| ____________________________________________________________________________________________ Rapport om flyktingverksamheten ____________________________________________________________________________________________
SVENSKA AMNESTYS ASYL- OCH FLYKTINGARBETE RAPPORT AVSEENDE ÖVERSYN AV SVENSKA AMNESTYS FLYKTINGARBETE Rapportens syfte är att resultera i förslag hur Amnestys svenska sektion skall, i enlighet med årsmötesbeslut 43/1995, starkare och tydligare markera den stora vikten av att försvara asylrätten. I rapporten ingår - dels en bredare översyn av svenska sektionens flyktingarbete som baseras på ett urval av årsmötesbeslut mellan 1986 och 1995, - dels en översyn av hur svenska sektionens flyktingarbete har fungerat i praktiken efter den revision av riktlinjer för flyktingarbetet som röstades igenom vid årsmötet i Borlänge 1995. A-utskottets direktiv utifrån årsmötesbeslut 43/1995. 43/1995 Beslut: att svenska sektionen av Amnesty starkare och tydligare skall markera den stora vikten av att försvara asylrätten. att svenska sektionen av Amnesty skall utvidga och ytterligare förstärka samarbetet med övriga frivilligorganisationer som arbetar för asylsökande både på central och lokal nivå. A-utskottets direktiv : utskottet skall göra en översyn över svenska sektionens flyktingarbete och speciellt bevaka hur de senaste årsmötenas önskemål om en allmänt högre prioritet får utrymme lokalt. Rätten till asyl är en självklar del av Amnestys flyktingmandat och kan därför vägas in i sitt sammanhang med övrig aktivitet. För att få en plattform att utgå ifrån har vi gått igenom de beslut som fattats under perioden 1986-1995. Vi har också läst respektive verksamhetsberättelse för att få reda på hur besluten har verkställts. Det har förhoppningsvis gett oss den kunskap som behövs för att vi ska kunna ge förslag till hur vi ska kunna verkställa årsmötesbeslutet. Att utvärdera svenska sektionens flyktingarbete har vi inte ansett relevant eftersom nya riktlinjer antogs så sent som 1995. DEL I Årsmötesbeslut och dess verkställighet. 48/1986 Beslut: att utse en arbetsgrupp som ständigt följer och utformar de frågor inom den svenska flyktingpolitiken som faller inom Amnestys mandat. att svenska sektionen skall verka för att flyktingkvoten ökas utan att detta beskär spontanflyktingarnas möjlighet att söka asyl i landet. Åtgärd: Styrelsen företog under året en översyn av sekretariatets flyktingverksamhet. Den mynnade ut i ett förslag till förbättrad organisation. En viss förstärkning av tjänster skedde genom att ansvariga handläggare avlastades andra arbetsuppgifter. Styrelsen tillsatte vidare en arbetsgrupp för flyktingfrågor. Denna har tagit fram riktlinjer för det lokala flyktingarbetet, vilka antogs av styrelsen i december 1986. Gruppen har också arbetat med en handbok för flyktingombuden samt anordnar ett seminarium om lokalt flyktingarbete. Amnestys synpunkter på de svenska flyktingpolitiken framfördes vid en uppvaktning hos invandrarminister George Andersson i början av december. Sektionen har lämnat ett remissvar på asylutredningens betänkande om direktavvisningar. Preliminära kontakter har tagits med andra flyktingorganisationer för att undersöka möjligheter till lokalt samarbete. Kommentar: Riktlinjerna/direktiven för gruppen, självpåtagna eller ej, var otydliga och diffusa. Uppgiften var inte uppenbar och det arbete som gruppen genomförde är inte självklart följdriktig med uppgiftens intentioner. Gruppen självdog 1990 och verksamheten lades ned 57/1987 Beslut: att kraftfullt verka för en human flyktingpolitik i överensstämmelse med svensk lagstiftning. att årsmötet uttalar sig i denna fråga. Åtgärd: Förutom det arbete som bedrivs på sekretariatet för att enskilda asylsökande skall bedömas utifrån humanitära grunder, har styrelsen under året verkat för beslutet bl.a. genom ett öppet brev till statsministern den 29 september i samband med publiceringen av Amnesty International´s årsrapport. Styrelsen har också drivit frågan i samband med remissyttranden. Kommentar: Beslutet är i strid med Amnestys flyktingmandat. "Humanitär" är en term vars innebörd inte finns inom Amnestys åtagande, riktlinjer eller mandat. Desto mindre är det de humanitära aspekterna som avgör huruvida en asylsökande faller inom Amnestys mandat eller ej. Vidare är flyktingpolitik ett illa valt ord, då det varken är Amnestys intention eller möjlighet att bedriva politik. Flyktingpolitik är för övrigt en missvisande term. 59/1987 Beslut: att verka mot visumtvång för medborgare från länder varifrån flyktingar kommer. Åtgärd: En resolution kommer att förberedas till internationella rådsmötet 1989. Kommentar: Beslutet kan ifrågasättas med tanke på att Amnesty vid tidpunkten för beslutet inte motsatte sig visumtvång. Det var vid det internationella rådsmötet 1989 som internationella riktlinjer beträffande visum blev ett faktum (decision 7 ICM 1989). Vidare skrevs det aldrig någon resolution eftersom det redan fanns en liknande resolution från annan sektion. Årsmötet informerades inte om detta. Det framgår inte heller av följande års verksamhetsberättelse att internationella rådsmötet fattade beslut i visumfrågan, och då i motsättning till sektionens årsmötesbeslut. Enligt verksamhetsberättelsen från 1987 beskrivs det huvudsakliga flyktingarbetet som följande. Det bedrivs centralt från sekretariatet och arbetet har huvudsakligen inneburit insatser för enskilda asylsökande. Flyktingombuden "skapas" under 1987. De fick sin officiella status genom ett styrelse- beslut i december 1986. Arbetsgruppen för flyktingar åtar sig att sammanställa ett informationsblad, "Flyktingnytt". 47/1988 Beslut: att fortsätta ansträngningarna att söka ett centralt samarbete med andra närliggande organisationer inom flyktingområdet utan att göra avkall på kraven om en oberoende hållning från Amnestys sida, att stimulera flyktingombuden och grupper flyktingansvariga att söka lokalt samarbete med närliggande organisationer i syfte att komplettera och samordna varandras aktiviteter. Att sådana kontakter tas i samråd med sekretariatet, att inta en återhållsam linje vad gäller gemensamma manifestationer baserad på Amnestys riktlinjer om kontakter med andra organisationer, att särskilt bevaka innebörden av en förändrad flyktingmottagning, koncentrerad till ett fåtal ställen, och utröna vilka insatser från Amnestys sida som är påkallad på dessa orter, att stärka de frivilliga insatserna på sekretariatet, att fortsätta strävandena att forma en klar och tydlig profil för Amnestys flyktingverksamhet. Åtgärd: En särskild grupp inom styrelsen har sedan årsmötet 1988 arbetat med flyktingfrågorna inom sektionen. Arbetsgruppen har lagt fram ett förslag till Policydeklaration för svenska Amnestys flyktingverksamhet vilken framställdes av styrelsen den 10 december 1988. Arbetsgruppen för flyktingfrågor (AF) har rekonstruerats och är i verksamhet. En "Samordningsutredning" med Röda Korset som ekonomisk uppdragsgivare skall lägga fram ett förslag till försöksprojekt för samverkan mellan frivilligorganisationerna. Arbetsgruppen försöker också uppmuntra ett lokalt samverkans- projekt, och ett samråd, internt inom Amnesty International svenska sektionen, planeras. Projektet med juridikstuderande som startades 1987, har fortsatt under 1988 och fungerar bra. En utbildning av dessa har genomförts. Ingen kommentar 48/1988 Beslut: att under verksamhet föra in svenska sektionens åtagande vad gäller flyktingar. att styrelsen verkar för att svenska Amnesty i ökad omfattning får med flyktingåtagandet också i den externa informationen, ev producera en speciell affisch, så att vårt åtagande blir klart för allmänheten. Åtgärd: En total översyn (av stadgarna) kommer att presenteras för årsmötet 1990. En affisch om Amnestys åtagande för flyktingar och asylsökande håller på att tas fram. Kommentar: En extern folder trycktes och distribuerades. Då tillströmningen ansågs ha blivit för stor beslutade styrelsen 1990 att utskick av folder skulle upphöra. Någon affisch producerades aldrig. 51/1988 Beslut: att uppdra åt styrelsen att stödja frivilliga insatser för en kontinuerlig utgivning av "Flyktingnytt" och en revidering av handledningen av flyktingarbetet. Åtgärd: Arbetsgruppen för flyktingar (AF) arbetar med utgivningen av "Flyktingnytt". En översyn och revidering av flyktinghandboken planeras och kommer att ske så snart som regeringens proposition om revidering av utlänningslagen (UL) och flyktingmottagandet blir klar. Kommentar: I samband med att AF upphörde 1990 upphörde även "Flyktingnytt". "Flyktingnytt" har ersatts av utskick från handläggaren på sekretariatet till flyktingombuden . Regelbundenheten har varierat. Enligt verksamhetsberättelsen 1988 blev svenska sektionen ansluten som rådgivande medlem till ECRE (European Consultation on Refugees and Exiles). Själva beslutet om att ansöka om medlemskap i ECRE fattades vid styrelsemötet i september 1988. 41/1989 Beslut: att ge styrelsen i uppdrag att intensifiera och aktivera flyktingarbetet. Åtgärd: Tidigare inledda diskussioner med Amnesty International närliggande organisationer inom flyktingområdet fortsatte under året inom FOSIF:s ram. Konkreta beslut togs om samordnartjänster vid Invandrarverkets mottagningsslussar med början i Carlslund och Malmö. Distriktens initiativ till lokala insatser vid slussarna, bl a i Malmö, uppmuntrades. Sekretariatets flyktinghandläggare informerade kontinuerligt flyktingombuden i distrikten om nyheter, förändringar och resultat av åtgärder. Kommentar: Beslutet är otydligt och diffust beslut som inte ger styrelsen klara riktlinjer för vad som avses med intensifiera och aktivera. I åtgärd av beslut framgår styrelsens tolkning genom att beslut togs om samordnartjänster vid Invandrarverkets mottagningsslussar. Under årsmötena 1990 och 1991 fattades inga beslut angående Amnestys flyktingarbete. Styrelsen beslutade 1990 om en omläggning av sektionens arbete för flyktingar. Beslutet befästes under 1991. Detta innebär att spridningen av Amnestys landdokument ges högre prioritet och att antalet utredningar av enskilda asylärenden begränsas. Kommentar: Någon översyn, i enlighet med beslut 48/1988, presenterades inte vid årsmötet 1990. Istället ägde ett offentligt seminarium rum med tyngdpunkten på situationen i de länder som människor flyr ifrån. Seminariet var öppet både för Amnesty-medlemmar och allmänheten. 54/1992 Beslut: att uppdra åt styrelsen att sammanställa en materialbank vilken kan användas i en aktion mot främlingsfientlighet, att sådana aktioner snabbt ska kunna startas av enskilda grupper vid behov. Åtgärd: I september sände sekretariatet ut förfrågan till flyktingombuden om litteratur, foldrar, affischer o dyl. som kunde ingå i en materialbank, för användning vid aktioner mot främlingsfientlighet. Detta gav dock inget gensvar. Kommentar: Inga åtgärder vidtogs då man bedömde att intresse saknades efter att ha bett flyktingombuden inkomma med material. 49/1993 Beslut: att ge styrelsen i uppdrag att göra en fullständig översyn av arbetet med flyktingar lokalt, regionalt och centralt, såväl på det individuella som på det principiella planet. Åtgärd: Styrelsen uppdrog åt sitt utskott om arbetsmetoder (B-utskottet) att tillsammans med representanter, samordningar och distriktens flyktingombud genomföra en översyn i enlighet med beslutet. Resultatet av översynen kommer att presenteras för årsmötet 1994. Ingen kommentar 43/1994 Beslut: att styrelsen utser en särskild grupp bestående av tre personer att arbeta med flyktingfrågor. I gruppen skall ingå en ledamot av sektionsstyrelsen, en person med erfarenhet av flyktingarbete inom Amnesty och generalsekreteraren eller av denna utsedd företrädare. Vid behandling av enskilt ärende knyts till gruppen aktuellt flyktingombud och aktuell landsamordnare. att den särskilda gruppen efter presentation av enskilt flyktingärende från flyktingombud och landsamordnare skall ge förslag på lämplig åtgärd. att den särskilda gruppen utses för ett år och är beslutsför med tre ledamöter, inklusive flyktingombud och landsamordnare. Beslut kan fattas vid telefonkonferens. att utbildningsinsatserna för flyktingombuden ökar. att styrelsen verkar för att de internationella riktlinjerna ses över i syfte att etablera en mera generös flyktingpolicy. att förslaget till riktlinjer för svenska sektionens flyktingarbete återremitteras till styrelsen. att ett reviderat förslag till riktlinjer sänds för synpunkter till flyktingombud, samordnare, distrikt och grupper. Det reviderade förslaget bör sändas ut senast den 1 november för en bred debatt i rörelsen. att styrelsen till årsmötet 1995 presenterar riktlinjer för svenska sektionens flyktingarbete. Åtgärd: En särskild grupp för flyktingfrågor har tillsatts bestående av advokat Ingemar Strandberg, styrelseledamot Madelaine Seidlitz och generalsekreterare Anita Klum. Styrelsen och sekretariatet har verkat i enlighet med besluten. Till årsmötet kommer riktlinjerna för svenska sektionens flyktingarbete presenteras. Ingen kommentar 44/1994 Beslut: att svenska sektionen inom opinionsbildningen bör verka för en ökad förståelse för den grupp av asylsökande som tillhör en allvarligt hotad riskgrupp i sitt hemland, även om de personligen ännu inte drabbats av direkta övergrepp eller om övergreppen officiellt hänförs till en grupp utanför myndigheternas kontroll. att svenska sektionen hävdar denna syn på behovet av asyl i sina kontakter med Sveriges regering och myndigheter. Åtgärd: svenska sektionen har verkat i enlighet med besluten Kommentar: Årsmötet 1995 reagerade mycket starkt på att skrivningen var för kortfattad och att den inte beskrev vad som faktiskt gjorts. Vidare framgår inte på vilket sätt sekretariatet hävdat denna syn på behovet i sina kontakter med riksdag och regering . 45/1994 Beslut: att svenska sektionen av Amnesty tillsammans med andra organisationer intensifierar arbetet för en mänskligare asylpolitik. att svenska sektionen av Amnesty tar initiativ till att i samarbete med andra organisationer ordna en riksomfattande manifestation med detta syfte. Åtgärd: svenska sektionen har verkat i enlighet med besluten genom bl a genom intervjuer, offentliga debatter samt tidningsartiklar i rikspress. Kommentar: Ett diffust och otydligt beslut - vad är mänskligare asylpolitik ? En än gång används den missvisande termen politik. Någon manifestation ordnades inte under verksamhetsåret 46/1994 Beslut: att Amnesty centralt skall kunna arbeta aktivt för fler enskilda asylsökande som kan bli amnestyfall, om de sänds tillbaka till sina hemländer. Åtgärd: sekretariatet har vädjat för asylsökanden som riskerar att bli Amnestyfall vid eventuell avvisning. Kommentar: Här frångår årsmötet 1990 års omläggning av sektionens arbete för flyktingar eftersom man beslutar om utökat arbete för enskilda asylsökande. Åtgärden säger ingenting eftersom det ej framgår om det vädjats för fler än tidigare. För sammanfattning se nedan. DEL II SVENSKA AMNESTYS FLYKTINGARBETE UTIFRÅN BESLUTADE RIKTLINJER Denna del av rapporten kommer först ta upp hur man fördelat arbetet inom sektionen och hur den svenska sektionen vill arbeta med Amnestys flykting-mandat. I samband med varje punkt kommer en kortfattad beskrivning av vad som gjorts i praktiken. Slutligen kommer en summarisk förteckning över övrigt flyktingarbete som gjorts på sekretariatet under året. Flyktingombudens rapportering om hur det har fungerat lokalt ska ingå i respektive distrikts årliga rapportering till sektionen Arbetet är fördelat inom sektionen enligt följande: Arbetet med spridning av landinformation till asylsökande och flyktingar utförs vid behov av samtliga medlemmar i sektionen. Vad gäller frågor i gruppers och enskilda medlemmars kontakter med asylsökande skall kontakt tas med flyktingombudet i distriktet. Arbetet i övrigt utförs av flyktingombuden, landsamordnarna, sekretariatet samt gruppen för flyktingfrågor. Enligt Amnestys svenska sektions riktlinjer för flyktingarbetet vill sektionen slå vakt om en generös och rättsäker asylprocess genom att A) aktivt sprida organisationens information till berörda myndigheter, riksdag, regering , advokater och jurister, andra frivilligorganisationer, massmedia, skolor och asylsökande, Hur har arbetet fungerat i praktiken ? Vad gäller spridning av organisationens information är det en del av det dagliga arbetet på sekretariatet. En stor del av tiden går åt till ren landinformation till advokater. Informationsspridning innefattar också besvarande av frågor. I snitt besvaras ungefär 20 samtal per dag samt frågor per fax och brev. De som frågar är i de flesta fall Amnesty-medlemmar, advokater, asylsökande, intresseorganisationer och studenter. Riktad information till centrala myndigheter samt till riksdag och regering har hittills gjorts endast i ringa mån. När det har hänt har det skett i form av brev till regeringen (angående peruanska flyktingars situation) eller lobbysamarbete med andra frivilligorganisationer (angående de negativa effekterna av ett skärpt transportöransvar) eller i arbetet med riksdagens MR-grupp (angående de utomeuropeiska flyktingarnas ställning i Turkiet). B) påkalla uppmärksamhet hos myndigheter för individuella asylsökande eller grupper av asylsökande som vid ett återsändande riskerar bli samvetsfångar, utsättas för dödsstraff eller politisk motiverad utomrättslig avrättning eller försvinnande eller utsättas för tortyr och i undantagsfall även för annan grym och omänsklig eller förnedrande behandling, Hur har arbetet fungerat i praktiken ? Påkallande av uppmärksamhet har skett i olika former. Ett exempel är vädjande i enskilda ärenden, vilket sker mycket sällan ( ett fåtal fall per år) och sker efter konsultation med IS, landsamordnaren, Rådgivningsbyrån, UNHCR och den asylsökandes advokat. En annan variant av detta är en komplettering av själva asylansökan vilket sker maximalt en gång i månaden. Ett annat exempel är att flyktinghandläggaren i relevanta fall avger ett yttrande baserat på Amnesty International´s åtagande som bilaga till det juridiska ombudets inlaga. Det sker ca 10 gånger per månad (med mycket stora variationer) och har bl a gjorts kontinuerligt beträffande iranier som konverterat från islam till kristendom samt angående möjlighet till s k internflykt i Colombia. Vidare har det skett i form av att pressmeddelanden har gått ut, att generalsekreteraren blivit intervjuad och i den mån debattartiklar blivit intagna i olika tidningar. Inom detta område ligger också opinionsbildning. Under 1995 gjordes en del försök till opinionsbildning och lobbying beträffande peruanska flyktingar och 1996 har man påbörjat opinionsbildning vad gäller bosniska flyktingar (samarbete mellan flyktinghandläggare, lobbyansvarig, pressekreterare och kampanjansvarig). I samband med att Åsele-kurderna uppmärksammades som mest var Mehdi Zana med på en presskonferens för att knyta an till MR-situationen i Turkiet. I enlighet med ett årsmötesbeslut har en riksomfattande flyktingmanifestation initierats. Den gick av stapeln den 5 december 1995 i samarbete med ett tiotal andra organisationer och fick väldigt många pressklipp (ca 100 st). Dessutom hade Aktuellt ett ganska långt inslag med glimtar från olika delar av landet. Vid sidan av sådana lite större aktiviteter så förekommer även opinionsbildning på lokal nivå, dock inte i någon vidare omfattning. C) samarbeta med andra frivilligorganisationer, Se A-utskottets sammanställning av Amnestys svenska sektionens samarbete med andra frivilligorganisationer. D) ekonomiskt ge stöd till Rådgivningsbyrån för asylsökande och flyktingar i syfte att stödja flyktingombuden i arbetet med enskilda flyktingar Rådgivningsbyrån erhöll 200 000 kr under budget 1995 Rådgivningsbyrån erhåller 210 000 kr under budget 1996 E) hänvisa asylsökande som inte faller inom Amnesty International´s mandat till i första hand Rådgivningsbyrån för asylsökande och flyktingar samt även till andra organisationer. Hur har arbetet fungerat i praktiken ? Av vad som framkommit av samtal med flyktinghandläggaren hänvisas merparten av asylsökande som vänder sig till sekretariatet vidare till Rådgivningsbyrån. För att utröna om den asylsökande faller inom Amnestys mandat krävs en noggrann utredning. Det är tidskrävande vilket leder till att det bara är ärenden vilka vid första anblicken kan tänkas vara ett Amnesty-fall som handläggs på sekretariatet. ÖVRIGT FLYKTINGARBETE PÅ SEKRETARIATET Lobbyarbete Sektionen deltar genom flyktinghandläggaren i Arbetsmarknadsdepartementets referensgrupp avseende flyktingfrågor inom EU. Där ges information samt möjlighet till att lobba en smula. Vidare kommer regelbunden information från Bryssel. Viss lobbying sker genom generalsekreterarens deltagande i flyktingpolitiska rådet samt genom intervjuer och tidningsartiklar. Flyktinglobbying ligger i dagsläget inom ramen för befintliga resurser. Uppföljning av den nationella och internationella flyktingrätten Detta sker bl a genom deltagande i olika möten och seminarier med andra frivilligorganisationer samt med företrädare för myndigheter och regering (flyktingpolitiska rådet, Arbetsmarknadsdepartementets referensgrupp för EU-frågor etc). Amnesty svenska sektion har även lämnat ett remissvar med anledning av Flyktingkommitténs betänkande, Svensk flyktingpolitik i ett globalt perspektiv (SOU 1995:75). Flyktinghandläggaren har sedan september 1995 deltagit i Amnesty International Refugee Working Group som främst arbetar med att författa policydokument inför 1996 års Regeringskonferens. Vidare ska Amnestys svenska sektion enligt verksamhetsplanen för 1994 och 1995 deltaga i både NOCRE och ECRE (Nordic resp European Council on Refugees and Exiles). Deltagandet i NOCRE sker via Svenska Flyktingrådet genom att de vidarebefordrar lämplig information. Inför 1996 ska Amnestys svenska sektionen betala medlemsavgift till ECRE. Vad gäller ECRE ska flyktinghandläggaren i slutet på februari 1996 deltaga i ett internationellt utbildningsseminarium som anordnas av ECRE och UNHCR gemensamt. I övrigt har inget samarbete el dyl. förekommit. Gruppen för flyktingfrågor Gruppen har agerat i ett fall 1995. Inga fler förfrågningar har ställts till gruppen Flyktingombuden Flyktinghandläggaren bistår flyktingombuden med information dagligen. Det är dock mycket ojämnt fördelat. Vissa hör av sig varje vecka, andra hör inte av sig alls. Det är tänkt att det ska finnas 28 st flyktingombud. Idag finns det 26 st varav 20 har genomgått grundutbildningen. Vidareutbildning kommer att erbjudas under 1996. Flyktingombuden har också erbjudits att deltaga i informatörs-utbildningen men intresset har hittills varit svalt. I september 1995 anordnade generalsekreteraren och flyktinghandläggaren ett möte som bl a innefattade en brainstorming inför den flyktingkampanj som ska gå av stapeln i början av 1997. SAMMANFATTNING Till en början hade vi för avsikt att även, i enlighet med vårt direktiv, speciellt bevaka hur de senaste årsmötenas önskemål om en allmänt högre prioritet får utrymme lokalt. Med tanke på att en översyn av svenska Amnesty gjordes till följd av ett årsmötesbeslut 1993 och att riktlinjer för flyktingarbetet antogs av årsmötet 1995 tog vi oss friheten att avvakta distriktens verksamhetsberättelser för 1995 för att utröna hur flyktingarbetet fungerat lokalt. Utifrån det material vi bearbetat kan vi sammanfattningsvis konstatera att man har prövat många olika sätt för att förstärka arbetet för asylrätten. Svårigheten har legat i att få en kontinuitet i arbetet och utifrån det kunna öka/intensifiera i det redan pågående arbetet. Vidare har man gjort en omläggning av flyktingarbetet från att det i princip skulle ske centralt till att det nu skall ske på en regional nivå. Tyngdpunkten i flyktingarbetet har flyttats över från att huvudsakligen ha varit inriktat på arbete med enskilda ärenden till att sprida information. Av vårt arbete framgår bl a följande: - att ca 500 000 kr av svenska Amnestys budget för 1996 (ca 40 miljoner) är direkt avsatta för flyktingarbetet - gruppen för flyktingfrågor har endast fått in ett fall - arbetet med informationsspridning enligt riktlinjerna fungerar vad avser jurister, advokater, organisationer och medlemmar men betydligt mindre omfattning till myndigheter, riksdag och regering (de erhåller landdokument) - punkt B i riktlinjerna leder sällan till konkret agerande dock bedrivs viss opinionsbildning - då vi vid rapportens sammanställande, den 16 februari 1996, inte erhållit tillräckligt med material för att klarlägga Amnestys och Rådgivningsbyråns samarbetsform kommer vi att återkomma till denna punkt vid ett senare tillfälle - svenska sektionen har minskat sitt arbete i ECRE och i NOCRE - i några fall saknas konkretion i årsmötesbesluten - beslut har fattats som strider mot Amnestys åtagande Utifrån vår genomgång och ovan nämnda observationer samt i enlighet med årsmötesbeslut 43/1995 beslutar A-utskottet -att sekretariatet skall presentera ett underlag för diskussion den 21 april 1995 (A-utskottsmöte) beträffande vad Amnesty International´s svenska sektion kan göra för att starkare och tydligare markera den stora vikten av asylrätten innehållande dels olika alternativ vid en omprioritering av existerande resurser, dels en beskrivning av olika nivåer av utfört flyktingarbete i förhållande till existerande resurser respektive utökade resurser. Sekretariatet rekommenderas följande - att tydliggöra att den av styrelsen beslutade nivån för lobbying även innefattar flyktinglobbying - att förslag på insändare gällande asylsökande och deras rättigheter skall skickas ut till flyktingombuden samt att grupperna får kännedom om förslagen via grupputskicket - att aktivera samordnare när någon form av arbete med flyktingproducerande länder ska påbörjas. Styrelsen föreslås besluta följande - att resurser avsätts varje budgetår för revidering av flyktinghandboken, dvs ingår i den årliga budgeten - att styrelsen/sekretariatet bjuder in flyktingombud och landsamordnare för att initiera någon form av samarbete grupperna emellan - att svenska sektionen aktivt skall deltaga som medlemmar i NOCRE och ECRE - att det i styrelsens yttrande till motioner rörande flyktingarbete skall ingå sakupplysning om innebörden av flyktingmandatet. Slutkommentar Styrelsen beslutade i enlighet med ovan nämnda att-satser vid styrelsemötet den 2-3 mars 1996. A-utskottet / Eva Linda Sederholm och Johanna Strandh
|