigt som grupp- och distriktsgåvors betydelse har ökat och idag ligger på ungefär 4,5 %. Vi vill ha en organisation som främjar mångfald och ger våra medlemmar och grupper möjlighet att arbeta med de frågor de brinner för istället för en organisation som håller fast vid en idé om likriktade grupper. Gruppavgiften är idag av liten ekonomisk betydelse och drabbar framför allt de grupper som inte lever upp till normen av hur en arbetsgrupp ska vara. Därför föreslår vi årsmötet att avgiften för arbetsgrupper och ungdomsgrupper avskaffas. Uppsaladistriktets styrelse Anton Lidström, grupp 226, Umeå Styrelsens yttrande: Då motionen ligger i linje med styrelsens förslag ”Avskaffande av gruppgiften till sektionen” yrkar styrelsen på att motionen tillstyrkes. 3.8 Avskaffande av gruppavgiften till sektionen - förslag från styrelsen Förslag till beslut: att årsmötet beslutar att från och med 2009 avskaffa gruppavgiften och avgiften för ungdomsgrupper till sektionen. att stadgarna 5.2 ändras till enligt nedanstående (ursprunglig text överstruken, ny text kursiverad): 5.2 att som en följd av detta återkalla de delar av beslut 39 på årsmötet 2007 som handlar om gruppavgiften och avgiften för ungdomsgrupper år 2009. Bakgrund Enligt sektionens stadgar 5.2 ska arbetsgrupper betala avgift till sektionen och distriktet, så kallad gruppavgift. Sektionens årsmöte beslutar om storlek på avgiften till sektionen och respektive distrikt beslutar om storleken på avgiften till distriktet. Arbetsgrupper ska även lämna rapport om sin verksamhet. Om arbetsgrupper ej fullgör sina åliggande har styrelsen rätt att upplösa gruppen. På årsmötet 2007 beslutades att lämna gruppavgifterna oförändrade. Det innebär att gruppavgiften till sektionen är 2.000 kronor för arbetsgrupper, 500 kronor för ungdomsgrupper och 500 kronor för nystartade grupper. Årsmötet rekommenderade även att gruppernas avgift till distrikten bör vara minst 2.000 kronor. Det är väl känt inom svenska Amnesty att inte alla arbetsgrupper betalar sin gruppavgift till sektionen. Per den 1 mars 2008 var det 60 grupper av 192 grupper (31%) som inte hade betalat gruppavgiften för 2007. Det har skett en attitydförändring kring betalning av gruppavgiften de senaste åren, för 10 år sedan 1997 var det 34 av 282 arbetsgrupper som inte betalade gruppavgift (12%). Gruppernas benägenhet att betala gruppavgiften tycks inte handla om hur stor gruppavgiften är. Åsikter om gruppavgiften Det finns idag väldigt olika sätt att se på gruppavgiften. En del som är positiva till gruppavgiften menar att det är uppdraget att betala en avgift som gör att grupperna faktiskt samlar in pengar och ordnar med aktiviteter för att lyckas med detta. Om det inte fanns en avgift som skulle betalas så skulle färre synliga aktiviteter genomföras. Vidare menar man att gruppavgiften är en solidaritetshandling där varje krona är viktig för arbetet för mänskliga rättigheter. Bland dem som ifrågasätter gruppavgiften och tycker att den ska tas bort så återkommer åsikten att människorättsaktivister framför allt vill jobba med mänskliga rättigheter. Risken är stor att vi förlorar aktivister som hellre vill jobba med rörelsens ändamål. Ett annat argument är att insamling inte är synonymt med gruppavgiften. Insamling bör ju fortsätta att ske i samband med exempelvis aktivitetsdagar där aktivism och insamling förstärker varandra. Gruppavgiftens marginella bidrag till den svenska sektionens budget, som de senare åren varit ungefär 0,5%, har också framhållits som ett motiv att avskaffa gruppavgiften. Motiv till styrelsens förslag Styrelsen anser att det är dags att svenska Amnesty avskaffar gruppavgiften till sektionen av följande skäl: 1. Efterlevnad av stadgarna. Det har vuxit fram en praxis kring gruppavgiften som gör gällande att den i praktiken är frivillig då ingen styrelse valt att upplösa grupper endast på grund av att de inte har betalat gruppavgiften. Styrelsen anser att det är mycket viktigt att vi efterlever våra stadgar men ser inte upplösning av grupper i stor skala som en relevant åtgärd. Styrelsen ser heller inte att vi ska beordra sekretariat att prioritera om sitt arbete så att vi till varje pris få in alla gruppavgifter. Kvar återstår då alternativet att avskaffa gruppavgiften. 2. Likabehandling av olika aktivistformer. Idag råder olika villkor för olika aktivistformer. Avgiften utgår ifrån arbetsgruppen som norm. Specialgrupper och samordnare betalar inte någon gruppavgift och det är inte konsekvent att vissa ska betala för det sätt som de är organiserade på medan andra inte behöver betala. En flexibel och attraktiv organisation. Om vi ska vara en attraktiv organisation för aktivister så måste Amnesty erbjuda aktivisterna valfrihet och låta var och en fokusera på det arbete som är mest intressant för dem. Kanske blir det så att om grupperna får större frihet i att själva välja vad de vill jobba med kan detta leda till ökad aktivism som i sin tur kan kombineras med mer insamling? Kanske vill några grupper bara jobba med att samla in pengar? 3.9 Amnestys framtida ekonomi och organisation - förslag från styrelsen Styrelsen föreslår årsmötet besluta: att ge styrelsen i uppdrag att arbeta vidare med frågorna om redovisningsregler, Ett Amnesty och organisationsöversyn för att förverkliga visionen om en transparent, flexibel, attraktiv och effektiv organisation, och återkomma till årsmötet 2009 med konkreta förslag. att det arbetet ska bedrivas genom bred konsultation med aktivister på olika nivåer i organisationen. Bakgrund På årsmötet 2007 behandlades hur redovisningen för grupper/enheter inom svenska sektionen ska se ut i framtiden. Årsmötet beslutade (42:2007) att varje grupp/enhet som samlar in pengar i Amnestys namn måste upprätta ett bokslut som revideras och skickas till sekretariatet senast den 1:a mars. Styrelsen fick i uppdrag av årsmötet att återkomma till årsmötet 2008 med fler riktlinjer och förslag i för att få bättre kontroll och redovisning över hur mycket pengar som samlas in i Amnestys namn och hur dessa pengar spenderas och förvaltas. Bakgrunden till redovisningsfrågan är att det pågår ett gemensamt arbete bland många frivilligorganisationer för att bli ännu bättre på att redovisa insamlade medel på ett transparent sätt, så att omgivningen och medlemmarna kan känna största möjliga förtroende till det insamlingsarbete som frivilligorganisationerna utför. Vi har förbundit oss att följa nationella och internationella riktlinjer, genom SFI (Stiftelsen för Insamlingskontroll), FRII (Frivilligorganisationernas Insamlingsråd) och INGO Accountability Charter. Allmänhetens förtroende för Amnesty är stort och vi har mycket på att förlora på att inte efterleva dessa riktlinjer. På budgetmötet hösten 2007 konsulterade därför styrelsen rörelsen kring diskussionsföreslaget ”Ett Amnesty – en redovisning” innebärande att vi på sikt skulle sträva mot en gemensam redovisning för den svenska sektionen inkluderat alla grupper/enheter. Diskussionsförslaget togs väl emot av budgetmötet men har mötts med oro i flera motioner till årets årsmöte. Några motioner menar att redovisningsfrågan inte kräver mer än de beslut som togs på årsmötet 2007. Per den 1:a mars 2008 hade bara 111 grupper/enheter utav totalt 226 redovisningsskyldiga grupper/enheter inkommit med reviderade bokslut, se bilaga 1. Det är idag oklart vilket juridiskt ansvar sektionens styrelse har för den redovisning som inte kommit in. Om gruppen/enheten är en egen juridisk person ligger det juridiska ansvaret på gruppen/enheten själv, om inte kan ansvaret ligga på sektionens styrelse. Det är idag också oklart vilka grupper/enheter som är egna juridiska personer. Styrelsen anser inte att denna situation är hållbar på vare sig kort eller lång sikt. Styrelsen kommer nu att vidta åtgärder enligt årsmötesbeslut 42:2007 samt ser ett stort behov av att klargöra organisationens ansvarsförhållande. Parallellt med denna diskussion fattade Amnesty på det internationella rådsmötet (ICM) 2007 beslut om att arbete för att den globala rörelsen skall bli ”Ett Amnesty” (”One Amnesty”). Vi ska i framtiden tala med en röst och ha ett utseende. Vi ska kunna redovisa våra insamlade medel på ett tydligt och transparent sätt. Vi ska använda resurser där de gör störst nytta, inte bara ett nationellt perspektiv utan också i ett globalt perspektiv. Allt detta ska vi göra för att vårt arbete för mänskliga rättigheter ska få största möjliga inflytande för de människor som vi arbetar för. Under året har styrelsen även inlett ett arbete för att se över vår interna organisation, eftersom vi ser att den i vissa avseenden – exempelvis distriktens arbete – inte fungerar optimalt. De här tre frågorna – redovisning, Ett Amnesty och organisationsöversyn – är var och en för sig komplexa och de går dessutom in i varandra. Det handlar om aktivism, insamling, juridik och demokrati. Styrelsen har funnit att det är omöjligt att arbeta med en fråga utan att beröra de andra. Styrelsens vision för svenska Amnesty är att vi ska vara en organisation som arbetar så effektivt som möjligt för att sprida information om och förhindra kränkningar av mänskliga rättigheter. Vi vill uppnå den visionen genom att fortsätta att satsa på det som varit unikt med Amnesty sedan organisationen grundades: effektiv gräsrotsaktivism genom kampanjer och aktioner, baserad på stor kompetens inom mänskliga rättigheter. Vi vill frigöra energi och resurser i organisationen till detta arbete för att skapa en transparent, flexibel, attraktiv och effektiv organisation som är tillgänglig för alla som vill göra en insats för mänskliga rättigheter. Vi ser framför oss en organisation som tydligt redovisar sin samlade ekonomi och måluppfyllnad utifrån de krav på öppenhet och ansvarsutkrävande som vi själva och omgivningen ställer. Det ska vara lätt att förstå vad Amnesty använder sina samlade resurser till. Vi vill ha en organisation som talar med en röst och där sektionens resurser fördelas på ett sådant sätt att vi når största möjliga effekt i arbetet för de mänskliga rättigheterna. Vi ska visa solidaritet genom att stödja Amnestysektioner och människorättsaktivism i mindre resursstarka länder. Arbetet för att nå den här visionen kommer att ta tid och vi vill ha med oss alla medlemmar i arbetet, genom fortsatt stark medlemsdemokrati och en mångfald av perspektiv. Styrelsen vill ha årsmötets mandat att arbeta vidare med frågorna om redovisning, Ett Amnesty och organisationsöversyn för att förverkliga ovanstående vision, och vi vill konsultera hela organisationen på bredast möjliga sätt för att kunna lägga fram ett förslag till årsmötet 2009 som stöds av så många som möjligt. Till nästa årsmöte kommer vi att ha mer information om hur vi ska fördela våra gemensamma resurser internationellt, vilka specifika krav som ställs genom Ett Amnesty, vad den internationella demokratiöversynen som nu pågår leder fram till samt ha en mer komplett bild av de svenska gruppernas och distriktens ekonomi. Bilaga 1: Sammanställning över grupper/enheters bokslut 2007 Bilaga 1: Sammanställning över grupper/enheters bokslut 2007 
|
