Till AP 5 mars 1996


Verksamhetsberättelse 1995

MÅL 1
Vi ska intensifiera arbetet för de mänskliga rättigheterna och fördjupa kunskapen om Amnestys åtagande
Amnesty är en aktiviströrelse och en kampanjorganisation. En viktig förutsättning för att Amnesty ska vidareutvecklas som aktiviströrelse är att vi ger ökad spridning åt vår information, att informationen utformas så att den inspirerar till handling samt att vi värvar fler medlemmar som kan agera.


Kampanjer
Indonesienkampanjen, som startade i september 1994, avslutades i mars. Den 10 mars hölls en manifestation och genomfördes en ambassadmarsch i Stockholm. Vid ambassaden överlämnades ett brev för vidare befordran till president Suharto.

I januari inleddes en kampanj om brott mot mänskliga rättigheter i Sudan. 60 grupper deltog. Ett seminarium för deltagande grupper hölls i Stockholm med deltagande av Andy Mawson, utredare på IS. I aktionen vände sig grupperna både till regeringen och till de båda oppositionsgrupperna. Den sudanesiska regeringen reagerade hårt mot Amnestys kritik och tillbakavisade i en 23-sidig rapport i stort sett alla Amnestys påståenden om människorättsbrott.

Den största kampanjen under året var kvinnokampanjen. Den inleddes den 7 mars och närmare 200 grupper deltog. Intresset från media var stort och resulterade i en mängd artiklar. Kampanjen hade två syften, dels att lyfta fram övergrepp mot kvinnors mänskliga rättigheter, dels att skapa uppmärksamhet och påverka regeringar inför FN:s kvinnokonferens i Peking i september. Till kampanjen producerades foldrar, affischer, utställningar och en rapport. Som ett led i den i kampanjen integrerade medlemsvärvningen producerades radio- och TV-reklam som tog upp fall ur kampanjen.
Grupperna ute i landet genomförde en rad olika aktiviteter och det förekom också många kontakter med lokala kvinnoorganisationer.

Sektionen deltog mycket aktivt i förberedelserna inför FN-konferensen. Sektionens generalsekreterare deltog också som delegat vid NGO-Forum i Peking (frivilligorganisationernas alternativa konferens).

Forna Jugoslavien var i fokus för en specialaktion som inleddes i oktober. Aktionen handlade om de "försvunna". Gruppernas arbete försvårades av att FN:s sanktioner innebar att det inte gick att skicka brev direkt till Serbien och Bosnien-Hercegovina. Breven adresserades i stället till respektive ambassader.

I slutet av året inleddes en särskild aktion om människorättsbrott i Afghanistan. Syftet med aktionen är att uppmärksamma vidden av de människorättsbrott som begås och det ansvar som vissa regeringar har när det gäller att bidra till att situationen förbättras. Aktionen är inledning på en längre periods arbete avseende Afghanistan.

Under året deltog sektionen i ett stort antal aktioner gällande bl. a. polismisshandel i Tyskland och fortsatt grova människorättsbrott i Iran. Även Rwanda, Syrien, Mongoliet och Rumänien var föremål för aktioner.

Snabbaktioner s.k. Rapid Response Actions genomfördes beträffande ett flertal länder. Bl. a. agerade vi mot det utdömda spöstraffet för Koigi wa Wamwere i Kenya, mot ett lagförslag om tortyr i Israel samtför att ytterligare belysa situationen i Burundi och Rwanda.

Samtliga fackförbundstidningar fick information, artikelförslag och förslag till vädjandebrev i samband med den årliga 1 maj-aktionen. Materialet användes även av Amnestygrupperna som skrev insändare i lokalpress och kontaktade fackföreningar lokalt. Samarbetet med LO och TCO fortsatte under året. Amnesty bidrog med ett aktionsmaterial till årets FFI-katalog (Fria
fackföreningsinternationalen).


Amnesty som opinionsbildare
Sektionen följde arbetet för de mänskliga rättigheterna inom de olika FN-organen, Europarådet, Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE) samt Europeiska Unionen (EU). Vi deltog i flera aktioner initierade av det internationella sekretariatet, bl.a. när det gäller förberedelser inför möte med FN:s MR-kommission, inrättandet av en internationell brottmålsdomstol och frågor som rör dödsstraffet i Europarådet. Sveriges inträde i EU innebar att vi från årsskiftet även deltog i de aktioner som initierades av Amnestys EU-förenings kontor i Bryssel. Sektionen bedrev ett opinionsarbete inför FN:s kvinnokonferens i Kina (se vidare under rubriken kampanjer).

Kontakter togs under året med flera departement och regeringsrepresentanter i olika frågor. Amnestys månatliga kontakter med riksdagens grupp för mänskliga rättigheter fortsatte. I riksdagsgruppen ingår ledamöter från samtliga partier. Riksdagsgruppen sände iväg ett 60-tal vädjandebrev, baserade på Amnestys information, till presidenter och makthavare i en rad länder.

Spridningen av landrapporter och annat Amnestymaterial fortsatte i stor omfattning. De flitigaste beställarna var skolor som i första hand beställer informationspaket om Amnesty eller dödsstraffet. FN:s kvinnokonferensen i Kina och de omfattande människorättsbrotten i landet medförde att intresset för Amnestys Kinapaket var stort.

Allt fler myndigheter, organisationer och enskilda valde att prenumerera veckovis på Amnestys landrapporter. Intäkterna för detta uppgick till c:a 120 000 kr (1994: 92 000 kr).

Flyktingarbetet
Sekretariatet arbetade fortlöpande med att besvara förfrågningar och ge service åt asylsökande, juridiska ombud, myndigheter, flyktingombud och medlemmar, bl. a. genom spridning av landinformation.

Under året gjordes fyra vädjanden för enskilda asylsökande från Peru, Turkiet och Uzbekistan. Därutöver gjordes ett antal kompletteringar till nya ansökningar om asyl i ärenden rörande asylsökande från bl.a. Bangladesh, Iran och Turkmenistan. Skriftliga uppvaktningar av regeringen i aktuella flyktingfrågor gjordes avseende behandlingen av asylsökande från Peru, bosniska flyktingar och minimigarantier för asylproceduren inom EU.

En manifestation för en mänskligare flyktingpolitik ägde rum i enlighet med ett årsmötesbeslut från 1994. Den riksomfattande manifestationen genomfördes på lokal nivå i samarbete med Caritas, Diakonia, 5 i 12-rörelsen, FARR, Röda korset, Rädda Barnen, Svenska flyktingrådet, Svenska kyrkan och Sveriges kristna råd.

Sektionen gav ett remissvar till det betänkande som Flyktingpolitiska kommittén lade fram under året rörande ny asyllagstiftning.

Gruppen för flyktingfrågor som inrättades 1994 för att i speciella fall avgöra om ett asylärende kan bli ett Amnestyfall, avgjorde under 1995 sitt första ärende. Gruppen består av Anita Klum, Eva Linda Sederholm och Ingemar Strandberg samt aktuellt flyktingsombud och aktuell landsamordnare och sammankallas vid behov dvs. när ett flyktingombud eller ett juridiskt ombud behöver gruppens synpunkter på om ett ärende faller inom Amnestys åtagande eller ej.

Under året erbjöds flyktingombuden grundutbildning enligt de nya riktlinjerna för Amnestys flyktingarbete, som slagits fast i maj. Den första grundkursen hölls i slutet av april med tolv deltagare. Kursen genomfördes ånyo i november och sex flyktingombud deltog. Under september ägde även ett flyktingombudsmöte rum där det praktiska arbetet diskuterades, liksom de förändringar som ägt rum eller kommer att äga rum inom verksamheten på grund av bl.a. ny lagstiftning, medlemskap i EU och ett färre antal asylsökande. Flyktingombuden försågs också regelbundet med information om olika länder, flyktinggrupper och aktuella flyktingfrågor.

Stödet till Rådgivningsbyrån för asylsökande och flyktingar fortsatte i samarbete med Rädda Barnen, Svenska Flyktingrådet och Svenska kyrkan samt Caritas som nu också ingår i samarbetet. Rådgivningsbyrån ombildades under året till en förening.
Sektionen ingick under året i Flyktingpolitiska rådets och i Arbetsmarknadsdepartementets referensgrupp för asyl- och flyktingfrågor inom EU.

Medlemsvärvning
Under våren och tidig höst fortsatte den medlemsvärvningkampanj som påbörjats hösten 1994. Över 500 medlemsvärvningsannonser pulicerades under året kostnadsfritt i dags- och månadspress, däribland flera helsidor. Medlemsvärvningfoldrar bladades in i DN och SvD. Foldrar,
avrivningsaffischer och broschyrer spreds av grupperna och via sekretariatet. I september uppnåddes kampanjens mål - 10 000 nya medlemmar.

Sponsringsprojektet
Under hösten genomfördes ett sponsringsprojekt i form av en medlemsvärvningskampanj. Den första fasen syftade till att värva nya medlemmar. I den andra, som kommer att genomföras under våren 1996, ska medlemmar lokalt erbjuda ett aktivt medlemskap för dessa nya medlemmar.
Amnesty slöt att samverkansavtal med Posten, vilket innebar att Posten bekostade ett brev från Amnesty till alla Sveriges hushåll (ca 4.3 miljoner) och två helsidesannonser i DN. Papperet till utskicket skänktes av SCA GRAPHIC PAPER.
Brevet skickades ut den 18 september. Det följdes sedan upp av för kampanjen producerade tidningsannonser samt TV- och radioreklam. All mediaplats var kostnadsfri för Amnesty. Kampanjen avslutades en helg i december med manifestationer över hela landet, Hoppets Helg, organiserade av grupper och distrikt. Kampanjen gav 13 500 nya medlemmar.


Amnestygrupperna
Den 31 december 1995 hade svenska sektionen 288 grupper. Under året lades 19 grupper ned och åtta startades. Det betyder en minskning med elva grupper. Södra Skåne hadet en stor omsättning på grupper, fem lades ner och tre startades. I Stockholm lades fyra grupper ner och två startades. Göteborg och Uppsala lade ner tre grupper vardera och i Uppsala startades en grupp.

Gruppsekreterarkurser genomfördes vid flera tillfällen under 1995. Dels i Stockholm i februari med 18 deltagare dels i september med 13 deltagare. Samtidigt hölls en regional gruppsekreterarutbildning i distrikt 1 som lockade 22 deltagare.

Under året placerades 79 aktionsfall ut. Detta är en ökning från förra året med 11. Av aktionsfallen var 15 från Europa, 26 från Asien, 31 från Afrika, 4 från Amerika och 3 från Mellanöstern/Nordafrika. Två aktionsfall placerades ut från Togo, som är nytt land för i år. Drygt 90 fall avslutades under 1995. En stående punkt i "Nytt från sekretariatet" var långtidsfallet.

Distrikten
Sektionen är indelad i 20 distrikt och varje distrikt, med undantag av Gotland, hade upp till tre distriktsombud under 1995. Under våren hölls ett distriktsombudsmöte i anslutning till årsmötet. I september, i samband med styrelsemöte, anordnades ett möte under två dagar då bl. a. medlemsutbildningsverksamheten och utveckling av sektionens ungdomsarbete diskuterades. Distrikten och styrelsen träffades och diskuterade budget och handlingsplan. Representanter för distrikten deltog i budgetmötet i november.

Nya distriktsombud erbjöds en endagsutbildning på sekretariatet i anslutning till distriktsombudsmötet i september. Sju ombud deltog.


Samordningsgruppper och RAN-samordnare
Nya samordnare värvades till Jordanien/Libanon, Saudiarabien/Jemen, Kongo/Cenralafrikanska republiken, Kuwait, Irak och SURAN. Det totala antalet samordningsgrupper uppgår till 37, de har 88 medlemmar och täcker c:a 150 länder. Befintliga samordningsgrupper förstärktes med ett antal nya medlemmar. Sjutton nya samordnare fick under året introduktionsutbildning på sekretariatet.
Under hösten möttes samordnarna regionsvis för att diskutera framtida landstrategier. Ett seminarium för samtliga samordnare och specialgrupper anordnades i april.
Sex samordnare deltog i två seminarier, som arrangerats av det internationella sekretariatet. En samordnare deltog i ett intersektionellt möte anordnat av den norska sektionen.
Det finns nitton RAN-samordnare och totalt är 94 grupper med i ett eller flera RAN.
Samordnarna för region Europa deltog i ett styrelsemöte för att presentera sin verksamhet.

Specialgrupper
Sektionen har åtta specialgrupper: Juristgruppen, Hälso-och sjukvårdsgruppen, Aktionsgruppen mot dödsstraffet (AMD), Aktionsgruppen mot tortyr, Barngruppen, Policygruppen och Översättargruppen. Under hösten startades en specialgrupp för frågor om militärt, polisiärt och ekonomiskt utbyte, MEK/MSP. Specialgrupperna lämnar egna verksamhetsberättelser.

Övriga grupper
Amnestys centrala ungdomsgrupp, ACU, bestod av fyra (senare tre) medlemmar som under året producerade fyra ungdomsutskick, som gick till 65 prenumeranter samt till distriktsombuden och styrelsen.

Genom den fackliga gruppens försorg förses ett tiotal fackförbund och ett antal andra målgrupper, bl.a. studenter och militärer, regelbundet med blixtaktioner. Den fackliga gruppen hade ett möte under året.


Blixtaktioner (BA)
Under 1995 mottogs från det internationella sekretariatet via elektronisk post 277 blixtaktioner,
318 uppföljningar som uppmanade till fortsatt aktion samt 164 "EXTRA" (Express Transmission for Rapid Action). Detta innebär att BA-nätverket ansvarade för 759 vädjanden till 90 länder.

Kränkningar som togs upp avsåg: dödsstraffet - 132; "försvinnanden"(och risk för) - 60; tortyr (och risk för) - 141; mordhot (och risk för utomrättsliga avrättningar) - 103 ; "refoulement" och tvingade exil - 12; juridiska frågor (inkl samvetsfångar) - 116; dödsfall i häktet - 5 samt hälsorisk - 28.
Blixtaktionerna tog upp kränkningar i 90 länder (1994: 91 länder).

Liksom tidigare år var antalet vädjanden gällande Turkiet högt (90). De flesta kränkningar i Turkiet avsåg tortyr, "försvinnanden" och mordhot. Andra länder med många BA var USA (48), Colombia (52) och Guatemala (23).

Antalet BA-mottagare som får BA med post är cirka 230. Antalet personer som ingick i BA-faxnätverket var sju. Sex BA-skrivare fick en gång i veckan BA via elektronisk post.

BA-mottagare erhöll uppföljande information om ett urval blixtaktioner två gånger under 1995. Dessutom fick alla BA-mottagare ett nyhetsblad två gånger.

Liksom tidigare år förmedlas BA till personer med intresse för särskilda länder och teman.
Sekretariatet började distribuera så kallade "Junior Urgent Actions. Dessa BA är skrivna på enklare engelska och tar upp fall som gäller yngre människor. "Junior Urgent Actions" vänder sig till skolelever och ungdomar.

Vädjanden å sektionens vägnar gjordes femton gånger under året.


Medlemsutbildning
Utbildningsverksamheten fick högre prioritet under 1995. Styrelsen antog i början av året "Projektplan för svenska sektionens interna medlemsutbildning 1995-1999". Syftet med projektet är att: 1) få fler aktiva medlemmar och att få aktivare medlemmar 2) fördjupa kunskapen om åtagandet bland medlemmar 3) bidra till decentralisering av organisationen 4) förändra utbildningsverksamhetens innehåll så att den motsvarar styrelsens krav och medlemmarnas behov.

Under året genomfördes flera funktionärsutbildningar. En lokal och en central Informatörsutbildning genomfördes under oktober med sammanlagt 38 deltagare. Ett material för distrikten att använda vid introduktionen av nya medlemmar arbetades fram och en utbildning för "grundkursledare" genomfördes i november med elva deltagare. Åtagandet lyftes fram och gavs större utrymme i de olika utbildningarna.

Arbetet med att bygga ett nät av utbildare i distrikten påbörjades under året genom att hålla kontakt med de medlemmar som redan deltagit i en "utbildning för utbildare", erbjuda utbildning för nya utbildningsintresserade samt genom att få information från distrikten vem/vilka som genomför utbildning lokalt. Fyra distrikt har redan en person eller aktionsgrupp som ansvarar för utbildning, främst introduktion av nya medlemmar.

Amnesty i skolan
I samverkan med andra organisationer i SAMFI (Samarbetsgruppen för Miljö, Fred och Internationalisering) genomfördes olika aktiviteter för att föra ut information om mänskliga rättigheter i skolan bl. a. Ungdomsforum för gymnasieelever och Lärarutbildarkonferens. Amnesty medverkade också i flera lokala SAMFI-gruppers aktiviteter.

Styrelsen beslutade att ett nytt skolmaterial skulle produceras. Den grupp av medlemmar , som skulle arbeta fram förslag till nytt skolmaterial, kunde inte fullfölja sin uppgift. Ett samarbete med andra organisationer har inletts för att producera ett nytt skolmaterial, som har till syfte att sprida information och öka kunskapen om MR genom att ge lärarna förslag till struktur för MR-undervisningen i klassrummet.

En viktigare roll för distrikten
Tillsammans med styrelsen diskuterade distriktsombuden budget och verksamhetsplan vid mötet i september. Distrikten lämnar egna verksamhetsberättelser.

I de stora medlemsvärvningskampanjerna utgör distriktsombuden en viktig länk för
informationsspridning om kampanjen och hur målen per distrikt uppfylls.

Att höras och synas
Massmedias intresse för Amnesty fortsatte att öka under 1995. Amnesty förekom i en mängd radio- och TV-inslag, och antalet pressklipp om Amnesty uppgick under året till 3 264 (1994: 3 100).

Vissa kampanjer fick stor uppmärksamhet; däribland Sudankampanjen och Kvinnokampanjen. Inte minst förekom Amnesty flitigt i massmedia inför och under kvinnokonferensen i Peking. Frigivningen av Aung San Suu Kyi i Burma i juli uppmärksammades stort i media. Den 5 december hölls en manifestation för en mänskligare flyktingpolitik på 100 platser i landet. Initiativtagare var Svenska Amnesty och manifestationen gav ett omfattande gensvar i media.

Ett trettiotal pressmeddelanden gick ut till massmedia. En särskild satsning gjordes under året på debattartiklar och ambitionen att Amnestygrupperna skulle synas på landets insändarsidor uppfylldes väl även under 1995.

Tillsammans med Frivilligorganisationernas fond för mänskliga rättigheter anordnades fyra välbesökta seminarier för journalister om bl. a. FN:s kvinnokonferens och om en permanent krigsförbrytartribunal.

Svenska Amnesty deltog under året i produktionen av en multimedial utställning om mänskliga rättigheter på Arbetets museum i Norrköping. Utställningen heter Arbete och Kärlek och kommer att pågå under fem år.

Under sommaren startade Amnesty en hemsida på Internet, vilket ökat tillgängligheten av Amnestys information. Via Amnestys BBS (datoriserad anslagstavla) i Gislaved gavs information om Amnesty och om Amnestys rapporter.

Amnesty Press
Sektionens medlemstidning kom ut med nio nummer under 1995, varav sex med 24 sidor och tre med 16 sidor. Två av dessa 16-sidiga nummer var temanummer, varav ett om Kvinnor och ett om Svenska Amnesty. Genomsnittlig adresserad upplaga var 61 703 exemplar.
Varje nummer tryckets i 1 680 extra exemplar för lösnummerförsäljning. De bägge temanumren trycktes i 1000 respektive 2000 extra exemplar. Fem exemplar av temanumret om Svenska Amnesty skickades också ut till varje grupp för att användas i gruppens arbete.

Antalet prenumeranter på Amnesty Press är omkring 1200.

Pådraget och Kortkampanjen
Pådraget utkom under 1995 med tolv nummer, varav två dubbelnummer. Fall från 31 länder behandlades i 47 artiklar. Två nummer ägnades särskilt åt kvinnors rättigheter och ett nummer åt fackliga fall. Temat "Barn och ungdomar" togs upp i decembernumret. Principfrågor om dödsstraffet ingick i ett av numren. Flera av de andra numren byggde på aktuellt temamaterial: "Människorättskämpar i skottlinjen", "Försvinnanden i det forna Jugoslavien", "Kvinnor i Kenya".
Antalet prenumeranter minskade för varje kvartal och är vid årsskiftet nere i c:a 2400.
Under hösten användes ett stort antal nummer för att på skolor sprida kunskap om Amnesty och om aktionstidskriften, däribland på lärarhögskolorna i Malmö och Växjö. Liksom tidigare har varje månad minst 500 exemplar gått direkt till sekretariatet för reklam- och informationsändamål. Pådraget sändes under året på diskett till tre mottagare nämligen till Finland, för översättning och produktion av två finländska utgåvor, dels på finska, dels på svenska i en lättare bearbetning avpassad till finländska förhållanden; till Amnestys BBS i Gislaved, vilket gör att materialet är tillgängligt för alla med dator och modem samt till Kortkampanjen, som numera när det är möjligt hämtar fall direkt ur Pådraget.

Kortkampanjen utkom med tolv nummer. Antalet prenumeranter var 3 400 enskilda personer och 200 grupper. Sammanlagt prenumererade dessa båda kategorier på 7 500 exemplar.

Årsrapporten
Årsrapporten 1995 översattes till svenska av Amnestys översättargrupp. Uppmärksamheten i media var stor, delvis därför att Sverige återigen fanns med i rapporten med anledning av uppgifter om misshandel i häkte. Upplagan var 1 700 exemplar, varav ca 750 har sålts, medan c:a 450 var gratisexemplar bl a till grupper och samordnare, vilket ger en restupplaga på närmare 500 exemplar.

Bistånd via Amnestyfonden
Amnestyfonden förmedlade bistånd till samvetsfångar och deras familjer samt till anhöriga till försvunna och utomrättsligt avrättade för att täcka allmänna behov som t ex mat, uppehälle, medicin och skolavgifter. Bistånd gavs också till rättshjälp, rehabilitering av tortyroffer och till personer som på grund av dödshot tvingats fly till säker plats. (Se vidare under rubriken Amnestyfonden).

Planering och utvärdering
Styrelsen och främst dess C-utskott arbetade fram ett förslag till Handlingsplan 1996-2000 för sektionen, vilken föreläggs årsmötet 1996 för beslut. Handlingsplaneförslaget var under hösten ute hos grupper och distrikt på remiss.
En verksamhetsplan för sekretariatet arbetades fram och utgjorde underlag för sektionens budgetarbete avseende 1996.

Årsmötet
Cirka 250 medlemmar deltog i årsmötet 5-7 maj, som arrangerades av Amnestygrupperna i Sandviken, Dalarna. I anslutning till årsmötet anordnades seminarier om sektionsstyrelsens arbete och det internationella rådsmötet, den svenska handlingsplanen i relation till den internationella samt arbetsformer i morgondagens Amnesty. Det sistnämnda seminariet leddes av Brian Wood, kampanjsamordnare från det internationella sekretariatet.

Utländska gäster var, förutom Brian Wood, Miroslav Marinovitj från Ukraina och Taslima Nasrin från Bangladesh. Dessutom deltog representanter från Amnesty i Finland, Ungern och Holland.

Kontakt mellan centrum och periferi
Styrelsemedlemmar besökte under året distriktsmöten för att hålla kontakt med medlemmarna. Styrelsemedlemmar deltog även i kurser, seminarier och i budgetmötet. I september träffades distriktsombuden och styrelsen för att diskutera budgeten och förslaget till Handlingsplan 1996-2000. Styrelsen hade även en utbildningshelg i Gränna efter inbjudan från Amnestygruppen därstädes. Under denna helg deltog även Catherine Murcier, vice ordförande i Amnestys EU-förening, som talade om EU-föreningen och lobbyverksamhet inför både styrelsen och Amnestymedlemmar i distriktet.

Styrelsen/AU
Mellan årsmötena leds sektionens verksamhet av styrelsen. Styrelsen ansvarar för att arbetet bedrivs i linje med handlingsplanen, att årsmötesbeslut verkställs och att budget fastställs. Mellan årsmötet 1995 och årsskiftet hade styrelsen fyra protokollförda möten. Fram till årsmötet planeras ytterligare tre möten.

Styrelsen utser inom sig ett arbetsutskott (AU). AU:s uppgift är att bereda ärenden inför styrelsens möten, följa upp styrelsens beslut samt fatta beslut i frågor som inte är av principiell betydelse.

För att kontinuerligt följa den nationella och internationella diskussionen inom olika områden tillsätter styrelsen årligen, sedan 1993, fyra utskott vilka arbetar med var sitt ämnesområde: åtagande, arbetsmetoder, organisation och ekonomi.

För att hålla kontakt med den internationella rörelsen följer utskotten arbetet i sina internationella motsvarigheter, de s.k. Standing Committees.

Det av styrelsen tillsatta utskottet för åtagandet (A-utskottet) arbetade under året med att följa upp förändringar i utredningsarbetet på IS. Dessutom påbörjade A-utskottet planeringen av ett seminarium kring åtagandet samt arbetet med en sammanställning över Amnestys samarbete med andra organisationer. Utskottet genomförde en översyn av flyktingarbetet och tog intiativ till en revidering av flyktinghandboken.

Utskottet för arbetsmetoder (B-utskottet) arbetade med aktivistutredningen, som påbörjades föregående verksamhetsår, och inledde ett samarbete med C-utskottet. Utskottet fortsätter detta arbete för vidare bearbetning och konkretisering. I samarbete med sekretariatet gjordes en utvärdering av sektionens samordningsprojekt och initierade en omarbetning av sektionens skolmaterial i de delar som gäller högstadiet och gymnasiet. B-utskottet följde även arbetet i den av styrelsen tillsatta gruppen för Utveckling av Amnestys ungdomsarbete i Sverige. Utskottet följer fortlöpande sektionens arbete med kampanjer, lobbying och samordningar.

Utskottet för organisation och utveckling (C-utskottet) arbetade med förslaget till handlingsplan. I samband med handlingsplanearbetet hölls ett s.k. trendseminarium om politiska, sociala och ekonomiska trender i omvärlden, i mars. Hur sektionens verksamhetsrapportering ska kunna samordnas ingick i utskottets uppdrag att göra en översyn av. Större ändringar får anstå tills den kan anpassas till den nya handlingsplanen. Arbetet med en översyn av sektionens struktur och organisation, utgående från två rapporter, började i C-utskottet och fortsatte som ett samarbete mellan C- och B-utskottet, som hade att arbeta med nya sätt att vara aktiv inom Amnesty.

Beträffande Amnestyrörelsens utvecklingen har C-utskottet under hösten följt upp och utvärderat sektionens samarbete och kontakter med andra sektioner och grupper.

Utskottet för ekonomi (D-utskottet) arbetade med frågor som rör den internationella
rörelsens ekonomi, med utarbetande av riktlinjer för indirekt statligt stöd, sektionens
samverkansformer med Amnestyfonden, direktiv för det av årsmötet 1995 inrättade
Finansutskottet samt en uppföljning av utvärdering av insamlings- och
medlemsvärvningsprojekt.

Styrelsens IT-grupp (informationsteknik) arbetade för att forma och utveckla svenska Amnestys verksamhet inom informationsteknologin. En av flera viktiga uppgifter för gruppen är att utarbeta en IT-strategi för sektionen.

Styrelsen
I styrelsen ingick följande personer (efter val vid årsmötet 1995)

Ordinarie ledamöter:
Rigmor Argren, Örebro
Magnus Brattgård, Solna
Charlotte Dunge (kassör), Vimmerby
Dan Grundin (personalrepresentant), Stockholm
Ewa Fredenberg Nilsson, Skellefteå
Christer Nordberg, Huskvarna
Lars-Olof Olofsson, Strömstad
Christine Pamp (ordförande), Malmö
Eva Linda Sederholm, Halmstad

Suppleanter:
Åsa Carlberg, Hägersten
Magnus Cedergren, Lund
Erik Petersson (personalrepresentant), Solna

Sektionens generalsekreterare Anita Klum var adjungerad till styrelse och arbetsutskott.
Sekreterare var Eva Hellström.

Internationella utskott och kommittéer
Under 1995 deltog svenskar i de permanenta internationella utskott som tillsatts av rådsmötet 1991. I utskottet för resursfrågor deltog Ingrid Petersson och i kommittén för sektioners utveckling ingick Rose-Marie Asker. Jesús Alcalá var ledamot i den internationella överklagandekommittén och Bo Lindblom i den internationella valberedningen.

Budgetmötet
Sektionens budgetmöte hölls den 11 november. Femton av tjugo distrikt var representerade. Styrelsen presenterade ett budgetförslag där intäkterna uppgick till 39.9 Mkr och kostnaderna till 41.2 Mkr. Budgetmötet ställde sig bakom styrelsens budgetförslag. Budgetmötet resulterade också i en rekommendation till styrelsen att stödja förslag om att framtidsseminarier, där AI-medlemmarnas framtida roll som aktivister, hålls på olika platser i Sverige.

Det internationella rådsmötet (ICM)
Den svenska sektionen representerades av åtta personer vid det internationella rådsmötet 1995, som hölls i Ljubljana i Slovenien i augusti. I delegationen ingick Rigmor Argren, Magnus Brattgård, Jesper Hansén, Kerstin Höijer, Anita Klum, Bo Lindblom, Christine Pamp och Ingrid Petersson. Den internationella handlingsplanen för åren 1996-1999, Ljubljana ActionPlan (LAP) fastställdes. I planen anges vad Amnesty vill uppnå under de närmaste fyra åren. Vikten av förebyggande arbete och snabba aktioner i arbetet mot massiva kränkningar av mänskliga rättigheter betonas. Utveckling av Amnestyrörelsen framhålls liksom att aktion, utveckling och undersökning av kränkningar av mänskliga rättigheter ska gå hand i hand. Särskilt utsatta grupper ska uppmärksammmas såsom minoriteter, kvinnor och barn. I planen anges vad sektionerna förväntas göra för att målen ska uppnås. Inom den svenska sektionen beaktades, i arbetet med vår egen fyraåriga handlingspan, den internationella planens mål.

Flera förslag om att utvidga Amnestys åtagande behandlades. Beslut fattades om att tillsätta en internationell utredning för att studera om slaveri bör ingå i åtagandet. En viss utvidgning beslutades inom området väpnade konflikter genom att Amnesty ska kunna protestera mot urskillningslöst och olagligt dödande i sådana konflikter. Förslag om att Amnesty ska fördöma användandet av antipersonella minor hänsköts till den internationella styrelsen för vidare utredning. Emellertid kan Amnesty agera mot användande och överförande av antipersonella minor i de fall då de resulterar i utskillningslöst dödande enligt ovan. Avseende kvinnlig könsstympning beslutades att Amnesty ska sprida kunskap om detta inom ramen för undervisning om mänskliga rättigheter.




Mål 2
Vi ska främja utvecklingen av den internationella rörelsen
Svenska sektionen vill främja utvecklingen av Amnesty genom att ge stöd till sektioner och grupper i andra länder för att bidra till deras självständiga utveckling. De internationella kontakterna och samarbetet ska breddas på alla nivåer.

Internationellt samarbete
I november deltog fyra representanter från den svenska sektionen i en resa till Polen. Resan skedde inom ramen för Amnesty International - Open University och arrangerades av Amnesty i Polen i samarbete med det internationella sekretariatet. Gruppen bestod av tio personer från olika Amnestysektioner. Under tio dagar besökte man universitet, högskolor och gymnasieskolor i sju städer. I varje stad hölls presskonferenser och intresset från såväl media som studenter och elever var mycket stort. Man besökte även Amnestygrupper och lokala organisationer för mänskliga rättigheter.

Under året påbörjades planeringen av den internationella konferensen om tortyr som kommer att äga rum den 4 - 6 oktober 1996 i Stockholm. En internationell planeringsgrupp bestående av representanter från IS, den brittiska och den svenska sektionen träffades tre gånger under året. Representanter från den holländska sektionen ingick som rådgivare i gruppen. Svenska sektionens arbetsgrupp för tortyrfrågor fanns med i den internationella planeringsgruppen. Konferensen kommer att ta upp frågor om tortyr och annan grym, omänsklig och kränkande behandling av socialt utsatta grupper såsom kriminella, etniska minoriteter m. fl.
Det s.k. Twinning-projektet, som tjugoen grupper deltog i, avslutades i början av året. Projektet innebar att erfarna grupper kontaktade grupper i Östeuropa för ömsesidigt erfarenhetsutbyte. Projektet utvärderades av det internationella sekretariatet i mars. Det var svårt att se några resultat efter endast ett år. Ofta etablerades inte kontakten mellan grupperna förrän i slutet på perioden. Det fanns ett stort intresse för projektet och vid de tillfällen då grupperna lyckades upprätta en kontakt medförde detta mycket positivt. Av de grupper som lämnade in sin utvärdering tyckte hälften att projektet gav dem en postiv erfarenhet medan den andra hälften tyckte att det var en negativ erfarenhet. Mer än hälften vill gärna fortsätta projektet. Grupperna i Öst- och Centraleuropa var mycket positiva. IS uppmuntrar fortsatt samarbete mellan de grupper som har etablerat en kontakt, vilket för den svenska sektionen innebär tjugoen grupper.

Den svenska sektionen arrangerade i samarbete med det internationella sekretariatet ett intersektionellt seminarium för Korea/KOTARAN-samordnare, som hölls i Stockholm 12-14 maj.

Internationellt kontaktnät
I mars hölls ett möte i Oslo med den sektionsgruppering som den svenska sektionen ingick i tillsammans med Färöarna, Island, Norge, Finland, Schweiz, Österrike samt grupper i Polen, Tjeckien, Ungern, Ryssland och Ukraina.

Sektionen var representerad på de finländska, danska, norska, brittiska, tyska, schweiziska och österrikiska sektionernas årsmöten.

En styrelsemedlem represtenterade sektionen vid ett nordiskt möte på Island i juni. Sektionen var representerad på det internationella generalsekreterarmötena i mars respektive november.

Genom Sveriges inträde i EU kom svenska sektionen med i Amnestys EU-förening och deltog i tre möten arrangerade av EU-föreningen.

Representanter för sektionen deltog i olika internationella möten inom områdena media, insamling ungdomsarbete, kontakter med fackliga organisationer, kampanjer, MEK/MSP dvs.frågor om militärt, polisiärt och ekonomiskt utbyte samt planeringsmöten inför kampanjer/aktioner.

Nordiska samordnare inbjöds och deltog i två svenska samordnarseminarier under 1995.
En representant från sektionen deltog i ett nordiskt handläggarmöte i Köpenhamn, där det nordiska samarbetet diskuterades.

Stöd till den internationella rörelsen
I enlighet med styrelsens beslut i maj 1994 lämnade sektionen ett extra bidrag på 750 000 kr till den
internationella rörelsen.


Mål 3

Vi ska bredda den finansiella basen för verksamheten
Den svenska sektionen är en av de tio största vad gäller finansiering av den internationella rörelsen. Det ställer stora krav på insamling av pengar. Även svenska sektionens verksamhet kräver god ekonomi. Centrala insamlingsaktiviteter ska vidareutvecklas. Gruppers och distrikts andel av budgeten måste öka och insamling göras till en viktig del av kampanjarbetet. Nya grupper av givare måste värvas.


Medlemmar
Antalet medlemmar uppgick per 31 december till 75 797 personer (1994: 58 451), en märkbar och glädjande ökning från året innan med 30 procent. Bortfallet av medlemmar uppgick till elva procent (samma som 1994).

Särskilda insatser gjordes för att hålla bortfallet lågt. Medlemmarna fick fem skriftliga påminnelser under våren och sommaren. Över 5 000 medlemmar kontaktades också per telefon från sekretariatet med hjälp av frivilliga på kvällstid. För den grupp som ringdes upp fann vi en klart avläsbar högre förnyelsegrad än hos de medlemmar som endast fick skriftlig påminnelse.

Amnestys almanacka för 1995 sändes till samtliga medlemmar och gav under året 1.3 miljoner kronor i intäkter.

Fler bidragsgivare
Central insamling har kommit att få ökad betydelse för sektionens finansiering. Insamling utvecklas på flera sätt genom att Amnesty försöker skaffa fler nya gåvogivare, nå nya grupper av givare, t. ex. företag, söka nya kanaler för att nå ut med insamlingsbudskap, t.ex. via bokklubbar och tidningar samt att få personer med andra engagemang i Amnesty att även bli givare.

Tre nya initiativ 1995 var AmnestySupporter, Bancos Hjälpfond och Livlinan. Små och medelstora företag erbjöds att bli Supporters. Det innebär att företag ger ett månatligt stöd via autogiro. Vid årets slut hade ett tiotal företag anmält sig till detta gåvoprogram.

Bancos Hjälpfond är en uppföljare till Humanfonden. Denna nya fond är en aktiefond där även juridiska personer kan spara för Amnesty. Via Hjälpfonden kan man pensionsspara och låta en procent varje år gå till Amnesty. Detta alternativ erbjuds såväl genom Bancos eget pensionsspar som genom Skandia Link.

Livlinan skall pågå hela 1996 och startades på hösten 1995. Idén bygger på att nuvarande medlemmar och givare ger Amnesty tips på vänner och bekanta som vi sedan tillskriver med ett gåvobudskap. Detta upplägg har tidigare med gott resultat prövats under namnet Stafetten.

De tre stora insamlingsmetoderna 1995 var breven till Amnestys givare, AmnestyGiro och
Humanfonden. Ca nio miljoner kronor kom in på inbetalningskort utsända från sekretariatet. Givarna fick sex brev under året och varje brev gav drygt en miljon kronor i intäkt. Den genomsnittliga gåvan på ett inbetalningskort var 173 kronor. Resultatet visar att en satsad Amnestykrona i detta program ger åtta kronor tillbaka. Breven tog upp aktuella fall inom Amnestys åtagande, b.l a. Kina, Pakistan och Bosnien.

Nya givare fick Amnesty främst genom medskick i Svenska Dagbladet, bokklubbar, inköp av externa adresser och via Hoppets helg-kampanjen (se Sponsring och medlemsvärvning).

AmnestyGiro används av ca 2 000 personer som 1995 gav c:a 2.2 miljoner kronor.

1995 års bidrag via Humanfonden blev 3.4 miljoner kronor vilket var drygt 600 000 kronor mer än 1994. Nu sparar 7 000 personer för Amnesty. Fortfarande är Amnesty den organisation av 42 deltagande som får ta emot det största bidraget. Sektionen marknadsför Humanfonden till egna medlemmar och givare.

Sektionen började under året använda telefonen mer systematiskt i insamlingsarbetet. Vi tackar för stora gåvor, värvar givare till AmnestyGiro samt försöker få personer som inte skänkt på flera år att på nytt börja ge bidrag. Detta arbete sker huvudsakligen med hjälp av frivilliga på kvällstid.

För första gången publicerades insamlingsbudskap via Internet på Amnestys hemsidor. Vidare öppnades 1995 en telefonlinje öppen hela dygnet där personer kan lyssna på bl.a. insamlingsbudskap och därefter ta ställning till olika gåvoalternativ och bli givare.

Sektionen är medlem i Frivilligorganisationernas Insamlingsråd (FRII).

Resultatet av de årliga insamlingsdagarna 1-2 april blev 162 000 kr (1994: 210 000 kr).

Försäljningen
Försäljningsverksamheten i Malmö fortsatte. En utvärdering gjordes under våren 1995. Den ledde till att styrelsen i juni beslutade om följande resultatkrav för åren 1995- 1997; en förlust på 340 tkr 1995, en halverad förlust 1996, dvs 170 tkr, och ett nollresultat för 1997. Utfallet för 1995 blev intäkter på 965 tkr, kostnader på 1 334 tkr och således ett verksamhetsresultat på - 369 tkr. Till detta har lagts kostnader avseende lagernedskrivning hänförliga till 1994 på 223 tkr. Det redovisade resultat blir därmed en förlust på 593 tkr. Sedan starten är den sammanlagda förlusten 782 tkr. Den använda redovisningsprincipen omfattar direkta kostnader. Referensgruppen, där Malmögrupperna finns representerade, kommer med anledning av resultatet att lägga fram förslag till åtgärder.

Amnestys almanacka för 1996 distribuerades för försäljning i oktober till grupperna,
Amnestybutiken, ett tiotal butiker, bokhandlare och muséer. Cirka 10 000 säljkort distribuerades över landet. Almanackan trycktes i 75 000 exemplar och c:a 450 exemplar såldes. Anledningen till det låga antalet sålda exemplar var att sektionen fick betydligt fler nya medlemmar än beräknat. Alla medlemmar får nämligen almanackor.

Personalutbildning
Under 1995 deltog enskilda handläggare i utbildningar. T. ex. genomfördes en utbildning i Amnestys åtagande för nyanställd personal, ett tiotal personer deltog i en extern utbildning i folkrätt, några personer deltog i extern datautbildning. Dessutom deltog samtlig anställd personal och en stor del av de frivilliga i intern utbildning i dataprogrammet Lotus Notes.

Sekretariatet
Ytterligare resurser tillfördes för vidareutveckling av sekretariatets och sektionens datorstöd. Under året kompletterades sekretariatets datorstöd så att samtliga anställda på sekretariatet nu ingår i ett och samma PC-nätverk. Under hösten datoriserades styrelsen som numera också är en del av sekretariatets nätverk.

Personal
Sekretariatet hade per 31 december 1995 24,75 fasta tjänster fördelade på 30 personer. Av
dessa 30 personer var 6 personer tjänstlediga och ersatta med vikarier. Sekretariatet hade samma
datum även 3,50 projekttjänster som fördelade sig på 8 personer. Dessa projekt var Malmöbutiken,
Postenprojektet, Livlinan, tortyrkonferensen, projekt att utveckla arbetet med att stärka
samordningsgrupperna samt arbete med ADB-utveckling. Dessutom arbetade cirka tio personer extra
på korttidsvikariat och/eller timanställning. Av dessa personer arbetar alla utom fyra personer på sekretariatet på Sveavägen i Stockholm. Två av de fyra arbetar i Malmö, en i Laholm och en i Göteborg.

Under 1995skedde en del personalförändringar för de fasta funktionerna. Följande
funktioner tillkom eller bytte innehavare under 1995: pressekreterare, styrelsesekreterare,
kampanjsamordnare, kontakt för specialgrupper, kontakt för grupper och samordningar, kontakt för
grupper och distrikt, Amnestyfondens sekreterare, handläggare för asyl- och flyktingfrågor,
redaktör/journalist, marknadsförare, medlemsutbildare, regionsamordnare, administrativ chef,
distributionsansvarig, receptionist samt personalhandläggare.


Frivilliga
Antalet ideellt arbetande personer på sekretariatet ökade under 1995. Per 31 december 1995 arbetade
cirka 70 personer ideellt på sekretariatet i Stockholm med distribution, registrering, korrekturläsning,
arkivering och diverse avlastning av enskilda handläggare. Av dessa 70 personer arbetade cirka 15
personer på kvällstid med huvudsakligen distribution, registrering och telemarketing. Under året togs
cirka tio praktikanter från olika universitet och gymnasieskolor emot. Flertalet av dessa
arbetade med handläggaren för asyl- och flyktingfrågor. På regionkontoret i Göteborg arbetade
cirka 20 personer ideellt. Motsvarande siffra för Malmöbutiken var cirka 10.





Styrelsens åtgärder med anledning av årsmötesbeslut
(siffrorna inom parentes hänvisar till årsmötesprotokollet)

Amnesty och krigföring (38)

Beslut:
att ge styrelsen i uppdrag att verka för att AI skall lägga fram en plan med principer för sitt agerande
vid väpnade konflikter.

Åtgärd:
Styrelsens A-utskott fick i uppdrag att delta i den pågående internationella diskussionen om AI:s agerande vid väpnade konflikter och därvid medverka till att en principplan läggs fram. Det internationella rådsmötet beslutade att utvidga Amnestys åtagande inom området väpnade konflikter så att AI ska kunna protestera mot urskillningslöst dödande (dvs då stridande part vid angrepp ej tillräckligt skilt på civila och militära mål), vilket regleras i humanitär rätt.
Flyktingpolitik (43)

Beslut:
att svenska sektionen av Amnesty starkare och tydligare skall markera den stora vikten av att försvara asylrätten; att svenska sektionen av Amnesty skall utvidga och ytterligare förstärka samarbetet med övriga frivilligorganisationer som arbetar för asylsökande både på central och lokal nivå.

Åtgärd: Svenska sektionen har verkat i enlighet med beslutet vad gäller första att-satsen bl. a. genom ett remissvar som sektionen gav till det betänkande som Flyktingpolitiska kommittén lade fram under året rörande om ny asyllagstiftning. Sektionen verkade under det internationella rådsmötet för att enhetliga riktlinjer för flyktingarbete skall utarbetas, vilket rådsmötet också fattade beslut om. Vidare har resurser avsatts för en revidering av flyktinghandboken under 1996 samt för en utbildningshelg angående Amnestys åtagande vilket inkluderar flyktingmandatet. Flertalet flyktingombud (FLO) har genomgått grundutbildning för FLO och erbjuds vidareutbildning under 1996. Den av styrelsen beslutade ökningen av resurser för lobbying innebär även ökade resurser för lobbying för asylsökande och flyktingar. Förslag på insändare som är kopplat till Amnestys flyktingåtagande har skickats ut, och kommer fortsättningsvis att skickas ut till FLO. En översyn av svenska Amnestys asyl- och flyktingarbete har gjorts och finns dokumenterad i en rapport "Svenska Amnestys asyl-och flyktingarbete".

Vad gäller andra att-satsen har svenska sektionen verkat i enlighet med beslutet bl. a. genom att sekretariatet numera är representerat i (förutom Flyktingpolitiska rådet) Arbetsmarknadsdepartementets EU-referensgrupp för flyktingfrågor, som främst består av frivilligorganisationer. Inom ramen för Rådgivningsbyrån har samarbetet med Caritas stärkts, genom att dessa nu är medlemmar i föreningen. Vidare knöts, inför den riksomfattande flykting- manifestationen, kontakter med andra organisationer, såväl på centralt som lokalt. Samarbete på lokal nivå har uppmuntrats genom att under grund- och vidareutbildningar för flyktingombud informera om andra organisationers verksamhet och bjuda in föreläsare från dessa.

För information om sektionens asyl- och flyktingarbete i övrigt hänvisas till avsnittet Flyktingarbetet.


Indirekt statligt stöd (49)

Beslut:
att svenska sektionen hos den internationella styrelsen (IEC) skall ansöka om generell dispens för att ta i anspråk personer som omfattas av arbetsmarknadspolitiska åtgärder, såsom handikappade genom AMI och personer i ALU-projekt;
att ge styrelsen i uppdrag att därefter, om dispens erhålles, utarbeta riktlinjer för sådan verksamhet;
att uppdra åt styrelsen för svenska sektionen att besluta i varje enskilt fall.

Åtgärd:
Styrelsen uppdrog åt sekretariatet att ansöka om dispens hos IEC. Dispens erhölls och sekretariatet arbetar tillsammans med D-utskottet med att utforma riktlinjer som kommer att föreläggas styrelsen för beslut.

Arbete på eget land (APEL) (50)

Beslut:
att nuvarande regler i princip kvarstår;
att en person som bytt medborgarskap skall kunna arbeta i sitt ursprungsland om fara för säkerhet inte föreligger och om det anses ha en positiv effekt för aktionen/kampanjen.

Åtgärd:
Sektionens delegater vid det internationella rådsmötet drev frågan om APEL i enlighet med årsmötesbeslutet. Rådsmötet beslutade om viss utvidgning av arbetet på eget land samt uppdrog åt den internationella styrelsen att utarbeta rutiner för kommunikationen och beslutsfattandet inom området mellan den internationella styrelsen och det internationella sekretariatet.

Blixtaktioner (60)

Beslut:
att BA-skrivarna skall få mer stöd så att handlingsplanens intentioner bättre förverkligas, samt att styrelsen får i uppdrag att vid årsmötet 1996 redovisa vad som gjorts i detta hänseende;
att styrelsen verkar för att engagera enskilda och organisationer utanför Amnesty i BA-skrivandet.

Åtgärd:
Styrelsen beaktade beslutet vid fastställande av budgeten för 1996, vilket gör det möjligt för sekretariatet att verka i enlighet med beslutet.

Stöd i valberedningens arbete (62)

Beslut:
att styrelsen identifierar de områden där dess kompetens måste säkras;
att styrelsen vid nästa årsmöte föreslår riktlinjer för hur detta skall gå till;
att valberedningen får arbeta efter de riktlinjer som årsmötet sedan fastställer.

Åtgärd:
Styrelsens C-utskott utarbetade ett förslag för hur kompetens skall säkras inom styrelsen. Förslaget godkändes av styrelsen och kommer att läggas fram som ett förslag till årsmötet 1996.

En önskad attitydförändring (63)

Beslut:
att styrelsen genom kontakter med och information till pensionärer verkar för att utvidga antalet aktiva medlemmar i den åldersgruppen.

Ågärd:
Sekretariatet har aktivt verkat för att engagera pensionärer i frivilligarbetet. Kontakt har tagits med tre olika pensionärsorganisationer och en för ändamålet speciellt framtagen informationsfolder om frivilligarbete på sekretariatet finns tillgänglig på arbetsförmedlingen för Seniorer i Stockholm.

Insamlingsdagarna (64)

Beslut:
att insamlade medel från insamlingsdagarna från och med 1996 tillfaller Amnestyfonden.

Åtgärd:
Styrelsen uppdrog åt sekretariatet att genomföra beslutet.

Amnestys färg (65)

Beslut:
att den orange färgen skall framhållas vid tillverkning av nya broschyrer och dylikt.

Åtgärd:
Sekretariatet verkar i enlighet med beslutet.

Kartläggning av ekonomiska relationer (66)

Beslut:
att årsmötet uppdrar åt svenska sektionens styrelse att internationellt verka för att en kartläggning av sådana ekonomiska relationer som kan utnyttjas för att sätta press på regeringar att respektera de mänskliga rättigheterna kommer till stånd, samt att man prövar att utnyttja de beroenden som då kommer fram genom att på lämpligt sätt informera långivare eller motsvarande.

Åtgärd:
En specialgrupp för arbete med MEK/MSP har bildats i sektionen. I den internationella handlingsplanen, som fastställdes av rådsmötet, finns ett avsnitt om utveckling av arbetet inom området militära, ekonomiska och kulturella relationer. Det ska göras till en integrerad del i bl. a. allt utredningsarbete, vilket är helt i linje med årsmötesbeslutet.

Inrätta ett finansutskott för svenska sektionen (72)

Beslut:
att inrätta ett finansutskott (FU) för svenska sektionen;
att finansutskottet har en motsvarande verksamhetsinriktning som det internationella finansutskottet (FCC);
att finansutskottet avger en skriftlig granskningsrapport till budgetmötet och en till årsmötet;
att val till finansutskottet förättas första gången vid årsmötet 1996;
att medel anslås för finansutskottets verksamhet i sektionens budget.

Åtgärd:
Styrelsens D-utskott utarbetade riktlinjer för finansutskottets (FU) arbete. Styrelsen godkände dessa riktlinjer som kommer att ligga till grund för valberedningens arbete med att finna kandidater till FU. FU kommer att utses vid årsmötet 1996.

____________________________________________________________________________________________

Skapat av : Sven Bodin	Index: ORG 50/008/1996	Kategori: Organisation - Årsmöten - Inför
Ändrat: 98-02-03	År: 1996	Status: Medlem

____________________________________________________________________________________________