| ____________________________________________________________________________________________ Förslag till dagordning, motioner, samt styrelsens förslag till handlingsplan 2004-2010 ____________________________________________________________________________________________  FÖRSLAG TILL DAGORDNING MOTIONER STYRELSENS FÖRSLAG TILL HANDLINGSPLAN 2004-2010
Förslag till dagordning till årsmöte/mr-konferens i Stockholm den 14-16 maj 2004 FREDAG 14 MAJ 13.00 - 15.00 FÖRBEREDANDE MÖTEN - Introduktionsmöte - Utrymme för möten för distriktsombud, samordnare, specialgrupper och flyktingombud Förslag till dagordning 15.00 - 15.45 INLEDNING Val av funktionärer 1. Välkomna till Botkyrka 2. Mötet öppnas av sektionens tf ordförande - två ordförande 3. Upprättande av röstlängd - två sekreterare 4. Fastställande av dagordning - två justerare 5. Fråga om mötet utlysts stadgeenligt - rösträknare 6. Fråga om mötet ska vara offentligt - redaktionsutskott 7. Godkännande av arbetsordning - beredningsgrupper 8. Val av funktionärer - påverkanstorg 9. Genomgång av arbetsordningen 15.45 - 18.15 AMNESTYÅRET 2003 10. Styrelsens verksamhetsberättelse och bokslut 11. Generalsekreterarens rapport 12. Granskningskommitténs rapport avseende sektionen 13. Revisorernas berättelse avseende sektionen 14. Frågestund med sektionens styrelse 15. Fråga om ansvarsfrihet för sektionens styrelse 16. Amnestyfondens verksamhetsberättelse och bokslut 17. Granskningskommitténs rapport avseende Amnestyfonden 18. Revisorernas berättelse avseende Amnestyfonden 19. Frågestund med Amnestyfondens styrelse 20. Fråga om ansvarsfrihet för Amnestyfondens styrelse 21. Valberedningens förslag och meddelande om tidpunkt för nomineringsstopp 22. Fråga om inkomna motioner ska behandlas 23. Presentation av förslaget till Handlingsplan, samt av Påverkanstorg 18.15 - 19.15 MIDDAG 19.15 - 21.30 PÅVERKANSTORG - HANDLINGSPLANEN 2004-2010 21.30 - SAMVARO LÖRDAG 15 MAJ 09.30 - 10:15 INLEDNING AV MR-KONFERENSEN 10.30 - 11.45 SEMINARIEPASS 1 12.00 - 13.15 SEMINARIEPASS 2 13.15 - 14.15 LUNCH (extern) 14.30 - 16.00 SEMINARIEPASS 3 16.15 - 16.45 GÄSTTALARE 16.45 - 17.00 AVSLUTNING AV MR-KONFERENSEN 17.00 - 19.30 BEREDNING AV FÖRSLAGET TILL HANDLINGSPLANEN 2004-2010 19.30 - 21.00 MIDDAG (intern) 21.00 - SAMVARO MED UNDERHÅLLNING SÖNDAG 16 MAJ 09.15 - 09.30 FÖRSLAG TILL ÅRSMÖTESUTTALANDE 09.30 - 10.30 PRESENTATION AV KANDIDATER 10.30 - 12.00 BESLUT OM HANDLINGSPLAN 2004-2010 24. Motioner och förslag 12.00 - 13.00 LUNCH 13.00 - 14.15 VAL 25. Val av ordförande för sektionen 26. Val av styrelse för sektionen 27. Val av styrelse för Amnestyfonden 28. Val av auktoriserad revisor för sektionen och Amnestyfonden 29. Val av granskningskommitté 30. Val av valberedning 14.15 - 15.00 AVSLUTNING 31. Antagande av årsmötesuttalande 32. Tid och plats för årsmötet 2005 33. Övriga frågor 34. Mötet avslutas av sektionens ordförande MOTIONER 1. Representativ demokrati Följande är en lätt bearbetning och uppdatering av det förslag som Demokratiutredningen lade fram vid årsmötet i Visby 2001, men som då förkastades av mötets majoritet. Utvecklingen sedan dess gör det angeläget att på nytt väcka förslaget. Bakgrund Sedan starten 1964 har den svenska sektionen av Amnesty International verkat genom direktdemokrati – en medlem en röst. Alla medlemmar i sektionen har också förslags- och yttranderätt vid årsmötet. Direktdemokratin innebär att alla medlemmar har en teoretisk möjlighet att delta i den demokratiska processens högsta instans. I ett direktdemokratiskt system kan också alla komma till tals, formaliseringen minskar och det ger utrymme för en mindre hierarkisk organisation. Men direktdemokratin har också sina brister. Under 90-talet deltog i genomsnitt 360 personer vid varje årsmöte. Det innebar att ungefär en halv procent av sektionens medlemmar – eller knappt tio procent av de aktiva medlemmarna – direkt deltog i sektionens högsta beslutande organ samt vid val av sektionens styrelse. Men vi kan dessutom se att allt färre deltar. Vid årsmötet i Härnösand 2003 fanns endast 151 röstberättigade medlemmar. Vi är då nere i en kvarts procent av medlemskåren och klart under tio procent av de aktiva medlemmarna. Motioner och förslag till årsmötet kan under våren diskuteras både på grupp- och distriktsmöten, men det finns inga reglerade krav på en sådan process. Arbetsgruppen har en central roll i hela Amnestyrörelsen. Enligt internationella riktlinjer bör minst två tredjedelar av sektionens grupper vara representerade vid årsmötet. Detta utgör ett praktiskt problem för en sektion som helt och hållet bygger på direktdemokrati. Det finns ingen anledning för oss att reglera hur många arbetsgrupper som deltar i årsmötet eftersom dessa inte har någon representativ roll i vårt demokratiska system. Direktdemokratins olika sidor Man kan med goda skäl hävda att direktdemokratin är den ideala formen av demokrati, i varje fall för mindre organisationer. Direktdemokratin ger en känsla av delaktighet – var och en har möjlighet att påverka rörelsens utveckling och framtid. Svenska Amnestys struktur och den praktiska verkligheten leder ändå till problem i genomförandet av den direkta demokratin. Risken finns att vi lurar både oss själva och allmänheten att tro att vi har ett bättre system än vi i själva verket har. Några exempel på direktdemokratins brister i svenska Amnesty: - En mycket liten del av medlemmarna deltar, och tendensen är att det blir allt färre - Representationen är slumpmässig och många grupper är inte representerade - Ansvaret för beslutens genomförande och uppföljning blir otydligt - Kontinuiteten brister - Risken för ”kupper” ökar Representativ demokrati Det finns flera fördelar med ett representativt system, framför allt i en organisation som bygger på arbetsgrupper och distrikt. Risken finns naturligtvis att den enskilda medlemmens inflytande minskar, men det behöver inte vara så. Ett väl fungerande representativt system återspeglar hela medlemskåren i varje enskilt beslut. Ett ombudsmannaskap manar också till ansvar och medför att fler involveras i en bättre beredning och förankring av frågor som är aktuella för beslut. Representativiteten ökar möjligheterna till bra kontinuitet och väl informerade beslut samtidigt som aktivitet och mångfald uppmuntras. I svenska Amnesty finns det goda möjligheter att utveckla ett demokratiskt system som kombinerar fördelarna hos den direkta demokratin med dem hos ett representativt system. Vi har redan mycket väl etablerade strukturer för att bygga ett sådant system. Det finns ojämnheter i våra strukturer som kan leda till att vi under en övergångsperiod stöter på en del rent organisatoriska problem. Detta gäller dock alltid vid genomförandet av större förändringar i en organisations struktur. Dessa ojämnheter är redan idag ett problem för organisationen och därför också föremål för översyn genom sektionsstyrelsens försorg. Förslag - Från och med årsmötet 2005 tillämpar svenska sektionen ett demokratiskt system som bygger på ombudsmannaskap. - Varje medlem i sektionen har rätt att delta i årsmötet med förslags- och yttranderätt. - Varje distrikt i sektionen med upp till 5000 medlemmar har rätt att delta i årsmötet med 2 röstberättigade ombud, och därefter ytterligare ett ombud för varje påbörjat 5000-tal medlemmar. - Varje i sektionen permanent och registrerad grupp, arbetsgrupper, ungdomsgrupper, samordningar, specialgrupper, aktionsgrupper osv., har rätt att delta i årsmötet med ett ombud. - Tillfälliga grupper, projektgrupper och nätverk tilldelas inga röster eftersom de i de allra flesta fall består av personer som även är medlemmar i permanenta grupper. - Det åligger varje enskild grupp att tillse att gruppen är registrerad i sektionen. - Grupperna har ett ekonomiskt ansvar att täcka kostnader för sina ombuds deltagande i årsmötet, inklusive resor och logi. Grupper som inte har möjlighet att bära dessa kostnader skall i första hand ges ekonomiskt stöd från distriktet. Om gruppen inte tillhör något distrikt skall kostnaderna bäras av sektionen. - Distrikten har ett ekonomiskt ansvar att täcka kostnader för sina ombuds deltagande i årsmötet, inklusive resor och logi. Årsmötet beslutar - att sektionen från och med årsmötet 2005 inrättar ett demokratiskt system som bygger på representation enligt förslaget ovan; - att ge styrelsen i uppdrag att slutföra arbetet med att se över sektionens strukturer och deras roller i sektionen, distrikt, samordningsgrupper osv., så att alla eventuella ojämnheter eller oklarheter är utredda i god tid innan det nya systemet tas i bruk; - att ge styrelsen i uppdrag att i alla nödvändiga delar justera sektionens stadgar så att de återspeglar beslutet och dess innebörd. - att årsmötet 2005 ges utrymme att fatta beslut om stadgarnas slutgiltiga utformning; - att ge styrelsen i uppdrag att tillse att det nya systemet utvärderas efter årsmötet 2007 och att årsmötet 2009 fattar beslut om huruvida sektionen därefter skall fortsätta att verka genom representativ demokrati. Distrikt Halland Styrelsens yttrande: Den interna demokratin är mycket viktig för att Amnesty på ett effektivt sätt ska kunna arbeta för de mänskliga rättigheterna. Det är av stor vikt att vi kan öppet diskutera hur den demokratiska beslutsordningen kan fungera, och ändringar av hur vi fattar beslut måste föregås av en gedigen debatt, där alla kan sätta sig in i frågorna och delta i diskussionen. Frågan om representativ demokrati togs upp på årsmötet i Visby 2001, som ett av förslagen från Demokratiutredningsgruppen. Upplägget var mycket ambitiöst; genom olika seminarier och andra forum kunde frågan ges det utrymme den förtjänar. Detta var den enskilda fråga som tog upp mest tid på detta årsmöte. Förslaget om att införa representativ demokrati avslogs i slutändan av årsmötet. Många av årets årsmötesdeltagare var säkert inte med i Visby, och har därmed inte kunnat ta till sig den diskussion som fördes då. År 2004 anordnar Aamnesty ett årsmöte som är kombinerat med en konferens för de mänskliga rättigheterna, i enlighet med årsmötesbeslut 60 från årsmötet i Växjö 1998. Konferensen kommer att behandla det mycket viktiga temat Stoppa Våldet Mot Kvinnor, och kommer hålla på nästan hela lördagen. Dessutom ska årsmötet anta en ny handlingsplan, som ska styra hela sektionens verksamhet under de kommande sex åren. För att hinna med båda dessa betydelsefulla aktiviteter så har tidsmarginalerna i dagordningen skurits ned till ett absolut minimum. Det finns helt enkelt inte möjlighet att ge denna mycket viktiga fråga det utrymme den behöver. Årsmötet 2002 beslutade att medlemmarna skulle ”beredas möjlighet att inkomma med motioner i frågor som rör handlingsplanen” (beslut 56). Motionärerna gör inte anspråk på att motionen rör handlingsplanen. Styrelsen yrkar därför att årsmötet inte behandlar motionen, utan ber motionärerna lämna in motionen till det ordinarie årsmötet 2005. 2. Omformulering av lydelse i förslaget till handlingsplan I förslaget till Handlingsplan avslutas det inledande avsnittet (1 Bakgrund) med en lista över utmaningar. Den första punkten lyder: ”De kränkningar vi av tradition arbetar mot förvärras genom jakten på terrorister”. Detta kan illvilligt tolkas som att vi skulle arbeta för terrorister. En något längre förklaring blir naturligtvis mindre slagkraftig men skulle vara svårare att missförstå. - Årsmötet föreslås därför besluta att nämnda punkt får formuleringen: ”De kränkningar vi av tradition arbetar mot förvärras genom lagändringar och undantagslagar som införts med hänvisning till jakten på terrorister”. Distrikt Halland Styrelsens yttrande: Styrelsen tillstyrker motionen och föreslår att den slutliga formuleringen överlämnas till styrelsen som har att ta hänsyn till den diskussion som förs vid årsmötet om handlingsplanen i övrigt. 3. Amnestys framtida omvärldsbevakning Den internationella handlingsplanen är nära kopplad till en rad planerade omläggningar, bl.a. då det gäller prioriteringar. Prioriteringar och tidsbegränsad koncentration på vissa avsnitt av åtagandet (vissa problemområden eller vissa länder) är säkert nödvändiga. De bör dock inte få gå så långt att vi tappar bort viktiga funktioner. En sådan funktion är Amnestys övergripande bedömning av läget för mänskliga rättigheter i världen, eller annorlunda uttryckt: det som brukar redovisas i årsrapporten. Amnestys bedömningar av läget i olika länder har betydelse både i asylärenden och i den politiska debatten. Människor som arbetar med mänskliga rättigheter jämför ofta olika organisationers och myndigheters globala översikter. Amnestys bedömning har här en viktig roll. Det vore därför olyckligt om vi helt släppte bevakningen av icke-prioriterade länder. Det skulle också minska våra möjligheter att tidigt upptäcka när en allvarlig försämring är på väg. Vi vet alla att MR-situationen mycket snabbt kan förvärras i ett land. - Årsmötet föreslås därför uppdra åt styrelsen för den svenska sektionen att verka för ett upprätthållande av en sådan bevakning att Amnestys rapporter fortfarande ger en tillförlitlig översikt av läget för mänskliga rättigheter i hela världen. Distrikt Halland Styrelsens yttrande: Styrelsen delar motionärernas oro att Amnestys omvärldsbevakning i fortsättningen inte kommer sträva efter en global täckning. Vi vill verka inom den internationella rörelsen för att Amnesty upprätthåller en bevakning som innebär att vår information ger en tillförlitlig översikt av läget för de mänskliga rättigheterna i hela världen. Årsmötet 2002 beslutade att medlemmarna skulle "beredas möjlighet att inkomma med motioner i frågor som rör handlingsplanen" (beslut 56). Motionärerna gör inte anspråk på att motionen rör handlingsplanen. Styrelsen yrkar därför att motionen inte skall behandlas av årsmötet. 4. Amnestys framtida kampanjearbete Två saker har genom åren markerat Amnestys särart: de många aktivister som arbetar i lokala grupper och dessa gruppers inriktning på ett arbete för enskilda drabbade. De som varit med under några decennier kan vittna om vilken betydelse gruppens ansvar för enskilda fall har haft för gruppens sammanhållning och för Amnestys framgångar i opinionen. Det finns starka skäl att söka bevara Amnestys särart både då det gäller gruppernas dominerande roll och inriktningen på enskilda individer. Mycket talar för att det långsiktiga arbetet för individuella fall, som hittills vanligen gällt samvetsfångar och administrativt fängslade, borde kunna utvidgas också till arbetet mot dödsstraff och tortyr. Under rubriken "Metoder" i den svenska handlingsplanen anges nu att medlemskåren främst ska bedriva kampanjarbete. Som delar inom samlingsbegreppet kampanjarbete nämns aktionsfall som den tredje punkten av sex. Detta synes innebära att arbetet för enskilda fall får en ännu mera undanskjuten roll än vad som blivit följden av utvecklingen under 90-talet. Det kommer knappast att underlätta arbetet för att öka aktivismen. Årsmötet föreslås därför besluta att till de sex punkterna under Metoder tillfogas en sjunde punkt: – verka för att om möjligt varje lokal grupp arbetar för minst ett individuellt fall, med ett personligt ansvar och i ett mera långsiktigt åtagande. Distrikt Halland Styrelsens yttrande: Styrelsen ställer sig i princip positiv till motionen men anser att det är upp till den enskilda gruppen att avgöra vad den vill arbeta med och föreslår därför att punkten får följande lydelse: ”verka för att varje lokal grupp ges möjlighet att arbeta för minst ett individuellt fall, med ett personligt ansvar och i ett mera långsiktigt åtagande.” 5. Ändring av formulering i handlingsplanen Bakgrund Texten i avsnittet "Bakgrund" innehåller politiskt laddade uttalanden som kan feltolkas och som riskerar att skada förtroendet för Amnesty International. De bör därför ändras eller tas bort. Förslaget till handlingsplan beskriver vår verksamhet under de kommande sex åren. Det är ett viktigt dokument och de viktigaste delarna kommer givetvis under rubriken "Detta ska vi göra.". Men många kan uppfatta avsnittet "Bakgrund" som en sammanfattning av vad som står i resten av dokumentet. Därför är det viktigt att den texten är något som Amnesty kan stå för. Motivering Inledningen till Amnestys handlingsplan (under rubriken ”Bakgrund”) är i sin nuvarande form språkligt otydlig och riskerar att ge associationer som är olyckliga och felaktiga. Det finns sådant som kan tolkas som politiska åsikter och att Amnesty placerar in sig på en vänster/höger-skala. Det finns till exempel en mening där man lätt får intrycket att det är lika allvarligt att ”marknadskrafter tar över” som att det ”förekommer kränkningar av mänskliga rättigheter i stor skala”. Den typen av intryck och associationer är mycket farliga för Amnestys rykte som en opartisk organisation. Meningen ”Globaliseringen innebär att en maktförskjutning sker från nationella regeringar till multinationella företag och internationella institutioner.” är motiverad i en handlingsplan för en organisation som sysslar med t ex handelsfrågor. ”Globalisering” och ”multinationella företag” är begrepp som ingår i en mycket infekterad debatt, där Amnesty inte tar ställning. Vi riskerar att utsätta vår image, den viktigaste tillgång vi har, för stor skada om vi associeras med grupper som är snävt aktiva inom områden långt utanför Amnestys traditionella arbete. Det räcker inte att vi själva vet skillnaden mellan Attac, Greenpeace och Amnesty. Andra som kanske inte är lika välinformerade, måste också veta det. Likaså är meningen ”De kränkningar vi av tradition arbetar emot förvärras av jakten på terrorister”, egendomligt formulerad. I stycket ovanför finns redan en bättre skriven variant. Grupp 192 föreslår årsmötet besluta - att ord och uttryck, som kan uppfattas så att Amnesty tar ställning i politiskt kontroversiella frågor, tas bort eller ändras så att texten klart visar Amnestys hållning. Grupp 192, Stockholm Styrelsens yttrande: Syrelsen tillstyrker motionen i princip. Därvid föreslår styrelsen att den slutliga formuleringen överlämnas till styrelsen som har att ta hänsyn till den diskussion som förs vid årsmötet om handlingsplanen i övrigt. 6. Uttrycket ”hävda rätten till fysisk och psykisk integritet” Vi har en motion rörande punkt 2.1 i handlingsplanen: 'Hävda rätten till fysisk och psykisk integritet' Vi vill föreslå styrelsen att hitta ett bättre uttryck för arbetet under denna punkt. Arbetet under denna punkt är för många medlemmar och för utomstående fortfarande kärnan i Amnestys arbete och kräver en starkare rubrik eller benämning för att behålla vårt stöd och trovärdighet på alla punkter. Nu går associationerna snarast till att slippa stå för nära folk på bussen istället för till det betydligt allvarligare arbetet för frisläppande av samvetsfångar, arbetet mot dödsstraff, tortyr och psykisk och fysisk misshandel. Vi förstår att man vill ligga nära det engelska 'integrity' men det har inte riktigt samma konnotationer i det svenska språket och därför borde vi använda ett eget och starkare uttryck. Detta kan bli längre, inte totalt täckande och lite klumpigare eller möjligtvis uppdelat på två områden/uttryck men hellre det om det blir tydligare och får den tyngd som krävs. Vi är ju beroende av allmänhetens stöd, både moraliskt och ekonomiskt och måste vinnlägga oss om att framstå som seriösa, konsekventa och tydliga. Grupp 305, Stockholm Styrelsens yttrande: Styrelsen instämmer i att formuleringen "rätten till fysisk och psykisk integritet" inte är helt tydlig och välkomnar en diskussion på årsmötet som kan leda till en bättre formulering. "Rätten till fysisk och psykisk integritet" är dock den formulering som Amnesty använder i andra sammanhang, till exempel i stadgarna och i vårt åtagande. När Amnesty började använda begrepp som "försvinnanden" och "samvetsfångar" var inte heller dessa begrepp kända för allmänheten. De har blivit kända just genom Amnestys arbete. Styrelsen avstyrker motionen. Styrelsens förslag till handlingsplan för svenska sektionen 2004 - 2010 Amnesty Internationals vision är en värld där varje människa åtnjuter alla de mänskliga rättigheter som ingår i Allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna och andra internationella normer och lagar för mänskliga rättigheter. I sin strävan att uppnå denna vision åtar sig Amnesty International att, inom ramen för sitt arbete att främja alla mänskliga rättigheter, utreda och agera med tyngdpunkt på att förhindra och sätta stopp för allvarliga kränkningar av rätten till fysisk och psykisk integritet, åsikts- och yttrandefrihet och av rätten att inte bli diskriminerad. Svenska sektionen av Amnesty International ingår i ett globalt samfund av människorättsförsvarare som arbetar enligt principerna internationell solidaritet, effektivt agerande för drabbade individer, global täckning, de mänskliga rättigheternas allmängiltighet och odelbarhet, opartiskhet och oberoende samt demokrati och ömsesidig respekt. Vårt arbete ska präglas av genusmedvetenhet samt ett mångfalds- och jämställdhetsperspektiv. Vi ska alltid öppet redovisa vår verksamhet och vår ekonomi inför medlemmar och allmänheten. Under åren 2004 - 2010 ska vi - Hävda rätten till fysisk och psykisk integritet - Slå vakt om kvinnors rättigheter - Skydda flyktingars rättigheter - Kräva rättvisa och bekämpa straffrihet - Öka aktivismen - Skapa en dynamisk organisation - Växa 1 Bakgrund Det internationella rådsmötet 2003, som ägde rum i den lilla mexikanska staden Cocoyoc, antog en strategisk långsiktsplan för åren 2004 - 2010. Denna plan beskriver allt som hela Amnestyrörelsen ska göra. Som förberedelse till den internationella långsiktsplanen såg sig Amnesty omkring i världen med hjälp av egna och utomstående experter. De tendenser man kunde urskilja kan sammanfattas på följande sätt: På många håll försvagas staterna och marknadskrafterna tar över; trots att många diktaturer fallit förekommer kränkningar av mänskliga rättigheter i stor skala, till exempel vid väpnade konflikter. Icke-statliga aktörer växer sig starkare. I jakten på terrorister har många stater inskränkt skyddet för de mänskliga rättigheterna. Globaliseringen innebär att en maktförskjutning sker från nationella regeringar till multinationella företag och internationella institutioner. Samtidigt ökar de sociala problemen. Detta speglas av en internationell debatt om hur handelsöverenskommelser påverkar rika och fattiga länder. En mängd samhällsrörelser baserade på identitet har uppstått, och de globaliseras genom olika nätverk. Stora folkrörelser leder till ökad urbanisering och förändringar i kulturella normer, speciellt vad avser familjens ställning. Detta förväntas leda till att kvinnor deltar mer i det offentliga livet. Allt detta leder till utmaningar för Amnesty; vi behövs mer än någonsin! - De kränkningar vi av tradition arbetar mot förvärras genom jakten på terrorister - Det krävs skydd för befolkningar vid väpnade konflikter och försvagade stater - Företag måste fås att ta ansvar för sina handlingar som påverkar de mänskliga rättigheterna - Rasism och diskriminering måste bekämpas - Människor utan fast uppehållsort måste skyddas - Kvinnors rättigheter måste stärkas - Vi måste bygga strategiska allianser för att få ökad styrka 1.1 Den internationella långsiktsplanen Den plan som antogs vid det internationella rådsmötet 2003 gäller under sex år, 2004-2010. Planen behandlar översiktligt Amnestys åtagande och mål, våra arbetsmetoder och vår organisation. Följande sju teman sattes upp för vårt arbete: 1. Bygga upp ömsesidig respekt och bekämpa diskriminering 2. Kräva rättvisa och bekämpa straffrihet 3. Hävda alla människors rätt till fysisk och psykisk integritet 4. Försvara mänskliga rättigheter vid väpnade konflikter 5. Främja och skydda rättigheterna för dem som fördrivits från sina hem 6. Slå vakt om kvinnors och flickors rättigheter 7. Främja ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter Förutom ovannämnda sju teman för vårt arbete för mänskliga rättigheter innehåller den internationella långsiktsplanen också ett antal mål för hur Amnesty International ska utvecklas som organisation. De är: 8. Garantera hög kvalitet vid utredningar 9. Agera effektivt 10. Kommunicera effektivt 11. Mobilisera människor 12. Skapa en dynamisk struktur 13. Slå vakt om vårt förtroende hos allmänheten 14. Öka vår ekonomiska styrka 15. Förstärka den finansiella ledningen 1.2 Operativa planer Den internationella långsiktsplanen innehåller inga konkreta mål. Den ska kompletteras med operativa tvåårsplaner, som utarbetas av det internationella sekretariatet (IS) och fastställs av den internationella styrelsen. Det finns en sådan plan utarbetad för tiden 2004-2006. De operativa planerna beskriver vad IS kommer att arbeta med och i dem finns också konkreta mål. Ytterligare två operativa planer kommer att utarbetas av IS för att täcka hela perioden fram till 2010. Dessa två planer kommer att utarbetas till 2006 respektive 2008. Avsikten är att de operativa planerna ska täcka alla teman som finns i långsiktsplanen. Sektionerna ska tillsammans uppfylla de internationella planerna. 1.3 Globala kampanjer Inom alla de sju teman som ingår i den internationella långsiktsplanen kommer det att starta globala kampanjer under perioden 2004-2010. Den första kampanjen är Stoppa våldet mot kvinnor, som inleds i mars 2004. Rådsmötet 2003 beslutade att alla sektioner, i mån av resurser, ska delta i dessa kampanjer. När denna plan skrivs är inget beslutat om vilka kampanjer som kommer att följa. 1.4 Konsekvenser för svenska sektionens handlingsplan Svenska sektionen har i sin handlingsplan prioriterat några av de teman som anges i den internationella långsiktsplanen. Det går emellertid inte att ange konkreta mål för hela sexårsperioden eftersom IS operativa planer för 2006 och framåt inte är kända. Därför består sektionens handlingsplan dels av fyra teman för vår verksamhet, vilka föreslås bestå under hela perioden (2.1 - 2.4), dels av konkreta etappmål inom dessa teman för perioden maj 2004 - april 2006 (5.1 - 5.4). Dessa mål baseras på målen i den operativa plan som kommit från IS. När de följande operativa planerna kommer 2006 och 2008 ska sektionens handlingsplan revideras. Inför revideringarna skall den föregående periodens tvååriga mål utvärderas. Nya konkreta mål bör sättas inom ramen för de prioriteringar som sektionen gjort. Erfarenheter från tidigare handlingsplaner visar att vi i svenska sektionen är beroende av material från IS för vårt arbete. Vi har inte resurser att själv ta fram material, även om möjligheten finns formellt. Vi måste med andra ord anpassa vår plan till vad IS förser oss med. Detta är en ytterligare anledning till revidering. En tredje anledning till revidering är att det framdeles kan komma globala kampanjer som inte ingår i de teman som prioriterats. Alla sektioner ska arbeta med åtminstone någon global kampanj och därmed kan det bli nödvändigt att ge hög prioritet åt en sådan kampanj även om den inte faller under ett tema i svenska sektionens handlingsplan. Även beslut på kommande internationella rådsmöten kan föranleda revideringar. Det är sektionens styrelse som ansvarar för revideringar. 2 Detta ska vi göra! I denna handlingsplan har fyra av temana i den internationella långsiktsplanen prioriterats för svenska sektionens kampanjverksamhet, nämligen rätten till fysisk och psykisk integritet, kvinnors rättigheter, flyktingars rättigheter och arbetet mot straffrihet. Prioriteringarna innebär att sektionens sekretariat kommer att bearbeta arbetsmaterial endast för kampanjer inom dessa teman till svenska förhållanden. Aktivisterna förväntas att i största möjliga utsträckning arbeta med dessa kampanjer. De som vill arbeta med andra frågor inom vårt åtagande hänvisas till de internationella underlagen. Handlingsplanen har dessutom tre organisatoriska mål: öka aktivismen, skapa en dynamisk organisation och växa. Planen sträcker sig fram till 2010. Som en förberedelse inför den plan som kommer därefter ska denna handlingsplan utvärderas. Utvärderingen bör starta senast 2009. 2.1 Hävda rätten till fysisk och psykisk integritet Detta tema motsvarar stora delar av vårt tidigare åtagande. Det omfattar arbete för att samvetsfångar ska friges och att människorättsförsvarare skyddas. Vi arbetar även för att dödsstraffet ska avskaffas och att politiska mord, tortyr, grym, omänsklig och förnedrande behandling eller bestraffning och ”försvinnanden” ska upphöra. Svenska sektionen har stor kunskap när det gäller arbete mot dessa övergrepp. Svenska sektionens mål fram till 2010 är: - Kränkningar av rätten till fysisk och psykisk integritet ska ha minskat jämfört med 2003. 2.2 Slå vakt om kvinnors rättigheter Under den tidigare handlingsplaneperioden såg vi ett växande intresse inom sektionen för att arbeta mot övergrepp som specifikt drabbar kvinnor och vi fick också en ökad kunskap om könsbaserade människorättskränkningar. Därför vill vi nu fortsätta att utveckla vår kompetens och vår styrka inom det här området. Under de två första åren i perioden kommer sektionen att delta i den internationella kampanjen Stoppa våldet mot kvinnor och fokusera på att stoppa våldet mot kvinnor, men under perioden 2004-2010 kommer vi även att arbeta mot t.ex. könsbaserad diskriminering av kvinnor, handel med kvinnor för sexuella ändamål, kvinnlig könsstympning, tvångsäktenskap och ”hedersmord”. Svenska sektionens mål fram till 2010 är: - Vi ska välja ut några typer av systematiska kränkningar som drabbar kvinnor och arbeta för att dessa kränkningar ska ha upphört till 2010. - Den svenska allmänheten ska vara väl medveten om förekomsten av övergrepp som särskilt drabbar kvinnor. 2.3 Skydda flyktingars rättigheter Arbetet för flyktingars rättigheter fanns med i sektionens tidigare handlingsplan. Arbetet har i den internationella långsiktsplanen vidgats och omfattar nu flyktingar, asylsökande, internflyktingar och migranter. Svenska sektionens mål fram till 2010 är: - Alla asylsökande ska ha tillgång till en rättssäker asylprocess, i enlighet med Amnestys grundläggande krav. - Sverige och övriga stater inom EU ska, i harmoniseringsarbetet för en gemensam asyl- och flyktingpolitik, respektera flyktingars, asylsökandes och migranters rättigheter. - Svenska myndigheter ska tolka flyktingkonventionen korrekt. - Sverige ska ha en lagstiftning som ger alla som vistas i landet rätt till hälso- och sjukvård och skolgång för barnen. 2.4 Kräva rättvisa och bekämpa straffrihet ”Kriget mot terrorism” innebär ett hot mot mänskliga rättigheter. Under förevändning av nationell säkerhet inskränks yttrandefrihet och andra rättigheter. Det finns också många områden i världen där bristfälliga rättssystem råder. Amnesty arbetar sedan länge för snara och korrekta rättegångar för alla och ska givetvis alltid fortsätta att göra det. Amnestys uppfattning är att de som är ansvariga för kränkningar av de mänskliga rättigheterna ska ställas till svars. Den internationella brottmålsdomstolen, som bildades 2003, ger nya möjligheter att bekämpa straffrihet, men motarbetas av en del av det internationella samfundet. Svenska sektionens mål fram till 2010 är: - Den internationella brottmålsdomstolen ska vara etablerad som ett kraftfullt verktyg i kampen mot straffrihet. - Antalet människor, som är frihetsberövade utan att ha fått en korrekt rättegång, ska ha minskat jämfört med 2003. - Vi ska aktivt motverka att det i många länder förekommer utbredda problem med korruption och straffrihet för övergrepp utförda av poliser eller personal inom andra rättsvårdande myndigheter.Vi ska också ha ökat den svenska allmänhetens medvetenhet om dessa problem. 2.5 Arbete utanför prioriterade områden Inom sektionen finns intresse, kunskap och erfarenheter även inom andra områden. Vi ska fortsätta vårt arbete inom dessa områden. Exempel på sådant arbete är: - Skydd för "samhällsaktivister", vilket är en utvidgning av ”människorättsförsvarare”, eftersom begreppet inkluderar miljöaktivister, de som arbetar mot fattigdom och för social rättvisa, för ursprungsbefolkningars rättigheter, HBT-aktivister (HBT = homosexuella, bisexuella och transpersoner) och andra ”gräsrotsaktivister”, undersökande journalister med flera. - Arbete för företags efterlevnad av de mänskliga rättigheterna. - Arbete mot handel med vapen och varor - t ex diamanter - och militärt samarbete som driver på väpnade konflikter. Arbetet mot kränkningar av de ekonomiska, sociala och kulturella rättigheterna är ett område, som svenska sektionens medlemmar har liten erfarenhet att arbeta med. För att aktivt kunna arbeta mot kränkningar av även dessa rättigheter måste vi lära oss mer om de typer av övergrepp som är förknippade med dem och hur sådana övergrepp kan motarbetas. Svenska sektionens utvecklingsmål fram till 2010 är: - Vi ska utbilda aktivister om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter och om allvarliga kränkningar av dessa rättigheter, så att vi vid periodens slut kan delta fullt ut i internationella aktioner. 3 Metoder För att genomföra vårt utåtriktade arbete för mänskliga rättigheter ska svenska sektionen - genom sin stora aktivistorganisation bedriva kampanjarbete mot kränkningar av mänskliga rättigheter. Kampanjarbetet utgörs av bl a kampanjprojekt, aktioner, aktionsfall, landprogram och blixtaktioner. - kommunicera Amnestys budskap effektivt och enhetligt, bl a via en förbättrad hemsida. - informera och utbilda om mänskliga rättigheter. - påverka beslutsfattare. - förmedla strategiskt ekonomiskt stöd via Amnestyfonden. - genomföra egna utredningar, vilket är en nyhet för sektionerna (sker under överinseende av det internationella sekretariatet). 4 Organisatoriska mål 4.1 Öka aktivismen Detta motsvarar den internationella långsiktsplanens mål "Mobilisera människor". Det är nödvändigt för svenska sektionen att arbetsgrupper, distrikt, specialgrupper etc. kan ta sitt ansvar för sektionens fortlevnad. Svenska sektionens mål fram till 2010 är: - Vi ska utveckla nya former av aktivism för att vid handlingsplaneperiodens slut vara fler aktiva än idag. - Vi ska ta fram en långsiktig integrerad strategi för vårt arbete med MR- och medlemsutbildning. 4.2 Skapa en dynamisk organisation För att göra ett så kraftfullt arbete som möjligt behövs dynamiska strukturer, vilket också anges i den internationella långsiktsplanen. Det mesta av Amnestys arbete utförs av arbetsgrupper (inkl ungdomsgrupper), specialgrupper, samordningar och lokala organisationer (distrikt/distriktscenter). Arbete avseende företag görs av Amnesty Business Group och den fackliga specialgruppen. Dessutom finns sekretariatet med sitt arbete och sin stödjande verksamhet till olika strukturer. Amnestyfonden har en speciell ställning, eftersom den är en stiftelse vars styrelse väljs av årsmötet. Den ger strategiskt ekonomiskt stöd inom ramen för åtagandet. Svenska sektionens mål fram till 2010 är: - Vi ska effektivisera befintliga och utveckla nya organisationsformer inom sektionen. - Vi ska utveckla vår elektroniska informationshantering i syfte att stärka den interna kommunikationen och organisationsdialogen. - Vi ska öka medlemmarnas deltagande i sektionens beslutsprocesser och stärka ansvarstagandet för Amnestys verksamhet på alla nivåer i organisationen. - Vi ska öka samarbetet med den internationella rörelsen och deltagandet i den internationella beslutsprocessen. - Vi ska stärka ledarskapet på alla nivåer inom sektionen. 4.3 Växa Det internationella rådsmötet 2003 beslutade att alla sektioner ska sträva efter att öka rörelsens ekonomiska styrka. Svenska sektionen måste arbeta för att skapa resurser för sitt eget och den internationella rörelsens arbete. Det finns flera skäl till att sektionen behöver många medlemmar. Vi behöver personella och ekonomiska resurser för att kunna genomföra vårt globala, utåtriktade arbete för mänskliga rättigheter. För det arbetet behövs aktivister liksom medlemmar och givare som bidrar ekonomiskt. Vi måste ha ökade resurser för att expandera vårt arbete, till nya områden liksom inom traditionella områden. Ett ytterligare skäl är den ökade tyngd våra påtryckningar får med fler medlemmar. Som stor sektion har vi också ett större inflytande på besluten i den internationella Amnestyrörelsen. Av dessa skäl måste vi anstränga oss för att behålla våra medlemmar och givare. Vi måste värva nya medlemmar och ägna oss åt insamling från medlemmar och givare. Vi kan bedriva insamlingsarbete gentemot företag och fonder och ägna oss åt försäljning t. ex. i second-hand-butiker. Målet för perioden är att skapa ekonomisk tillväxt för att kunna bibehålla och på sikt höja vår nuvarande verksamhetsnivå. Under handlingsplaneperioden ska sådana aktiviteter prioriteras som på effektivaste sätt leder till uppfyllande av nedanstående mål. Svenska sektionens mål fram till 2010 är: - Sektionens totala intäkter exklusive Humanfonden ska ha ökat från 33 miljoner år 2003 till 40 miljoner år 2010, vilket motsvarar en årlig genomsnittlig ökning om 3 %. - Grupperna och distrikten ska fram till 2010 bidra med minst 10 % av sektionens totala intäkter exklusive Humanfonden. - Antalet medlemmar ska 2010 vara minst 60 000. - Vi ska 2010 ha utvecklat och genomfört ett program för medlems- och givarvård så att andelen medlemmar som inte förnyar sitt medlemskap ska ha sjunkit från 13 % år 2003 till 10% år 2010. 5 Etappmål för perioden 2004 - 2006 5.1 Hävda rätten till fysisk och psykisk integritet Under perioden 2004-2006 är arbetet mot dödsstraff prioriterat i den internationella operativa planen. Svenska sektionen har alltid ansett arbetet mot dödstraffet viktigt och arbetet kommer att prioriteras under 2004-2006. Sektionens mål har stöd i de internationella målen. Svenska sektionens mål för 2004-2006 är: - Vi ska bidra till genomförandet av den internationella strategin så att moratorier för dödsstraff har införts 2006. - Dödsstraffet för minderåriga ska ha avskaffats till år 2006. 5.2 Slå vakt om kvinnors rättigheter Att stoppa våldet mot kvinnor är ett prioriterat område i den internationella tvåårsplanen, och under 2004-2006 kommer sektionen att delta i den internationella kampanjen Stoppa våldet mot kvinnor. Svenska sektionens mål för 2004-2006 är: - Vi ska arbeta för att uppnå de internationella målen för kampanjen Stoppa våldet mot kvinnor. - De brister som under kampanjen påtalats när det gäller svenska statens ansvar att förebygga, utreda och bestraffa våld mot kvinnor ska ha åtgärdats. - Kvinnor som riskerar att utsättas för våld ska erbjudas ett fullvärdigt skydd, genom bl a skyddat boende, oavsett var i Sverige de bor. - Svenska staten ska leva upp till sitt åtagande genom flyktingkonventionen och erbjuda flyktingstatus och varaktigt skydd åt kvinnor som utsatts för våld, eller som lever under hot om våld, i länder som inte kan eller vill erbjuda dem rättmätigt skydd. - Den svenska allmänheten ska vara väl medveten om att psykiskt, fysiskt och sexuellt våld mot kvinnor är ett grovt människorättsbrott och att mäns våld mot kvinnor är ett allvarligt samhällsproblem även i Sverige. 5.3 Skydda flyktingars rättigheter Svenska sektionens mål för 2004 - 2006 är: - Sektionens medlemmar ska ha kunskap och redskap för arbetet med stöd till enskilda flyktingar och asylsökande. 5.4 Kräva rättvisa och bekämpa straffrihet Svenska sektionens mål för 2004 - 2006 är: - Vi ska se till att många fler länder har ratificerat Romstadgan och därmed förbundit sig att samarbeta med den internationella brottsmålsdomstolen i dess kamp mot folkmord, brott mot mänskligheten och krigsbrott. Vi ska också agera för att hindra att fler länder ingår separata avtal som ger vissa medborgare immunitet mot domstolens verksamhet. - Rättsskyddet för mänskliga rättigheter ska respekteras och får inte urholkas under förevändning av "kriget mot terrorism". 5.5 Skapa en dynamisk organisation Svenska sektionens mål för 2004 - 2006 är: - Vi ska senast 2005 ha en strategi för arbetet för mångfald och jämställdhet inom sektionen. - För att förbättra våra arbetsmetoder ska vi senast 2006 ha tagit fram nya strategier för arbetet med - kampanjer och aktioner - landprogram (CAP, Country Action Programs) och landsamordnare - kommunikation - media - informationshantering och webben - MR- och medlemsutbildning. 5.6 Växa Svenska sektionens mål för 2004 - 2006 är: - Vi ska under 2004 ha tagit fram en långsiktig fundraisingstrategi för sektionen i syfte att vända den negativa medlemsutvecklingen, öka intäkterna från bidragsgivare, förbättra medlems- och givarvården, samt utveckla nya insamlingsområden. - Antalet medlemmar ska 2006 vara större minst lika många änsom år 2003, d v s större än 57 000. Förslag till beslut att anta förslaget till handlingsplan 2004-2010.
|