| ____________________________________________________________________________________________ Motioner och förslag ____________________________________________________________________________________________
pirat- och undermåligt tillverkade läkemedel samt läkemedel som skadar patienten eller är fosterskadande. Pirat och undermålligt tillverkade läkemedel 1999 dog 30 människor i Kambodja på grund av uselt pirattillverkad malariamedicin. 2001 undersökte WHO problemet i regionen och fann att 38 % av alla malariamedicinerna var pirattillverkade. WHO undersökte 20 andra länder och fann att 60 % av all pirattillverkad medicin återfanns i fattiga länder och de återstående 40 % i rika länder. I USA har ”Centre for Medicines” förutspått en 90 % global ökning av pirattillverkade mediciner tills 2010 som då kommer att omsätta över 75 miljarder USD. Patientskadande eller beroendeframkallande läkemedel Under 1950-60 talet föddes över 10 000 neurosedynskadade barn i världen. Under de senaste två åren har det fötts tre neurosedynskadade barn i Brasilien trots att läkemedlet har funnits där i 40 år. Under 1980-talet introducerads i USA ”retinoider” mot olika hudsjukdomar trots dokumenterad kunskap om medicinens farlighet. Det föddes över 100 missbildade barn. Idag finns det bevisligen ett femtiotal fosterskadande substanser hos det svenska Apoteket. En medicin som misstänkts ge fosterskador kan köpas utan recept, är smärtlindraren Ipren. Jag vill att Svenska Amnesty ska arbeta för att Amnesty International ska åta sig att ta fram ett beslutsunderlag för eventuellt framtida arbetsområden med inriktning på: - hur pirattillverkade läkemedel drabbar världen idag. Vilka effekter de har, vart de tillverkas och hur de distribueras/säljs? - hur många farliga och beroendeframkallande läkemedel det finns i världen idag och hur riskerna med dessa kan minimeras. - hur de läkemedelskadades MR tillgodoses? - hur de institutioner/organisationer, t ex WHO och FN, som ska leda, reglera/övervaka och förbättra säkerheten och användningen av läkemedel i världen idag sköter sitt uppdrag ur ett MR-perspektiv? Jag är fullt medveten om att motionens verksamhetsområde är gigantiskt och frågan är mycket komplex, men tyvärr existerar problemen även om vi inte ser dem – jag tycker vi måste våga se problemen, ta fram fakta, ta beslut, forma en strategi och agera. Vi kan inte lösa alla problem på en gång – men varje litet protestbrev är ett brev mot en bättre värld. Många fina ord, ja visst Men tänk på att de som mest kommer att gynnas av vårt eventuella arbete kan inte ens läsa. Vi är lyckligt lottade att vara medvetna och därför måste VI våga! Michael Nilsson Styrelsens yttrande Den ökade spridningen av förfalskade läkemedel orsakar stora problem för det drabbade läkemedelsföretaget, för konsumenterna och för samhället i stort. Denna verksamhet bryter också mot ett stort antal internationella och nationella regler. Arbetet mot piratkopiering och varumärkesförfalskning är därför högt prioriterat av såväl industrin som enskilda stater och internationella organisationer. För närvarande pågår exempelvis ett arbete inom OECD som syftar till att kartlägga omfattningen och effekterna av piratkopiering och varumärkesförfalskning, bl.a. i fråga om läkemedel. I det sammanhanget studeras också de förfalskade varornas ursprung och distributionskanaler. Från ett rent MR-perspektiv är det framför allt förekomsten av overksamma eller farliga kopior som är intressant, då sådana kopior kan äventyra rätten till hälsa. Av den anledningen har Världshälsoorganisationen (WHO) skapat ett system där man via organisationens hemsida kan anmäla problem med förfalskade läkemedel. Sedan förra året finns det dessutom en särskild arbetsgrupp inom WHO mot förfalskade läkemedel. Även frågor som gäller patientskadande och beroendeframkallande läkemedel har betydelse för människors hälsa. I motionen föreslås bl.a. att Amnesty ska utföra ett arbete motsvarande det som för närvarande pågår inom OECD samt att Amnesty mer i detalj ska studera patientskadande och beroendeframkallande läkemedel. Det föreslagna verksamhetsområdet är, som anges i motionen, gigantiskt. Styrelsen anser att Amnesty som organisation saknar den kompetens som krävs för att bedriva ett effektivt arbete i dessa frågor. Att skaffa denna kompetens skulle ta betydande resurser i anspråk. Styrelsen anser att de resurserna kan användas på bättre sätt. Styrelsen vill dock nämna att Amnestys nästa globala kampanj har arbetsnamnet "dignity", dvs. värdighet, och kommer att ta upp bl.a. rätten till hälsa. Det är därför möjligt att vissa aspekter på den problematik som nämns i motionen kan komma upp i det sammanhanget. Styrelsen avstyrker motionen. 1.2 Att anta Control Arms kampanjen som global kampanj inom Amnesty International – motion Förslag till årsmötesbeslut att den svenska sektionen ger sitt fulla stöd till den norska sektionens resolution till ICM att anta Control Arms kampanjen som global kampanj inom Amnesty International Bakgrund Vid en mycket stor del av de grova människorättsövergrepp som sker används lätta vapen. Diktaturstater, krigsherrar, milisgrupper, kriminella syndikat och privatpersoner kan enkelt skaffa sej vapen på en växande och alltför oreglerad marknad. Mot den bakgrunden beslutade sej Amnesty International att 2003 gå med i kampanjen Control Arms tillsammans med Oxfam och IANSA (paraplyorganisation där bl.a. Svenska freds ingår) för att driva en folkrörelse- kampanj med målet att skapa en allomfattande kontroll av vapenhandeln genom en FN-konvention, Arms Trade Treaty. Kampanjen har varit en stor framgång och i oktober 2006 röstade FN´s generalförsamling igenom ett beslut att påbörja arbetet för Arms Trade Treaty. Under hela Control Arms kampanjen har AI varit tongivande och särskilt belyst människorättsaspekten i en kommande vapenkonvention. Ett omfattande och betydelsefullt arbeta har lagts ner av många medlemmar runt om i världen. För att målet ska kunna uppnås måste dock arbetet fortsätta med kanske ännu större intensitet. Skulle AI minska sitt engagemang i kampanjen är risken stor att det får konsekvenser för den slutliga vapenhandelskonventionen. Ska MR-övergreppen i världen kunna förhindras måste också den okontrollerade vapenhandeln förhindras. Något som även är viktigt för oss i svenska sektionen att uppmärksamma på nationell nivå. För att på ett effektivt sätt kunna fortsätta med kravet att mänskliga rättigheter sätts som villkor för vapenhandel och för att kunna fortsätta bygga på den världsomfattande folkrörelse som har startat är det av stor vikt att Control Arms kampanjen antas som global kampanj inom AI. Fredrik Johansson DO Jönköping MSP-gruppen Bilaga: CM resolution AI Norway: AI will adopt the international campaign Control Arms as a global campaign. The International Council recalling Decision 10 of the 2001 ICM which determines that AI will have up to seven permanent global campaigns; noting that status as global campaign ensures proritisation by the global movement as well as allocation of resources at the international secretariat which enables continued popular campaigning, research and lobbying; inspired by the experience and results to date of the campaign which has shown the ability of NGOs including AI to raise public concern about the uncontrolled arms trade's devastating impact on human rights and to mobilize this concern into achieving a resolution at the United Nations General Assembly adopted by a majority of 156 states; recognizing that AI has been the driving force in Control Arms to campaign on human rights issues and ensuring that human rights language is included in government texts; also recognising that the campaign has been an overwhelming success with members in both North and South through the Million Faces petition and as such also has contributed to growth; acknowledging that whilst much has been achieved to date, continued civil society involvement through campaigning and lobbying is necessary to ensure that governments remain focused on achieving an Arms Trade Treaty based on human rights and international humanitarian law; Decides that AI will adopt the international campaign Control Arms as a global campaign. Styrelsens yttrande: Styrelsen delar motionärens uppfattning om att vårt arbete med Control Arms kampanjen varit mycket framgångsrikt och att vi ska fortsätta detta viktiga arbete tillsammans med andra organisationer. En global kampanj är en prioritet för hela Amnesty och alla sektioner förväntas delta. Globala kampanjer pågår under flera år. Just nu pågår SVAW-kampanjen som en global kampanj och nästa år börjar den globala kampanjen med fokus på ESK-rättigheter (ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter). ESK-kampanjen kommer att gå under namnet »Dignity» och fokusera på rätten till hälsa och rätten till utbildning. Idag är Control Arms kampanjen en internationell kampanj som pågått i ca tre år. En majoritet av alla Amnestysektioner har redan jobbat med kampanjen. Detta gör att kampanjen påminner mycket om en global kampanj trots att den formellt inte har sådan status. Control Arms är ett utmärkt exempel på hur Amnestys kampanjarbete kan åstadkomma förändring. Svenska Amnesty har bl.a. haft en gemensam aktion som inkluderade både Control Arms kampanjen och SVAW-kampanjen. Just nu pågår arbete med Control Arms kampanjen inom svenska Amnesty hos både MSP-gruppen och hos lobbyansvariga på sekretariatet. Globala kampanjer är mycket omfattande och kräver inte bara framförhållning, planering och samordning utan även en mängd resurser. Precis som motionären menar styrelsen att vi bör fortsätta arbetet med Control Arms kampanjen, men att detta mycket väl kan ske i den nuvarande formen. 1.3 Resolution om abort - förslag från styrelsen Bakgrund Frågan huruvida Amnesty ska inkludera rätten till abort i arbetet för sexuella och reproduktiva rättigheter dök upp första gången redan 2003. Vid Rådsmötet (ICM) 2005 visade det sig dock att det skulle bli mycket svårt för rörelsen att enas om hur Amnesty ska förhålla sig till abortfrågan. Efter långa diskussioner och mycket jämkande mellan de olika ytterligheterna lyckades en mindre arbetsgrupp, där bland annat den svenska sektionen medverkade, hitta en lösning som näst intill alla kunde acceptera – en väg framåt. Denna kompromiss innebar i korthet:
Mot den bakgrunden bad styrelsen förra året om årsmötets vägledning inför det internationella ordförandemötet. Årsmötet ombads också att klargöra om en eventuell policy avseende punkterna 1–3 skulle betraktas som slutmålet, eller endast som ett steg på vägen. Årsmötet rekommenderade styrelsen att verka för att IEC snarast skulle utarbeta och anta en policy avseende punkterna 1–3. Årsmötet uttalade också tydlig önskan om att slutmålet skulle vara en policy baserad på uppfattningen att kvinnans rätt till fysisk och psykisk integritet innefattar en rätt att avsluta sin graviditet och att abort därför skall vara laglig, säker och tillgänglig för alla kvinnor. Vid CF 2006 framkom att en majoritet av sektionerna var positiva till att IEC antog en policy avseende punkterna 1–3. Ett antal sektioner uttryckte dock stor oro för konsekvenserna av en sådan policy. Efter intensiva diskussioner beslutade CF därför att IEC skulle avvakta något med att anta policyn. Först skulle en mer omfattande kartläggning av riskerna genomföras, en kommunikationsstrategi skulle utarbetas och ytterligare utbildning och konsultation skulle genomföras nationellt. Vid årsskiftet 2006/2007, när det var dags att skicka in resolutioner (motioner) till ICM 2007, stod det klart att policyn skulle kunna antas tidigast under våren 2007. Vidare förstod vi att IEC ville undvika att diskutera abortfrågan vid ICM 2007. Det fanns alltså en uppenbar risk att ICM 2007 inte skulle ges möjlighet att ta ställning till om Amnesty ska ta nästa steg, dvs. anta en policy baserad på uppfattningen »att kvinnans rätt till fysisk och psykisk integritet innefattar en rätt att avsluta sin graviditet och att abort därför skall vara laglig, säker och tillgänglig för alla kvinnor». Eftersom årsmötet 2006 så tydligt hade uttalat önskemålet att en sådan policy var slutmålet, valde styrelsen därför att skicka in en egen resolution om detta (se nedan). Sedan dess har IEC utarbetat ett reviderat förslag till policy, som finns tillgänglig på den interna hemsidan (POL 39/001/2007). Det förslaget diskuterades vid CF i mars 2007. Då framkom att ett väsentligt antal sektioner, framför allt i Afrika, fortfarande har stora problem med policyn men till slut ändå hade bestämt sig för att acceptera den. IEC meddelade vid samma möte att policyn kommer att antas vid deras möte i april 2007. IEC har också beslutat att ge in ett förslag till ICM 2007 som i korthet går ut på att Amnesty skall avvakta med eventuella ytterligare beslut i abortfrågan. I detta läge gör styrelsen bedömningen att det inte finns någon som helst möjlighet att sektionens resolution om abort kommer att bifallas vid ICM 2007. Håller vi fast vid resolutionen kommer ICM alltså att tvingas avsätta avsevärd tid och betydande resurser utan att komma längre. Ett eventuellt avslag på ICM 2007 skulle dessutom göra det väldigt svårt att komma tillbaka med samma fråga vid ICM 2009. Av betydelse i detta sammanhang är också att abortfrågan i dagsläget är mycket splittrande. Styrelsen anser att vår resolution bör dras tillbaka – av de pragmatiska, taktiska och solidariska skäl som anges ovan. Eftersom årsmötet 2006 gjorde ett tydligt uttalande i frågan, vill dock styrelsen lämna det slutgiltiga avgörandet åt årsmötet. Styrelsen föreslår årsmötet besluta att uppdra åt styrelsen att dra tillbaka den ingivna resolutionen om kvinnans rätt att avgöra om en graviditet skall fullföljas eller avbrytas Bilagor: - Resolution on a woman's right to decide whether to continue or terminate her pregnancy - Svensk översättning: Resolution om kvinnans rätt att avgöra om en graviditet skall fullföljas eller avbrytas Resolution on a woman's right to decide whether to continue or terminate her pregnancy The International Council DECIDES that the woman's right to physical and mental integrity includes her right to freely decide whether to continue or terminate her pregnancy, and that abortion should therefore be legal, safe and accessible to all women free from coercion, discrimination and violence. RECOGNIZES that the woman’s access to abortion may be subject to reasonable restrictions. INSTRUCTS the IEC to develop a policy consistent with such an approach, especially with regard to States' obligation to provide legal, safe and accessible health services to all women. Explanatory note The Draft Policy Statement on Selected Aspects of Abortion (as circulated by the IEC on 26th of September 2006) is an important but incomplete step towards a comprehensive position on women's sexual and reproductive rights. According to such a policy AI would call on States to take all necessary measures to ensure that safe and legal abortion services are available, accessible, acceptable and of good quality for women who require them in cases of unwanted pregnancy as a result of rape, sexual assault or incest, and pregnancy which endangers the life of the woman (including risks of grave permanent injury to the physical or mental health of the woman). Although the policy is an essential move in the right direction to ensure women’s sexual and reproductive rights, we believe there is a need for a more inclusive approach. There is a contradiction inherent in advocating for access to abortion only in cases where women are victims, rather than choosers and decision-makers. Such a policy does not take into account that an unwanted pregnancy may put at risk a woman's fundamental rights even if she has not been raped or if there is no proof of sexual abuse and if her life is not in danger because of the pregnancy. As the Decision 3 of ICM 2005 states: “the need for abortion in a large number of cases is a consequence of … a lack of empowerment of women as well as of a lack of access to education and health services like contraception”. We believe that a coherent Human Rights approach must recognize a woman's right to freely decide whether to continue or terminate her pregnancy, free from coercion, discrimination and violence. The decisions about abortion belong to the pregnant woman without interference by the State or others. We therefore believe that AI should adopt a policy which aims to provide sufficient protection of all women's right to health, to physical integrity and to have control over and decide freely on all matters relating to their sexuality and reproductive lives, including their right to freely decide to terminate their pregnancy (subject to reasonable gestational limitations). Only with such a policy would AI clearly affirm the women’s right to make decisions freely on all matters relating to their sexuality and reproductive lives and promote equal rights for men and women. Amnesty International, Swedish Section Background Documents: POL 39/001/2007: Sexual and reproductive rights. Recommended policy statement on selected aspects of abortion POL 39/001/2006: SRR Consultation Paper 1: Policy statement and background information on sexual and reproductive rights POL 39/002/2006: SRR Consultation Paper 2: possible AI policies on selected aspects of abortion. POL 39/008/2006: Statement summarizing AI’s current policy on Sexual and Reproductive Rights ORG 52/003/2005: ICM Decision 3 Sexual and Reproductive Rights Svensk översättning: Resolution om kvinnans rätt att avgöra om en graviditet skall fullföljas eller avbrytas Det internationella rådsmötet BESLUTAR att en kvinnas rätt till fysisk och psykisk integritet inkluderar hennes rätt att fritt avgöra huruvida hon vill fullfölja eller avbryta en graviditet, och att aborter därför skall göras lagliga, säkra och tillgängliga för alla kvinnor utan tvång, diskriminering och våld. ERKÄNNER att kvinnans tillgång till abort kan vara föremål för vissa rimliga begränsningar. UPPMANAR den internationella styrelsen (IEC) att enlighet med ovanstående angreppssätt utveckla en policy kring abort, i synnerhet beträffande staters skyldighet att erbjuda laglig, säker och tillgänglig hälsovård för alla kvinnor. Bakgrund Det nuvarande utkastet till ställningstagande kring begränsade aspekter av abortfrågan (Draft Policy Statement on Selected Aspects of Abortion, POL 39/007/2006, distribuerat av IEC 26 sept 2006) är ett viktigt men ofullständigt steg mot en omfattande ståndpunkt beträffande kvinnors sexuella och reproduktiva rättigheter. Utifrån denna policy kan Amnesty International kräva att stater vidtar alla nödvändiga åtgärder för att garantera att säkra och lagliga aborter blir tillgängliga, åtkomliga och av fullgod kvalitet för de kvinnor som blivit gravida till följd av våldtäkt, sexuella övergrepp eller incest samt vid en graviditet som utgör fara för kvinnans liv (inklusive risk för allvarlig och varaktig skada beträffande kvinnans fysiska eller psykiska hälsa). Även om detta är ett väsentligt steg i rätt riktning för att säkerställa kvinnors sexuella och reproduktiva rättigheter, så anser vi att det finns behov av ett mer omfattande angreppssätt. Det föreligger en inneboende motsättning i att endast förespråka tillgång till abort i de fall då kvinnor är offer, snarare än subjekt och beslutsfattare. En sådan policy tar inte med i beräkningen att en oönskad graviditet kan riskera kvinnors grundläggande rättigheter även när hon inte blivit utsatt för våldtäkt, där det inte finns några bevis för sexuellt utnyttjande eller om hennes liv inte hotas av graviditeten. Såsom fastslås i beslut 3 från det internationella rådsmötet 2005 så är “behovet av abort i många fall en konsekvens av kvinnors avsaknad av makt, utbildning och tillgång till hälsovård som exempelvis preventivmedel.” Vi anser att ett konsekvent synsätt på mänskliga rättigheter är att erkänna kvinnans rätt att avgöra om hon skall fullfölja eller avsluta en graviditet, och att detta skall ske fritt från tvång, diskriminering och våld. Beslutet om abort skall fattas av den gravida kvinnan utan inblandning av staten eller någon annan aktör. Vi anser därför att AI bör anta en policy med som har till syfte att erbjuda tillräckligt skydd för alla kvinnors rätt till hälsa, till fysisk integritet samt till att ha kontroll över och fritt besluta över allt som berör deras sexualitet och reproduktion, inklusive rätten att fritt besluta om att avbryta en graviditet (med rimliga tidsmässiga begränsningar). Endast utifrån en sådan policy skulle AI på ett tydligt sätt fastslå kvinnans rätt att fritt fatta beslut kring alla angelägenheter som rör hennes sexualitet och reproduktion samt verka för mäns och kvinnors lika rättigheter. Amnesty International, svenska sektionen 1.4 Utformning av en ombudsmannafunktion inom Svenska Amnesty - förslag från styrelsen Med utgångspunkt i uppdragsgruppens förslag föreslår styrelsen årsmötet: att besluta om inrättandet av en ombudsmannafunktion enligt nedan. att ändra stadgarna enligt följande: 5.1 Sektionen står öppen för enskilda som vill arbeta för Amnesty Internationals åtagande. Medlem blir man genom att erlägga av årsmötet beslutad avgift. Styrelsen har rätt att i särskilda fall utesluta medlem. Styrelsens beslut om uteslutning skall fattas med 2/3 majoritet. Medlem som uteslutits av styrelsen har rätt att överklaga beslutet inför nästkommande årsmöte. Ombudsmannen kan, i enlighet med Riktlinjerna om Ombudsmannaverksamhet i svenska sektionen av Amnesty International besluta att medlemskap skall upphöra eller om suspendering av uppdrag eller varning. Genom inträde i svenska sektionen förbinder sig medlem att vid förfrågan från Ombudsmannen inge skriftligt yttrande på klagomål i enlighet med av årsmötet antagna riktlinjer. 7.5 Förslag till årsmötets dagordning upprättas av styrelsen. Följande ärenden skall alltid finnas upptagna: - Val av Ombudsman för en tid av tre år (väljs vart tredje år). Bakgrund Årsmötet 2005 beslutade: - att ge styrelsen i uppdrag att utarbeta förslag till riktlinjer för en intern klagomålshantering och ombudsman avseende diskriminering och kränkning, - att styrelsen lämnar förslaget till årsmötet 2007, - att valberedningen ges i uppdrag att till årsmötet 2007 lämna förslag på kandidat till en eventuell position som ombudsman, samt - att valberedningen i god tid får del av styrelsens förslag. Inspirationen till det förslag från styrelsen som ledde fram till beslutet var det internationella system som finns med ombudsman på Internationella rådsmötet (ICM) som tar emot klagomål gällande kränkande behandling och diskriminering under mötet. Syftet med en ombudsman inom svenska Amnesty är dels att säkerställa ett arbetsklimat inom organisationen som är fritt från diskriminering och kränkningar samt att visa att vi tar upplevelser av kränkningar på allvar och inte tolererar sådant beteende inom vår organisation. I enlighet med årsmötes beslut 48 tillsatte styrelsen en uppdragsgrupp som under året har utrett frågan - och kommit med förslag om utformning av en ombudsmannafunktion inom den svenska sektionen av Amnesty International. Uppdragsgruppen presenterade ett förslag till styrelsens decembermöte. Förslag till RIKTLINJER FÖR OMBUDSMANNAVERKSAMHET I SVENSKA SEKTIONEN AV AMNESTY INTERNATIONAL Ombudsmannafunktionen inom svenska Amnesty inkluderar två verksamhetsområden: (1) en uppsökande d.v.s. informerande och utbildande verksamhet och (2) ett förfarande att ta itu med enskilda fall av diskriminering och trakasserier. Båda verksamhetsområden är tänkta att vara riktade mot medlemmar. Information och utbildning Den uppsökande verksamheten skall säkerställa att svenska Amnestys medlemmar får tillfälle att bli informerade och utbildade vad avser diskriminering och trakasserier: vad är diskriminering, vad är trakasserier, hur kan diskriminerande eller trakasserande beteenden undvikas och hur skall dem bemötas, vad är strukturell diskriminering, hur kan strukturell diskriminering förhindras, hur kan ”missförstånd” undvikas samt hur kan Amnesty bli mer inkluderande. Policydokument Ombudsmannafunktionen bistår styrelsen med goda råd vid utformningen av förslag till policydokument kring organisationsintern diskriminering och ansvarar för upprättandet av uppföljningsrapporter. Rådgivande funktion Delar av organisationen kan av Ombudsmannen få råd, exempelvis vid upprättande av dokument, omorganisation och förberedelse av möten. Förfarandet Ett förfarande att hantera uppkomna fall av diskriminering/trakasserier administreras och tillämpas av Ombudsmannen. Ett av syftena med att Amnesty skall ha en intern klagomålshantering är att kunna säkerställa att varje medlem i det interna arbetet lever upp till Amnestys kärnvärderingar, att Amnesty kan garantera att vara en organisation som i alla led är fri från diskriminering och trakasserier. Den enskilde medlemmens integritet skall alltid kunna garanteras. Ombudsman är behörig att fatta beslut. Ombudsmannen utnämns av årsmötet för en period om tre år. Samma ombudsman får inte inneha ett uppdrag i mer än två perioder. Ombudsmannen skall vara en erfaren jurist. Detta för att beslut om disciplinära åtgärder kräver vana i förvaltnings- och utredningsprocessen samt medlingsvana. Avgränsning: vad skall kunna klagas på, prövas? 1. Direkt diskriminering: att en medlem missgynnas genom att behandlas sämre än någon annan behandlas, har behandlats eller skulle ha behandlats i en jämförbar situation, om missgynnandet har samband med kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, funktionshinder eller ålder. 2. Indirekt diskriminering: att en medlem missgynnas genom tillämpning av bestämmelser, kriterier eller förfaringssätt som framstår som neutrala men som i praktiken särskilt missgynnar personer med visst kön, viss etnisk tillhörighet, sexuell läggning, visst funktionshinder eller ålder, såvida inte bestämmelserna, kriterierna eller förfaringssätten kan motiveras av berättigade mål och medlen är lämpliga och nödvändiga för att uppnå målet. 3. Trakasserier: Med trakasserier menas ett oönskat beteende som av medlemmen upplevs som kränkande och som har samband med kön, etnisk tillhörighet, sexuell läggning, funktionshinder eller ålder. Med sexuella trakasserier menas ett uppträdande av sexuell natur som av medlem upplevs som kränkande. 4. Instruktion att diskriminera: Ingen representant för Svenska Amnesty får beordra eller instruera en medlem att diskriminera annan medlem. Om en sådan instruktion följs och därmed får effekt omfattas den av diskrimineringsförbudet. Även en instruktion som inte åtlyds kan innebära diskriminering. Utpekandet i sig kan innebära en kränkning. Instruktionen kan också leda till uppmärksamhet eller skvaller även om den inte följs. 5. Förbud mot repressalier: Ingen representant för Svenska Amnesty får utsätta en medlem för repressalier på grund av att hon eller han har anmält medlem för diskriminering. Repressalier är om medlems anmälan eller påtalan om diskriminering får negativa följder. Klagoprocessen, vem har klagorätt? Alla medlemmar i Svenska Amnesty, samt den som utan att vara medlem råkar ut för/som anser sig ha utsatts för diskriminering/trakasserier/ sexuella trakasserier av en medlem eller anställd i dennes roll som företrädare för Svenska Amnesty. Hur definieras medlem? Medlem är den som har betalat in medlemsavgiften innevarande eller föregående år. Hur man går tillväga för att göra en anmälan Anmälan/klagomålet skall göras skriftligen, vara egenhändigt undertecknad och innehålla uppgifter om klagandens namn, medlemsnummer, postadress/kontaktadress och telefonnummer samt uppgifter om motpartens namn och adress/telefon. I anmälan skall anges vad den klagande anser sig ha utsatts för och de närmare omständigheter som åberopas till stöd för påståendet, gärna så detaljerat som möjligt. Ansökan tillställs Ombudsmannen. Ombudsmannen skall inte ta upp till prövning om ansökan inte har fog för sig. Det ankommer på Ombudsmannen att avgöra om en anmälan har fog för sig eller om Ombudsmannen annars önskar ta upp ärendet. Om ansökan är ofullständig föreläggs klaganden att avhjälpa bristen med risk för att ärendet annars inte blir utrett. Handläggning hos Ombudsmannen Ombudsmannen ansvarar för att ärendet blir utrett. Ombudsmannen får avgöra om det är till fördel för utredningen om klaganden och motpart skall få personligt företräde inför Ombudsmannen. Vid företräde inför Ombudsmannen bör tillfälle till medling ges. Budgeten skall täcka kostnader för klagandens/motpartens resa/uppehälle till ombudsmannen och ev. kostnader för tolk. Ansökan och bifogade handlingar skall sändas till motparten för yttrande. Motparten föreläggs att svara skriftligen inom viss tid. I yttrandet skall anges om han/hon medger eller bestrider anklagelserna, skäl för inställningen och eventuella motbevis. I enlighet med stadgarna åtar sig medlem att svara genom yttrande i fall ett dylikt ärende uppkommer. Om åtagandet inte följs kan ombudsmannen besluta om olika åtgärder enligt nedan. Yttrandet kommuniceras till klaganden, även klaganden skall svara inom viss tid. Medlingen, företrädet Medlingen genomförs av ombudsmannen och dokumenteras skriftligt. Beslut Ärendet kan avslutas antingen genom beslut eller avskrivas efter återkallelse eller medling. Ett beslut skall motiveras. Olika åtgärder kan beslutas om: – rekommendation till styrelsen avseende upphörande av medlemskap - suspendering uppdrag/medlemskap - varning - alltid anonymiserat offentliggörande av beslut på AI:s hemsida och tidning Om Ombudsmannen tänker ta beslut att medlemskapet skall upphöra skall denne lägga fram frågan till styrelsen som omedelbart måste fatta beslut i frågan om man skall stödja ombudsmannen eller gå emot. Om styrelsen önskar gå emot kan en kvalificerad majoritet av styrelsen lindra beslutet till suspendering/varning. Alla andra beslut än sådana som innebär upphörande av medlemskap står följaktligen fast utan att styrelsen har möjlighet till ändring. Beslutet kan inte överklagas. Tystnadsplikt Den som fullgör eller har fullgjort uppdrag som ombudsman och de som medverkar eller har medverkat vid handläggning av ärenden får inte på något sätt röja vad de under uppdraget har fått vetskap om enskilds personliga förhållanden. Tolk På begäran av den som så önskar tillhandahålls tolk vid företräde inför Ombudsmannen. Det är en subjektiv känsla huruvida man upplever sig kunna uttrycka sig på ett visst språk eller inte och Svenska Amnesty bör gå ett önskemål om tolk tillmötes. Beredningsgrupp 2 2.1 Ändrad benämning - obligatoriskt bidrag istället för avgift - motion Förslag till årsmötesbeslut att gruppernas avgifter till sektion och distrikt ska kallas obligatoriskt bidrag istället för avgift. ELLER att gruppernas avgift till sektionen ska kallas obligatoriskt bidrag istället för avgift och avgiften till distriktet ska kallas rekommenderat bidrag. att uppdra till styrelsen att uppdatera punkterna 5.2 och 7.5 i sektionens stadgar i enlighet med årsmötets beslut. Det innebär följande ändringar av stadgarna om årsmötet 2007 antar den första att-satsen (ändring fetstilad nedan): I punkten 5.2 där det står: "Till sektionen ansluten arbetsgrupp skall erlägga av årsmötet beslutad avgift. Arbetsgrupp skall även erlägga av distriktet beslutad distriktsavgift samt fortlöpande lämna rapport om sin verksamhet." ska ändras till "Till sektionen ansluten arbetsgrupp skall erlägga av årsmötet beslutat obligatoriskt bidrag till sektionen. Arbetsgrupp skall även erlägga av distriktet beslutat obligatoriskt bidrag till distriktet samt fortlöpande lämna rapport om sin verksamhet." I punkten 7.5 där det står: - avgifternas storlek ska ändras till: - storlek på avgifter och obligatoriska bidrag Motivering När vi har gjort en insamlingsinsats så känner vi både tillfredställelse över vad vi åstadkommit och glädje att vi har bidragit till Amnesty. Vi vet att större delen av de pengar vi samlat in går till att utreda och motarbeta kränkningar av MR. Vi samlar pengar för att vi vill bidra till Amnesty, inte för att vi måste betala vissa avgifter till sektionen och distriktet. Vi tycker att ordet avgift bär en negativ klang. Vi upplever ordet bidrag som mer positivt laddat och att det bättre speglar vad det är, nämligen gruppernas bidrag till resten av Amnestyrörelsen, ett ekonomiskt bidrag som uppnås genom frivilligarbete. Vi föreslår därför att benämningen avgift ersätts med bidrag. Det finns både tidigare årsmötesbeslut och förslag till det här årsmötet, om att grupperna genom att betala avgifter ska bidra med vissa minimibelopp till sektionen och distrikten. Om även det här årsmötet anser att det ska finnas ett minimiåtagande, så bör det kallas obligatoriskt bidrag, för att undvika missförstånd. Årsmötet 2005 beslutade att varje grupp (ej U-grupper) skulle betala 2000 kr till sektionen och rekommenderades betala minst 2000 kr per år till sitt distrikt. Vi anser att det är tydligast och bäst om båda bidragen benämns obligatoriska, men ett alternativt förslag till årsmötesbeslut finns ovan om årsmötet 2007 vill göra en liknande skillnad som årsmötet 2005. Grupp 212 i Bollnäs Styrelsen avstår från att yttra sig i frågan. 2.2 Insamlingsmål för grupper och deras bidrag till resten av amnestyrörelsen - motion Förslag till årsmötesbeslut att amnestygrupper som ej är ungdomsgrupper, årligen bör sätta ett insamlingsmål som, utöver vad gruppen behöver för sin egen verksamhet, bör uppgå till minst summan av vad årsmötet beslutat som gruppavgifter (obligatoriska bidrag) till sektion och distrikt. att avgiften (/det obligatoriska bidraget) till sektionen för grupper som ej ingår i något distrikt ska uppgå till summan av vad årsmötet beslutat som gruppavgifter (obligatoriska bidrag) till sektion och distrikt. Motivering Före år 1996 var gruppernas avgift till sektionen 7000 kr per år, vilket alltså var ett basinsamlingsmål för grupperna. Därutöver samlade grupperna även in medel för att bidra till distriktens ekonomi i varierande grad enligt vad varje distrikt bestämde. Detta ansågs vara ett för högt ställt mål för många grupper och årsmötet 1996 beslutade därför att gruppernas avgift till sektionen skulle sänkas till 1500 kr per år, vilket skulle ha gett utrymme för grupperna att både öka sin egen verksamhet och bidra med mer pengar till distriktens verksamhet, om grupperna hade haft samma insamlingsmål som tidigare. Emellertid visade det sig att många grupper sänkte sin insamlingsambition och bidrog med betydligt mindre pengar totalt till resten av amnestyrörelsen än tidigare. Årsmötet 2005 beslutade därför att varje grupp (ej U-grupper) skulle betala 2000 kr till sektionen och rekommenderades betala minst 2000 kr per år till sitt distrikt. Det innebar ett basinsamlingsmål på 4000 kr per grupp, alltså i praktiken nästan en halvering jämfört med insamlingsmålet före 1996. Tanken var att de distrikt som inte hade behov av att få 2000 kr från varje grupp, skulle ge överskottet vidare till sektionen. Jag har hört att det finns ett antal grupper som inte har betalat avgifterna till sektionen och/eller distriktet samt att det finns grupper som inte vill ingå i något distrikt. Det bör i första hand avhjälpas med mer information till grupperna om hur Amnestys pengar används i sektion och distrikt, så att det känns motiverande att bidra ekonomiskt och så att de inser nyttan av att ingå i ett distrikt. Men om det ändå skulle finnas grupper som inte vill ingå i ett distrikt, så anser jag att sådana grupper i solidarisk anda ska bidra med mer pengar direkt till sektionen, så att dessa grupper har minst samma insamlingsmål som alla andra grupper. Maria Eklund, Bollnäs Styrelsens yttrande Styrelsen håller med motionären om att det för närvarande råder en viss oordning i vår organisationsstruktur. Vi har distrikt som fungerar väldigt bra och distrikt som inte fungerar alls. Det är mycket oklart hur vi ska hantera de grupper som inte önskar ingå i distriktsstrukturen. Av den anledningen har styrelsen beslutat att tillsätta en uppdragsgrupp som förutsättningslöst ska se över vår nuvarande organisation, för att se hur vi vill förändra den i framtiden. I dagsläget finns det formellt ingen möjlighet för en grupp att lämna sitt distrikt. Enligt våra stadgar har varje grupp en skyldighet att betala avgifter till såväl distrikt som sektion. Ett förslag enligt ovan motsäger alltså våra nuvarande bestämmelser och stadgar. Dessutom har styrelsen lagt ett annat förslag om att behålla vår nuvarande nivå på grupp- och distriktsavgifter. Styrelsen avstyrker därför motionen. 2.3 Distriktens månad - motion Förslag till årsmötesbeslut att en månad per år primärt ska vara distriktens månad för insamlingsverksamhet riktad till medlemmar i distriktet enligt färskt medlemsregister som erhålls från sekretariatet. att även grupper får bedriva motsvarande insamlingsverksamhet under den månaden, förutsatt att den samordnats/godkänts av distriktet. att distrikt/grupper som vill utnyttja adresslistan för insamling ska meddela detta till sekretariatet, så att de kan undvika att rikta centrala insamlingsinsatser till samma individer under en viss tid därefter. att styrelsen uppdras att i samråd med sekretariatet bestämma lämplig månad under det första kvartalet. Motivering Grupper och distrikt kan erhålla adressetiketter från sekretariatet för att göra informationsutskick till alla medlemmar i givna postnummerområden, vilket är ett bra sätt för lokala aktiviststrukturer att få kontakt med medlemskåren och göra lokala aktiviteter synliga för människor som skulle kunna bli nya aktivister. Portokostnaden kan dock innebära att vissa grupper/distrikt inte har möjlighet att göra sådana utskick om de inte får be om ett ekonomiskt bidrag samtidigt. I nuläget finns regler som förbjuder grupper och distrikt att be om bidrag vid användning av adresser som erhålls från sekretariatet. Anledningen är att sekretariatet bedriver insamlingsverksamhet riktad till medlemmar genom utskick och telemarketing baserade på noga planerade urval ur medlemsregistret, varvid okoordinerade utskick från aktivister skulle störa och riskera att skapa irritation hos medlemmar som råkar bli kontaktade flera ggr inom en kort tidsrymd. Jag har förståelse för detta, men tycker det är synd att det råder ett förbud för grupper/distrikt att bedriva sådan insamlingsverksamhet och hoppas att det skulle gå att hitta ett system där det skulle vara tillåtet men inom vissa ramar så att den inte stör sekretariatets insamlingsverksamhet. Behovet av lokala utskick torde generellt vara störst under det första kvartalet, då lokala årsmöten arrangeras. Maria Eklund, Bollnäs Styrelsens yttrande: Styrelsen ser mycket positivt på det insamlingsarbete som bedrivs i grupper och distrikt, och tror att det finns en stor utvecklingspotential här i framtiden. Vi vill därför uppmuntra och underlätta initiativ som stödjer insamlingen så långt det är möjligt. Vad gäller ovanstående förslag ser vi dock en rad praktiska svårigheter. Vi har numera ett insamlingsarbete där medlemmar och givare får utskick enligt vissa bestämda intervall. Dessa intervall planeras noggrant så att det inte ska komma för många utskick. Det är i praktiken omöjligt med nuvarande system att plocka ut en viss månad för att undanta den från utskick, eftersom detta skulle bryta utskickscyklerna. Utskick med insamlingssyfte regleras dessutom av en handfull lagar och riktlinjer som det är viktigt att vi följer på bästa sätt. Vi måste exempelvis kunna plocka bort personer ur register eller utföra adressändringar när givare och medlemmar hör av sig. Vi vet av erfarenhet att denna uppdatering i praktiken blir svår när utskick sker på olika nivåer i organisationer. Vi tror också att det finns bättre insamlingsgrupper att rikta sig mot lokalt än de medlemmar och givare som redan via autogiro och inbetalningskort stödjer organisationen med stora bidrag. Styrelsen avstyrker därför motionen. 2.4 Utjämningssystem för årsmötesresekostnader - motion Förslag till årsmötesbeslut att till årsmötet 2008 ha infört ett utjämningssystem för årsmötesresekostnader som minskar skillnaden i totalkostnad för att delta i sektionens årsmöten för medlemmar som bor i olika delar av landet. Systemet ska vara enkelt och kräva minimalt med administration från sekretariatspersonalen och i huvudsak administreras från distrikten. att den obligatoriska årsmötesavgiften höjs med ett belopp, som beslutas av sektionsstyrelsen, och bildar en pott för utjämningsbidrag, som fördelas mellan distrikten beroende på avstånd till den ort där årsmötet arrangeras samt antal deltagare från respektive distrikt. att uppdra till sektionsstyrelsen att senast i september 2007 presentera ett förslag till utjämningssystem för årsmötesresekostnader, vilket ska diskuteras i distrikten under hösten och fastställas slutligen av sektionsstyrelsen i december 2007. att uppdra till samtliga distriktsstyrelser att senast i februari 2008 fastställa hur utjämningssystemet ska utformas i sitt distrikt. Bakgrund När Svenska Amnesty i slutet av 1980-talet avskaffade reseersättningssystemet som då fanns var tanken att distrikten istället skulle ge ekonomiskt stöd till medlemmar för att de skulle kunna åka på sektionens årsmöten. Problemet är att distrikten idag har väldigt olika förutsättningar för att kunna bidra med ett sådant stöd. Att införa ett utjämningssystem skulle vara ett stort steg för att ge medlemmar från olika delar av landet samma möjligthet att delta på årsmöten. Vi tycker inte att det ska handla om millimeterrättvisa. Systemet måste vara enkelt, överskådligt och kräva så lite administration från sekretariatets personal som möjligt. Därför bör så mycket som möjligt av administrationen hållas på distriktsnivå. Förutom att det underlättar för personalen på sekretariatet så innebär det också att de olika distrikten kan utveckla system som bäst lämpar sig för medlemmarna där. Maria Eklund, DO Södra Norrland Anton Lidström, DO Västerbotten Fredrik Johansson, DO Jönköping Åsa Jacobs, DO Dalarna-Gästrikland Sara Stylbäck, DO Stockholm Styrelsens yttrande: Styrelsen håller med om att det är en viktig demokratifråga att så många som möjligt kan delta på årsmötet. Vi vill ha ett Amnesty som är öppet för så många som möjligt, och då är det olyckligt om ekonomiska hinder står i vägen för deltagande på årsmötet. Vi håller också med om att distriktens olika förutsättningar i praktiken gör det svårare för medlemmar från somliga distrikt att delta. Vi är dock tveksamma till ett utjämningssystem enligt ovanstående förslag. Dels för att vi inte vill höja årsmötesavgiften och dels för att de distrikt som är i störst behov av bidrag förmodligen skulle ha störst svårigheter att administrera det. Istället föreslår vi följande: att årsmötet ger styrelsen i uppdrag att utarbeta ett centralt finansierat utjämningssystem för resekostnader i samband med årsmöten, och att detta utjämningssystem börjar gälla inför årsmötet 2008. 2.5 Gruppavgiften 2008 och 2009 - förslag från styrelsen Bakgrund Gruppavgifterna för arbetsgrupper höjdes senast av årsmötet 2003 från 1 500 kr/år till 2 000 kr/år, dessutom beslutades att arbetsgruppernas avgift till distriktet skulle vara minst 2 000 kr/år. Avgifterna för ungdomsgrupper och nybildade grupper lämnades oförändrade. Frågan om gruppavgifternas storlek har diskuterats vid ett flertal tillfällen de senaste åren och en motion i ärendet har inkommit till årsmötet 2007. Trots detta föreslår sekretariatet ingen höjning av gruppavgifterna. Motivet till detta är att styrelsen tillsatt en uppdragsgrupp som ska se över sektionens organisation, vilket vi utgår från kommer att omfatta även gruppernas ekonomiska bidrag till sektionen. Styrelsen föreslår årsmötet besluta att gruppavgifterna 2008 och 2009 lämnas oförändrade, d v s att gruppavgiften 2008 och 2009 ska vara 2 000 kr/år, att avgiften för ungdomsgrupper 2008 och 2009 ska vara 500 kr/år, att avgiften för nybildade arbetsgrupper 2008 och 2009 ska vara 500 kr/år, samt att gruppernas avgift till distrikten rekommenderas vara minst 2000 kr/år. 2.6 Medlemsavgifterna - förslag från styrelsen Bakgrund Medlemsavgiften i svenska sektionen har sedan 1998 legat på 240 kr/år för helbetalande medlemmar och 160 kr/år för delbetalande medlemmar. På årsmötet 2005 beslutades att den delbetalande medlemsavgiften endast skulle omfatta personer under 20 år. Sedan 2001 har sektionen medvetet satsat på att få så många medlemmar som möjligt över till autogiro. Ett medlemskap via autogiro kostar 20 kr/mån, eller 240 kr/år, och den sista december 2006 betalade över 70% av sektionens medlemmar sin avgift via autogiro. Mot bakgrund av den framgångsrika satsningen på medlemskap via autogiro och beslutet om delbetalande avgift från årmötet 2005, föreslår sekretariatet att medlemsavgifterna kvarstår oförändrade för åren 2008 och 2009. Styrelsen föreslår årsmötet besluta att den helbetalande medlemsavgiften hålls oförändrad till 240 kronor per år för åren 2008 och 2009, samt att den delbetalande medlemsavgiften hålls oförändrad till 160 kronor per år för åren 2008 och 2009 och omfattar personer under 20 år. 2.7 Stadgeändring av paragraf 6.4 - förslag från styrelsen Bakgrund I sektionens stadgar paragraf 6.4 står att ”Årsmöte och extra medlemsmöte är sektionens högsta beslutande organ. Styrelsen ansvarar för att årsmötets beslut genomförs och har övergripande ansvar för sektionens ekonomi och verksamhet”. I relativt sällsynta fall ärver sektionen fastigheter. Enligt Inskrivningsmyndigheten, som är den myndighet hos tingsrätten som registrerar lagfarter, är inte paragraf 6.4 i sektionens stadgar tillräcklig för att ge styrelsen befogenhet att sälja fastigheter. Inskrivningsmyndigheten kan därför inte bevilja köparen lagfart. För att inte årsmötet skall behöva fatta beslut om fastighetsförsäljningar måste stadgarna ändras. Styrelsen föreslår årsmötet besluta att till paragraf 6.4 i sektionens stadgar läggs följande mening: Styrelsen har rätt att inteckna, belåna eller avyttra fast egendom som tillhör sektionen. Beredningsgrupp 3: Demokrati och aktivism 3.1 Lokal utbildning - motion Förslag till årsmötesbeslut att amnestyakademin är ett bra komplement och får inte utgöra ett hinder mot lokala utbildningar som arrangeras av Amnestys aktivister, exempelvis distrikten. att distrikten uppmuntras att ordna grundkurser och liknande gratis eller till lågt pris för att främja rekryteringar av nya aktivister och för att ge även medlemmar med låg inkomst möjlighet att delta. Motivering Amnestyakademin är ett samarbete mellan Amnestys sekretariat och studieförbundet Sensus, vilken startades upp vårterminen 2007 i Stockholm, Göteborg och Malmö. Amnestyakademin har ett brett kursutbud, från endags grundkurs om Amnesty för 450 kr, över mer avancerade kurser exempelvis tvådagskurs om asyl och flyktingfrågor för 950 kr, till Amnestys frivilligledarskapsprogram som omfattar fyra terminer. Att kurser kostar är oundvikligt, men jag oroar mig över att det kan bli svårt att värva nya aktivister om Amnestyakademin i framtiden skulle vara det enda sättet att skaffa sig de grundkunskaper som behövs för att bli aktiv i Amnesty. Framförallt riskerar kurskostnaden att bli ett hinder mot vår ambition att öka mångfalden i rörelsen och få fler låginkomsttagare bland våra medlemmar. Många distrikt och grupper ordnar sedan länge grundkurser, som leds av ideellt arbetande aktivister och de kan därför ofta ordnas till låg kostnad. Då dessa kurser erfarenhetsmässigt visat sig vara ett bra sätt att rekrytera och utbilda nya aktivister, så bör alla distrikt uppmuntras att ordna detta. Det är principiellt viktigt att Amnestyakademin inte blir ett hinder mot lokala utbildningar som arrangeras av Amnestys aktivister, exempelvis distrikten. Maria Eklund, Bollnäs Styrelsen yttrande Styrelsen ser inte Amnestyakademins verksamhet som konkurrerande till distriktens utbildningar. Det är viktigt att veta att det är helt okej för ett distrikt eller lokal grupp att hålla introduktionskurser för att motta nya aktiva medlemmar. De kurser som Amnestyakademin kommer att genomföra är ett försök att höja ribban på vår gemensamma kursverksamhet. Framförallt genom att de som håller i kurserna skall vara av Amnesty utbildade kursledare eller av Amnesty inbjudna experter. Detta kommer att leda till ett större djup i både grundläggande och specialiserade kurser, vilket möjliggör för både nya och gamla medlemmar att låta sig inspireras och därmed ta en aktivare roll i Amnesty. Till hösten kommer vi genom Amnestyakademin även att introducera föreläsningsserier och genom samarbetet med Sensus finns det nu också möjlighet för aktiva medlemmar på det lokala planet att starta kurser om Amnesty i deras regi som studiecirkel. Målet med Amnestyakademin är att om vi vänder oss till våra drygt 66 000 medlemmar, med ett förintresse för våra frågor, bör vi rimligen få fler att aktivt vilja arbeta för de mänskliga rättigheterna. Ett annat mål med Amnestyakademin är att vi vill nå ut med frågor kring mänskliga rättigheter till en bredare allmänhet och därigenom nå fler grupper vi inte tidigare har kommit i kontakt med. Motionären lyfter problemet med att prisnivån är för hög för kurserna, till detta finns det två förklaringar. Den första är att Amnestyakademin kommer att garantera bra lokaler samt av Amnesty utbildade kursledare eller av Amnesty inbjudna experter. För det andra vill vi betona att det alltid kostat pengar för Amnesty att hålla kurser samt kostat att gå längre kurser inom Amnesty. Utifrån detta perspektiv kan det vara bra att ha i åtanke att det i vår utbildningsbudget finns en pott för att sponsra aktiva medlemmars medverkan samt att prisnivåerna i Amnestyakademin kontinuerligt kommer att utvärderas. En av de saker som kommer att ske successivt när akademin har fått möjlighet att utvärderas är att erbjuda medlemmar som redan är inne i organisationen ett bättre pris på kurserna, t.ex. finns det redan idag idéer om att grundkursen om Amnesty ska erbjudas aktiva medlemmar (via kod) till ett pris av 200:-. 3.2 Resolution om att göra AI till en mer demokratisk organisation - förslag från styrelsen Bakgrund Amnesty är en organisation bestående av sektioner och strukturer med väldigt olika förutsättningar. Det är av största vikt att rörelsens medlemmar ges likvärdiga möjligheter att delta i rörelsens demokratiska processer. Inför ICM (det internationella rådsmötet) är det en mängd underlag som ska läsas och beredas. Språket är ofta komplicerat. Erfarenheten visar att flera sektioner och strukturer får dokumenten väldigt sent vilket försvårar möjligheten att förbereda sig väl. I denna resolution som vi skrivit tillsammans med Sierra Leone förslår vi att handlingarna inför ICM skickas ut minst tre månader innan ICM samt att längre dokument ska kompletteras med en sammanfattning. Styrelsen föreslår årsmötet besluta: att uppdra åt styrelsen att verka för att resolutionen antas vid rådsmötet i augusti 2007 Bilagor: - Resolution on making AI a more democratic organisation - Svensk översättning: Resolution om att göra AI till en mer demokratisk organisation Resolution on making AI a more democratic organisation The international council DECIDES that the ICM preparatory Committee improves the process of the preparation of the ICM by ensuring the dispatch of all relevant ICM documents in relevant language to all sections and structures at least three months previous to the ICM and verifies the receipt of all documents. Further DECIDES that the ICM preparatory committee makes sure that all longer documents are complemented by a eloquent executive summary. Explanatory note Amnesty International is a unique activist organisation due to sections and structures with tremendous different conditions. The credibility and accountability of the democratic process within the movement is fundamental; all members should be given the equal opportunities and possibilities to participate in the movements democratic processes. The democracy for AI is not only a matter of assisting each other financially but also to improve the language use and the culture within AI to make it easily available for more persons to participate in the decision making processes. The International movement is committed to holding an effective and productive ICM, the spirit of the ICM is a global participation of all sections and structures in the interest of action and activism. For efficient and representative participation at the ICM, it is required that the relevant materials are distributed to all participating sections and structures in due time for the timely preparation ICM requires. The adequate preparations for ICM is vital for the global growth and activism of the movement. ICM preparations and participation have been challenging for many sections and structures especially due to technological standards and late arrival of documents. The challenges to prepare for the ICM also arises due to difficulties in reading the often long and complicated ICM documents. By improving the delivery and distribution of all materials in applicable language and in time improves the chances for smaller sections and structures with limited resources to be able to organize their resources for the optimal preparation for ICM, hence increasing their chances to influence and have an impact at ICM. Amnesty International, Sweden Amnesty International, Sierra Leone Svensk översättning: Resolution om att göra AI till en mer demokratisk organisation Det internationella rådsmötet: BESLUTAR att ICM preparatory Committee (den kommitté som förbereder internationella rådsmötet) förbättrar processen kring förberedelserna inför ICM genom att garantera att relevanta dokument inför ICM skickas iväg på relevant språk till alla sektioner och strukturer minst tre månader innan ICM och ser till att få bekräftat att handlingarna kommit fram. BESLUTAR vidare att ICM preparatory Committee ser till att alla längre dokument kompletteras med en välformulerad sammanfattning. Förklaring Amnesty International är en unik aktivistorganisation tack vare sektioner och strukturer med väldigt olika förutsättningar. Trovärdigheten och ansvarsskyldigheten gällande de demokratiska processerna inom rörelsen är grundläggande; alla medlemmar bör ges likvärdiga möjligheter att delta i rörelsens demokratiska processer. Demokratin inom AI handlar inte bara om att hjälpa varandra ekonomiskt utan också om att vi måste förbättra oss gällande språkanvändning och kulturella frågor för att underlätta för fler personer att delta i de beslutande processerna.
Den internationella rörelsen är förpliktigad att hålla ett effektivt och produktivt ICM. Meningen med ICM är att deltagare från alla sektioner och strukturer ska mötas för att främja handling och aktivism. Ett effektivt och representativt deltagande på ICM kräver att relevant material distribueras till alla deltagande sektioner och strukturer i god tid för att underlätta förberedelser inför ICM. Att alla kan förbereda sig tillräckligt inför ICM är mycket avgörande för rörelsens globala utveckling och aktivism. Att förbereda sig inför och delta i ett ICM har varit en utmaning för många sektioner och strukturer. Inför ICM är det en mängd underlag som ska läsas och beredas. Språket är ofta komplicerat och det är ett krävande arbete för en delegation att förbereda sig ordentligt. Svårast blir det för dem som redan har begränsade resurser.
Erfarenheten visar att flera sektioner och strukturer får dokumenten väldigt sent. Vid förra rådsmötet var det till och med några deltagare som fick alla ICM-handlingar först när de kom till Mexico på själva mötet. Det är naturligtvis helt omöjligt för dem att delta i diskussionerna på samma villkor som oss andra.
Genom att förbättra spridningen av allt material på passande språk och i god tid så förbättras möjligheterna för mindre sektioner och strukturer att med begränsade resurser förbereda sig inför ICM på ett optimalt sätt vilket ökar deras chanser att ha inflytande på ICM.
create an improved democratic influence over the movement’s actions. enable synchronised planning throughout the movement and thereby improve utilisation of our resources. facilitate follow-up, paving the way for a learning organisation. Svensk översättning: Förbättrad internationell handlingsplan Det internationella rådsmötet BESLUTAR att nästa internationella handlingsplan ska göra klara prioriteringar mellan Amnestys olika verksamheter, antingen genom att utelämna delar av vårt verksamhetsområde eller genom att uttryckligen prioritera delar av detsamma. BESLUTAR VIDARE att målen i nästa handlingsplan ska formuleras så att det blir möjligt att utvärdera planen på ett icke godtyckligt sätt. Förklaring Fram till 2001 var åtagandet det som satte gränsen för vår verksamhet. 2001 ersatte vi åtagandet med vårt uppdrag (eng. ”mission”). Genom hela Amnesty Internationals existens har vårt verksamhetsområde utvidgats. På 1990-talet blev det uppenbart att åtagandet blivit så stort att vi inte kunde täcka det. Vi behövde ett verktyg för att prioritera. Detta behov är minst lika stort idag, eftersom åtagandet/uppdraget har utvidgats i mycket större omfattning än våra resurser har vuxit. Meningen är att den internationella handlingsplanen ska vara detta verktyg. Att ta fram en handlingsplan för hela den internationella rörelsen kräver mycket arbete, tid och resurser. Att resultatet är användbart är ett absolut krav. Men den nuvarande handlingsplanen omfattar i stort sett hela vårt uppdrag. Den kan möjligen vara användbar för att kategorisera vårt arbete, men den kan inte användas som ett prioriteringsverktyg. Handlingsplanens mycket vida ramar ger inga riktlinjer till det internationella sekretariatet (IS) eller den internationella styrelsen om vilka prioriteringar som bör göras när IS’ verksamhetsplaner tas fram. Handlingsplanen är inte heller särskilt användbar för sektionernas planering. Vilka prioriteringar som görs på sektionsnivå avgörs i stället av IS' verksamhetsplaner. Dessutom gör frånvaron av mätbara mål i handlingsplanen det svårt att utvärdera vårt arbete. En handlingsplan med begränsningar och med klara, väldefinierade mål skulle ge flera viktiga fördelar. En sådan plan skulle:
3.4 Resolution om IMT - förslag från styrelsen Bakgrund Den svenska sektionen har en lång historia av samarbete med sektionen i Sierra Leone. Under åren i början av 2000-talet när vår ekonomi gick ned var det lite svårare att upprätthålla det här samarbetet, men det har nu fått förnyad kraft och i slutet av 2006 besökte Shirin Heidari från svenska sektionens styrelse Sierra Leone och den sektionens årsmöte. Vid besöket knöts nya och spännande kontakter och utifrån dessa har bland annat denna resolution arbetats fram. Resolutionen berör ansökningsförfarande och återrapportering kring den internationella mobiliseringsfonden (IMT). Styrelsen föreslår årsmötet besluta: att uppdra åt styrelsen att verka för att resolutionen antas vid rådsmötet i augusti 2007 Bilagor: - IMT Preparation Resolution - Svensk översättning: Resolution om ansökningsförfarande och återrapportering beträffande den internationella mobiliseringsfonden (IMT) IMT Preparation Resolution The International Council DECIDES that a special training package on grant application from the International Mobilization Trust (IMT) and on the subsequent follow up and evaluation procedure should be provided to all sections and structures. Further DECIDES that such training should be part of the Chairs' and Directors' forum. Explanatory note The International Mobilization Trust (IMT) is a new unit within the organization, with the focus on funding and support toward the mobilization and growth of the Amnesty International movement worldwide. The IMT’s mission is to provide resources for growth and enable AI sections and structures and related bodies to increase their impact on human rights worldwide. The new way of making applications to the IMT is perceived as a complicated process. In order for an application to be approved by the IMT, a number of technical and professional standards must be fulfilled. In addition to the grant application, those who receive grants also have a responsibility to illustrate that the money has been spent properly and well. Hence the grantees´ have to evaluate their own work, through regular reviews and through financial accounts. Although eller Even though such procedures may seem complex and time consuming, they are necessary to ensure accountability and transparency. However, the complexity of the process render some sections and structures not qualified for major funding and thus reduce their local impact and relevance. An in-depth training in IMT application and follow up procedures as well as in the evaluation process would facilitate the application procedure for those sections and structures in development, and improve their chances of receiving grants from the IMT. Amnesty International, Sweden Amnesty International, Sierra Leone Svensk översättning: Resolution om ansökningsförfarande och återrapportering beträffande den internationella mobiliseringsfonden (IMT) BESLUTAR VIDARE att utbildningspaketet erbjuds respektive ordförande och generalsekreterare vid deras årliga möten. Den internationella mobiliseringsfonden (The International Mobilization Trust - IMT) är en relativt ny enhet inom organisationen. Den har till uppgift att erbjuda ekonomiskt stöd till sektioner och strukturer för att förstärka och befrämja tillväxten av Amnesty International i hela världen och bidra till att dessa får större genomslag med sitt arbete för mänskliga rättigheter på lokal nivå. Amnesty International, Sierra Leone 3.5 Förslag om ändrad årsmötescykel - förslag från styrelsen Styrelsen föreslår årsmötet att besluta att varje årsmöte från och med årsmötet 2008 ska behandla motioner och förslag att MR-konferenser från och med 2008 inte behöver läggas i anslutning till ett årsmöte att svenska sektionens stadgar därför ändras enligt följande:
§ 7.5 Förslag till årsmötets dagordning upprättas av styrelsen. Följande ärenden skall alltid finnas upptagna: (...) - beslut om beredningsgrupper - val av : a) ordförande för beredningsgruppen och b) rapportör för beredningsgruppen - motioner och styrelsens förslag - avgifternas storlek Bakgrund Vid årsmötet i Växjö 1998 beslutades om en förändring av årsmötescykeln, så att sektionen under udda år, med början 1999, skulle ordna en MR-konferens i anslutning till årsmötet. Dessa årsmöten skulle ingen motionsbehandling ske. Val till förtroendeposter skulle dock fortfarande ske varje år. Syftet var bland annat att ge mer utrymme åt aktiviteter som mer direkt berör mänskliga rättigheter, aktivism och kampanjarbete och att därmed öka antalet deltagande medlemmar. Vid årsmötet i Malmö 2000 beslutades att MR-konferenserna skulle ske jämna år istället, för att de årsmöten där beslut om motioner och förslag kunde ske skulle liggar mer i fas med det internationella Amnestyarbetet. MR-konferenserna har varit omtyckta och de har fått positiv kritik från medlemskåren. I januari 2005 lades en utvärdering om MR-konferens som årsmötesform fram till styrelsen. Utvärderingen konstaterade bland annat att MR-konferensen ”Stoppa våldet mot kvinnor” i samband med årsmötet 2004 hade fler deltagare än själva årsmötet och att nära hälften av årsmötesdeltagarna detta år sa att MR-konferensen var en bidragande orsak till deras intresse för att åka på årsmötet. En överväldigande majoritet i undersökningen ansåg att Amnesty även fortsättningsvis bör arrangera MR-konferenser vartannat år i samband med årsmötena och att konferenserna skulle vara öppna för allmänheten. Trots att årsmöten som hålls jämna år inte ska behandla motioner och förslag, har styrelsen flera gånger tvingats be årsmötet om vägledning i specifika frågor, för att komma i fas med den internationella beslutscykeln. På årsmötet 2004 beslutade vi om vår handlingsplan. År 2006 lyftes frågan om abort. Då öppnade årsmötet egentligen inte upp för beslut rent formellt, eftersom presidiet ansåg detta vara stadgevidrigt. Istället bad styrelsen årsmötet om en "rekommendation". Ändå utformades själva processen som en beslutsprocess. Styrelsens förslag I praktiken har det visat sig svårt att behandla motioner och förslag endast vartannat årsmöte, på grund av att vi är en internationell organisation med beslutscykler på flera nivåer. Att styrelsen kan initiera beslut eller ”rekommendationer” i vissa frågor även under jämna år, medan medlemmarna endast kan lämna in motioner under udda år anser styrelsen vara odemokratiskt. Vi ser dessutom en risk att processen för beslut eller rekomendationer under årsmöten som egentligen inte ska behandla några förslag får demokratiska brister, eftersom formen och legitimiteten är oklar och tiden ofta är knapp. Hösten 2006 presenterades slutrapporten från uppdragsgruppen som sett över årsmötets innehåll och form i syfte att hitta mer lättillgängliga former för beslutsfattande samt uppmuntra och stimulera till så stort deltagande som möjligt både beträffande förberedelser, diskussioner och beslut. Uppdragsgruppen rekommenderade att Amnestys årsmöte bör innehålla mer mänskliga rättigheter, mer nätverkande och mer demokrati. Sedan 2006 genomför sektionen årliga aktivistkonferenser, och därigenom finns det ytterligare en mötesplats för medlemmar som är intresserade av aktioner och kampanjer. Vårt förslag innebär också en möjlighet någon gång lägga en MR-konferens i samband med en aktivistkonferens istället för i samband med årsmötet. Det finns ett stort stöd för att sektionen anordnar MR-konferenser. Styrelsen anser dock inte att MR-konferenser behöver planeras med ett visst intervall eller läggas i anslutning till ett årsmöte.
|