Verksamhetsberättelser 1996 för specialgrupperna* inom svenska sektionen av Amnesty International


Målen i sektionens Handlingsplan 1996-2000

Mål 1. Vi ska arbeta för att göra varje människa i Sverige medveten om vad
mänskliga rättigheter innebär
Hos barn och ungdomar finns ofta en stark känsla för rätt och fel. Det är önskvärt
att barn tidigt fostras i demokratins spelregler och lär sig respektera varandra.
Idag finns tendenser till främlingsfientlighet och rasism. Därför är det viktigt
att Amnesty verkar för förståelse och engagemang för mänskliga rättigheter.
Alla människor i Sverige ska beredas möjlighet att delta i arbetet mot förtryck.

Distrikten, samordningsgrupperna och specialgrupperna ska
* samarbeta med andra organisationer enligt de riktlinjer som
antagits av årsmötet
* föra ut kunskap om mänskliga rättigheter


Mål 2. Vi ska värva och aktivera fler medlemmar och bidragsgivare i Amnesty
Fler medlemmar betyder inte automatiskt fler aktiva grupper. I takt med
organisationens strävan efter medlemsinflytande och decentralisering ökar
behovet av aktiva medlemmar. Vi måste vara öppna för nya idéer och
arbetssätt. Vi måste hitta andra vägar för människor att aktivera sig
annat än i traditionella arbetsgrupper. Det är engagemang och aktivitet
som räknas.

Samordningsgrupperna och specialgrupperna ska
* i samarbete med distrikten söka nya medlemmar till sina grupper
* knyta personer med områdeskunskap till sin grupp


Mål 3. Vi ska utveckla kontakterna med massmedia och andra opinionsbildare
Genom att synas i media för vi ut vårt budskap och lyfter fram
människorättsfrågorna. Utökade kontakter med opinionsbildare, som t ex
politiker och kulturpersonligheter, ger oss möjligheter att sprida
Amnestys budskap till en större publik.

Grupperna, distrikten, samordningsgrupperna och specialgrupperna ska
* höja kvaliteten på det material som produceras för media
* aktivt delta i opinionsbildningen


Mål 4. Vi ska utveckla och effektivisera vårt kampanjarbete
För att bli effektivare i vårt arbete ska vi utnyttja den kompetens som
finns inom sektionen. Framgångsrikt Amnestyarbete kräver både blixtsnabbt
agerande och uthållighet över årtionden. Ett brett och varierat utbud av
arbetsmetoder ger fler människor möjlighet att delta i kampanjarbetet.

Samordningsgrupper och specialgrupper ska
* samarbeta mer med andra delar av sektionen
* delta i distriktens möten om särskilda kampanjer
* stärka gruppens nätverk av specialister


Mål 5. Vi ska utbilda oss så att vi gör ett ännu bättre arbete
Förtrycket tar sig ständigt nya former och ställer Amnesty inför nya
utmaningar. Kontinuerlig utbildning och fortbildning är därför nödvändiga
särskilt inom kommunikationsområdet. Amnestys viktigaste tillgång är
kunniga och aktiva medlemmar. I all relevant utbildning inom sektionen bör
information om biståndsmandatet och Amnestyfondens arbete ingå. Kunskap
skapar också entusiasm och delaktighet.

Samordningsgrupper och specialgrupper ska
* förmedla kunskap till sina grupper
* se till att fortbilda sig i sina respektive områden och
i Amnestys arbetssätt
* anordna seminarier för sina grupper


Mål 6. Vi ska utveckla vår planering och uppföljning av Amnestyarbetet
Vi måste lära oss av erfarenheter när vi sätter upp nya mål och planerar
vår verksamhet. När vi gör detta ska vi särskilt ta vara på positiva
erfarenheter av att värva och behålla medlemmar.

Distrikten, samordningsgrupperna och specialgrupperna ska
* fortlöpande utbyta erfarenheter av gruppernas arbete
* göra en årlig plan för verksamheten, varje år följa upp den och regelbundet utvärdera
resultatet
* samla in och sammanställa gruppernas verksamhetsrapporter och
fallrapporter


Mål 7. Vi ska engagera oss i organisationen och i Amnestys arbetssätt
Medlemmarnas engagemang är livsviktigt för Amnesty. Biståndsarbetet ska
integreras så att det blir en naturlig del av svenska sektionens arbete på
alla nivåer inom organisationen. Demokrati, delaktighet och medbestämmande
är honnörsord. Det är väsentligt att alla bereds möjlighet att delta i de
diskussioner som förs och att klimatet är sådant att det uppmuntrar till
en levande och dynamisk organisation.

Distrikten, samordningsgrupperna och specialgrupperna ska
* ta del i diskussioner om aktuella frågor
* engagera sig i nomineringen av personer till förtroendeuppdrag
* utveckla sin struktur och engagera fler aktiva på distriktsnivå


8.Vi ska utveckla vårt samarbete med Amnesty i andra länder
Den svenska sektionen är en av de största och äldsta i Amnestyrörelsen.
Flera nya sektioner ger oss en unik chans till samarbete och utbyte av
erfarenheter.

Distrikten, samordningsgrupperna och specialgrupperna ska
* verka för internationellt utbyte med kolleger i andra
Amnestysektioner
* beredas möjlighet att delta i internationellt anordnade seminarier



Aktionsgruppen mot dödsstraffet / AMD
Aktionsgruppen mot dödsstraffet (AMD) har under verksamhetsåret 1996 skickat informations- och aktionsmaterial till vårt nätverk. Det har bestått av ca 100 medlemmar, som under året fått ta emot 109 blixtaktioner med 145 uppföljningar. Även Death Penalty News och intressanta artiklar har distribuerats. Medlemmarna har även medverkat i IS-producerade aktioner mot dödsstraffet i Kina, Pakistan och USA, liksom i en världsomfattande aktion för att förmå länder som tagit de första stegen mot ett avskaffande av dödsstraffet att stryka det ur sin lagstiftning.

Intresset för dödsstraffet är stort hos studerande, på alla nivåer, liksom hos allmänheten. Ett stort antal "paket" bestående av föredrag, kriminalstatistik och tidningsartiklar har sänts ut. Huvuddelen av dessa har distribuerats av sekretariatets personal.

Två distriktsmöten har besökts och föredrag om dödsstraffet har hållits för skolklasser.

AMD har under året haft nära kontakt med antidödsstraffsgrupper i USA, som arbetar för att förhindra att antalet brott för vilka man kan få dödsstraff och avrättas ökar ytterligare. Vi får kontinuerlig information om utvecklingen i landet, vilket gör oss ständigt uppdaterade över utvecklingen.

Tre frivilliga AMD-medarbetare har regelbundet träffats en kväll i veckan. Det aktiva brevskrivandet har som alltid skötts av våra AMD-medlemmar i vårt nätverk.

Anders Mårtenson
Koordinator



Arbetsgruppen för tortyrfrågor/AFT
Arbetsgruppen för tortyrfrågor/AFT har under året haft regelbundna sammanträden.
AFT har varit bollplank för Anki Wetterhall på sekretariatet inför den internationella tortyrkonferensen och har även deltagit i vissa förberedelsemöten. Två medlemmar
var delegater vid konferensen. En medlem har ingått i ett team som har föreläst vid
särskilda temadagar för med stud i Stockholm. AFT har deltagit i nätverksmöten
tillsammans med personer från olika centra för behandling av tortyr- och traumaskadade
flyktingar. Externa föredrag har hållits.

Lena Rösell Paul Movschenson Brita Grundin (ordf)



Barngruppen
1996 har varit ett år då vi i den relativt nya Barngruppen har provat oss fram till hur vi ska organisera oss och hur vi ska lägga upp vårt arbete.

Gamla medlemmar har slutat och nya har tillkommit. Vi är nu 17 stycken i Barngruppen och vi har ett nätverk på ca 130-140 personer. Varannan månad gör vi ett utskick till nätverket med 2-3 fall.

Vi träffas en gång i månaden och har haft 8 möten (uppehåll under sommaren). Vi har haft två Sverigemöten för att få möjlighet att träffa de som bor ute i landet. Under ett av de mötena hade vi mandatträning samt utbildning i information.

Vi har fått tillgång till data på sekretariatet. Janne har introducerat oss.

Åsa Karlsson har slutat som ordförande. Nuvarande ordförande är Eva Sieversson och vice ordförande är Sara Borgia.

Övriga möten:
* Åsa har varit på Internationellt barnmöte på Irland i februari.
* Eva var på ett möte med Dr Zhang Shugun, ordnat av sekretariatet.
* Maria var på en internationell FN-konferens om barnkonventionen.
* Lisa, Sara, Cecilia och Eva var på samordningsseminariet på Foresta konferenscenter, Lidingö.
* Under ett av våra möten bjöd vi in Chen Maiping från Institutionen för orientaliska språk vid Stockholms Universitet.

Eva Sievertsson



Den fackliga gruppen
Den fackliga gruppen har i praktiken bestått av en anställd och en frivillig samt i viss mån en adjungerad medlem från Svenska Metallindustriarbetareförbundet. Under hösten 1995 och våren 1996 har en ny strategi diskuterats fram och börjat fungera. Strategin bygger på ett utvecklat samarbete på ett mer personligt plan inom Amnesty och med fackliga organisationer. En nödvändig start blev mötena med LO:s Bertil Jonsson och Ragne Beiming (int sekr) samt med TCO:s Inger Olsson och Else Kjöller (int sekr) under årets första månader. Mötena utmynnade i att Amnesty och de fackliga centralorganisationerna konstaterade att vi är överens om
- bilden av utvecklingen i världen med ökande förföljelse av fackligt aktiva
- behovet av ett mer utvecklat samarbete mellan organisationerna
- att samarbetet främst skall bygga på personliga kontakter, s k "eldsjälar"
- att hitta modeller och metoder för detta utvecklade nätverkssamarbete

Det utvecklade arbetet enligt den nya nätverksstrategin har börjat fungera. Antalet agerande i det fackliga nätverket har ökat med mer än 200 %.

1996 års fackliga majkampanj tog upp tre länder: Guatemala, Kina och Sydkorea. Materialet har sådan form att brevförslagen kan kopieras direkt på de fackliga organisationernas brevpapper.
LO, TCO och Amnesty har under hösten 1996 haft gemensamma presskonferenser i Örebro och Sundsvall där FFI-katalogen med Amnestys aktionsmaterial presenterades. De följdes upp med kvällsseminarier som gav nya namn till nätverket. Den fackliga gruppen har även deltagit i ett antal fackliga möten och konferenser och även då samlat eldsjälar, exempelvis vid ett möte med en ST-fackklubb om förföljelse av fackligt aktiva i Guatemala där den fackliga gruppen och Guatemalasamordnaren samverkade.

Bertil Ottosson



Policygruppen
"Policygruppen har under 1996 haft 9 aktiva och 4 tillfälligt inaktiva medlemmar. Gruppen har mötts tre gånger i Stockholm. Verksamheten under 1996 har uppfyllt tre av Handlingsplanens huvudmål:

Mål 5: Utbildning
Medlemmar ur Policygruppen har arrangerat policyseminarier vid 7 tillfällen i Göteborg, Stockholm, Halmstad, Varberg, Umeå och Strömstad. Tre medlemmar deltog också i sektionens åtagandeutbildning på Gripsholms folkhögskola.

Arbetet med uppdateringen av Policykatalogen slutfördes till sommaren, och mer än hälften av avsnitten hade då reviderats eller nyskrivits. De nya delarna skickades ut till alla kända innehavare av Policykatalogen

Mål 7: Organisation och arbetssätt
Under året framställdes 4 nummer av AmnestyDebatt. Tidningen går dels ut med grupputskicken, dels till cirka 200 Amnestyprenumeranter. Tre av gruppmedlemmarna är knutna till A-utskottet och har deltagit i dess möten i Stockholm.

Mål 8: Utveckling av internationellt samarbete
Policykatalogen har översatts till engelska under titeln Policy File. Flera av medlemmarna har stått som correspondents för den internationella Standing Committee on the Mandate."

Christian Gräslund



Verksamhetsberättelse december 1995-november 1996 för Styrelsen för Hälso-och sjukvårdsgruppen-Medical group

Allmänt
Styrelsen har deltagit i möten och kampanjer anordnade av Svenska sektionen av Amnesty International samt i en internationell kampanj för alla medical groups i 30-tal länder, IAHP, International Actions by Health Professionals. Vi har haft många amnestykontakter utanför vår egen grupp och välkomnar ökat samarbete såväl med Styrelsen för svenska sektionen som med övriga specialgrupper. Såsom tidigare arbetar vi för att få deltaga mer i undervisningen av hälso-och sjukvårdspersonal om mänskliga rättigheter, tortyr m.m. och håller på att taga fram förbättrat material för utbildning och undervisning. Vi har aktivt satsat på medlemsvärvning. Vi har erbjudits utökad service från sekretariatet med bl.a. medlemsutskick, framtagande av material för information och utställning. Vi ser fram emot att bättre än hitintills kunna utnyttja ny informationsteknik.

Styrelsen har under året bestått av:

Inger Sjöberg ordförande
Margareta Leijon vice ordförande
Erik Norberg sekreterare
Göran Fall vice sekreterare
Lars Erik Larsson kassör
Birgit Feychting koordinator
Åke Björn
Binnie Kristal-Andersson
Helena Hamrin
Agneta Nordberg

Adjungerade har varit Brita Grundin och Sten W Jakobsson.

Revisorer har varit Gunnar Hambert, Michaeli, Mats Palmér, Åke Svahn ( suppl ).

Valberedningen har bestått av Paul Movschenson , Sten W Jakobsson och Gunnel Alfvén-Palmstierna.

Sammanträden
Förutom det konstituerande sammanträdet i samband med årsmötet har styrelsen under 1996 haft 7 protokollförda sammanträden.

Medlemmar
HSV-gruppen hade i nov 1996 237 betalande medlemmar, vilket är en ökning med 29 personer sedan föregående år.
Medlemsavgiften har varit oförändrad 340 kr, för pensionärer 270 kr och för studerande 150 kr. Avgiften har inkluderat medlemskap i Svenska Amnesty.
Aktiv medlemsvärvning har gjorts i Dagens Medicin och i Tidskrift för Yngre Läkare.

Information och utbildning
Informationsbrev till medlemmarna har utsänts efter årsmötet samt 2 ggr under hösten.
HSV-gruppen presenterar på Läkarstämman en utställning under titeln Kan doktorn komma... om bl.a. läkares medverkan i kränkning av mänskliga rättigheter.
I samband med årsmötet hålls ett föredrag Bosnier hjälper bosnier - ett hälsoprojekt, där hälso-och sjukvårdspersonal från Bosnien hjälper sina landsmän.
I Läkartidningen och i Tidskrift för Yngre Läkare har varit infört information om Ma Thida, fängslad läkare i Burma.
Flera av styrelsens medlemmar har medverkat i utbildning av medicine kandidater i Uppsala, Stockholm och Linköping i bl.a. mänskliga rättigheter, tortyr, posttraumatiskt stresssyndrom.

Brevaktioner
Sista året har Medical office i London försett oss med ytterst fåtal brev, som varit inriktade på enskilda fall, utan man har fokuserat uppmärksamheten på övergrepp i olika länder med speciella tema.
I maj inleddes IAHP, International Actions by Health Professionals, i samband med WHO-möte i Genéve.
Skyldigheten för hälso-och sjukvårdspersonal att dokumentera och rapportera övergrepp mot mänskliga rättigheter betonas. Betydelsen av att det inte finns tysta vittnen betonas.
Vi har deltagit i Israelkampanjen, som riktar sig mot israeliska fängelseläkare, som underlåter att rapportera övergrepp mot palestinska fångar. Vidare har vi deltagit i Turkietkampanjen, som tog upp problemet med underlåtandet att ge medicinsk vård till fångar. I Kinakampanjen har vi deltagit med individuellt vädjandebrev angående Wei Jingsheng.
Medical office i London ( med 2 anställda ) har tagit fram och till sina medical groups i 30 -tal länder sänt följande viktiga dokument:

Health Workers-their role in the defence of Human Rights and in the prevention of Human Rights violations .
Prescriptions for change: Health professionals and the exposure of human rights violations-46-sidig rapport.
Declaration on the role of health professionals in the exposure of torture and ill-treatment.
Principles for the medical investigation of torture and other cruel, inhuman or degrading treatment.

Brevgrupperna i Uppsala och Halmstad har detta år ej kunnat nyttjas för individuella brev utan har deltagit i brevskrivandet på samma sätt som det övriga nätverket.
Urgent actions skrivs av enskilda medlemmar , som har denna speciella service efter eget önskemål.
Kortkampanjen har alla styrelsemedlemmar deltagit i .

Övriga aktioner och kampanjer
Vi har deltagit i Sveriges kvinnliga läkares förenings möte om mänskliga rättigheter, då vi bl. presenterade HSV-gruppen och fick många namnunderskrifter på vädjandebrev angående övergrepp mot mänskliga rättigheter i Burma och Kina.
Ordförande deltog i uppföljningsseminarium efter Internationella tortyrkonferensen på Foresta i Stockholm under titeln Combatting Torture- Challenges and Possibilities.
2 andra styrelsemedlemmar deltog i temadag i Uppsala angående Psychiatry during war in Sarajevo .

Kontakter inom Amnesty
Styrelsen har sammanträffat med Jim Welsh från Medical Office i London vid hans Sverigebesök i samband med Internationella tortyrkonferensen.
Vi har haft brevkontakt med. Danska Medical Group
Representant för specialgrupperna inom Svenska Amnesty har varit Elisabeth Löfgren, som efter sommaren efterträtts av Ingrid Falk.
Önskemål om ökat samarbete med styrelsen för svenska sektionen av Amnesty har uttalats . Vidare önskas utvidgat samarbete med övriga specialgrupper inom Amnesty.
Brev från styrelsen angående våra ev. möjligheter att deltaga i bedömning av asylärenden har besvarats.
Kassören har presenterat HSV-gruppens arbete för Amnestyfondens styrelse. Hjälp med bedömning av medicinska frågor, som rört fall för Amnestyfonden, har givits i ett par fall.
Styrelsemedlemmar har deltagit i följande seminarier, som anordnats av Amnesty:
Konferens för specialgrupper och samordnare och Konferens om Amnesty och EU.

Kontakter med andra organisationer
Medical group i Danmark har uppvaktat oss med vädjan att även vi skall verka för att dokumentet, som World Medical Association utarbetat angående Transplantation och nyttjande av organ från avrättade fångar skall skärpas.
Brev har tillsänts Anders Milton, ordförande i World Medical Association, med innebörden att doktorer inte bara skall avstå att deltaga i organtransplantation från avrättade fångar utan att hela förfarandet som sådant skall aktivt fördömas.
Anders Milton har också uppvaktats angående Internationell Actions by Health Professionals angående Israelkampanjen och har lovat att tillskriva Israeliska Läkarsällskapet angående tortyr i israeliska fängelser av palestinier.
Etiska delegationen i Läkaresällskapet med Lars Jakobsson som ordförande har tillskrivits angående önskemål om förbättring av utbildning av läkarstuderande i mänskliga rättigheter.
När Jim Welsh från Medical office i London i samband med den internationella tortyrkonferensen ( som hölls i okt. på Foresta) besökte Sverige anordnades informella kontakter med representanter från Läkare utan gränser, Föreningen för Hälsa och mänskliga rättigheter, Centrum för tortyrskadade och Röda Korsets centrum för tortyrskadade.

Uppsala och Stockholm den 27 nov. 1996

Inger Sjöberg, ordförande Birgit Feychting, koordinator



Juristgruppen
Under 1996 har verksamheten bedrivits i form av möten, varav merparten utgjort telefonsammanträden med undantag för mötet på Foresta den 20 oktober 1996. Telefonsammanträden har varit den bästa och prisskonsammaste mötesformen beaktande Juristgruppens geografiska spridning.

Marina Lidforss-Thunberg ordf. för Amnestys Juristgrupp och representant för Juristgruppen i Stockholm, Petra Larsson, ordf. för Lunds Juristgrupp och Anna-Karin Hellgren, ordf. för Uppsalas Juristgrupp har sammanträtt regelbundet ca. var 6:e vecka, sommaruppehållet borträknat. Mötesdatum har varit enligt följande: 23 april, 7 juni, 12 sep., 20 okt., 3 dec.1996 samt 19 jan. 1997. Vid mötet på Foresta 20 okt.deltog flera styrelsemedlemmar från varje grupp.

Av protokollen från dessa möten, (bifogade) framgår att budget, verksamhet och medlemmar varit stående punkter för genomgång vid dessa möten.

Ordförande Marina Lidforss-Thunberg har skrivit en kolumn till Nyhetsbrevet som utkommit två gånger, övriga och grupperna har bidragit till det som utgjort innehållet i Nyhetsbreven.

Broschyren för Amnesty Juristgrupp har gjorts klarare och mer lättöverskådlig samt nytryckts i detta skick.

Genomgång och rensning av Juristgruppens medlemsregistret är under pågående samt en ambition att via särformulering ta vara på de passiva medlemmarnas potential.

Efter utskick och separat förfrågan om ekonomiskt bidrag till Juristgruppens verksamhet inkom ett oväntat och generöst bidrag under hösten.

De gemensamma mötena har givit en god förutsättning för kontinuitet och överblick av Amnestys Juristgrupps totala verksamhet i Sverige. Frågor har kunnat diskuteras och avhandlas med en insyn och reflektion från samtliga grupper vilket är och har varit nödvändigt för en smidig funktion av Amnesty Juristgrupp.

Vid pennan

Marina Lidforss-Thunberg ordf.


Juristgruppen Uppsala
Under vårterminen anordnade Uppsalagruppen ett Burmaseminarium på Värmlands Nation. Talare var Amnestys
Burmasamordnare Jan- Erik Lundeberg samt Aye Chan Naing som flytt från Burma och nu lever i Norge. Intressant och gripande om situationen för mänskliga rättigheter i Burma som verkligen inte är bra. Inför Burmakvällen satt vi på studentbibliotek och universitet och informerade om Amnesty i allmänhet och juristgruppens arbete. Bra sätt väva medlemmar och få folk att komma på efterföljande evenemang.

Gruppen arbetade med Sydkoreakampanjen- brevskrivning till uppsatta personer i Sydkorea.

En gruppmedlem deltog i ett av sekretariatet ordnat EU-seminaium i Nynäshamn. Flera medlemmar deltog i ett seminarium om internationell rätt på UD.

Under sommaren och hösten arbetade vissa gruppmedlemmar med omfattande brevskrivning angående International Court of Justice. Brev skickades till uppsatta personer i en mängd länder.

Höstterminen - 96:
Under juristernas inskivningsdagar fanns gruppen på Juridicum för att informera om Juristgruppen och värva nya
medlemmar.
Under hösten har gruppen främst varit sysselsatt med arbete på Turkietkampanjen: artikelskrivning i studenttidningar brevskrivning och avslutningsvis en Turkietkväll i december. Talare var Erik Cornell f d ambassadör i Turkiet, Christa Nyblom jurist på rådgivningsbyrån samt Elisabeth Löfgren från sekretariatet

Två medlemmar deltog i utbildningen i internationella frågor för militärer på militärhögskolan. De var med som representanter för Amnesty som under utbildningen skulle stå för MR-aspekterna vid FN-operationer.

Under Amnestyveckan: artikelskrivning i Uppsala Nya Tidning om International Court of Justice.

Gruppen har även deltagit i möten med övriga grupper i distriktet med anledning av att Uppsaladistriktet skall anordna årsmötet 1997.

Slutligen: arbete med att sätta ihop nästa nyhetsbrev som försenat kommer att skickas ut i början på januari 1997.

Som vanligt: arbete med att försöka finna en lokal att ha möten samt förvara gruppens material i.


Anna Karin Hellgren gruppansvarig och styrelserepresentant.


Juristgruppen Lund
Under året hölls möten var 14:e dag i Amnestys lokal i Lund. Vi har utvecklat ett samarbete med Lundavdelningen och deltar i deras stormöten som äger rum en gång per månad. Vi har skrivit blixtaktioner och två lawyers actions på bl a Sri Lanka och Bulgarien. I ett samarbete med samordnaren för Ryssland och MEK/MSP-gruppen deltog vi i en Ryssland aktion. Medlemmar ur gruppen har deltagit i två seminarier, ett om EU och lobbying, och ett för samordnare och specialgrupper. Våren tillbringades i övrigt mest med att planera, få i gång arbetet och aktivera gruppens medlemmar. Inför hösten kände vi oss redo att dra igång lite mer omfattande aktiviteter.

Under hösten anordnade vi fyra föreläsningar inom temat mänskliga rättigheter.

I september föreläste Jan Hjärpe, professor i islamologi, om Sharia och mänskliga rättigheter. Föreläsningen behandlade områden inom Sharia som strider mot västvärldens syn på begreppet mänskliga rättigheter, och på vilket sätt islamsk lagstiftning framför allt strider mot bl a Europakonventionen om mänskliga rättigheter. Radio JF gjorde med anledning av föreläsningen ett reportage sin sändes senare under hösten.

Nästa föreläsning hölls av Count Petersen, jurist från Sydafrika, om mänskliga rättigheter i just Sydafrika hur situationen var efter Mandelas tillträde till makten osv.

I november föreläste Biju Varghese, indisk advokat, om barnarbete i Indien.

Den sista föreläsningen för hösten behandlade mänskliga rättigheter i Venezuela. Föreläsare var Lucia Polea, advokat i Venezuela som för en tid hade jobbat som administratör på åklagarmyndigheten i samma land. För oss som skickar brev till bland annat åklagare var det mycket intressant att höra synpunkter från "andra sidan

Samtliga föreläsningar hölls på Juridicum Naturligtvis deltog gruppmedlemmar men även intresserade utifrån.

I oktober ägde JiA-mässan, juristernas arbetsmarknadsdagar, rum här i Lund, även detta på Juridicum Juristgruppen deltog med information om verksamheten och färdigskrivna brev till Turkiet, Nigeria och Kina.
Vi i gruppen upplevde det som ett bra tillfälle att ta kontakt med studenter och även yrkesverksamma jurister inom olika områden som själva deltog i mässan.

Det stora arrangemanget i år var ett seminarium om Permanenta Internationella Brottsmålsdomstolen. Två talare deltog, Örjan Landelius från UD och Per-Ole Träskman, professor i straffrätt. Ca 40 åhörare kom och dessa verkade mycket nöjda.


Juristgruppen Stockholm
Under 1996 har Stockholmsgruppen träffats regelbundet för möten ca var tredje vecka. Mötena har omväxlande varit arbetsmöten eller ägnats åt ett speciellt tema, ofta då med en inbjuden gäst.

Temamötena har haft följande ämnen på dagordningen:
-mandatträning
-dödsstraffets tillämpning i USA och i det amerikanska rättsväsendets uppbyggnad
-dödsstraffgruppens arbete
-Islamisk rätt
-Flyktingarbetet inom Amnesty
-Flyktingarbete i praktiken, ur en praktiserande jurists synvinkel

Juristgruppen har deltagit i ett antal Laywers Action och kampanjer som :
-Kinakampanjen
-Laywers Action Bahrain, Guatemala, Syrien

Juristgruppen anordnade också ett seminarium om planerna på en internationell brottsmålsdomstol. Vi började också dra upp riktlinjerna för nästa års seminarium som är tänkt att behandla dödsstraffet i USA.

Dessutom har vi skickat ut två nyhetsblad under året till våra stödjande jurister, ett i maj och ett i januari 1997.



Specialgruppen för MEK/MSP-arbete
Specialgruppens första möte hölls i november 1995. Bakgrunden till att gruppen bildades var dels att MEK/MSP-området givits ökad prioritet vid Amnestys internationella rådsmöte i Ljubljana tidigare under året, dels att samarbete mellan sektionen och Militärhögskolan i Stockholm redan kommit igång.
Under 1996 har gruppen haft tio dokumenterade möten. Fyra-fem medlemmar har arbetat aktivt, och därtill kommer ungefär ett halvt dussin Amnestymedlemmar som uttryckt intresse för att följa gruppens arbete utan att hittills ha varit särskilt aktiva. Vid sex av mötena under 1966 har gruppen haft utomstående gäster, som bjudits in för sina insikter i ekonomiska frågor som berör gruppens arbete: Brian Wood (IS), Stefan de Vylder (nationalekonom), Örjan Sjöberg (Handelshögskolan) och Daniel Eriksson (Kinasamordningen), Sir Geoffrey Chandler (Brittiska sektionens Business Group), Kjell-Olof Feldt (ordförande i Riksbankens styrelse) samt Göran F Ericson (Institutet för Ledarskap).

Gruppens arbete har huvudsakligen drivits längs två linjer:
(i) att höja förståelsen för mänskliga rättigheter i militär utbildning i Sverige - detta har skett huvudsakligen genom mycket tidskrävande medverkan i kurser för svenska och utländska officerare vid Militärhögskolan och försvarets internationella centrum SWEDINT, där den svenska sektionen tillhandahållit ett stort antal Amnestydeltagare också från Danmark, Finland och Norge,
(ii) att närma oss svenska exporterande företag för att diskutera hur hänsyn till mänskliga rättigheter kan integreras i företagens verksamhet - här har det i hög grad varit fråga om att höja gruppens egen kunskapsnivå, och därutöver har gruppen etablerat kontakter med några stora svenska exporterande företag.
Detta arbete har mer än väl fyllt tillgänglig arbetstid. Gruppen har därför inte kunna ta upp andra frågor som ligger inom MEK/MSP-området.

Följande delmål kan tas upp för att relatera gruppens arbete till sektionens handlingsplan:
Att föra ut kunskap om mänskliga rättigheter (1b).
Som framgått av ovanstående är detta vad gruppen främst arbetar med.
Att knyta personer med områdeskunskap till gruppen (2b).
Gruppen innehåller baskunskaper på aktuella områden men söker ytterligare områdeskunskap. Sådan finns naturligtvis bland sektionens medlemmar men är svår att få fatt i.
Att samarbeta mer med andra delar av sektionen (4a).
Utöver sekretariatet är landsamordnarna naturliga samarbetspartners (under året inom Burma-Kina- och Turkietkampanjerna). Gruppen har också haft kontakt med vissa distrikt och specialgrupper.
Att stärka gruppens nätverk av specialister (4c).
Denna är en stående fråga i gruppens arbete, som framgår av ovan- och nedanstående.
Att göra en årlig plan för verksamheten (6b).
Nya mål för gruppens verksamhet är (i) att bidra till att en svensk Military Profession Group växer fram inom den militära världen, och (ii) att i samarbete med företag eller högskola pröva ett projekt kring etiska koder och mänskliga rättigheter, vilket i sin tur kan bidra till att en svensk Business Group växer fram inom affärsvärlden.
Att verka för internationellt utbyte med kolleger i andra Amnestysektioner (8a).
Sådant utbyte är väsentligt, och under året har gruppen, både i ekonomiska och militära frågor, haft utbyte med IS och sektionerna i Danmark, Finland, Holland, Norge och Storbritannien. Om sådant utbyte kan vidmakthållas och utvecklas framöver är i hög grad en budgetfråga.

Lidingö 9 januari 1997
Jan-Erik Lundeberg
sammankallande



Översättargruppen
Ett tiotal översättare var aktiva i gruppen, både yrkesverksamma och andra. Nyrekryteringsarbetet bar frukt: tre nyutexaminerade översättare anslöt sig (Handlingsplanens mål 2).

I februari hölls ett endagarsseminarium där Madeleine Seidlitz föreläste om juridisk terminologi och Anita Klum presenterade en framtidsvision. Vissa sekretariatsanställda deltog (mål 5).

Gruppens huvuduppgift, att översätta Årsrapporten, genomfördes av åtta översättare. Årsrapporten gjordes under året tillgänglig på Internet vilket innebär ett stort och glädjande genombrott för spridningen av Amnestyinformation på god svenska (mål 1 och 3).

"Översättarhandboken" har reviderats och utökats. Den är nu en handbok med namnet ATT ÖVERSÄTTA AMNESTYTEXTER (DOK 50/001/1996) och innehåller råd, regler, engelsk-svensk fackordlista och lista över hjälpmedel. Översättargruppen uppmanar var och en som översätter något dokument från internationella sekretariatet att använda denna handbok, så att den svenska terminologin blir samstämmig. Förbättringen av handboken har varit möjlig främst tack vare oförtrutet arbete av Britt Gunnarsson, som också har granskat provöversättningar (mål 4 och 5).

Gruppmedlemmar står till förfogande med råd och språkgranskning i ett slags jourtjänst åt sekretariatet och sektionens medlemmar. Liksom tidigare har gruppmedlemmar åtagit sig översättningsarbete och språkgranskning för kampanjer och specialgrupper (mål 4).

Gruppmedlemmar har fortsatt att framföra kritik mot att sekretariatet och styrelsen inte förstått att utnyttja den erfarenhet och expertis som gruppen fortlöpande erbjuder genom sin jourtjänst (mål 7). Under 1996 har gruppen med tillfredsställde kunnat notera ett något större intresse från sekretariatets sida, däremot inte från styrelsens.

För Översättargruppen

Inger Johansson



* Följande grupper är specialgrupper: AMD, Barngruppen, Policygruppen, Hälso- och sjukvårdsgruppen, Juristgruppen och Översättargruppen.
Följande grupper har ännu ej fått formell specialgruppsstatus: ATF, den fackliga gruppen, gruppen för MEK/MSP

____________________________________________________________________________________________

Skapat av : Sven Bodin	Index: ORG 50/004/1997	Kategori: Organisation - Årsmöten - Inför
Ändrat: 98-01-05	År: 1997	Status: Medlem

____________________________________________________________________________________________