| ____________________________________________________________________________________________ Motioner och förslag, dagordning ____________________________________________________________________________________________ Årsmöte i Växjö 8 - 10 maj 1998 Fredag 8 maj MÖTE FÖR DISTRIKTSOMBUD, FLYKTINGOMBUD OCH SAMORDNARE (Avslutas senast 14.00) 14.00-15.00 NYBÖRJARMÖTE Förslag till dagordning 15.00-15.45INLEDNING Val av funktionärer 1. Välkomna till Växjö - två ordförande 2. Mötet öppnas av sektionens ordförande - två sekreterare 3. Fastställande av dagordning - två justerare 4. Godkännande av arbetsordning - rösträknare 5. Upprättande av röstlängd - redaktionsutskott 6. Fråga om mötet ska vara offentligt 7. Fråga om mötet utlysts stadgeenligt 8. Val av funktionärer 9. Genomgång av arbetsordningen 15.45-16.00 ANFÖRANDE 16.00-18.00 AMNESTYÅRET 1997
11. Revisorernas berättelse avseende sektionen 12. Generalsekreterarens rapport 13. Granskningskommitténs rapport 14. Frågestund med sektionens styrelse 15. Fråga om ansvarsfrihet för sektionens styrelse 16. Amnestyfondens verksamhetsberättelse och bokslut 17. Revisorernas berättelse avseende Amnestyfonden 18. Frågestund med Amnestyfondens styrelse 19. Fråga om ansvarsfrihet för Amnestyfondens styrelse 18.00-18.30 FÖRBEREDELSER 20. Beslut om försent inkomna motioner 21. Styrelsens förslag till beredningsgrupper 22. Val av funktionärer till beredningsgrupperna - ordförande, rapportör 23. Valberedningens förslag och meddelande om tidpunkt för nomineringsstopp 18.30-19.30 MIDDAG 19.30-21.00 SEMINARIER 21.00- SAMVARO MED UNDERHÅLLNING Lördag 9 maj 09.00-11.00 BEREDNINGSGRUPPER 11.00-13.00 MANIFESTATION 13.00-14.00 LUNCH 14.00-15.00 VAL 24. Presentation av nominerade till val 25. Val av ordförande 26 Val av kassör 15.00-17.00 BEREDNINGSGRUPPER 17.00-17.30 ANFÖRANDE 17.30-18.30 VAL 27. Val av styrelse för sektionen 28. Val av styrelse för Amnestyfonden 29. Val av auktoriserad revisor för sektionen och Amnestyfonden 30. Val av granskningskommitté 31. Val av valberedning 18.30-20.00 MIDDAG 20.00-21.00 SEMINARIER 21.00- SAMVARO MED UNDERHÅLLNING Söndag 10 maj 9.00-12.00 BESLUT 32. Motioner och förslag 33. Avgifternas storlek 34. Redaktionsutskottets förslag till uttalande 12.00-13.30 LUNCH 13.30-14.30 BESLUT FORTS. 35. Motioner och förslag 14.30-15.00 ANFÖRANDE 15.00-15.30 AVSLUTNING 36. Tid och plats för årsmötet 1999 37. Övriga frågor 38. Mötet avslutas av sektionens ordförande Motioner och förslag Beredningsgrupp 1 1.1 Kunskap om åtagandet Det är avgörande för Amnestys trovärdighet att alla aktiva medlemmar väl känner till organisa- tionens åtagande. Det är minst lika viktigt att medlemmarna kan redogöra för Amnestys åtagande och att de ställer sig bakom alla delar av det. I både den svenska och den internationella handlingsplanen har vi åtagit oss att prioritera utbildning om åtagandet under de kommande åren. Rådsmötet i Kapstaden 1997 beslutade också att förbättra medlemmarnas kunskaper om åtagandet genom ökade utbildningsinsatser. En stor del av ansvaret i besluten läggs på sektionerna. Amnestys åtagande har utökats på flera väsentliga områden sedan 1991, men i nästan alla sammanhang – i vår egen handlingsplan, på Internet, i utskick till nya medlemmar etc. – redovisar vi fortfarande åtagandet i fyra punkter. De är visserligen korrekta, men de utgör idag endast en liten del av det vi har åtagit oss att göra. Diskussioner på våra senaste årsmöten har också påvisat anmärkningsvärt bristande kunskaper om vårt åtagande, även bland de mest aktiva medlemmarna i sektionen. Svenska sektionen har sedan lång tid tillbaka gjort sig känd för att vara väldigt restriktiv beträffande utvidgningar av åtagandet. Det är vi inte ensamma om. Det är helt acceptabelt att arbeta mot utvidgningar, men när besluten är fattade kan vi inte längre vara restriktiva. Det är vår skyldighet att verkställa besluten och arbeta inom alla nya områden. Det kan vi inte göra om vi inte känner till förändringarna eller om vi inte vet vad vi förväntas göra. Med bristande kunskaper minskar också möjligheterna för medlemmarna i svenska sektionen att vara med och påverka besluten – innan de fattas. Just nu är möjligheterna att påverka vårt framtida åtagande stora. Rådsmötet 1997 beslutade också om en ny översyn av åtagandet. Arbetet ska pågå i fyra år och en delrapport kommer att lämnas till rådsmötet 1999. Nu har den svenska sektionen alltså stora möjligheter att påverka, men då måste vi finnas med i de diskussioner som förs. Aktivt deltagande förutsätter goda kunskaper. Årsmötet föreslås besluta att i enlighet med rådsmötesbeslut från 1997, uppdra åt styrelsen att under 1999 lägga alla centrala utbildningsresurser på utbildning om åtagandet som, förutom att öka kunskapsnivån, syftar till att utforska nya arbetssätt inom åtagandet, att vidare uppdra åt styrelsen att förbättra möjligheterna för sektionens aktiva medlemmar att följa och delta i de diskussioner om åtagandet som förs internationellt, att vidare uppdra åt styrelsen att se över och uppdatera de texter vi använder för att presentera Amnestys åtagande, så att de bättre reflektera vårt arbete för mänskliga rättigheter samt att uppdra åt distrikten att ta ett större ansvar för utbildning lokalt och löpande föra diskussioner om åtagandet med grupperna, samt att utöka sina ansträngningar att följa och delta i de diskussioner som förs internationellt. Grupp 100 Styrelsens yttrande: Styrelsen delar självklart uppfattningen att alla medlemmar ska ha god kunskap om Amnestys åtagande och att de ställer sig bakom det. Utbildning om åtagandet är en del av medlemsutbildningsprojektet som löper till slutet av 1999. Av de centrala utbildningarna ska två åtagandeutbildningar genomföras, en grundutbildning på hösten och en påbyggnadsutbildning på våren. Dessutom innehåller alla centrala utbildningar minst ett pass om åtagandet, i vissa fall flera. För år 1999 planeras två centrala åtagandeutbildningar. Deltagarna i dessa kurser kommer att förberedas på och uppmuntras att hålla egna kurser i sina distrikt. Det kommer förhoppningsvis att vara mer effektivt att genomföra dessa utbildningar på lokal nivå, fler medlemmar kan på detta sätt få del av utbildningen. Naturligtvis kommer sekretariatet att bistå med material och det stöd som behövs för att genomföra de lokala kurserna. Policygruppen har ett stående erbjudande att komma ut till grupper och distrikt för utbildning och diskussion. Styrelsen stödjer de initiativ som tas på lokal och regional nivå. Att lägga alla centrala utbildningsresurser under 1999 på åtagandeutbildning kommer att stjälpa utbildningsprojektet som just kommit in i slutspurten. Man riskerar att förlora hela den struktur av årligen återkommande grund- och vidareutbildningar som byggts upp under medlemsutbildningsprojektets fyra första år. Styrelsen avstyrker första att-satsen men tillstyrker motionens övriga att-satser. 1.2 Statligt stöd I den svenska sektionen framhåller vi, i många olika sammanhang, att organisationen inte tar emot statliga pengar. Detta är inte sant, och vi bör följaktligen vara försiktiga med hur, och i vilka sammanhang, vi avger dessa löften. Efter många år av oerhörd lojalitet, har massmedia det senaste året visat exempel på att vi inte alltid kan räkna med enbart vänliga ord i press, radio och TV. Det innebär, att vi bör vara ännu tydligare när vi beskriver organisationen och vårt arbete. Den svenska sektionen av Amnesty International tar inte emot direkt statligt stöd. Däremot accepterar vi indirekt statligt stöd i flera olika former. • Vi är stiftarorganisation, tillsammans med andra, för "Frivilligorganisationernas fond för mänskliga rättigheter" och Rådgivningsbyrån. Båda dessa organisationer utför sitt arbete med hjälp av statliga pengar. • Vi har genom årsmötesbeslut accepterat att, lokalt i distrikten, använda oss av olika former av arbetsmarknadsstöd. • Det finns exempel på att vi lokalt också tar emot olika former av kommunal sponsring (t. ex. lokalhyra). I den internationella rörelsen har reglerna för statligt stöd på olika sätt luckrats upp. Det finns sektioner som tar emot också direkt statligt stöd. • IEC har mandat att ge sektioner dispens att ta emot olika former av statligt stöd. Det finns sektioner som inte ens frågar IEC. • Den belgiska sektionen har under många år haft värnpliktsvägrare bland personalen på sitt sekretariat. Numera utgör de drygt 40 % av personalstyrkan. Tidigare har belgiska staten betalt ut lönen direkt åt dessa värnpliktsvägrare, men numera får Amnesty pengarna och betalar sedan ut lön*. Det innebär att dessa statliga pengar utgör en del av den summa som sektionen i Belgien betalar i avgift till den internationella rörelsen. • Amnesty i Mexiko tar emot direkt statligt stöd för projekt som rör utbildning om mänskliga rättigheter*. Årsmötet föreslås besluta att svenska sektionen framöver tonar ner påståendet att Amnesty International verkar helt utan statligt stöd. *Enligt uppgifter från Financial Control Committee (den internationella granskningskommittén). Grupp 100 Styrelsens yttrande: Styrelsen delar motionärernas oro och är kritisk till utvecklingen inom rörelsen rörande statliga medel. Mot bakgrund av detta höll svenska delegationen på uppdrag av svenska sektionens styrelse ett informellt möte om statliga medel på Amnestys rådsmöte i december 1997. Styrelsen har tillskrivit den internationella styrelsen (IEC) och utryckt sin oro över utvecklingen av avseende mottagandet av statliga medel inom rörelsen. Då svaret från IEC inte ansågs tillfredsställande har styrelsen ånyo tillskrivit IEC. A-utskottet har även behandlat frågan om eventuellt statliga medel inom svenska sektionen och arbetet pågår fortfarande. I gällande internationella "Guidelines for the acceptance of funds and fund-raising by Amnesty International" från 1997 (FIN 21/01/97) framgår Amnestys hållning till statliga medel. Det är styrelsens uppfattning att vi skall verka i enlighet med gällande beslut och riktlinjer. Styrelsen anser att det istället för att tona ner gällande mandat, det tvärtom är av yttersta vikt att motverka de tendenser som finns inom rörelsen att i olika sammanhang tillåta användning av statliga medel. Styrelsen avstyrker motionen. 1.3 Medlemskap i Amnesty Ingen inom svenska Amnesty förtroendevald eller anställd, inte heller enskilda medlemmar som talar i Amnestys namn, bör framföra negativa synpunkter om en hel folkgrupp, en yrkeskår eller något annat liknande kollektiv, såvida inte detta kollektiv gemensamt har uttalat sig mot mänskliga rättigheter eller som kollektiv har gjort sig skyldig till kränkningar av mänskliga rättigheter. Ingen som tillhör någon viss folkgrupp eller yrkeskår bör heller av detta skäl hindras att bli medlem eller att få förtroendeuppdrag eller anställning inom svenska Amnesty. Det är en viktig princip för verksamheten att Amnesty bedömer varje individ för sig. Det här bör exempelvis gälla tidigare eller alltjämt aktiva poliser, fångvårdare och militärer. Amnesty International är inte motståndare till dessa och liknande yrkesgrupper, utan verkar för att förhindra, dokumentera, informera om och söka beivra kränkningar av mänskliga rättigheter. Detta kan i ett land som Sverige innefatta samarbete med polisen och militären, främst då det gäller deras utbildning. Ett sådant samarbete finns redan och bör inte få skadas av att förtroendevalda eller anställda diskriminerar personer som tillhör eller har tillhört dessa yrkeskårer. Årsmötet föreslås bekräfta att dessa riktlinjer gäller och även fortsatt bör gälla inom svenska sektionen av Amnesty International Grupp 168, Laholm Styrelsens yttrande: Styrelsen instämmer med motionären i att det inte finns riktlinjer som ger stöd för att diskriminera viss folkgrupp eller yrkeskår inom rörelsen. Styrelsen konstaterar vidare att motionen inte innehåller något förslag på förändring av nuvarande regler och ser inte någon anledning till varför årsmötet skulle fatta beslut om riktlinjer som redan gäller. Styrelsen anser motionen besvarad. 1.4 Svenska sektionens arbete för asylsökande Om redovisning och utvärdering av svenska sektionens arbete för asylsökande. Amnesty International har sedan starten 1961 motsatt sig avvisning av asylsökande som riskerar att i sitt hemland bli samvetsfångar, att drabbas av tortyr eller att avrättas på grund av icke-kriminella gärningar. I praktiken organiserades det här arbetet dock först i samband med kuppen i Chile den 11 september 1973, då organisationens delegater var samlade till internationellt rådsmöte i Wien. Den dåvarande internationella ordföranden Sean McBride skisserade snabbt vad som borde göras. Ett stort antal flyktingar från Chile kom sedan till Sverige under hösten 1973 och första halvåret 1974. Därefter har mycket hänt, men flyktingfrågorna är fortfarande aktuella. För oss som undervisar i skolorna om mänskliga rättigheter är det ofta nödvändigt att redovisa korrekta siffror beträffande de asylsökandes antal och fördelning genom åren, eftersom det cirkulerar en hel del felaktiga uppgifter. För detta kan man erhålla all tänkbar statistik från Invandrarverket. Dock saknas några i sammanhanget viktiga uppgifter, nämligen avseende omfattningen av Amnesty Internationals insatser. Det finns statistik över antalet adoptionsfall genom åren, antalet avslutade adoptionsfall, antalet blixtaktioner och deras fördelning på olika länder, antalet kampanjer och aktioner av olika slag. Men det finns ingen redovisning av antalet asylsökande som sökt och fått hjälp av svenska sektionen, fördelat på år och ursprungsländer. Att en stor del av Amnestys insatser bestått i att förse myndigheter och advokater med aktuella bedömningar av situationen i olika länder, det vet vi alla. Men i hur många fall per år har svenska sektionen försökt att direkt ingripa i enskilda ärenden, där de berörda har fått avslag i första instans? Hur har dessa fall varit fördelade på olika ursprungsländer? I hur många fall har ingripandet varit framgångsrikt och lett till att de berörda verkligen fått stanna? Med tanke på att sektionen haft en ganska omfattande apparat för handläggning av asylärenden, med en fast handläggare och ett varierande antal juridikstuderande vilka praktiserat som frivilliga, vore det av stort intresse att här få en utvärdering och en översikt av arbetets omfattning och effekt. Årsmötet föreslås besluta att styrelsen, eventuellt med utnyttjande av frivilliga, genomför en sådan redovisning och utvärdering. Grupp 168, Laholm Styrelsens yttrande: Varje år sammanställs en verksamhetsberättelse av sekretariatet. I denna ingår en kortfattad redovisning av den svenska sektionens flyktingarbete. En av de aktiviteter som redovisas i verksamhetsberättelsen är antalet enskilda ärenden som vi vädjat för samt från vilka länder dessa asylsökande kommer ifrån. Handhavandet och arkivering av enskilda fall, såväl datorvis som pappersvis är under omorganisering. Detta skall resultera i ytterligare statistik att tillgå. Enligt de riktlinjer som finns beträffande svenska sektionens flyktingarbete består sekretariatets arbete av - att vid förfrågan från flyktingombud bistå denna med relevant information, - att kontinuerligt ge information till flyktingombuden angående förändringar i lagstiftning och, nya praxisbeslut samt uppdatering av internationell dokument och konventioner, - spridande av information och opinionsbildning, - riktad information till centrala myndigheter samt riksdag och regering, uppföljning av utvecklingen av den nationella och internationella flyktingrätten, - medverkan i gruppen för flyktingfrågor och att tillsammans med gruppen besluta om ett agerande i det fall en asylsökande som faller under Amnestys mandat avvisas, - i relevanta fall formulera ett agerande, - att i relevanta fall avge ett yttrande baserat på Amnestys Internationals åtagande i en viss fråga och på Amnestys Internationals landinformation - att bilägga det juridiska ombudets inlaga, - att besvara frågor från myndigheter, organisationer och enskilda. Svenska sektionens flyktingarbete har utvärderats vid ett flertal tillfällen, den senaste utvärderingen ledde till att riktlinjer för flyktingverksamheten antogs 1996 dessa reviderades 1997. Styrelsen tycker därför att det vore olyckligt att än en gång göra en utvärdering av sektionens flyktingarbete. Styrelsen avstyrker motionen. 1.5 Folkrättens genomslag Många jurister, inte minst svenska, hävdar att det i ett land kan råda så kallad dualism vad gäller folkrättens roll inför nationell domstol. Enligt dem fordras t.ex. någon form av transformationsakt för att en domstol skall tillämpa folkrättslig traktatsregel, t. ex. MR-konvention, som ett lands folkvalda församling i och för sig givit sitt godkännande åt, väl medvetna om att folkrätten som sådan alltid står över nationell rätt (t. ex. den svenska lagboken). Det är min övertygelse att: 1) denna uppfattning inte kan finna något sakligt eller moraliskt stöd, och att den endast går att förklara som dels "bekväm" för staten och dels som en rest av någon sorts antikverad idealistisk (förmodligen hegeliansk) filosofi 2) att det är av stort värde för människorättens främjande att domstolar söker tillämpa folkrätt så långt möjligt och att de hindras av ovan nämnda idéer. Frågan är i och för sig komplicerad och teoretisk, men jag menar att Amnesty i vilket fall inte skall falla i farstun för denna i min mening (medvetet eller omedvetet) statliga undanflykt. Så sker faktiskt i visst undervisningsmaterial som tar upp frågan. Årsmötet föreslås besluta att sektionen framgent i informations- och undervisningsmaterial, utåtriktad verksamhet och i dialogen med andra organisationer och statliga organ i Sverige och utomlands inte okritiskt accepterar dualism och liknande konstruktioner utan alltid hävdar folkrättens överhöghet när frågan kommer på tal samt att styrelsen ges i uppgift att utreda om det är lämpligt att föreslå den internationella rörelsen att ta upp frågan som kampanjfråga antingen enskilt eller t. ex. i samband med frågan om permanent internationell brottmålsdomstol. Torbjörn Söderberg Styrelsens yttrande: Amnesty International framhåller folkrätten och den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna, genom sitt främjande och oppositionella arbete. Detta framgår i vårt utåtriktade arbete och i vårt informations- och undervisningsmaterial. Amnesty godtar inte nationella lagar som tillåter t. ex. dödsstraff. Vi säger dock inte att domstolen istället skall tillämpa konventioner. Amnesty har varit mycket drivande i upprättandet av en internationell brottmålsdomstol. Förekomsten av en internationell brottmålsdomstol skulle göra det möjligt att ställa personer inför rätta för t.ex. brott mot mänskligheten oavsett varifrån dessa personer kommer eller hur landets egen lagstiftning ser ut. Styrelsen anser första att-satsen besvarad. Styrelsen tillstyrker andra att-satsen. 1.6 IT mot tortyr Vi vet att det gäller att handla snabbt när en person blivit arresterad och löper risk att torteras. Tortyren börjar mycket snart efter att personen förts till häktet. De metoder Amnesty använder idag är i de flesta fall alldeles för långsamma för att vi ska hinna göra något innan tortyren är ett faktum. Vårt snabbaste nätverk är blixtaktionerna. Men även om man har tillgång till Internet och kan få tag i blixtaktionerna i samma ögonblick som de läggs ut på nätet, sa är man ändå sent ute, alldeles för sent enligt min mening. Jag föreslår därför att vi gör på följande sätt för att kunna handla snabbt: Vi identifierar i förväg personer som löper risk att fängslas och torteras och därmed bli föremål för t. ex. blixtaktioner. Sådana personer kan vara medlemmarna i Human Rights Association (HELA) i Turkiet, eller AI-medlemmar i en del länder. Varje intresserad grupp kan sedan bli fadder åt ett antal sådana personer. En beredskapsplan görs upp, som talar om vart fax och e-postmeddelanden ska skickas i händelse av arrestering. Om personen blir arresterad går ett e-postmeddelande iväg till gruppen. Gruppen åtar sig att agera inom t. ex. 24 timmar enligt den plan som gjorts upp. På detta sätt kan vi reagera mycket snabbare än idag och effektivare förebygga tortyr. Alla som har e-post behöver bara kolla sin brevlåda en gång om dagen. Om man har skrivit sina vädjandebrev i förväg behöver man bara trycka på en knapp för att få iväg e-post och fax till ansvariga. Man kan till och med tänka sig att alla som är uppkopplade mot Internet på sitt arbete (vilket jag väl inte är ensam om) kan skicka iväg förberedda e-postmeddelanden och fax på stubinen. En annan stor fördel med denna metod är att den ger oss den personliga kopplingen åter. Vi arbetar för en annan människa. Det föder engagemang. Jag kallar mitt förslag så som jag beskrivit det ovan ett preventivt nätverk. Årsmötet föreslås besluta att uppdra åt den sektionens styrelse att åstadkomma ett fullt utbyggt preventivt nätverk till årsmötet år 2000. Med fullt utbyggt menas att varje arbetsgrupp i den svenska sektionen erbjudits att bli fadder åt åtminstone en person. att en rapport om arbetets fortskridande bör lämnas vid årsmötet 1999. Man kan förutse att det vore värdefullt med assistans från internationella sekretariatet i London. Skulle IS inte vilja medverka i uppbyggnaden av ett preventivt nätverk ska svenska sektionens sekretariat avsätta resurser till en sådan uppbyggnad på egen hand. Sune Montan grupp 160 Styrelsens yttrande: Bakgrund. Efter Beslut 50 på årsmötet 1989 började den svenska sektionen arbeta med s.k. skyddsfall i samråd med IS, som var positivt till detta beslut. Bland annat var Hugo Blanco ett tidigt skyddsfall för en svensk grupp. Preventivt arbete. Enligt uppgift från IS finns det idag omkring 35 fall av MR-aktivister, som antingen aktionsfall eller RAN aktioner. IS uppger också att det kan finnas med många fler sådana fall i blixtaktioner (BA), i kampanjer, i aktioner på grupp- eller landnivå etc. Arbetet med MR-aktivister är just en form av preventivt arbete. Dessutom handlar många blixtaktioner om"fear of torture, ill-treament eller execution". Det är också ett preventivt arbete. En svensk grupp kommer att börja arbeta med ett skyddsfall, ett "gammalt" aktionsfall, en MR-aktivist. Gruppen ska bevaka att inget händer mannen när han återvänder hem efter landsflykt och även agera om det behövs. Redan tagna beslut. På det internationella rådsmötet i Kapstaden 1997 togs enhälligt två beslut om preventivt arbete. Dessa är beslut 28 där den Colombianska sektionen föreslår starkare stöd åt "HumanRights Defenders" och beslut 29 från vår egen sektion tillsammans med den Schweiziska. I det beslutet föreslås en utredning av hur vi ska utveckla vårt biståndsarbete, så att vi bättre och effektivare kan skydda MR-aktivister. Styrelsen är positivt inställd till andemeningen i motionen, men anser att vi måste avvakta uppföljningen av beslut 28 och 29 som ju ligger helt i linje med motionen. Dessutom kan tilläggas att just den teknik som föreslås i motionen kommer att kunna tas i anspråk med den utbyggnad av Amnestys datornät som nu pågår. Styrelsen anser motionen besvarad. 1.7 Amnestys vägval Amnesty International står inför svåra frågor och beslut. Skall vi arbeta för alla mänskliga rättigheter eller skall vi arbeta och koncentrera oss på de åtaganden vi redan har. Amnestys generalsekreterare i London, Pierre Sané, svenska sektionens styrelse, med flera agerar för ett kraftigt utvidgat mandat. Envetet söks stöd för uppfattningen att Amnesty skall arbeta för de ekonomiska, sociala och kulturella rättigheterna. Dessa rättighetsområden är gigantiska. Amnesty har ej på rådsmötet fattat beslut om nya åtaganden inom dessa områden, frånsett begränsat så kallat främjandearbete. Allmän och översiktlig information och utbildning etc. för alla rättigheter, har alltid ingått i våra uppgifter och bör så förbli. Inom detta fält återfinns rättigheterna som allas rätt till social trygghet, allas rätt till arbete och till skydd för arbetslöshet, allas rätt till lika lön , för lika arbete, allas rätt till fritid, till sjukvård, till bostad till undervisning, till kulturellt liv, till rätt att äga egendom, etc. Vi motionärer är medvetna om svårigheterna att bedöma konsekvenserna av stora utökningar av mandatet. Vi är dock helt övertygade om att Amnesty ej bör engagera sig mer inom dessa områden. Våra resurser är otillräckliga. De har under många år ansetts för små för att klara utredningar för vissa förmodade samvetsfångfall. Bara i Kina sitter 100-tals presumtiva samvetsfångar som hoppas på vår hjälp, men ej får den. Amnesty har ej tid! De presumtiva samvetsfångarna blir färre säger förespråkare för nya åtaganden. Dessa påståenden håller vi ej med om, de är svepskäl för att dölja den verkliga anledningen, nämligen att föra in Amnesty på helt nya vägar och satsa allt mindre på vårt fånginriktade mandat. Amnesty blir mindre effektivt, mindre konsekvent, mindre trovärdigt och mer svårförståeligt om det omfattar för många rättighetsområden och ej är starkt begränsat. En svensk styrelseledamot och rådsmötesdelegat skrev (ICM-dagbok 1995) "Det står under detta ICM helt klart för mig att det är ett nytt Amnesty som växer fram. Vi är nu långt ifrån den fångorienterade sammanslutningen av brevskrivare som vi en gång var, vi håller på att bli en (allt snabbare reagerande) organisation som verkar för alla mänskliga rättigheter" - - - "i stort måste jag säga att jag ser positivt på utvecklingen; den ger oss styrka och relevans. Vi kan inte låta stora delar av verkligheten stå utanför vårt åtagande". Vår tidigare så väl sammanhållna idévärld är under debatt. Vad skall vi arbeta med i framtiden? Vissa medlemmar världen över önskar bara arbeta med de åtaganden de själva valt, andra vill arbeta med det egna landets problem, andra går in i Amnesty med avsikt att bara arbeta för några eller ett åtagande. Denna tendens, denna verklighet, att ej ställa upp på hela mandatet, skapas av ett splittrat och otydligt och mångfaldigt mandat. Vid rådsmötet 1997 föreslog den tyska sektionen i motion C3 .1 att alla nya medlemmar skall skriva under på att de stöder hela Amnestys mandat. Motionen antogs av rådsmötet. En kluven och motsägelsefull bild av strömningarna inom Amnestyrörelsen. Redan på 80-talet sade Jesús Alcalá i Gruppnytt, sep-okt 1985: "Amnesty bildades för de glömda fångarna! Vad händer när Amnesty glömmer dem? Vi måste besinna oss och se kritiskt på vårt arbete och på dess resultat. Bara om vi håller fast vid våra ursprungliga principer, kommer Amnesty att kunna behålla sin unika karaktär. Den som skiljer Amnesty från många andra människorättsorganisationer". Ulla Birgegård, tidigare ordförande i sektionens styrelse, skriver i Gruppnytt 1/1986: "Vi behöver tänka nytt och mer drivande vad gäller nya arbetsmetoder men hålla fast vid vårt begränsade mandat: hellre bränna som en svetslåga inom vårt begränsade område." Men utvidgningarna fortsätter och fortsätter. Medlemmar med varma och ivriga hjärtan önskar att Amnesty skall ingripa överallt med allt. Mycket har faktiskt förändrats genom åren, Låt oss i rubrikform visa vilka utvidgningar som skett sedan begynnelsen 1961. Uppgifterna är tagna ur "Mandatkommitténs mellanrapport till Amnestys internationella rådsmöte 1989" och ur andra Amnestyhandlingar. a. Ursprungsmandatet var och är: frigivning av samvetsfångar som inte använt eller förespråkat våld. b. Utvidgningar_fram till 1980: tortyr och misshandel av fångar, fångar som spärrats in på mentalsjukhus, korrekta rättegångar, värnpliktsvägrare och dödsstraffet. c. Utvidgningar under 1980-talet: utomrättsliga avrättningar, försvinnanden, påtvingad exil, intern exil, väpnade oppositionsgrupper. d. Utvidgningar under 1990-talet: homosexuella, väpnade konflikter, politiska mord och tvångsförflyttningar. e. Utvidgningar som nu diskuteras_eller föreslås är: slaveri, träldom, påtvingad prostitution, barnäktenskap, giftemålskontrakt, mord på grund av hemgift, undernäring av flickor, seder som drabbar en persons integritet, våld i hemmet, sexuella brott, barnarbete, gängmord, överfall på minoritetsgrupper, etc. Vi motionärer är medvetna om att våra förslag i denna motion är genomgripande och radikala. Den bärande idén i förslagen går emot den trend inom rörelsen som, speciellt inom utvecklingsländerna, vill driva fram ett nytt Amnesty. Ett Amnesty som skall minska insatserna för samvetsfångarna och lägga allt mer av våra resurser utanför vårt mandats nuvarande gränser. Vi är djupt oroade över denna utveckling som utlöstes av Pierre Sanés tal i Wien 1993 och på rådsmötet 1995 i Slovenien. De demokratiska beslut som borde ha föregått dessa uttalanden bör redovisas. Grupp 71 föreslår årsmötet besluta att den svenska sektionen före och under nästkommande rådsmöte aktivt verkar för att starkt begränsa ytterligare utvidgningar av Amnestys nuvarande mandat/åtaganden, att Amnesty skall intaga en mycket restriktiv hållning när det gäller ytterligare åtaganden inom de så kallad ekonomiska, sociala och kulturella rättighetsområdena (i stort artiklar 17 och 22-27 i FN:s deklaration om mänskliga rättigheter) samt att Amnesty skall inta en mycket restriktiv hållning när det gäller ytterligare åtaganden inom begreppet regeringspassivitet, avseende enskilda personers övergrepp mot andra enskilda personer (Abuses by nonestate-actors). Amnesty International Grupp 71 Styrelsens yttrande: Styrelsen finner sig föranlåten att göra några tillrättalägganden. Det är en missuppfattning att Pierre Sané hävdat att Amnesty ska inkludera de ekonomiska, sociala och kulturella rättigheterna i sitt oppositionella arbete. Inte heller agerar styrelsen för detta. Som motionären påpekar arbetar Amnesty endast främjande för de rättigheter som inte nämns i våra stadgar. Innebörden av och motiveringen för detta framgår av beslut 20 från rådsmötet 1997. Motionärens påstående att Amnesty inte hinner med att utreda samvetsfångar på grund av mandatets utvidgning är inte underbyggt. Styrelsen hänvisar till dokumentet "Trends in Human Rights Violations" (POL 30/01/97), där denna fråga grundligt diskuteras. Styrelsen anser att det är irrationellt att fatta beslut om resolutioner till rådsmötet, om vars innehåll vi inget vet. Styrelsen framhåller att den delegation som representerar sektionen vid rådsmötet alltid agerar enligt årsmötets beslut. Svenska sektionen kommer att ha ytterligare ett årsmöte före nästa rådsmöte, då innehållet i resolutionerna sannolikt kommer att vara känt. Styrelsen avstyrker den första att-satsen. Eftersom konventionen om de ekonomiska, sociala och kulturella rättigheterna liksom konventionen om barnets rätt och flera andra liknande rättighetskonventioner endast omfattas av Amnestys främjande arbete, anser styrelsen den andra att-satsen besvarad. När det gäller "abuses by non-state actors" har den svenska delegationen vid rådsmötet 1997 agerat mot en utvidgning av mandatet. Enligt beslut 5 ska Amnesty dock gå vidare inom detta område, och svenska sektionen är bunden av det beslutet. Styrelsen anser att den tredje att-satsen är besvarad. 1.8 Uppföljning av blixtaktioner - förslag från styrelsen Bakgrund Årsmötet 1996 beslutade, beslut 46, med anledning av motion 2:3 Uppföljning av blixtaktioner att internationellt verka för att intresserade grupper får till uppgift att följa upp de blixtaktioner där det finns en adress att börja med; att låta utarbeta riktlinjer och tips för den här verksamheten i grupperna; att omedelbart inleda en försöksverksamhet med de fall där vi inom sektionen redan har en adress till den drabbade eller till en sannolikt välunderrättad nationell organisation; att uppdra åt fondstyrelsen att utreda vilka konsekvenser denna verksamhet kan få för biståndsarbetet B-utskottet har arbetat med att få underlag för att initiera en försöksverksamhet avseende uppföljning av blixtaktioner i snart två år utan framgång. Följande har gjorts B-utskottet beslutade att inleda en försöksverksamhet och att parallellt med denna utarbeta riktlinjer och tips. En förutsättning för försöksverksamheten var att en samordningsgrupp deltog samt att finna ett fall att arbeta med. Samordnarna informerades på ett landsamordnarseminarium hösten 1996 och Indien-samordnaren samt Bulgarien/Rumänien-samordnaren anmälde intresse. Ett BA-fall på Indien togs därefter fram av sekretariatet (några BA på Bulgarien/Rumänien finns inte). Fallet har presenterats för IS som svarade att det kunde innebära fara för personen i fråga att bli kontaktad. IS fick samtidigt en översättning av motionen och ombads ge råd och synpunkter. Trots att ett flertal personer på IS har tillskrivits angående detta har vi inte fått något svar. Några av sektionens landsamordnare har också blivit kontaktade för att ta fram lämpliga fall för försöksverksamheten. Inget fall har blivit presenterat för åtgärd. Fondstyrelsen deltog på ett av B-utskottets möten för att diskutera vilka konsekvenser verksamheten kan få för biståndsarbetet. Man beslöt då att avvakta med den diskussionen tills försöksverksamheten kommit igång och IS lämnat sina synpunkter. Fondstyrelsen har dock inte kunnat presenteras något fall att fundera över. Upphovsmannen till motion 2 .3, Bo Lindblom, försåg i december 1997 sekretariatet med en lista på BA som innehåller avslutande Further information. På grund av personalförändringar vid årsskiftet har ingen prioritering i ärendet gjorts av sekretariatet. En uppföljning i motionens anda görs dock för närvarande av aktivister i Laholm. Slutsats Det har framkommit att varken IS, sekretariatet eller sektionens landsamordnare har kunnat uppbringa några fall för att en försöksverksamhet skall kunna starta. En följd av detta är att beslut 46 från årsmötet 1996 i Göteborg inte kan genomföras. Styrelsen föreslår årsmötet besluta att beslut 46 från årsmötet 1996 avförs från styrelsens åtgärdslista. Styrelsen 1.9.1 Henry Berglunds avsättning som samordnare Henry Berglund avsattes som Rysslandsamordnare efter uttalanden i Amnesty Press 1995 om vår organisations sätt att arbeta mot dödsstraffet. I styrelsens beslut förvanskades hans uttalanden och man lämnade oriktiga uppgifter om honom i föreningsmeddelanden och i Amnesty Press. Detta ledde till att årsmötet 1996 avslog en motion om avsättningens upphävande. I januari 1997 nödgades styrelsen i protokollfört beslut medge att Henry Berglund inte gjort de uttalanden, som i det ursprungliga beslutsprotokollet hade åberopats som själva grunden för hans avsättning. Styrelsen underlät likväl att dra konsekvenserna härav genom avsättningens upphävande eller frågans hänskjutande till årsmötet 1997. Man underlät också att i Amnesty Press låta införa ett beriktigande. Henry Berglund har fallit offer för en av sektionens ledning bedriven kampanj ovärdig en organisation för mänskliga rättigheter med bl.a. åsiktsfrihet på sitt program. Intresserade bör ta del av vad som skrivits om hans fall i Amnesty Debatt 1996 och 1997. För publicering som öppet brev i Amnesty Press insände i januari i år tretton medlemmar en vädjan med adress till styrelsen att upphäva avsättningen. Tidningen tillät inte publicering. Styrelsens agerande mot Henry Berglund är ett klart övergrepp och är ägnat att skada Amnestys anseende. Hans avsättning ter sig totalt orättfärdigt eftersom han hela tiden haft rätt i sakfrågan. Sålunda ändras nu enligt direktiv från Internationella Sekretariatet gruppernas arbete mot dödsstraffet i Ryssland. Deras arbete skall koncentreras på själva temat och inte på individuella fall, vilket ligger helt i linje med Henry Berglunds uttalanden om vårt arbetssätt i Amnesty Press 1995 och innebär att den bärande idén i det han då föreslog håller på att realiseras. Att låta avsättningen av en erfaren Amnestymedarbetare som Henry Berglund stå fast vore ett hån, inte bara vad honom beträffar utan också mot övriga kompetenta samordnare med s. k. förtroendeuppdrag i svenska sektionen. Motionären, aktiv Amnesty-medlem redan i början av 80-talet, måste tyvärr konstatera att det blivit frustrerande att ägna tid och krafter åt Amnesty under en ledning som den nuvarande. Arbetet i Rysslandsamordningen har blivit lidande genom förlusten av en erfaren, intresserad och effektivt arbetande medlem som Henry Berglund. Årsmötet föreslås besluta att upphäva styrelsens beslut att avsätta Henry Berglund som Rysslandsamordnare, att till Henry Berglund framföra Svenska Amnestys ursäkter för den kränkande behandling och det lidande han utsatts för genom styrelsens agerande, att uppdra åt generalsekreteraren att på väl synlig plats i Amnesty Press låta publicera ovanstående tvenne beslut jämte en sammanfattning av deras bakgrund. Hans Liljeson, Rysslandsamordnare Styrelsens yttrande: Styrelsens kommentar till tre motioner om att återinsätta Henry Berglund som Rysslandssamordnare. Vid svenska sektionens årsmöte 1996 i Göteborg fanns en motion i samma ärende med rubriken "Henry Berglunds roll som samordnare och arbetet för dödsdömda kriminella". Motionen avslogs (beslut 32), och endast ett årsmöte kan upphäva det beslutet. Styrelsens yttrande från 1996 gäller i princip fortfarande. Styrelsen anser att en samordnares viktigaste uppgift är att ge arbetsgrupperna råd och stöd i deras arbete. När det gäller gruppers arbete mot dödsstraffet tillåts de välja arbetsmetod, och de får inget aktionsfall om de inte har accepterat att arbeta med det givna fallet /understruket tre ord/. En samordnare däremot kan inte välja delar av åtagandet, utan grupperna ska få helhjärtat stöd från samordnaren i sitt arbete, oavsett vad fallet handlar om. Därtill kommer att en samordnare har en nyckelposition i Amnestys organisation och måste vara extra noga med hur han/hon uttalar sig, eftersom man faktiskt företräder hela Amnesty i en rad frågor. Den nuvarande styrelsen har samma åsikt som 1995 års styrelse att Henry Berglund inte har utfört sitt arbete som samordnare i enlighet med gällande regler och riktlinjer. Han kan som enskild medlem fritt framföra sina åsikter om mandatet och våra arbetsmetoder. Beslut 35 från rådsmötet 1997 i Kapstaden innebär att "alla aktiva medlemmar måste stödja Amnestys mandat och stadgar i full utsträckning", särskilt vad gäller arbetet mot dödsstraffet. Amnestys arbete mot dödsstraffet är ovillkorligt, vilket innebär att även svåra brottslingar ska få sitt dödsstraff omvandlat. Styrelsen anser att en samordnare som förespråkar att någon annan ska arbeta mot dödsstraffet i ett visst land inte heller uppfyller det citerade rådsmötesbeslutet Styrelsen avstyrker motionerna. 1.9.2 Om styrelsens avsättning av Henry Berglund som ledamot av Rysslandssamordningen Avsättning av en person från ett uppdrag inom Amnesty International är en mycket allvarlig fråga. Ett närmare studium av det underlag styrelsen har haft för avsättningen av Henry Berglund ger vid handen att underlaget är mycket bristfälligt. Styrelsen har medgivit att man har misstagit sig på en avgörande punkt: Henry Berglund har aldrig förespråkat att dödsstraffet skall utgå från Amnestys åtagande. Olika skrivelser har riktat sig till styrelsen i denna fråga med kraven att avsättningen skall motiveras på att acceptabelt sätt eller tas tillbaka. Skrivelserna har besvarats på ett oacceptabelt diffust sätt och avsättningen kvarstår. Grupp 71 har den grundläggande uppfattningen att avsättning av ett förtroendeuppdrag måste grunda sig i misskötsel av det aktuella uppdraget. Henry Berglund har inte misskött sitt uppdrag inom Rysslandssamordningen. Styrelsen har heller inte angivet misskötsel som grund för avsättningen. Enbart detta faktum är oacceptabelt. En konsekvens av styrelsens avsättning av Henry Berglund är att personer med förtroendeuppdrag inte kan delta i diskussioner om Amnestys åtagande eller i andra för organisationen principiellt viktiga diskussioner. Amnestys utveckling och styrka som organisation beror mycket på hur organisationen fungerar rent demokratiskt. Henry Berglunds artiklar och hans medverkan i diskussionen om vårt åtagande betyder och har betytt mycket för organisationen. Avsättningen av Henry Berglund handlar alltså även om yttrandefriheten inom Amnesty. Vi måste allvarligt betänka att det var den portugisiska diktaturens brott mot yttrandefriheten som gjorde att Amnesty International bildades. Grupp 71 föreslår att årsmötet beslutar att avsättningen av förtroendevalda inom organisationen måste grunda sig i att det aktuella uppdraget har misskötts samt att avsättningen av Henry Berglund som Rysslandssamordnare upphävs Styrelsens yttrande: Styrelsen hänvisar till sitt yttrande över motion 1.9.1 1.9.3 Henry Berglunds avsättning som samordnare Som bakgrundsinformation till motionen vill vi hänvisa till Hans Liljesons motion. I direktiven från Internationella sekretariatet till grupperna framhålls nu att gruppernas arbete mot dödsstraff i Ryssland skall koncentreras på själva temat och inte på individuella fall. Detta ligger helt i linje med Henry Berglunds förslag i Amnesty Press 1995. Att han avsattes på grund av detta uttalande förefaller oss helt obegripligt. Det skulle skada organisationens trovärdighet allvarligt om inte Henry Berglunds avsättning dras tillbaka, och han får fortsätta som Rysslandssamordnare. Årsmötet föreslås besluta att upphäva styrelsens beslut att avsätta Henry Berglund som Rysslandssamordnare. Saltsjöbaden i februari 1998 Grupp 333 Karin Rodhe Styrelsens yttrande: Styrelsen hänvisar till sitt yttrande över motionen 1.9.1 Beredningsgrupp 2 2.1 Påtryckningar på EU:s regeringar Det har vid flera tillfällen hänt att EU inte bifallit resolutionsförslag som lagts till FN: s kommission för de mänskliga rättigheterna. Så skedde till exempel i fjol då Frankrike, Tyskland, Italien, Spanien och Grekland vägrade stödja Danmarks förslag till resolution angående Kina. Detta ar speciellt allvarligt eftersom EU sedan länge är den främsta kraften i kommissionen när det gäller att påtala kränkningar mot de mänskliga rättigheterna i enskilda länder. Vi föreslår att Amnestygrupper ges möjligheter att agera pådrivande gentemot EU:s regeringar inför MR-kommissionens årliga möten. Vi yrkar därför att årsmötet beslutar att sekretariatet bistår grupper som vill agera gentemot EU:s representanter i MR-kommissionen. Grupp 160 Lund Styrelsen yttrande: Under MR-kommissionen presenterar EU-länderna varje år ett antal resolutionsförslag som samtliga EU-länder ställer sig bakom. Ordförandelandet håller också för EU:s räkning ett gemensamt anförande. Förra året hade EU-länderna, innan kommissionen startade sitt möte, enats om att lägga fram en resolution om situationen i Kina. Mitt under kommissionens möte meddelade Frankrike att man inte längre ville stödja resolutionen och detta ledde till att ytterligare fyra EU-länder hoppade av. Inför (och under) MR-kommissionen ansvarar varje Amnestysektion för kontakter med den egna regeringen och att bedriva ett opinionsarbete när det gäller de frågor som Amnesty vill lyfta fram. Styrelsen ställer sig positiv till att grupperna deltar mer i opinionsarbete. Däremot anser vi inte att den svenska sektionen ensidigt kan besluta om att bedriva lobbyarbete gentemot andra EU-länder utan att först konsultera dessa Amnestysektioner. Vid EU-föreningens kommande årsmöte den 1-2 maj är en av huvudfrågorna sektionernas respektive EU-föreningens olika roller i lobbyarbetet. Den svenska sektionen kommer där att driva frågan om lobbyaktioner på gruppnivå. Vi kommer där också att ta upp det förslag som presenteras i motionen. Vid det internationella rådsmötet 1997 i Kapstaden beslutades att grupper där så är lämpligt skall delta i lobbyarbetet. Den 7-8 mars i år hölls ett seminarium för svenska sektionens samordings- och specialgrupper. Man beslutade då att tillsätta en grupp med uppgift att utreda hur dessa grupper kan delta mer aktivt i lobbyarbetet. Lobbyarbetet finns också med som en punkt i utbildning av nya distriktsombud. På sektionens årsmöte i Växjö kommer ett seminarium att anordnas om lokalt lobbyarbete. Styrelsen ställer sig positiv till andemeningen i motionen, men anser med ovanstående yttrande att motionen är besvarad. 2.2 Amnestymedverkan i polisutbildning I oktober 1997 publicerade Amnesty sin första landrapport om Sverige. Där tar man inte bara upp Osmo Vallos död utan även alla frågetecken kring polisutredningen och det rättsliga efterspelet samt ytterligare elva dödsfall i Sverige där poliser eller vaktpersonal varit inblandade. Människor utsätts för övergrepp från polisers sida i de flesta länder, inte bara i diktaturländer utan även i demokratiska länder som t.ex. Australien, Frankrike, Italien, Storbritannien och USA. De skyldiga kan i allmänhet räkna med straffrihet Det är mycket viktigt att poliser inte bara under sin utbildning utan även senare kontinuerligt får fortbildning om de mänskliga rättigheterna. Det gäller inte bara den svenska polisen utan polisen i alla länder. Vid svenska sektionens årsmöte 1992 fattades följande beslut (§ 46, motion 7): att uppdra åt styrelsen att fortsätta aktuella myndighetskontakter på central nivå vad gäller polis och militär att uppmuntra och stödja kontakt- och informationsarbete på lokal nivå genom Amnestys lokala arbetsgrupper, att verka för bildandet av en polis- och militärgrupp med status motsvarande juristgruppen eller liknande. Det är inte mycket av det här beslutet som verkställts. Svenska sektionen har goda kontakter med Försvarshögskolan (f.d. Militärhögskolan) men hittills har kontakterna med Polishögskolan och polisen varit sporadiska. I februari i år har dock samtal med Polishögskolan inletts. Vid konferensen mot torryr i Stockholm 1996 antogs en handlingsplan, där man bl. a. betonar vikten av att polisen får utbildning om de mänskliga rättigheterna. Vi föreslår att årsmötet ger styrelsen i uppdrag att snarast verkställa det beslut som fattades 1992 beträffande en polisgrupp, att verka för att den svenska polisen fortsättningsvis i sin utbildning får grundliga kunskaper om de mänskliga rättigheterna, att verka för att den svenska polisen kontinuerligt får fortbildning om de mänskliga rättigheterna samt att verka för att Amnesty inleder en kampanj/aktion för att påverka länder att införa undervisning om de mänskliga rättigheterna vid polisutbildning, och där undervisning redan förekommer, uppmana respektive regering att försäkra sig om att de mänskliga rättigheterna även i praktiken respekteras. Distrikt 17, S. Norrland Styrelsens yttrande: Försök att verkställa årsmötesbeslutet 1992 att verka för att en polis-och militärgrupp bildas har gjorts. Kontakter med både Polishögskolan och Militärhögskolan (numera Försvarshögskolan) har etablerats under årens lopp. De personer som visade intresse var dock inte beredda att arbeta som en av våra traditionella specialgrupper (förbereda aktioner, skriva brev, serva ett nätverk etc.). Vi har sedan koncentrerat resurserna på sekreteriatet på att bygga upp kontakter med framför allt Militärhögskolan, i samarbete med MEK/MSP-gruppen. Sektionen deltar sedan tre år tillbaka under två veckor i utbildningen för officerare. Under hösten kommer en praktisk övning i fredsbevarande operationer (inom ramen för Partnership for Peace) att genomföras och svenska sektionen har inbjudits att medverka. Att-sats 1. Styrelsen anser att vi verkat för att en polis-och militärgrupp ska komma till stånd men av skäl som redovisats ovan inte lyckats. För att lyckas med detta måste det finnas ett intresse hos enskilda poliser för att arbeta med MR inom Amnesty. Ett sådant intresse kan bli följden av det samarbete som nu planeras med Polishögskolan (se nedan). Att-sats 2. Förnyade kontakter har tagits med Polishögskolan, som för första gången på tre år tar in nya elever. Tanken är att MR ska vara en röd tråd i undervisningen och inte bara några enstaka lektioner. Ett möte är planerat med lärarna för att diskutera möjligheter för Amnesty att delta i undervisningen. Frågan har också väckts om att bilda en polisgrupp. Att-sats 3. Se ovan. Att-sats 4. Under senare år har aktioner riktade till poliskåren varit integrerade i större kampanjer. Ett exempel är Turkietkampanjen där grupperna ombads rikta sig direkt till turkisk polis. I vissa länder, däribland Sverige (via Raoul Wallenberginstitutet), pågår, som del i biståndsverksamhet, utbildning av poliser från andra länder. Med detta anser styrelsen motionen besvarad. 2.3 Enskilda aktivister Gruppen har varit en basenhet i Amnestys organisation. Men det finns fall där gruppen inte i praktiken är ett alternativ t. ex.: -när en befintlig grupp blivit för liten och inte lyckas dra till sig nya aktiva -när en entusiast på en ort, där grupp saknas, vill engagera sig mer än bara ett medlemskap medger -när en aktiv lämnar en grupp, t. ex. flyttar, och inte finner någon annan grupp Den grundläggande information som alla medlemmar får (eller kan hämta via Internet), Pådraget etc. ger tillräckliga möjligheter för många men inte för alla. Det är mycket mer som går ut till grupperna. För sådana fall behöver vi en ny anslutningsform. Denna form - EA, enskilda aktivister - har tidigare diskuterats, en motion har också behandlats av ett tidigare årsmöte men inget beslut om den har fattats. Enligt vår mening skulle en EA på många sätt kunna fungera som en en-persons-grupp och få viss del av den information som går ut till grupperna, hon eller han skulle kunna delta i distriktsmöten och, på orter utan grupper, fungera som kontaktperson för Amnesty. En EA skulle kunna informera om Amnesty och MR i skolor etc men inte själv ta emot bidrag, genomföra insamlingar eller åta sig egna aktionsfall. Helst ska en EA också ha viss kontakt med en vanlig grupp, t. ex. delta i något möte per år som gäst. De kostnader som information etc. drar kräver en årsavgift, t ex i storleksordningen 300 kr, vilket skall kunna betala 12 utskick. EA bör kunna antas efter en ansökan där antagningskravet skulle kunna vara erfarenhet från grupp eller ett enkelt "körkortsprov" baserat på visst studiematerial. Vi har visserligen ingen absolut garanti för kompetens när en ny grupp bildas men där sker alltid en viss moderation av de vildaste idéerna. Därför bör vi ställa lite större krav på en ny EA än på en ny grupp. Vi föreslår att en tidsbegränsad försöksverksamhet inleds med maximalt 30 enskilda aktivister varav ca hälften ska ha tidigare erfarenhet av arbete i en grupp, att styrelsen tillsätter en mindre projektgrupp med deltagande från sekretariat, aktiva och styrelsen med uppgift att a) föreslå formerna för antagande och löpande kontakt med enskilda aktivister b) samordna de enskilda aktivisterna under försöksperioden c) utvärdera verksamheten vid försöksperiodens slut samt då också d) föreslå formerna för fortsatt verksamhet eller avveckling samt att arbetet med detta startar så att beslut om fortsättning eller avveckling kan tas vid årsmötet 2001 Skaraborgsdistriktet enligt beslut på distriktsmötet 98-02-21 genom Ingemar Öhberg Styrelsens yttrande: Det finns inga formella hinder för enskilda aktivister att redan nu arbeta på sätt som motionären föreslår. Aktivistutredningen uppmuntrar snarare till detta. Det finns även ett beslut från årsmötet i Lund 1993, beslut 68: I motionen yrkas att det på större orter där Amnestygrupp saknas skall finnas en kontaktperson som ges utbildning och stöd från distrikt och sektion. Beslut: att styrelsen i samarbete med distriktsombuden ges i uppdrag att utarbeta riktlinjer för verksamhet med den inriktning som beskrivs i motionen. Trots detta har inte särskilt mycket hänt ifråga om enskilda aktivister och styrelsen ser gärna att en försöksverksamhet startas. Utvecklingen av Internet och sektionens möjligheter att, genom den nya Dominoservern, kunna erbjuda medlemmar intern information via Internet kan motivera att styrelsen undersöker frågan. Styrelsens utskott har den sammansättning av medlemmar som motionären föreslår för en projektgrupp. Styrelsen föreslår att ett utskott får i uppdrag att utreda frågan. Styrelsen tillstyrker motionen.Ekonomiska konsekvenser av förslaget: Beräknade kostnader för resor och övernattning för möten på gemensam ort för 4 möten under året för 5 personer: c:a 7.000:-/möte. Avser motionären att handläggare från sekretariatet ska medverka tillkommer kostnader beroende på veckodag och den enskilde handläggarens övertidersättning. 2.4 Amnestyerfarenhet för nominerade till styrelsen Svenska sektionens av Amnesty International årsmöte 1998. Det finns flera årsmötesbeslut från senare år som syftar till att ge valberedningen stöd i dess arbete att ta fram lämpliga kandidater till sektionsstyrelsen. Beslut 71 från 1996 och beslut 62 från 1995 ålägger styrelsen att definiera de kompetenser som den anser behövs kommande år. Det talas om "högsta möjliga kompetens". Man får intrycket att specialisering ska eftersträvas. Hittills har kandidaterna till sektionsstyrelsen nästan alltid haft en gedigen erfarenhet av Amnestys organisation och arbetsmetoder samt kunskap om rörelsens åtagande. Vi anser att det är angeläget att varje ledamot i styrelsen redan vid invalet har mycket god kännedom om rörelsen och dess stadgar. Han eller hon ska vara en "aktiv medlem". Vi anser att endast i undantagsfall är specialistkompetens så viktigt att man kan frångå detta krav. Det finns ingen riktigt bra definition på "aktiv medlem". Aktivistutredningen föreslår att en "aktiv medlem" gör upprepade insatser, är synlig i organisationen och genom sin insats påverkar det inre arbetet. Vi överlåter åt valberedningen att tolka innebörden av detta begrepp vid urvalet av kandidater. Som förslag tror vi att man bör kräva att personen ifråga har arbetat med frågorna i stadgans inledande paragraf under en tid av minst två år inom någon av Amnestys strukturer. V i föreslår därför årsmötet besluta att valberedningen som regel ska söka sina kandidater till sektionsstyrelsen bland aktiva Amnestymedlemmar samt att om valberedningen anser att specialistkompetens är så viktig att denna regel i ett enstaka fall frångås, kandidaten ifråga ska ha varit medlem innan frågan om kandidatur blir aktuell. Policygruppen Styrelsens yttrande: Styrelsen anser att man bör se styrelsen som en helhet och att varje kandidat ska bedömas i relation till hela gruppen. Det är nödvändigt att det i sektionsstyrelsen finns en bred och gedigen kunskap om Amnesty men det är knappast rimligt att kräva att varje enskild ledamot ska svara mot detta krav. Styrelsen ifrågasätter att motionärernas förslag skulle underlätta för valberedningen och tror att konsekvensen av denna motion snarast skulle bli att antalet möjliga kandidater minskar. Styrelsen avstyrker motionen. 2.5 Demokratin i svenska Amnesty Demokrati och medbestämmande är mycket centrala värden för en MR-organisation som Amnesty International. Demokratin är något av det viktigaste vi har. I den internationella handlingsplanen har vi kommit överens om att se över våra demokratiska strukturer. I och med beslut 36 från rådsmötet i Kapstaden 1997, har vi också tagit det första steget. Beslut 36 innebär att vi ska tillsätta en arbetsgrupp som under fyra år ska se över och utvärdera hur demokratin i Amnesty International fungerar – och hur den bör fungera i framtiden. Det är dags att göra samma sak i den svenska sektionen. Organisationens grundläggande principer för medbestämmande härstammar från 60-talet. Därefter har vi vid flera tillfällen gjort förändringar, lagt till och dragit i från i det lappverk som vi idag använder för att konsultera, bereda och fatta beslut. Men mycket har förändrats med tiden. Styrelsen har påbörjat processen genom det förslag de nu lägger om förändringar beträffande årsmötet. Men sektionens beslutsprocesser omfattar mycket mer än bara årsmötet. Årsmötet är endast en del av strukturen – må vara den formellt högsta – men inte självklart den viktigaste i praktiken. Några exempel på oklarheter: -Vi arbetar på årsmötet genom direktdemokrati. Det innebär att varje årsmötesdeltagare har en röst. Men i stadgan finns också en möjlighet till representativ demokrati genom gruppröstning. Antalet grupper sjunker i sektionen, men vi har ett stort antal samordningsgrupper, specialgrupper och nätverk. Dessa har inte rätt till gruppröst. Varför finns grupprösten i stadgan när vi är överens om att arbeta genom direktdemokrati? Varför har inte alla grupper möjlighet att grupprösta? - Distrikten har rådgivande status på budgetmötet och de föreslår kandidater till valberedningen. På årsmötet har distrikten däremot ingen formell roll. Är det rimligt att distrikten har en så viktig roll i budgetprocessen, men ingen roll alls i vårt högsta beslutande organ? - Sedan flera år tillbaka finns fyra permanenta utskott kopplade till sektionens styrelse. Utskotten arbetar med utredningar och beredning av frågor som de åläggs av styrelsen. Utskotten består av styrelseledamöter, medlemmar och sakkunniga från sekretariatet. Utskotten har blivit en självklar del av den svenska sektionen, men de har ingen formell roll enligt stadgan. Borde utskotten formaliseras? Är utskotten den bästa och effektivaste formen för beredning och utredning. Borde utskotten ha någon form av beslutanderätt? - Distrikt och distriktsombud är formaliserade genom stadgarna. Där finns däremot inget som säger hur distrikten skall se ut. Sedan några år tillbaka ser styrelsen distrikten som sina självklara samtalspartners ute i sektionen. Distriktens roll och indelning har varit uppe till diskussion genom åren. Fyller distrikten någon funktion? Fungerar distrikten på ett tillfredsställande sätt? Årsmötet föreslås besluta att uppdra åt styrelsen att snarast tillsätta en fristående arbetsgrupp med uppgift att göra en grundlig och djupgående utvärdering av sektionens demokratiska process och dess strukturer, att styrelsen i arbetsgruppens direktiv inkluderar att se över och eventuellt föreslå revideringar beträffande - årsmötet - budgetmötet - sektionens stadgar - framför allt de delar som har inverkan på demokratin - sektionens arbetsordning - distrikten och deras roll i sektionen - arbetsgruppernas demokratiska status i förhållande till andra strukturer - sektionsstyrelsens sammansättning och arbetssätt - personalens roll i den demokratiska processen - röstförfarande och rösträtt - gruppers, distrikts och enskilda medlemmars roll i processen mellan årsmöten, att arbetsgruppen ges möjlighet att under arbetets gång utöka direktiven om behov föreligger samt att arbetsgruppen avlägger en delrapport till årsmötet 1999 och en slutrapport med förslag på förändringar till årsmötet år 2000. Grupp 100 Styrelsens yttrande: Styrelsen tillstyrker motionen med följande förändringar: Styrelsen konstaterar att flera av våra strukturer och arbetssätt har funnits i lång tid medan många förutsättningar för vårt arbete förändrats. Vi är exempelvis fler aktiva medlemmar än tidigare och det finns fler olika sorters grupper att verka inom idag än förut. Styrelsen välkomnar därför förslaget att genomföra en genomgripande översyn av de strukturer och processer som syftar till att upprätthålla medlemsdemokratin. Styrelsen vill emellertid föreslå att den tredje att-satsen ges följande lydelse: att arbetsgruppen ges möjlighet att under arbetets gång ge förslag på utökning av direktiven. Ekonomiska konsekvenser av motionen: se motion 2.3 2.6 Motion angående årsmötesreform Bakgrunden till motionen framgår av diskussionsunderlag ORG 20/008/1997. Det råder enighet i distriktet att årsmötet bör koordineras så att motioner kan förberedas och skickas till det internationella rådsmöte som sker en gång vartannat år. Distriktet har efter diskussioner beslutat föreslå följande: Att låta sektionens årsmöten vara omväxlande "beslutande" och "diskuterande". Huvudregeln är då att det är väsentligt att lägga sektionens "beslutande" årsmöte vid sådan tidpunkt att sektionen hinner anta resolutioner för inlämning till nästkommande internationella rådsmöte, vilket inträffar vartannat år vid varierande tidpunkter. Det blir då en teknisk fråga att tidsmässigt koordinera svenska sektionens beslutande årsmöte med rådsmötet, med tanke på den senaste tidpunkten för inlämning av motioner till det internationella rådsmötet. Anpassning: Eftersom varje rådsmöte beslutar var och när det nästkommande rådsmöte ska hållas, känner svenska sektionen till denna tidpunkt vid sitt "diskuterande" årsmöte. Det är därför lämpligt att låta ett "diskuterande" årsmöte besluta tidpunkten för nästa års beslutande årsmöte. Denna tidpunkt ska fastställas med tanke på ovanstående huvudregel. Personval sker både vid "beslutande" och vid "diskuterande" årsmöten. Årsmötet föreslås besluta att låta sektionens årsmöten vara omväxlande "beslutande" och "diskuterande", att förlägga det "diskuterande" årsmötet till året efter det internationella rådsmötet, att låta det "diskuterande" årsmötet fatta beslut om tidpunkten för nästa års "beslutande" årsmöte så att sektionen har möjlighet att genom resolutioner påverak nästkommande rådsmötesbeslut beslut samt att ge styrelsen i uppdrag att formulera de stadgeändringar som är nödvändiga för att uppnå detta resultat. Distrikt (6) Östergötland och Södra Sörmland Styrelsens yttrande: Styrelsen anser att motionen bör diskuteras i anslutning till styrelsens eget förslag i denna fråga. Ekonomiska konsekvenser av motionen: Förändringen innebär sannolikt inga ökade kostnader om motionären avser att ungefär samma antal deltagare och gäster ska delta vid "diskussionsmötet" som vid årsmötet. 2.7 Förslag till årsmötesreform - förslag från styrelsen Deltagarna vid årsmötet i Uppsala 1997 beslutade följande: att uppmana styrelsen att initiera en diskussion inom organisationen om förändringar av årsmötet, samt inkomma med ett förslag i frågan till årsmötet 1998. Styrelsen gav C-utskottet i uppdrag att hantera årsmötesbeslutet. C-utskottet tog fram ett diskussionsunderlag som gick ut i grupputskicket i september 1997. Utifrån de synpunkter och förslag som kom in till styrelsen läggs nu tre alternativ fram för årsmötet att ta ställning till. Årsmötet bereds på så vis möjlighet att ha en bred och saklig diskussion om formerna för sektionens högsta beslutande organ. Styrelsens egen uppfattning redovisas sist i förslaget. Alternativ A Tvåårscykel: År 1 Traditionellt årsmöte. År 2 MR-konferens. År 1 Kongress anordnas. Hela styrelsen väljs på två år vid varje kongress. Samma sak gäller för revisorer, fondstyrelse och valberedning. Verksamhetsberättelse med ekonomisk redovisning och revisorernas berättelser samt finansutskottets rapport sänds ut till medlemmarna vartannat år. År 2 Sektionen står värd för en nationell konferens om mänskliga rättigheter nedan kallad MR-konferens. Under 90-talet har Amnestys åtagande ändrats inte bara till innehåll utan också karaktär. Från att enbart ha arbetat med samvetsfångar har Amnesty utvecklats till att betona sambandet mellan alla de olika rättigheterna och även betona att ingen rättighet kan anses vara viktigare än någon annan. Det handlar om en odelbar helhet, även om Amnesty som organisation har specialiserat sig på arbete med främst de medborgerliga och politiska rättigheterna. Genom att utöka kunskapsutbytet med andra humanitära organisationer kan Amnesty förbättra sitt arbete för de medborgerliga och politiska rättigheterna. MR-arbetet som helhet kommer också att stärkas genom ett ökat kunskapsutbyte mellan organisationer på MR-området. På detta sätt etableras i Sverige en plattform där svenska ideella organisationer kan mötas regelbundet och diskutera mänskliga rättigheter generellt och trender speciellt. Till exempel hade ett lämpligt tema 1994 varit kvinnors rättigheter (inför 95 års kvinnokonferens) och ett tema 1997 hade kunnat vara bruket av barnsoldater. Genom att göra det möjligt för organisationer med olika intressen och olika erfarenheter inom MR-området att mötas skulle kunskapsinhämtandet för svenska sektionens del öka, både bland medlemmar, förtroendevalda och anställda. En nationell MR-konferens ger svenska Amnesty den vitalisering som organisationen är i starkt behov av för att kunna öka sitt inflytande dels när det gäller nationella och internationella händelser som rör mänskliga rättigheter och dels när det gäller beslut inom Amnesty International En nationell MR-konferens som samlar det stora flertalet av de svenska humanitära aktörerna runt ett tema har ett mycket starkt PR-värde för svenska Amnesty. Konferensprogrammet utarbetas av en arbetsgrupp bestående av tjänstemän och ideellt arbetande amnestymedlemmar. Styrelsen får till uppgift att utse arbetsgruppen i god tid före konferensen. Seminarieledare/föredragshållare under konferensen ska komma från olika humanitära organisationer, eller vara professionellt engagerade inom det för konferensen relevanta området. Skulle behov föreligga att fatta för sektionen viktiga beslut det år man enbart arrangerar MR-konferens, kan beslut om extra medlemsmöte fattas enligt stadgans §7. Angående Amnestyfonden Eftersom Amnestyfonden är en stiftelse låter sig inte ändringar i dess stadgar göras lika lätt som ändringar i sektionens stadgar. Ifall årsmötet beslutar i enlighet med alternativ A måste därför styrelsen söka tillstånd hos Kammarkollegiet att göra erforderliga ändringar i Amnestyfondens stadgar. Skulle tillstånd ej beviljas får sektionen genom ett särskilt förfarande hantera de frågor som berör Amnestyfonden (verksamhetsberättelse, val etc c) vid nästa årsmöte. Anpassning av stadgan till tvåårscykel 1. SYFTE OCH ÅTAGANDE Inga ändringar i organisationens syfte och åtagande blir aktuella. 2. ARBETSSÄTT Inga ändringar i organisationens arbetssätt blir aktuella. 3. VERKSAMHET Inga ändringar i organisationens verksamhet blir aktuella. 4. MEDLEMMAR OCH ARBETSGRUPPER 4.1 Sektionen står öppen för enskilda som vill arbeta för Amnesty Internationals syften. Medlem blir man genom att erlägga av 4.2 Vid registrering skall varje ny arbetsgrupp erlägga en av 4.3 Vid en grupps nedläggning skall efter avvecklingen dess resterande tillgångar tillfalla svenska sektionen. 5. ORGANISATION 5.1 Sektionen verkar genom 5.2 Arbetet för i § angivna syften utförs främst av sektionens arbetsgrupper, som inom ramen för dessa stadgar självständigt utformar sin verksamhet. Till stöd för arbetsgruppernas verksamhet kan styrelsen tillsätta samordnings-, aktions-och andra specialgrupper. Om en samordnings-/specialgrupp eller enskild medlem i sådan grupp ej fullgör sina åligganden gentemot sektionen eller om samordnings-/specialgruppens eller den enskilde medlemmens verksamhet är oförenlig med Amnesty Internationals syften, har styrelsen rätt att upplösa gruppen eller utesluta enskild medlem ur gruppen. Styrelsens beslut om upplösning/uteslutning skall fattas med 2/3 majoritet. Samordnings-/specialgrupp som upplösts av styrelsen eller medlem som uteslutits ur samordnings/-specialgrupp har rätt att överklaga beslutet inför nästkommande 5.3 För stöd och service till distriktets grupper, samordnande av verksamheter inom distriktet och för distriktets representation i budgetprocessen tillsätter varje distrikt årligen genom val ett eller flera distriktsombud. 5.4 5.5 För att genomföra styrelsens beslut och ge service till distrikt, grupper och medlemmar skall sektionen upprätthålla ett sekretariat. 6. 6.1 Sektionens 6.2 Kallelse till 6.3 Motioner till 6.4a Följande handlingar skall utsändas till alla medlemmar senast sex veckor före - styrelsens verksamhetsberättelse med ekonomisk redovisning - svenska Amnestyfondens styrelses verksamhetsberättelse med ekonomisk redovisning - revisorernas berättelser avseende sektionen resp fonden 6.4b Följande handlingar skall utsändas till alla grupper, distrikt och - förslag till dagordning och arbetsordning - motioner som inkommit inom föreskriven tid samt styrelsens yttranden över dessa - i förekommande fall styrelsens förslag till handlingsplan - styrelsens övriga förslag - granskningskommitténs rapport om - valberedningens förslag avseende stadgeenliga val (utom val till valberedningen) - distriktens förslag avseende valberedningen 6.5 Förslag till - upprättande av röstlängd - fråga om - val av funktionärer: a) två ordförande, b) minst två sekreterare, c) två justerare, d) minst två rösträknare och e) redaktionsutskott - beslut om beredningsgrupper - val av: a) ordförande för beredningsgruppen och b) rapportör för beredningsgruppen - sektionsstyrelsens och revisorernas berättelse avseende sektionen - fråga om ansvarsfrihet för ledamöterna i sektionsstyrelsen - fondstyrelsens och revisorernas berättelse avseende Amnestyfonden - fråga om ansvarsfrihet för ledamöterna i fondstyrelsen - motioner och styrelsens förslag - avgifternas storlek -val av sektionsstyrelse: a) ordförande för en tid av två år - val av del av fondstyrelse: a) fyra ordinarie ledamöter för en tid av två år - val av granskningskommitté: a) tre ordinarie ledamöter b) en suppleant - val av revisorer för sektionen resp fonden: a) en ordinarie, som skall vara auktoriserad revisor och b) en suppleant, som skall vara auktoriserad revisor - val av valberedning: a) tre ordinarie ledamöter, varav en sammankallande och b) tre suppleanter 6.6 Avskrift av justerat protokoll skall sändas till alla grupper, distrikt och 7. EXTRA MEDLEMSMÖTE 7.1 Extra medlemsmöte hålles, när styrelsen finner det nödvändigt eller när minst en tredjedel av sektionens medlemmar eller minst hälften av arbetsgrupperna begär det. Vid sådant extra möte får endast de ärenden behandlas för vilka mötet utlysts 7.2 Kallelse till extra medlemsmöte skall av styrelsen utsändas till medlemmarna senast tre veckor före mötet. Styrelsens förslag till dagordning och övriga handlingar bifogas kallelsen. 7.3 Avskrift av justerat protokoll skall utsändas till alla grupper, distrikt och mötesdeltagare senast tre veckor efter medlemsmöte. 8. BESLUT VID 8.1 8.2 Varje medlem av sektionen har rätt att närvara vid Anmälan till 8.3 De ordinarie ledamöterna och suppleanterna i sektionens styrelse resp fondens styrelse har inte rösträtt i fråga om styrelseledamöternas ansvarsfrihet. 8.4 Vid Ordförandeval avgörs med absolut majoritet, d v s mer än hälften av avgivna röster. Övriga frågor avgörs med enkel majoritet. Om votering är begärd sker denna öppet, utom vid personval då sluten omröstning kan begäras. Vid lika röstetal gäller den mening som den vid voteringen fungerande mötesordföranden biträder, utom vid val då lotten avgör. 8.5 Om så begärs, röstar i en andra omgång endast befullmäktigade ombud för arbetsgrupperna, varvid varje arbetsgrupp ges tio röster. Avgörandet sker genom summering av de båda röstningsomgångarnas resultat. Ombuden erhåller för denna röstning särskilda röstkort. 8.6 Yrkande om bordläggning av ärende inom samma möte avgörs med enkel majoritet. Ärendets behandling anstår till annan tidpunkt som mötesordföranden bestämmer. 9. STYRELSE 9.1 Styrelsen består av: ordförande, kassör, personalrepresentant och ytterligare sex ordinarie ledamöter samt tre suppleanter, varav en är personlig ersättare för personalrepresentanten. 9.2 Ordförande och kassör väljs särskilt av 9.3 Personalrepresentanten och dess suppleant väljs av personalen för en tid av ett år bland den personal, avlönad eller icke avlönad, som arbetar inom sektionens sekretariat sedan minst ett år och som är medlem av Amnesty International. Personalrepresentanten deltar i beslut om alla frågor, utom sådana som är föremål för förhandlingar. Personalrepresentant och dess suppleant kan återväljas. Personalrepresentant skall inte samtidigt vara styrelsens sekreterare. 9.4 Styrelsen sammanträder på tid och plats den själv beslutar eller på kallelse av ordföranden. 9.5 Styrelsens suppleanter kallas till varje sammanträde och har där yttrande- och förslagsrätt. De inträder i ordinarie ledamöters ställe i den ordning de blivit valda och har då också rösträtt. 9.6 För styrelsebeslut fordras att minst fem närvarande ordinarie ledamöter är ense. Deltar inte personalrepresentanten i beslutet, räcker det med att fyra ledamöter är ense. Vid lika röstetal gäller den mening som sektionens ordförande eller - vid dennes frånvaro - mötesordförande biträder. 9.7 Styrelsen utser inom sig vice ordförande och fördelar andra arbetsuppgifter. 9.8 Styrelsen äger att till sig adjungera en eller flera personer utan rösträtt. 9.9 Styrelsen äger att inom sig utse arbetsutskott. 9.10 Styrelsen bestämmer vilka som har rätt att teckna sektionens firma. 10. SVENSKA AMNESTYFONDEN Inga ändringar under rubriken Svenska Amnestyfonden blir aktuella. 11. FÖRVALTNING OCH REVISION 11.1 Sektionens verksamhets- och räkenskapsår är kalenderår. 11.2 Styrelsens förvaltning och sektionens räkenskaper skall granskas av de revisorer och den granskningskommitté som utsetts av Dessa har rätt att, närhelst de önskar, ta del av alla de handlingar som rör sektionens verksamhet och ekonomi. 11.3 Revisionsberättelse skall föreligga inom åtta veckor efter verksamhetsårets utgång. 12. STADGEÄNDRINGAR 12.1 Förslag till ändring av sektionens stadgar skall vara styrelsen tillhanda tio veckor före 12.2 Ändring av stadgarna kan endast beslutas av 13. UTESLUTNING UR AMNESTY INTERNATIONAL SAMT AVVECKLING OCH UPPLÖSNING AV SVENSKA SEKTIONEN 13.1 Sektionen kan genom beslut av internationella styrelsen (IEC) uteslutas ur Amnesty International. (Uteslutning kan överklagas till Membership Appeals Committee.) 13.2 I händelse av uteslutning ur Amnesty International skall sektionen, då beslutet är definitivt, snarast avvecklas och resterande tillgångar tillfalla Amnesty International, och arkiv, protokoll och övriga handlingar överlämnas till Amnesty International. 13.3 Förslag om upplösning av sektionen skall behandlas av 13.4 Beslut om upplösning skall för att vara giltigt fattas med 4/5 majoritet av två 13.5 I händelse av upplösning skall efter avvecklingen sektionens resterande tillgångar tillfalla Amnesty International, och arkiv, protokoll och övriga handlingar överlämnas till Amnesty International. Om även Amnesty International upplösts, skall tillgångarna ges till ändamål, varom beslut fattas av Alternativ B Tvåårscykel: År 1 Årsmöte År 2 Årsmöte med MR-konferens. Detta förslag innebär att sektionen samlas till årsmöte varje år. År 1 har man ett årsmöte såsom vi känner dem idag, år 2 omdisponeras årsmötet så att man ägnar en dag till att avhandla beslut och formalia (val, ansvarsfrihet osv). År 2 behandlar årsmötet inte motioner. Resterande en och en halv dag används till MR-konferens. Tanken är att delar av konferensen ska kunna vara öppen även för deltagare som inte är amnestymedlemmar. (se vidare under alternativ A år 2). Genom att genomföra konferensen i anslutning till årsmötet ges konferensen en regelbundenhet. Man undviker risken för att konferensen endast blir en engångsföreteelse eller punktinsats. För amnestymedlemmars del innebär också kopplingen till årsmötet att det bör underlätta deltagandet i konferensen. Inga konkurrerande amnestyarrangemang är planerade och reskostnaderna hålls nere då det bara behövs en resa till både konferens och årsmöte. Skulle behov föreligga, kan beslut om extra medlemsmöte fattas enligt stadgans § 7. Anpassning av stadgan till årsmöte med MR-konferens 1. SYFTE OCH ÅTAGANDE Inga ändringar i organisationens syfte och åtagande blir aktuella. 2. ARBETSSÄTT Inga ändringar i organisationens arbetssätt blir aktuella. 3. VERKSAMHET Inga ändringar i organisationens verksamhet blir aktuella. 4. MEDLEMMAR OCH ARBETSGRUPPER Inga ändringar under rubriken Medlemmar och arbetsgrupper blir aktuella. 5. ORGANISATION Inga ändringar under rubriken Organisation blir aktuella. 6. ÅRSMÖTE 6.1 Sektionens årsmöte skall hållas senast den 15 maj på tid och plats som styrelsen bestämmer. 6.2 Kallelse till årsmöte, med påminnelse om motionstiden de år årsmötet behandlar motioner och styrelsens förslag och nomineringar avseende stadgeenliga val, skall av styrelsen utsändas till medlemmarna senast fjorton veckor före årsmötet. 6.3 Motioner och styrelsens förslag behandlas av årsmötet endast jämna år. Motioner till årsmötet skall vara styrelsen tillhanda senast tio veckor före årsmötet. Årsmötet är inte skyldigt att behandla senare inkomna motioner, men kan under förutsättning av minst 2/3 majoritet ta upp även senare inkomna motioner till behandling. Styrelsen skall lämna yttranden över inkomna motioner. 6.4a Följande handlingar skall utsändas till alla medlemmar senast sex veckor före årsmötet: - styrelsens verksamhetsberättelse med ekonomisk redovisning - svenska Amnestyfondens styrelses verksamhetsberättelse med ekonomisk redovisning - revisorernas berättelser avseende sektionen resp fonden 6.4b Följande handlingar skall utsändas till alla grupper, distrikt och årsmötesdeltagare senast sex veckor före årsmötet: - förslag till dagordning och arbetsordning - i förekommande fall motioner som inkommit inom föreskriven tid samt styrelsens yttranden över dessa - i förekommande fall styrelsens förslag till handlingsplan - styrelsens övriga förslag - granskningskommitténs rapport om - valberedningens förslag avseende stadgeenliga val (utom val till valberedningen) - distriktens förslag avseende valberedningen 6.5 Förslag till årsmötets dagordning upprättas av styrelsen. Följande ärenden skall alltid finnas upptagna: - upprättande av röstlängd - fråga om årsmötet utlysts i stadgeenlig ordning - val av funktionärer: a) två ordförande, b) minst två sekreterare, c) två justerare, d) minst två rösträknare och e) redaktionsutskott - - sektionsstyrelsens och revisorernas berättelse avseende sektionen - fråga om ansvarsfrihet för ledamöterna i sektionsstyrelsen - fondstyrelsens och revisorernas berättelse avseende Amnestyfonden - fråga om ansvarsfrihet för ledamöterna i fondstyrelsen - val av sektionsstyrelse: a) ordförande för en tid av två år (väljs vartannat år), b) kassör för en tid av två år (väljs vartannat år), c) ytterligare tre ordinarie ledamöter för en tid av två år och d) två suppleanter för en tid av ett år - val av del av fondstyrelse: a) fyra ordinarie ledamöter för en tid av två år med val av halva antalet ena året och halva antalet andra året och b) två suppleanter för en tid av ett år - val av granskningskommitté: a) tre ordinarie ledamöter b) en suppleant - val av revisorer för sektionen resp fonden: a) en ordinarie, som skall vara auktoriserad revisor och b) en suppleant, som skall vara auktoriserad revisor -val av valberedning: a) tre ordinarie ledamöter, varav en sammankallande och b) tre suppleanter Jämna år ska dagordningen även innehålla: - beslut om beredningsgrupper - val av : a) ordförande för beredningsgruppen och b) rapportör för beredningsgruppen - motioner och styrelsens förslag - avgifternas storlek 6.6 Avskrift av justerat protokoll skall sändas till alla grupper, distrikt och årsmötesdeltagare senast tio veckor efter årsmötet. 7. EXTRA MEDLEMSMÖTE Inga ändringar under rubriken Extra medlemsmöte blir aktuella. 8. BESLUT VID ÅRSMÖTE OCH EXTRA MEDLEMSMÖTE Inga ändringar under rubriken Beslut vid årsmöte och extra medlemsmöte blir aktuella. 9. STYRELSE Inga ändringar under rubriken, Styrelse blir aktuella. 10. SVENSKA AMNESTYFONDEN Inga ändringar under rubriken Svenska Amnestyfonden blir aktuella. 11. FÖRVALTNING OCH REVISION Inga ändringar under rubriken, Förvaltning och revision blir aktuella. 12. STADGEÄNDRINGAR Inga ändringar under rubriken Stadgeändringar blir aktuella. 13. UTESLUTNING UR AMNESTY INTERNATIONAL SAMT AVVECKLING OCH UPPLÖSNING AV SVENSKA SEKTIONEN Inga ändringar under rubriken Uteslutning ur Amnesty International samt avveckling och upplösning av svenska sektionen blir aktuella. Alternativ C Ettårscykel: Årsmöte varje år med beslut och val såsom det är för närvarande. Styrelsen förordar alternativ B på följande grunder: styrelsen tror att vi får en betydligt bättre debatt inom sektionen om debatten i mindre utsträckning än idag styrs av motioner och därmed förbundna krav på beslut. Om vi vartannat år slipper diskutera motioner och förslag ges mer tid till förutsättningslösa diskussioner kring aktuella och angelägna frågor. Allt oftare framförs krav på genomgripande diskussioner om vår organisations framtid, hur vi vill att den ska se ut och hur vi vill att den ska arbeta. Vi tror att ett årsmöte utan motioner skulle ge oss något av den tid vi behöver för att kunna föra en sådan diskussion. Styrelsen ser också att vårt behov av fortbildning är stort. I takt med att Amnestys åtagande utökas och i takt med att organisationen växer ökar behovet av en medlemskår med god kännedom om det internationella mr-systemet, om olika former av mr-kränkningar och givetvis om hur en organisation som Amnesty kan och bör utvecklas i olika delar av världen. Vi tror att alternativ B också skulle sörja för att detta behov tillgodoses. Det är särskilt på denna punkt vi ser goda möjligheter till samarbete med andra organisationer. Alternativ A För det fall årsmötet bifaller alternativ A föreslås årsmötet besluta: att från och med 2000 införa kongressen som svenska sektionens högsta beslutande organ, att hållas vartannat år, att som en följd därav besluta om ändringar i stadgarna i enlighet med utarbetat förslag A, att uppdra åt styrelsen att ansöka om tillstånd att genomföra erforderliga förändringar av Amnestyfondens stadgar, att svenska Amnesty från och med år 1999 står värd för en nationell MR-konferens öppen för deltagare från andra ideella organisationer, att hållas vartannat år, Alternativ B För det fall årsmötet bifaller alternativ B föreslås årsmötet besluta: att svenska Amnesty från och med år 1999 står värd för en nationell MR-konferens öppen för deltagare från andra ideella organisationer, att hållas vartannat år, i anslutning till årsmötet samt att som en följd därav besluta om ändringar i stadgarna i enlighet med utarbetat förslag B. Styrelsen Ekonomiska konsekvenser: Om styrelsens förslag bifalles av årsmötet ska en arbetsgrupp tillsättas. Beräknade kostnader per möte är 7.000:- för resor och logi och om handläggare förväntas medverka tillkommer kostnader beroende på tidpunkt för mötet samt den enskildes ersättning för t. ex. helgarbete. Viss ersättning kan sannolikt förväntas till vissa av de inbjudana gästerna. Total beräknad kostnad utöver ett traditionellt årsmöte: 60.000:- 2.8 Riktlinjer för samordnare Det aktionsmaterial som IS i London skickar till samordnarna för vidare befordran till arbetsgrupperna bör samordnarna strukturera innan det skickas vidare. De kopior som skickas måste gå att läsa. Om den oläsliga kopian kommit från IS bör det med dagens teknik gå att fort få fram en bättre kopia. Ofta är materialet omfattande och ibland intrikat formulerat - dessutom på engelska. Risken för att gruppen läser fel finns därför - kanske till nackdel för den/dem aktionen gäller. Vi begär inte att materialet översätts eller att det förbereds i detalj. Det räcker i princip att samordnaren läser igenom materialet och ger någon kommentar, stryker för eller prioriterar på annat sätt, t.ex. genom att påpeka vilka dokument som förefaller viktigast. Detta skulle underlätta och påskynda gruppens arbete. Samtidigt måste det kanske påpekas att den strukturering som görs av samordnaren har rådgivande, inte bestämmande, funktion. Gruppen har frihet att lösa aktionens uppgift på det sätt den själv avgör, förutsatt att det inte står i strid med aktionsanvisningarna. Vi menar sammanfattningsvis att samordnarna bör följa nedanstående riktlinjer: att samordnaren på något sätt ska förbereda och underlätta hanteringen av aktionsmaterialet för arbetsgrupperna att de kopior som skickas ska vara läsliga att arbetsgrupperna underrättas om att den strukturering som gjorts av samordnaren är rådgivande och att gruppen har frihet att behandla materialet på det sätt den önskar, så länge det inte strider mot anvisningarna i materialet. Vi föreslår årsmötet besluta att anta ovanstående riktlinjer för samordnarna. Malmögrupperna Styrelsens yttrande: I den "Lathund för samordnare", som samordnare har, finns utförliga anvisningar om arbetet . Där rekommenderas bland annat att "SAMO gör en kort översatt sammanfattning av aktionen och vad den syftar till". Det är självklart att aktionsmaterialet ska vara läsligt. Vi beklagar att en sådan sak ska behöva påpekas i en motion, men tror ändå att det är något som kan rättas till utan ett årsmötesbeslut i frågan. Vad gäller gruppernas arbete med kampanjer mm har de alltid frihet att besluta vilka aktioner man vill delta i och hur man vill lösa uppgiften. Det lyfts fram i olika sammanhang (som t. ex. vid gruppsekreterarutbildningar) och man kan också läsa om detta i grupphandboken. Styrelsen anser motionen besvarad. 2.9 Personalrepresentationen i styrelsen Bakgrund Personalens representation i styrelsen har diskuterats vid flera tillfällen i sektionen. Den senaste övergripande genomgången gjordes av Jan Nygren, Jan-Erik Lundeberg och Ewa Fredenberg som av styrelsen fick i uppdrag att "utreda problemet med styrelseledamöters dubbla roller, att klargöra styrelseledamöters roll gentemot sekretariatet, personalrepresentantens roll samt att ge förslag till riktlinjer". Gruppen redogjorde i en rapport för tidigare årsmötes motionärers syn på personalens representation i styrelsen och presenterade sina slutsatser:
På grundval av ovanstående föreslog utredningsgruppen bl a att personalens representation i styrelsen skulle avskaffas. Utredningsgruppen presenterade sin rapport på styrelsemötet i december 1996 och styrelsen diskuterade kring "personalrepresentantens roll, [...] den demokratiska aspekten, personalrepresentant contra facklig representant, värdet av att ha personalens kompetens representerad av en personalrepresentant samt generalsekreterarens situation gentemot styrelsen, personalen och personalrepresentanten". Styrelsen beslutade därefter att "uppdra åt C-utskottet att lägga fram ett förslag gällande personalrepresentantens roll i styrelsen och att i arbetet med förslaget väga in möjligheterna av att inrätta en facklig representant i styrelsen". C-utskottet beredde frågan vårvintern 1997 och föreslog därefter styrelsen att föreslå årsmötet nedanstående stadgeändring (sånär som på att det förslaget också innebar att personalrepresentantens suppleant skulle avskaffas), som innebär att personalrepresentantens roll blir att representera personalens synpunkter, men inte att genom rösträtt deltaga i styrelsens beslut. Eftersom styrelsen inte kunde uppnå full enighet valde den majoritet som fanns för förslaget att inte framlägga det för årsmötet 1997. Argumentation Undertecknade motionärer menar att förslaget är väl värt att förelägga ett årsmöte, inte minst i ljuset av händelserna vintern 1997-98, när styrelsens beslutsrätt ifrågasattes av en majoritet av personalen och vissa frivilliga. Dessa händelser blott illustrerar de principiella skäl som C-utskottet så riktigt anförde i sitt underlag till styrelsen:
För det andra, genom personalrepresentanten har personalen beslutanderätt över generalsekreteraren. Detta skapar en situation där anställda har beslutanderätt över sin arbetsgivare och där systemet med en röstberättigad personalrepresentant i styrelsen leder till en sammansmältning av arbetsgivar- och arbetstagaransvar. Genom att avskaffa personalrepresentantens beslutanderätt vid styrelsens sammanträden korrigeras såväl personalens formella inflytande över styrelsens beslut som oklarheter i arbetsgivar/arbetstagar-rollen." Vi menar precis som C-utskottet då, att personalrepresentanten som sådan skall behållas, men, enligt ovan, berövas sin rösträtt. Vi citerar C-utskottets underlag igen:
Vi föreslår årsmötet besluta att stadgarna ändras enligt följande: 9. STYRELSE 9.1 Styrelsen består av: ordförande, kassör, 9.2 Ordförande och kassör väljs särskilt av årsmötet för en tid av två år med val av ordförande ena året och kassör andra året. Sex ledamöter väljs av årsmötet för en tid av två år med val av halva antalet ena året och halva antalet andra året. Två suppleanter väljs av årsmötet för en tid av ett år. Ledamöter och suppleanter kan återväljas. Vid vakans kan årsmöte eller extra medlemsmöte förrätta fyllnadsval. 9.3 Personalrepresentanten och dess suppleant väljs Personalrepresentanten 9.4 Styrelsen sammanträder på tid och plats den själv beslutar eller på kallelse av ordföranden. 9.5 Styrelsens suppleanter kallas till varje sammanträde och har där yttrande- och förslagsrätt. De inträder i ordinarie ledamöters ställe i den ordning de blivit valda och har då också rösträtt. 9.6 För styrelsebeslut fordras att minst 9.7 Styrelsen utser inom sig vice ordförande och fördelar andra arbetsuppgifter. 9.8 Styrelsen äger att till sig adjungera en eller flera personer utan rösträtt. 9.9 Styrelsen äger att inom sig utse arbetsutskott. 9.10 Styrelsen bestämmer vilka som har rätt att teckna sektionens firma. Magnus Cedergren Joakim Jardenberg Torbjörn Söderberg Styrelsens yttrande: Styrelsen anser att detta är en av de frågor som bör utredas av den grupp som föreslås i motion 2.5. Styrelsen avstyrker motionen. 2.10 Amnestyråd Sedan 60-talet har Amnesty International utvecklats fantastiskt väl, både internationellt och i Sverige. Här har vi numera ett kansli med anställda och frivilliga experter och en styrelse som arbetar med professionell kompetens, inte minst genom olika utskott. Utöver styrelsen och årsmötet behövs ett kvalificerat forum, alltså en icke ansvarigt och icke beslutande rådsförsamling. Amnestymedlemmar som varit aktiva tidigare, som har ett långt tidsperspektiv och som inte längre har anledning att meritera sig för framtida uppdrag är samtidigt personer som har särskilda förutsättningar att delta i och utveckla en diskussion om visioner för framtiden. "Amnestyrådet" skulle vara en församling av före detta aktiva som två gånger om året anordnar intressanta diskussioner och hearings med viktiga människor inom och utom rörelsen. Jag föreslår därför årsmötet att uppdra åt styrelsen att låta utforma närmare instruktion för detta råd och låta det börja sitt arbete på försök. Göran C-O Claesson Styrelsens yttrande: Styrelsen anser inte att sektionen behöver ytterligare en struktur, utan att de frågor som motionären nämner bör diskuteras just av styrelse och årsmöte. Styrelsen vill samtidigt hänvisa till sitt förslag om årsmötesreform eftersom detta förslag enligt styrelsens uppfattning innebär skapandet av ett bättre forum för debatter än de vi har idag. Styrelsen avstyrker motionen. 2.11 Om ungdomsläger - styrelsens förslag Årsmötet 1994 beslutade: att det ska genomföras ett internationellt ungdomsläger med i motionen redovisade riktlinjer. att det ska genomföras i Sverige senast sommaren 1996. att årsmötet uppdrar åt styrelsen att tillsätta en arbetsgrupp som ansvarar för genomförandet av detta läger. att be styrelsen avsätta medel i sektionens budget för lägret. En arbetsgrupp tillsattes hösten 1994 för att driva frågan. Man skrev till andra sektioner och hörde sig för om intresset att komma på lägret och att bidra till finansieringen. Många ville komma, men intresset att ställa upp ekonomiskt var obefintligt. På ett internationellt möte om ungdomsfrågor i London i maj 1995 togs frågan upp igen av den svenska representanten. Övriga sektioner ställde sig då frågande till att satsa stora resurser på ett läger, som endast skulle nå ett fåtal deltagare. Man ifrågasatte också att hålla lägret i Sverige, med tanke på att den svenska sektionen inte hade något eget utvecklat ungdomsarbete. Styrelsen informerades om detta i samband med sitt möte i juni 1995. Styrelsen beslutade då att inte anordna lägret sommaren 1996, men att tillsätta en grupp som utredde ungdomsarbetet. Inför sommaren 1996 tog den Österrikiska sektionen initiativ till ett internationellt ungdomsläger. En förfrågan gick ut till sektionerna om intresset att medverka såväl i planeringen som ekonomiskt och med deltagare. Svenska sektionen svarade positivt på denna förfrågan men lägret blev sedan inte av då intresset från övriga sektioner var svagt. På årsmötet 1996 beslutades om en långsiktig satsning på sektionens ungdomsarbete och en ungdomskampanj genomfördes hösten 1997. Under sommaren 1997 arrangerades ett ungdomsläger i Högsby med ett 40-tal deltagare. På lägret medverkade även ungdomar från Bosnien och Norge. Då började man också planera för ett nytt ungdomsläger sommaren 1998, tillsammans med den norska sektionen. Den 29 juni -5 juli 1998 kommer ett läger, med temat FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna, att arrangeras i Norge. Inbjudna är amnestyungdomar i Norge, Sverige, Finland, Danmark, Island och Färöarna. Man kommer även att bjuda in representanter från andra ungdomsorganisationer, främst i Norge och Sverige, som arbetar med frågor som har med mänskliga rättigheter att göra. Den svenska sektionen deltar i planeringsarbetet och en budget på 40.000 kronor har avsatts för kostnader i samband med lägret. Mot bakgrund av ovanstående beskrivna svårigheter att anordna ett internationellt ungdomsläger och med tanke på att lägerverksamhet på nordisk basis genomförts och för andra året planeras, föreslår styrelsen årsmötet besluta att beslut 53 från årsmötet 1994 avförs från styrelsens åtgärdslista. Styrelsen Beredningsgrupp 3 3.1 Styrelsens ansvar Mellan årsmötena är det svenska sektionens styrelse som leder verksamheten i sektionen, detta i samarbete med de personer till vilka styrelsen delegerat ansvar för specificerade områden. I alla frågor där det kan vara av värde att väga in synpunkter från de anställda eller från medlemmar med särskilda förtroende- eller specialistuppdrag, bör styrelsen samråda med dessa sakkunniga. I fackliga frågor bör samråd med personalen eller personalens representanter givetvis ske helt enligt reglerna på svensk arbetsmarknad. I de fall där styrelsens flertal och personalens flertal kommer till olika ståndpunkter, gäller styrelsens beslut. De anställda bör inte försöka väcka och mobilisera en omedelbar medlemsopinion mot ett sådant beslut, i avsikt att förhindra det eller få det upphävt. Personalen bör inte heller använda arbetstid eller sekretariatets tekniska resurser till att inför medlemmarna misskreditera beslut av medlemmarnas förtroendevalda. Det är givetvis heller inte lämpligt att någon medlem vid en konflikt av detta slag försöka mobilisera massmedierna för personalens ståndpunkt. Skälet till denna ordning är inte att styrelsen alltid skulle ha rätt, utan att styrelsen är ansvarig inför årsmötet, att styrelsen är skyldig att där redovisa sina överväganden och beslut, samt att styrelsen eller enskilda st styrelseledamöter kan avsättas om årsmötet finner att de handlat felaktigt eller oklokt. Personalen kan däremot inte diskuteras av årsmötet och har anställningsskydd intill gränsen för grova försummelser eller tjänstefel. Grunden för ett förtroendefullt samarbete är att alla berörda parter erkänner och följer dessa regler. Årsmötet föreslås bekräfta att ovan redovisade riktlinjer gäller och även fortsatt bör gälla inom svenska sektionen av Amnesty International. Grupp 168, Laholm Styrelsens yttrande: Det är styrelsens bestämda uppfattning att årsmötet inte ska diskutera frågor som direkt berör sekretariatets personal. Styrelsen konstaterar vidare att motionen inte innehåller något förslag på förändring av nuvarande regler och ser inte någon anledning till varför årsmötet skulle fatta beslut om riktlinjer som redan gäller. Styrelsen anser motionen besvarad. 3.2 Organisationens talesman Enligt vår uppfattning skall den främste talesmannen för en folkrörelse vara förtroendevald/medlemsvald. Nu gällande arbetsordning säger i 6.1: Generalsekreteraren ansvarar för sektionens utåtriktade verksamhet. Samråd kan därvid ske med sektionens ordförande. Denna formella regel måste ändras så att sektionens ordförande är organisationens främste talesman utåt. En sådan förändring kräver en ny roll för ordföranden. Denne måste ha praktiska möjligheter att fungera utåtriktat, bl. a. ekonomiskt. Ordföranderollen bör därför medföra ett anställningsförhållande inom organisationen under mandattiden. Omfattningen av denna anställning måste bedömas från fall till fall i en fri diskussion mellan valberedningen och de nominerade ordförandekandidaterna. Vi kan även tänka oss andra problem med denna nya ordföranderoll. Det är emellertid möjligheterna och inte problemen som bör diskuteras. Vidare bör ordföranden även ha möjlighet att under perioder på heltid samarbeta med andra styrelseledamöter. Dessa måste därför ha möjlighet att ta tjänstledigt under kortare perioder för att kunna arbeta med de aktuella frågorna och härvid arvoderas motsvarande förlorad arbetsförtjänst. Denna skisserade möjlighet anser vi kommer att medföra en förstärkning av styrelsens mer ideologiska ledning av vårt arbete. Vi saknar en styrelse som mer ägnar sig åt framtidsplanering i form av kommande kampanjer och aktioner, visioner som inspirerar och stimulerar oss vanliga medlemmar, särskilt de yngre, att utveckla engagemanget i Amnesty i stället för att tänka på att lämna organisationen. I övrigt anser vi att styrelsens arbete av mer administrativ karaktär i större utsträckning bör kunna utföras av den anställda personalen. När t. ex. uttalanden av organisationen efterfrågas av media bör ordföranden kunna överlämna uppdraget till den person inom organisationen som har störst sakkunskap, exempelvis styrelseledamot, "vanlig" medlem eller anställd. Ett förbättrat samarbete mellan styrelse och anställda bör leda till sådan flexibilitet i arbetet så att fördelningen av viktiga utåtriktade aktiviteter sker naturligt under ordförandens ledning. I samband med att den principiella fördelningen av arbetsuppgifter mellan styrelse och anställda ses över anser vi det klokt att utvärdera sekretariatets organisation. Om utvärderingen leder till uppfattningen att den nuvarande organisationen inte fungerar optimalt bör den ändras. Vi anser alltså att sekretariatets organisation och arbetsfördelningen mellan styrelse och personal bör utredas. En arbetsgrupp bestående av ungefär lika många styrelseledamöter och anställda bör tillsättas. Till denna grupp bör knytas ett antal referensgrupper. Grupp 71 anser att arbetet bör utföras utan hjälp av utomstående konsulter. Vi har tidigare med litet utbyte haft stora kostnader för sådana. Vi har många duktiga medlemmar som för betydligt lägre arvoden kan åstadkomma betydligt bättre resultat, dvs. om hjälp från andra överhuvudtaget behövs. I utredningsuppdraget bör ingå de skisserade förändringarnas ekonomiska konsekvenser. Grupp 71 föreslår därför att årsmötet beslutar att ändra arbetsordningens punkt 6.1 till: Sektionens ordförande är organisationens främste talesman. att sektionens ordförande anställs under mandatperioden, att andra styrelseledamöter under kortare perioder ska kunna arvoderas motsvarande förlorad arbetsförtjänst, att utreda arbetsfördelningen mellan styrelse och anställda, att utvärdera sekretariatets organisation, att i konsekvens med utvärderingen ändra sekretariatets organisation, att de ekonomiska konsekvenserna ingår i utredningsuppdraget, att utredningsgruppen ska bestå av ungefär lika många från styrelsen och personalen samt att behov av att förstärka utredningen personellt tillfredsställs inom medlemskåren. Mälaröarnas Amnestygrupp, grupp 71 Styrelsens yttrande: Vad gäller arvodering av ordföranden anser styrelsen följande: Nuvarande regler är tillräckliga för att ge styrelseledamot en möjlighet att vid enstaka tillfällen få ersättning för förlorad arbetsförtjänst, om det skulle vara aktuellt att någon period ägna mer tid åt amnestyarbete. Styrelsen anser inte att ordförandeuppdraget bör bindas vid en tjänst av viss storlek, i synnerhet inte en heltidstjänst. Styrelseuppdrag bör utföras på ideell basis och det skulle ytterligare försvåra möjligheterna att hitta kandidater ifall uppdraget kräver att man söker tjänstledigt från sitt arbete. Samtidigt inser styrelsen att man inte tillvaratagit de möjligheter som ges tillräckligt och att styrelseledamöter, i synnerhet ordföranden, framdeles oftare bör utnyttja de möjligheter som finns att tillfälligt vara tjänstledig för att utföra amnestyarbete. En följd av detta resonemang blir att styrelsen inte stöder förslaget att sektionens ordförande ska vara dess främste talesman. Uppdraget bör utföras av någon med mer tid till sitt förfogande än ordföranden och av någon som befinner sig i Stockholm med närhet till vårt sekretariat och till riksmedia. Styrelsen konstaterar vidare att även många andra ideella organisationer har en icke-förtroendevald person, dvs en anställd, som främsta talesman, exempelvis Röda Korset och Rädda Barnen. Vad gäller förslaget om en sekretariatsutvärdering menar styrelsen att eftersom ansvaret gentemot sektionens medlemmar, för verksamheten vid sekretariatet åvilar styrelsen ingår det redan i dess uppdrag att regelbundet utvärdera sekretariatets arbete. Det är därmed styrelsens ansvar att avgöra hur en sådan utvärdering ska genomföras. Styrelsen avstyrker motionen i dess nuvarande lydelse. Ekonomiska konsekvenser i sektionens budget: Nedan följer tre alternativa lönelägen som beräkning av kostnader för eventuell ersättning till t. ex. ordförande. 1. En årslön på 250 000 kr innebär ersättning för 30 arbetsdagar till en kostnad av 20 550 kr inkl sociala avgifter. 2. En årslön på 350 000 kr innebär ersättning för 30 arbetsdagar till en kostnad av 28 770 kr inkl sociala avgifter. 3. En årslön på 500 000 kr innebär ersättning för 30 arbetsdagar till en kostnad av 41 100 kr inkl sociala avgifter. 3.3 Om samarbetet inom organisationen Samarbetet inom organisationen kan förbättras. Enligt vår uppfattning är samarbete delvis en funktion av hur arbetet inom organisationen går till enligt formella och informella regler. Den formella arbetsordningen som nu gäller inom den svenska sektionen antogs av styrelsen i september 1996. I anslutning till dessa formella regler har även informell praxis uppstått. Den formella regel vi närmast avser är 4.3: Enskilda styrelseledamöter/utskott/arbetsgrupper som behöver utredningar eller större arbetsinsatser vänder sig till generalsekreteraren. Den informella praxis som uppstått i anslutning till denna regel innebär att alla kontakter mellan styrelseledamöter och anställda skall gå genom ordföranden/generalsekreteraren. För personalen har detta medfört att även vardaglig direkt kommunikation med styrelsen har medfört kritik från generalsekreteraren. För enskilda styrelseledamöters kontakt med personalen verkar inte denna informella regel ha tillämpats lika strikt. Dessa regler har bidragit till att samarbetet mellan styrelse och personal stegvis har försämrats så att man nu kan tala om en kris. Enligt vår uppfattning har både styrelseledamöters och personal omdöme att själva avgöra hur den löpande kontakten dem emellan skall gå till. Grupp 71 föreslår därför att årsmötet beslutar att ovanstående regel i arbetsordningen omtolkas så att utformningen av det löpande samarbetet styrelseledamöter personal överlämna inas till den enskilde styrelse- ledamotens/anställdes eget omdöme. Mälaröarnas Amnestygrupp 71 Styrelsen yttrande: Styrelsen delar inte motionärens uppfattning att arbetsordningen tillämpas på ett sätt som allvarligt försvårar kontakt mellan styrelseledamöter och personal. Den citerade regelns syfte är att förhindra att en handläggare ges alltför många omfattande uppdrag samtidigt. Ifall inte fördelningen av arbetsuppgifter samordnas av generalsekreteraren finns en risk att arbetsbördan för vissa handläggare skulle bli alltför stor. Styrelsen vill gärna betona skillnaden mellan att ha kontakt och att ge uppdrag. Alla styrelseledamöter har kontakt med olika handläggare; genom utskottsarbetet och för att exempelvis få information eller för att planera verksamhet. Styrelsen anser motionen besvarad. 3.4 Amnestyfonden och Granskningskommittén Av direktiven för Granskningskommitténs verksamhet framgår bl a att den skall följa upp och för medlemmarna redovisa sektionens och Amnestyfondens räkenskaper och förvaltning. Till ledning för sitt arbete har kommittén bl. a. fastställd budget för sektionen. Däremot saknar den motsvarande för Amnestyfondens verksamhet. Vi anser också att årsmötesbeslutet om kommitténs uppdrag för fonden skall föras in i Amnestyfondens stadgar. Vi föreslår därför årsmötet besluta att Svenska Amnestyfonden skall lämna budgetförslag, vilket skall behandlas på budgetmöte på samma sätt som sektionens budgetförslag samt att beslut om slutlig budget tas av fondstyrelsen, att Amnestyfondens stadgar §6 ändras enl följande: Fondens verksamhets- och räkenskapsår är kalenderår. Fondstyrelsens förvaltning och fondens räkenskaper skall granskas av de revisorer och den Granskningskommitté som utsetts av sektionens årsmöte. Dessa skall ha rätt att, närhelst de önskar, ta del av alla de handlingar som rör fondens ekonomi. Revision av fondens förvaltning skall göras årligen en månad före sektionens årsmöte. Härnösand, Kristianstad, Stockholm och Uppsala den 9 januari 1998 Eva Sandhammar, Tony Öhrling, Elisabeth Stålhane, Thomas Back Fondstyrelsens yttrande: Vid Granskningskommitténs besök på Amnestyfondens styrelsemöte framkom önskemål om att Fonden skulle lägga fram en budget i likhet med den sektionen har idag. Efter besöket har budgetfrågan diskuterats såväl i Fondstyrelsens arbetsgrupp för ekonomifrågor som i Fondstyrelsen som helhet. Fondens verksamhet består framförallt av att arbeta med att bedöma och ta ställning till inkomna ansökningar. Tillströmningen av ansökningarna kan vi ej påverka utan deras tillkomst hänger samman med hur organisationerna i andra länder arbetar, hur det ser ut för de individer som behöver vår hjälp osv. Att lägga upp en budget för den delen av verksamheten ser vi som något orimligt eftersom Fonden behandlar ansökningarna i den ordning de kommer och när de kommer. Budgeten i det här specifika fallet kommer ej att vara den styrmekanism som Granskningskommittén vill att den ska vara. Därmed saknar den betydelse, Den del av verksamheten som vi anser kan budgeteras är den del som har med de fasta kostnaderna att göra, dvs lön för fondsekreteraren, hyra, telefon, styrelsemöten osv. Dessa kostnader finns, oavsett om vi presenterar dem för budgetmötet eller ej. Att lägga fram en budget som endast tar upp dessa kostnader verkar inte vara rimligt. Uppgifterna skulle endast ha en informativ funktion, eftersom budgetmötet ej kan påverka dessa. Fondstyrelsen har, efter att flera gånger under verksamhetsåret ha diskuterat budgetfrågan, kommit fram till att den redovisningsform vi har idag innehåller alla de uppgifter som gör det möjligt för medlemmarna att bedöma Fondens verksamhet. Amnestyfonden redovisar i verksamhetsberättelsen vad den har gjort under året samt det ekonomiska utfallet. Den sista delen specificerar hur pengarna har använts och fördelats. Amnestyfonden strävar efter att ha en så öppen redovisningsform som möjligt utan att för den skull äventyra säkerheten för våra mottagare. Fondstyrelsen avstyrker Granskningskommitténs förslag vad gäller budget för Svenska Amnestyfonden dvs. första att-satsen. När det gäller andra att-satsen föreslår Fondstyrelsen att årsmötet beslutar uppdra åt Amnestyfondens styrelse att hos Kammarkollegiet ansöka om tillstånd att ändra stadgarna på så sätt som föreslås av Granskningskommittén. 3.5 Stadgeändring om årsmötesdeltagande Årsmötesdeltagare Enligt sektionens stadgar gäller följande: 8.2 Varje medlem av sektionen har rätt att närvara vid årsmöte och extra medlemsmöte förutsatt att medlemmen innan anmälningstiden till mötet gått ut har erlagt medlemsavgift för innevarande eller föregående år. För yttrande- och rösträtt vid årsmötet fordras att medlemmen erlagt av styrelsen fastställd årsmötesavgift. Jag föreslår årsmötet besluta att två ord --"eller föregående" -- stryks. Joanne Rowley Lidingö Styrelsens yttrande: Stadgarna ändrades vid årsmötet 1996. Ändringen gjordes för att ge såväl nya medlemmar som medlemmar som av något skäl inte hunnit förnya sitt medlemskap innan anmälningstiden gått ut möjlighet att närvara vid årsmötet. Vår erfarenhet är att vissa medlemmar betalar årsavgiften först en bit in på det nya året. Årsmötet behandlar dels året som gått, t ex fastställande av verksamhetsberättelse och frågan om ansvarsfrihet för styrelsen. Dels blickar årsmötet framåt bland annat genom att besluta om framtida inriktning och verksamhet. Styrelsen avstyrker motionen. 3.6 Om samarbete mellan styrelsen och sekretariatet Sedan flera år tycks det existera svårigheter i samarbetet mellan styrelsen och de anställda på sekretariatet. Detta har också avspeglats i återkommande diskussioner, bland annat på årsmöten. Vår organisation åtnjuter stort förtroende från samhällets sida och åberopas ofta i offentliga sammanhang. Amnesty får inte riskera att mista detta förtroende! Vi föreslår att årsmötet uppdrar åt styrelsen att under kommande verksamhetsår ge hög prioritet åt arbetet med att komma till rätta med ovan nämnda svårigheter, att styrelsen på årsmötet 1999 redovisar vilka åtgärder som vidtagits. Grupperna 16, 44, 138, l66, 178, 182, 212, 251, 270, 301 i Södra Norrland Styrelsens yttrande: Styrelsen anser också att ett gott samarbetsklimat måste finnas mellan de anställda och styrelsen. Styrelsen tillstyrker motionen. 3.7 Riktlinjer inför svenska delegationers deltagande i ICM ICM är Amnesty Internationals högsta beslutande organ. I en folkrörelse som Amnesty är det viktigt att relevanta grupper och individer får möjlighet att diskutera och påverka de beslut som fattas under ett ICM. Det är vår erfarenhet från 1997 års rådsmöte att kommunikationen mellan den svenska delegationen och relevanta delar av rörelsen inte fungerade. Amnestygruppen för homosexuella frågor tillfrågades t. ex. aldrig angående tre motioner som låg inom gruppens område. Vi anser att grupper och samordnare i god tid före ett rådsmöte bör få information om vart man ska vända sig om man har synpunkter på de motioner/resolutioner som ska behandlas vid ett rådsmöte. Vidare att deltagarna i den svenska delegation liksom involverade utskott bör ta kontakt med relevanta grupper eller individer inom rörelsen för att diskutera motioner som ligger inom gruppernas område. Det stämmer också ganska väl överens med det förslag till riktlinjer för specialgrupperna som för närvarande håller på att fastställas, där det bland annat nämns att specialgrupperna ska vara remissinstans i frågor som ligger inom gruppernas område. Vi föreslår därför årsmötet besluta att styrelsen eller sekretariatet i god tid före ett ICM informerar grupperna om vart man ska vända sig med synpunkter på de motioner/resolutioner som ska behandlas vid ett rådsmöte. att svenska rådsmötesdelegater liksom involverade utskott före rådsmötet bör ta kontakt med relevanta grupper inom rörelsen för att diskutera motioner som ligger inom respektive grupps område. Amnestygruppen för homosexuella frågor Styrelsens yttrande: Styrelsen ser gärna att fler deltar i den demokratiska processen inför ett internationellt rådsmöte och att den specialistkompetens som finns i sektionen nyttjas så väl som möjligt. Styrelsen tillstyrker motionen. 3.8 Meriter vid anställning inom Amnesty Då det gäller blivande anställdas meriter har det tydligt framkommit att det inom sektionen finns delade meningar om vilka kriterier som främst bör tillämpas. Det finns i grunden tre möjligheter: 1. Styrelsen ska vid anställning lägga huvudvikten vid den sökandes yrkesmässiga kunskaper, erfarenheter och egenskaper. De som förespråkar denna linje brukar tala om behovet av sekretariatets "professionalisering". 2. Styrelsen ska vid anställning lägga huvudvikten vid den sökandes redovisade erfarenhet av och mångåriga intresse för arbetet med mänskliga rättigheter - inom Amnesty eller i någon annan likartad organisation. Något oegentligt har detta stundom karaktäriserats som "internrekrytering". 3. Styrelsen har rörelsens och årsmötets förtroende att avgöra avvägningen mellan dessa och andra faktorer från fall till fall och i enlighet med styrelsens aktuella bedömning av vad som behövs och bör prioriteras vid anställning till en viss tjänst. Årsmötet föreslås bekräfta att den tredje av dessa möjligheter bör gälla. Grupp 168, Laholm Styrelsens yttrande: Generalsekreteraren tillsätts av styrelsen. Övriga tillsättningar har delegerats till generalsekreteraren. Vid varje tillsättning görs en bedömning av vilka kunskaper, erfarenheter och egenskaper tjänsten kräver. Den person som bäst svarar mot dessa krav erbjuds tjänsten. Styrelsen anser motionen besvarad. 3.9 Riktlinjer för sponsring För att förstå de ändringar vi vill ha igenom med denna motion, är det viktigt att ha tagit del av följande innehåll i "Riktlinjer för svenska Amnesty Internationals samarbete med näringslivet": 1. Huvudsyfte Samarbetet skall förstärka finansieringen av verksamheten samt bidraga till att positionera Amnesty och därvid utvidga basen för medlemsrekrytering. 2. Plattform Samarbetet med näringslivet - såväl det privata som det offentliga - skall baseras på de stadgar och riktlinjer som är beslutade för Amnestys verksamhet. 3. Definition Sponsring är en marknadsföringsmetod som används inom ramen för ett företags totalkommunikation för att förändra attityder, förstärka företagets marknads position och stödja affärerna. Sponsringen är affärsmässigt betingad och förutsätter konkreta motprestationer som på ett rimligt sätt balanserar insatsen. De värden som sponsorn söker uppnå i ett samarbete är i allmänhet följande: Association, exponering, relationer, kommunikationsmöjligheter 4. Strategier Amnesty skall förstärka sin image. Genom att uteslutande samarbeta med välkända och respekterade företag skall Amnesty bli mera känt inom näringslivet och uppfattas som en attraktiv och pålitlig partner. Amnesty skall i största möjliga utsträckning söka logiska och tydliga samband med de företag som organisationen väljer att samarbeta med. 5. Riktlinjer Ingen sponsring får accepteras om villkoren är oförenliga med organisationens stadgar eller avviker från organisationens internationella regler Sponsring från nationella regeringar eller överstatliga organ får inte förekomma. Sponsring som innebär att Amnesty gör avkall på sin självständighet och opartiskhet får inte förekomma. Sponsring som huvudsakligen finansierar bildandet av något Amnestyorgan eller finansieringen av dess verksamhet accepteras ej. Ingen del av en Amnestyenhets övergripande verksamhet får, direkt eller indirekt, bli beroende av sponsormedel. Sponsorpengar som kan förändra tidigare beslutade prioriteringar skall godkännas av sektionsstyrelsen. Ingen sponsring accepteras där sponsorn ställer villkor som innebär att Amnestys verksamhet måste förändras. Sponsring får inte förekomma på villkor som ger sponsorn rätt att annonsera sitt samarbete med Amnesty eller associera till organisationens logotype och symbol på sätt som inte överenskommits med Amnesty Det finns två bärande principer for sponsring: - Amnesty skall inte eftersträva samarbete med något företag då det finns anledning att tro att företagets existens eller verksamhet, direkt eller indirekt, skulle hindra Amnesty att uppnå de mål som anges i organisationens stadgar. - Amnesty skall inte heller eftersträva sponsring som skulle kunna skada dess anseende som en organisation som arbetar för de mänskliga rättigheterna. Utåtriktat samarbete (sponsring) med näringslivet ska alltid godkännas av sektionsstyrelsen. Samarbetet ska ske i projektform och som sådant presenteras skriftligt för sektionsstyrelsen. 6. Principer Integritetsgaranti - i allt samarbete skall Amnestys integritet säkras. Om det finns skäl att misstänka att en presumtiv sponsor vill påverka organisationens inriktning och verksamhet för att gagna egna syften skall något samarbete inte inledas. Inte heller om villkor för samarbetet skulle vara att sponsorn tillförsäkras en styrelseplats eller annan förtroendepost.
Kommentarer till Riktlinjerna Vid utarbetandet av dessa riktlinjer har hänsyn tagits till årsmötesbeslutet 1995 beträffande sponsring, likaså till internationella riktlinjer (Revised guidelines for the acceptance of funds and fundraising by Amnesty International). Definition Det finns många sponsringsdefinitioner. De är formulerade olika, men ligger mycket nära varandra innehållsmässigt. Sponsring är inte möjlig om det inte finns sponsorer (dvs köpare av de erbjudanden som förekommer). Det finns därför skäl även för den säljande parten (dvs den som vill bli sponsrad) att acceptera en definition som är rimlig och logisk för näringslivet. Det är mot den bakgrunden som den nu aktuella definitionen föreslagits. Några förtydliganden beträffande de "värden" som anges. Associationsvärdet innebär att sponsringen associerar till företagets verksamhet och förstärker dess image, varumärke eller produkter/tjänster. Associationen kan också gälla samarbetspartnern och dennes image. Relationsvärdet avgörs av om och hur man kan bjuda in kunder och under trevliga former skapa nya kontakter och affärsmöjligheter. Relationsvärdet avgörs av om och hur man kan bjuda in kunder och under trevliga former skapa nya kontakter och affärsmöjligheter. Exponeringsvärdet består i hur sponsorn kan synas i olika sammanhang, alltifrån Tv och annan publicitet till arenareklam och exponering i största allmänhet. Kommunikationsvärdet beror till olika delar på valet av partner och samarbetsprojekt men också på budskapets nyhetsvärde och innehåll samt de målgrupper som kan tänkas vara intresserade av att ta del av det. I Amnestys fall kan förmodas att associationsvärdet väger tyngst. Även kommunikationsvärdet är av intresse i sammanhanget och i viss mån exponeringsmöjligheterna. Däremot är det svårt att se att relationsmöjligheterna i form av kundrepresentation spelar någon större roll. Strategier Anledningen till att Amnesty så långt det är möjligt skall söka logiska och tydliga samband med de företag som organisationen väljer att samarbeta med är bl a att det då lättare uppstår förståelse, såväl internt som externt, för detta samarbete. Riktlinjer Årsmötet 1995 beslöt att sektionen fortsätter att arbeta med sponsring enligt tidigare fastställda riktlinjer. Dessa är: - Amnesty Internationals namn får inte sättas i samband med en specifik produkt annat än om produkten har direkt koppling till Amnestys arbetssätt. - Amnestys namn för varje projekt skall exponeras tillsammans med sponsorns namn under så kort tid som möjligt. - Innan avtal om sponsring skall tecknas skall det granskas av juridisk expertis och sponsorkonsult. Vi föreslår därför - att punkt 2 under 4. Strategier ändras till "Det är bra om Amnesty samarbetar med välkända och respekterade företag för att bli mera känt inom näringslivet och uppfattas som en attraktiv och pålitlig partner". - att punkt 3 under 4. Strategier ändras till "Det är bra om Amnesty söker logiska och tydliga samband med de företag som organisationen väljer att samarbeta med". - att sista punkten under 5. Riktlinjer stryks, där det står: "Utåtriktat samarbete (sponsring) med näringslivet ska alltid godkännas av sektionsstyrelsen. Samarbetet ska ske i projektform och som sådant presenteras skriftligt för sektionsstyrelsen." - att punkten "Budskapsförmedling" under 6. Principer ändras till "Det är bra om sponsringssamarbetet innebär att Amnesty får möjlighet att föra ut sitt budskap". - att punkten "Partnerval" under 6. Principer ändras till "Det är bra om Amnesty samarbetar med företag som har gott anseende och som kan tillföra Amnesty mer än bara extra ekonomiska resurser" - att punkten "Juridisk granskning" under 6. Principer stryks, där det står: "Innan avtal tecknas skall det granskas av juridisk expertis och sponsringskonsult." - att punkten "Långsiktighet" under 6. Principer stryks, där det står: "Amnesty bör eftersträva långvariga avtal. De avtal som ingås skall sträcka sig över minst ett år, helst över tre med möjlighet till förlängning." - att sista stycket i Bilaga 1 stryks, där det står: "- Innan avtal om sponsring skall tecknas skall det granskas av juridisk expertis och sponsorkonsult." Kenneth Straschko för Aktiongruppen i Lund (grupp 236) Förklarande exempel Genom att exemplifiera med ett projekt vi gärna hade velat genomföra, vill vi visa varför vi vill ha ändringar i dessa riktlinjer för sponsring. Vi Aktionsgruppen i Lund fick idén att föreslå stadens pubar att skänka Amnesty en krona per såld öl under en kväll. I gengäld skulle vi utrusta pubens personal med märken och skyltar, där det framgår att en krona per såld öl under den kvällen går till Amnesty. Vi skulle också annonsera i tidningen och sätta upp affischer om detta. Som Aktionsgrupp tyckte vi att detta var ett bra projekt för att få in pengar till vår övriga verksamhet, att synas i massmedia, att informera personligen, att via olika media och evenemang sprida information, allt i syfte att få fler att värna om de mänskliga rättigheterna. Vi märker ett tydligt samband mellan hur bra ekonomi vi har och vad vi kan uträtta för att få fler att verka för de mänskliga rättigheterna. Vi vet att Amnesty skulle kunna arbeta effektivare med större ekonomiska medel. Eftersom vi gärna vill arbeta med liknande saker framöver bestämde vi oss för att detalj granska Amnestys regler för sponsring och upptäckte till vår häpnad att vi redan hade brutit flera: 1. Punkt två under 4. Strategier: De studentnationer som lovade oss en krona per såld öl under en kväll kan knappast betraktas som "välkända och respekterade företag som gör Amnesty mera känt inom näringslivet". 2. Punkt tre under 4. Strategier: Det finns inget "logiskt eller tydligt samband" med de pubar som ville ge oss en krona per såld öl, annat än att deras ägare och personal gärna ville stödja kampen för de mänskliga rättigheterna. 3. Sista punkten under 5. Riktlinjer: Om sektionsstyrelsen ska hinna godkänna alla projekt som erbjuds oss, kommer vi att gå miste om många möjligheter. Det blir också mer byråkratiskt för oss, vi får mindre tid till att arbeta effektivt. Det har vi inte råd med om vi ska kunna arbeta effektivt för de mänskliga rättigheterna. Vårt förslag är istället att i en demokratisk organisation som tror på individens förmåga (Amnesty) så kan den lokala gruppen själv läsa regler (och fråga om det behövs). 4. Punkterna "Budskapsförmedling" och "Partnerval" under 6. Principer: Det finns många "bra" projekt vi kan tänka oss som "bara" ger Amnesty mer pengar. Bättre ekonomi ger oss i och för sig sedan möjligheten att "föra ut vårt budskap". 5. Punkten "Juridisk granskning" under 6. Principer och sista stycket i Bilaga 1: Juridisk granskning och sponsringskonsult kostar mer än man får in för små projekt, som ändå skulle kunna vara effektiva eftersom de inte heller kräver så stor arbetsinsats. Se även punkt 3. 6. Punkten "Långsiktighet" under 6. Principer: Eftersom en kväll är kortare tid en ett år bröt vi definitivt mot den punkten. Vad är det för fel på korta sponsringsprojekt som eventuellt ger oss tillfälle att synas på många olika ställen till ganska liten arbetsbörda? Styrelsens yttrande: Motionären vill att "Riktlinjer för svenska Amnesty Internationals samarbete med näringslivet" ska ändras. Motionären anger följande exempel som i sammandrag innebär att en PUB-ägare tillfrågas av en lokal Amnestygrupp om han vill avstå 1:- per försåld öl till Amnesty. Amnestygruppen avser att förse pubens personal med information om Amnesty att dela ut till sina gäster. Styrelsen vill kort redogöra för vad som står i Riktlinjernas 3 §, Definition. " Sponsring är en marknadsföringsmetod som används inom ramen för ett företags totalkommunikation för att förändra attityder, förstärka marknadens position och stödja affärerna. Sponsring är affärsmässigt betingat och förutsätter konkreta motprestationer som på ett rimligt sätt balanserar insatsen". Styrelsen menar att om en PUB-ägare vill avstå en 1:- per försåld öl vare sig Amnestygruppen levererar informationsmaterial till puben eller ej är det ett ensidigt ställningstagande av PUB- ägaren. Några krav på motprestationer från Amnestygruppen, av det slag som anges ovan ser vi inte. Hade det däremot varit så att öltillverkaren kommit med ett erbjudande att på ölettiketten få använda Amnestyloggan för att stärka sin egen marknadsföring hade det varit att anse som sponsring och "Riktlinjer för svenska Amnesty Internationals samarbete med näringslivet" skulle ha tillämpats vid bedömning av erbjudandet. Då hade det handlat om alla de andra frågorna som finns i de aktuella riktlinjerna dvs association. exponering, relationer, etik etc. Styrelsen anser att ett ensidigt givande av ovanstående slag inte är att betrakta som sponsring. Styrelsen anser motionen besvarad. 3.10 Styrelsens förslag om avgifter för 1999 Årsmötet ska besluta om avgifter för 1999. De avgifter det handlar om är medlemsavgifter för hel- respektive delbetalande samt gruppavgifter och avgiften för ungdomsgrupper. Styrelsen föreslår oförändrade avgifter. Medlemsavgifter Årsmötet 1997 beslutade om höjd medlemsavgift från och med 1998 till 240 kronor för helbetalande och 160 kronor för personer under 19 år, heltidsstuderande, arbetslösa eller pensionärer. Gruppavgifter Avgiften för grupper fastställdes av årsmötet 1997 till 1 500 kr. Avgiften har inte ändrats sedan 1996. Årsmötet 1996 införde en registreringsavgift på 500 kronor för nya grupper fr o m 1997. Det är en engångsavgift som erlägges inom ett år från det att gruppen registrerats Årsmötet 1997 beslutade om avgift för ungdomsgrupper på 500 kronor. Styrelsen föreslår årsmötet besluta att medlemsavgiften för 1999 skall vara 240 kronor för helbetalande och 160 kronor för personer under 19 år, heltidsstuderande, arbetslösa eller pensionärer. att gruppavgiften för 1999 för svenska sektionen skall vara 1500 kronor. att registreringsavgiften 1999 för nya grupper skall vara 500 kronor. att avgiften för ungdomsgrupper 1999 skall vara 500 kronor. Styrelsen Valberedningens förslag och nomineringar PRESENTATION AV KANDIDATER 1. Sektionens styrelse Valberedningens förslag till ordförande 1998 - 2000 Charlotta Nordenberg Född 1965 Internationell handläggare Nygatan 69 B 702 13 Örebro Tel. 019-12 31 67 Amnestyerfarenhet Medlem sedan 1987. Gruppsekreterare 1991-1993 i grupp 263. Distriktsombud 1992-1996. Ordförande på årsmötet i Lund 1993. Ordförande i beredningsgrupp vid årsmötet 1994 i Stockholm. Deltog september 1995 i ett "summercamp" i Wiretka, Polen, som en av två representanter för svenska Amnesty. Ordförande i sektionsstyrelsen 1996-1998. Intresserad av att arbeta med följande områden Internationella frågor Organisationsfrågor - "Amnesty i framtiden" Yrkeserfarenhet av relevans för kandidaturen Handläggare av internationella utbildningsfrågor vid Högskolan i Örebro, ett arbete som ger många internationella kontakter. Annan föreningsverksamhet Ordförande Örebro studentkår vid Högskolan i Örebro 1990-1991. Ordförande Örebro Studenters Bokhandel AB 1991/92-1993/94. Föreslagen av valberedningen Nominerad av grupp 77 Valberedningens förslag till kassör 1998-1999 Eric Ericsson Född 1969 Civilekonom Själagårdgatan 5 111 31 Stockholm Tel. 08-24 29 16 Amnestyerfarenhet Medlem sedan 1994. Informatörsutbildning Medlem i D-utskottet sedan 1995. Speciellt intresserad av att arbeta med följande frågor Ekonomi och organisation. Yrkeserfarenhet av relevans Ekonmisk förvaltare på bostadsrättsorganisationen SBC. Föreslagen av valberedningen. ______________________________________________________________________________ Valberedningens förslag till ordinarie ledamöter 1998-2000 Åsa Fahlbeck Född 1939 Sjukhuslärare Riksdalergatan 33 582 66 Linköping Tel. 013-15 18 11 Utbildning Fil. kand., mellanstadielärare Amnestyerfarenhet Aktiv i grupp sedan 1974. Gruppsekreterare 1979-1980. Ordförande för Linköpings Amnestygrupper 1983. Distriktsombud sedan 1986. Huvudansvarig för de praktiska arrangemangen vid årsmötet i Linköping 1992. Suppleant i sektionsstyrelsen 1997-1998. Speciellt intresserad av att arbeta med följande frågor Utbildning och information om Amnesty, mänskliga rättigheter och mandatet. Yrkeserfarenhet av relevans för kandidaturen Lärare Föreningsverksamhet av relevans för kandidaturen Varit ute och talat om Amnesty i många skolor, i flera kyrkor och olika föreningar. Deltog i Amnestys sympatiaktion i Istanbul för "försvunna". Jag vill/anser att jag kan tillföra följande Lång Amnestyerfarenhet på många plan. Föreslagen av valberedningen. Nominerad av distrikt Östergötland/Södra Sörmland. ______________________________________________________________________________Christian Gräslund Född 1942 Projektledare Cedervägen 5 191 44 Sollentuna Tel. 08-96 35 96 Utbildning Civilingenjör Amnestyerfarenhet Medlem i grupp 167 sedan 1978, gruppsekreterare 1980-1996. Medlem i Stockholmsdistriktets styrelse 1979-1980 och 1987-1989. Suppleant i sektionsstyrelsen 1984-1985. Suppleant i Amnestyfondens styrelse 1991-1993. Sekreterare i policygruppen sedan 1995. Suppleant i sektionsstyrelsen och ledamot av Amnestyfondens styrelse 1996-1997. Speciellt intresserad av att arbeta med följande frågor Arbete mot dödsstraffet Policy- och mandatfrågor Bistånd Yrkeserfarenhet av relevans för kandidaturen Projektledning Språkkunskaper Jag vill/anser att jag kan tillföra följande Policykunnande Amnestyerfarenhet Administrativt kunnande Föreslagen av valberedningen Nominerad av grupp 167 _____________________________________________________________________________ Robert Hårdh Född 1969 Studerande Malmborgsgatan 20 A 653 40 Karlstad Tel. 054-18 28 45 Utbildning Jur. kand. Amnestyerfarenhet Amnestymedlem och aktiv i juristgruppen, Uppsala, sedan 1992. Ordförande i juristgruppen 1995. Deltog i AI Open University Tour i Polen 1995. Medlem i A-utskottet Speciellt intresserad av att arbeta med följande frågor Kränkningar av barns rättigheter Medlemsvärvning Tillvaratagandet av de resurser vi har inom organisationen, t ex specialgruppernas kompetens. Budgetfrågor Sektionens internationella samarbete Yrkeserfarenhet av relevans Jag har arbetat såväl före som under mina studier, vilket jag är övertygad om kan vara till nytta även om jag inte arbetat med något som är särskilt relevant för kandidaturen. Jag har till största delen arbetat med marknadsföring och kriminalvård. Övrig verksamhet av relevans för kandidaturen Fick 1996 ett stipendium av SIDA som möjliggjorde att jag i två månaders tid kunde samla material i Sydafrika till min examensuppsats. Skrev om barnets rättigheter och skyddet av dessa. Deltog i organisationen av NGO Human Rights Congress som hölls i Uppsala 1995. Praktiserat på LRC (Sydafrika) 1998. Jag vill/anser att jag kan tillföra följande Förutom juridisk kompetens tror jag att jag kan bidra med kreativitet och konstruktiva idéer som kan hjälpa sektionen att utvecklas och effektiviseras för att på så sätt kunna möta de krav som kommer att ställas på en organisation som Amnesty i framtiden. Föreslagen av valberedningen Nominerad av grupp 71 och Amnestygruppen för Homosexuella frågor Valberedningens förslag till ordinarie ledamöter 1998-1999 Hanna Roberts Född 1969 Studerande Måsvägen 20 C 227 33 Lund Tel. 046-12 27 53 Utbildning Biolog med miljövårdsinriktning. Amnestyerfarenhet Medlem i grupp 223 Lund sedan 1988. Gruppsekreterare i grupp 223, 1989. Valdes till distriktsombud för södra Skåne 1992. Valdes in i Lundaavdelningens styrelse 1993. Rapportör på årsmötena i Stockholm 1994 och Göteborg 1996. Deltog i ett sommarläger i Wiselka, Polen, som en av två representanter för svenska Amnesty 1995. Sommarvikariat på sekretariatet som ansvarig för grupper och distrikt. Invald i styrelsens B-utskott 1996. Ansvarig för uppbyggandet av Amnestys Internetsidor vad gäller "Kvinnor och mänskliga rättigheter" 1996. Ledamot av sektionsstyrelsen 1997 (maj - dec). Speciellt intresserad av att arbeta med följande frågor Gruppers och distrikts utveckling. Att utveckla arbetsmetoder som tar hänsyn till den variation som finns på grupp- och distriktsnivå. MR-undervisning. Jag vill/anser att jag kan tillföra följande En relativt bred erfarenhet av grupp- och distriktsarbete. Föreslagen av valberedningen. Nominerad av grupp 71, 270 och 63. Valberedningens förslag till suppleanter 1998-1999 Susann Olsson Född 1969 Studerande Stallvägen 5:101 352 52 Växjö Tel. 0470-72 86 16 Utbildning Vårdskola för handikappade barn och ungdomar. Amnestyerfarenhet Medlem sedan 1990. Startat ungdomsgrupp i Helsingborg och en högskolegrupp i Växjö. Informatörsutbildning 1991. Övrig verksamhet av relevans för kandidaturen Studerar socialpsykologi, läst IT-kunskap och nationalekonomi. Vana vid marknadsföring och mediearbete i den multikulturella organisationen "Up with the people" i arbete utomlands. Viceordförande i Växjö studentkår och nu styrelsemedlem. Medlem i styrelsen för akademibokhandeln. Jag vill/anser att jag kan tillföra följande i styrelsen Lång erfarenhet av styrelsearbete, är van vid tuffa beslut. Bra på problemlösningar. Ser styrelsen som en länk mellan sekretariatet och medlemmarna. Vill synliggöra Amnesty och mänskliga rättigheter i vardagen. Föreslagen av valberedningen. Nominerad av distrikt Kalmar och Kronobergslän. 2. Amnestyfondens styrelse Valberedningens förslag till ordinarie ledamöter 1998-2000 Amelie Bendz Född 1945 Fritidspedagog Teknikv. 23 186 32 Vallentuna Tel. 08-511 734 74 Utbildning Fritidspedagog Amnestyerfarenhet Medlem sedan 1971. Medlem i grupp 226 hela 70-talet. Styrelseledamot 6 år i slutet av 70-talet och början av 80-talet. Ledamot av Amnestyfondens styrelse några år i slutet av 80-talet och början av 90-talet, samt 1997-1998. För närvarande Västeuropasamordnare. Speciellt intresserad av att arbeta med följande frågor Biståndsfrågor Mandatfrågor och en levande policydiskussion Föreningsverksamhet av relevans för kandidaturen Arbetade under några år i slutet av 60-talet och början av 70-talet heltid i Emmaus (en praktisk biståndsorganisation) Stödmedlem i Emmaus butiksgrupp i Stockholm Jag vill/anser att jag kan tillföra följande Medverka till att bra beslut fattas i biståndsfrågor inom Amnestys mandat genom att kombinera mitt långvariga engagemang i Amnesty, mitt intresse för internationella frågor och biståndsfrågor. Föreslagen av valberedningen. Sia Spiliopoulou Åkermark Född 1965 Jurist Parkvägen 3 131 41 Nacka Tel. 08-716 12 65 Utbildning Juris dr. Amnestyerfarenhet Medlem sedan 1988. Arbetat på sekretariatet som frivillig juriststudent 1988-1992. Vikariat som flyktinghandläggare somrarna 1989, 1990, 1992. Samordnare för Grekland/Cypern sedan 1990. Medverkat i flera olika utredningar inom Amnesty. Suppleant i Amnestyfondens styrelse 1997-1998. Speciellt intresserad av att arbeta med följande frågor Uppföljning av projekt Mandatfrågor Yrkeserfarenhet av relevans för kandidaturen Juris dr. i folkrätt Biståndsfrågor Föreningsverksamhet av relevans för kandidaturen Medlem i ett antal föreningar som arbetar med internationella frågor och mänskliga rättigheter. Jag vill/anser att jag kan tillföra följande Intresse i fråga om uppföljning av rapporter. Erfarenhet av bistånd i Afrika. Vilja att betona individers engagemang och Amnestys frivilliga karaktär. Föreslagen av valberedningen. Valberedningens förslag till suppleanter 1998-1999 Henry Segerström Född 1941 Bibliotekschef Östanåsgatan 70 731 42 Köping Tel. 0221-194 35 Amnestyerfarenhet Medlem sedan 1977. Turkietsamordnare sedan 1983. Amnestyfondens styrelse 1992-1993 och 1995-1998. Speciellt intresserad av att arbeta med följande frågor Rehabiliterings- och självhjälpsprojekt IT-frågor Föreslagen av valberedningen. ______________________________________________________________________________ Erik Mårtensson Född 1936 Ingenjör PL 2681 Skogsberg 280 63 Sibbhult Tel. 044-961 29 Amnestyerfarenhet Medlem sedan 1987. Medlem i grupp 171. Gruppsekreterare och samordnare. Yrkeserfarenhet av relevans för kandidaturen Har under 10 år arbetat i byggbranschen i Mellanöstern. Föreslagen av valberedningen. 3. Granskningskommittén Valberedningens förslag till ordinarie ledamöter 1998-1999 Tony Öhrling Född 1937 Försäkringsmäklare Österlånggatan 13 A 291 33 Kristianstad Tel. 044-12 65 99 Utbildning Gymnasieekonom Amnestyerfarenhet Medlem sedan 1972. Medlem av sektionsstyrelsen 1978-1982, kassör 1980-1982. Medlem av sektionsstyrelsen 1985-1989, kassör 1987-1989. ICM-delegat 1979, 1980, 1985, 1987 och 1989. Medlemsrevisorssuppleant 1989-1996. Medlem av finansutskottet 1996-1997. Medlem av Granskningskommittén 1997-1998. Speciellt intresserad av att arbeta med följande frågor Att sektionens ekonomiska resurser används på bästa sätt efter fattade årsmötesbeslut och stadgar. Jag vill/anser att jag kan tillföra följande Lång erfarenhet av Amnestys ekonomiska struktur och dithörande problem. Föreslagen av valberedningen. ______________________________________________________________________________ Ann-Cathrine Svenning Född 1943 Revisor Stensåkervägen 88 238 33 OXIE Tel. 040-54 68 03 Amnestyerfarenhet Medlem i grupp 77. Kassör i Malmögrupperna. Intresserad av att arbeta med följande områden Ekonomi och Amnestys utveckling. Yrkeserfarenheter av relevans för kandidaturen Arbetar som 1:e revisor i Malmö Stadsrevision. Har tidigare arbetat som revisor hos Ernst & Young. Föreslagen av valberedningen. _____________________________________________________________________________ Birgitta Grind Född 1937 Lärare Gillerbacken 28 124 64 Bandhagen Tel. 08-647 43 92 Amnestyerfarenhet Medlem sedan 1969. Gruppsekreterare, distriktsombud. Medlem i sektionens styrelse 1983-1988. Medlem i sektionens valberedning. Medlem i B-utskott och nu i C-utskott. Intresserad av att arbeta med följande områden Arbetar gärna och mycket med hela Amnestys mandat. Bygger sin kandidatur på en lång Amnestyerfarenhet och noggranhet i projektarbete och utvärdering. Föreslagen av valberedningen. ______________________________________________________________________________ Valberedningens förslag till suppleant 1998-1999 Magnus Breidne Född 1952 Tekn. dr. Kastanjevägen 22 175 64 Järfälla Tel. 08-760 70 97 Amnestyerfarenhet Medlem sedan 1975. Gruppmedlem, Argentinasamordnare. Ledamot och ordförande i Amnestyfondens styrelse. Ledamot och ordförande i sektionens styrelse. Yrkeserfarenheter av relevans för kandidaturen VD för Institutet för optisk forskning, egen företagare. Föreslagen av valberedningen. 4. Revisorer Valberedningens förslag till ordinarie revisor 1998-1999 Birgitta Johansson, Öhrlings Coopers & Lybrand AB, 113 97 Stockholm, 08-690 30 00 Valberedningens förslag till revisorssuppleant 1998-1999 Pål Wingren, Öhrlings Coopers & Lybrand AB, 113 97 Stockholm, 08-690 30 00 ______________________________________________________________________________ 5. Distriktsombudens förslag till valberedning Gabi Björsson, Urbergsvägen 10, 187 50 Täby, tel: 08-768 37 60. Christa Hauser, Polgatan 79, 216 11 Malmö, tel: 040-15 91 54 Distriktsombudens förslag till suppleanter Ingrid Nilsson Horvath, Baldersvägen 32, 311 42 Falkenberg, tel: 0346-166 73. Övriga kandidater ej föreslagna av valberedningen Carlos Figueredo* Född 1956 Oktobergatan 11 126 37 Hägersten Tel. 08-19 73 34 Utbildning Industrielektriker/socionom Yrke Eltekniker, egen företagare. Amnestyerfarenhet Medlem sedan 1977. Medlem i samordningsgruppen för södra Latinamerika. Ledamot i Amnestyfonden sedan 1990, vald till 1999. Speciellt intresserad av att arbeta med följande frågor Biståndsfrågor Policyfrågor Utvecklingsfrågor Övriga erfarenheter av relevans Forkningsassistent på Karolinska Insitutet. Uppdrag av biståndskaraktär för ABF. Jag vill/anser att jag kan tillföra sektionsstyrelsen Visioner och idéer istället för organisatoriska frågor. Nominerad till sektionsstyrelsen av grupp 71, 270 och 63. Rose-Marie Asker* Född 1944 Egen företagare Edsbjörke 105 Lappnäs 686 92 SUNNE Tel. 0565-273 15 Utbildning Leg. sjuksköterska, Fil. kand Amnestyerfarenhet Gruppmedlem sedan 1980. Gruppsekreterare i grupp 231, 1980-1988. Samordnare Andinska länderna sedan 1982. Projektansvarig för Candela. Volontär på IS två månader 1987. Ledamot i sektionsstyrelsen 1988-1993. Ledamot i fondstyrelsen 1988-1997, varav fem år som ordförande. Medlem i Section Development Committe (SDC) 1994-1997. Amnestyerfarenhet inom olika områden, utveckling, bistånd, kampanjer, internationella kontakter. Intresserad av att arbeta med följande områden Biståndsfrågor Yrkeserfarenheter av relevans för kandidaturen Biståndsarbete från 1977 och framåt. Annan föreningsverksamhet av relevans Medlem i Latinamerikaföreningen och U-landsförening. Övrigt Studier och U-landsarbete i Latinamerika 1977-1980. Nominerad till sektionens styrelse av grupp 71, 270, 63. ______________________________________________________________________________ Amelie Bendz* se presentationen för Amnestyfonden. Nominerad till sektionens styrelse av grupp 71, 270, 63 och 99. Magnus Breidne* se presentationen för Granskningskommitten. Nominerad till sektionens styrelse av grupp 71, 270, 63. Kandidater märkta med * kandiderar med förbehåll. ______________________________________________________________________________ Per Stadig Advokat Pastor Ödmans väg 85 130 35 Ingarö Tel. 08-570 276 56 Amnestyerfarenhet Medlem i sektionens styrelse 1982-1985. Medlem i Amnestyfondens styrelse 1982-1991, 1992-1993, 1994-1997. Medlem i juristgruppen och grupp 196. Intresserad av att arbeta med följande områden Sprida verksamhetsområdena och effektivisera administrationen. Nominerad till granskningskommittén av Tony Örhling ______________________________________________________________________________ För att ge en överblick över sektions- och fondstyrelserna presenteras här en komplett lista över respektive styrelse så som den skulle komma att se ut om valberedningens förslag antas av årsmötet. Sektionsstyrelsen Ordförande för perioden 1998-2000 Charlotta Nordenberg (omval) Kassör för perioden 1998-1999 Eric Ericsson (fyllnadsval) Ordinarie ledamöter för perioden 1998-2000 Åsa Fahlbeck (nyval) Christian Gräslund (omval) Robert Hårdh (nyval) Ordinarie ledamöter för perioden 1998-1999 Jesper Hansén Hanna Roberts (fyllnadsval) Johanna Strand Suppleanter för perioden 1998-1999 Susann Olsson (nyval) vakant Amnestyfondens styrelse Ordinarie ledamöter för perioden 1998-2000 Amelie Bendz (omval) Sia Spiliopoulou-Åkermark (nyval) Ordinarie ledamöter för perioden 1998-1999 Carlos Figueredo Per Wiktorsson Suppleanter för perioden 1998-1999 Erik Mårtensson (nyval) Henry Segerström (omval) Granskningskommittén Ordinarie ledamöter för perioden 1998-1999 Tony Öhrling (omval) Anne Cathrine Svenning (nyval) Birgitta Grind (nyval) Suppleant för perioden 1998-1999 Magnus Breidne (nyval)
|
