VERKSAMHETSBERÄTTELSER FÖR DISTRIKTEN

SKÅNE, BLEKINGE
Distriktets verksamhet märktes av mer ut i grupperna under 1999 än tidigare år. Detta kan konstateras vid genomläsande av de årsberättelser som en del, men inte alla, grupper lämnat in. Bl.a. syftar man på distriktets kursverksamhet för gruppmedlemmar och på en ambulerande utställning om MR-brotten i USA. Här i övrigt några mer eller mindre slumpvis valda exempel på bredden i gruppernas verksamhet under 1999:
Nybildade grupp 152 i Karlshamn uppförde inför 10-årsdagen av massakern på Himmelska fridens torg en symbolisk mur som sedan karlshamnsborna fick vara med att riva.
Grupp 174 i Ystad deltog som enda förening i en av kommunen anordnad tävling om förslag till firandet av millennieskiftet. Amnestygruppen föreslog att fyrverkerierna skulle slopas och pengarna skänkas till Amnesty istället. Förslaget vann inget gehör.
Kristianstadgruppen 174 stöttade distriktet vid startandet av en Amnestygrupp i Litauen. Samma sak, och med pengar , gjorde grupp 9 Mellanskåne och Lundaavdelningen. Grupp 9, skaffade sig också en ny och betydligt större lokal för sin butiksverksamhet och annan Amnestyverksamhet.
Lundaavdelningen och dess grupper fortsatte driva postorderverksamheten för svenska sektionen och sålde under året för 220.000 kr. Vidare kan nämnas en paneldebatt under rubriken "Är humanitär intervention till gagn för individen", ett cykellopp för Amnesty, deltagande i studenternas s.k. hälsningsgillen samt föredrag under rubriken "Framtidstro" av Carl Söderbergh och om Schengenavtalet av Gregor Noll.
I Malmö anordnades under året bland annat ett seminarium om dödsstraffet och ett om Sri Lanka, liksom en IT-kurs och en diskussion om Amnestys mandat. Malmögrupperna var också medarrangörer vid filmdagarna om antirasism. Dessutom anordande AMD-gruppen tillsammans med distriktet en omdebatterad utställning om dödsstraffet i USA på gymnasiet samt stadsbiblioteket i Landskrona.
Grupp 344 i Bjuv deltog i en kulturdag i kommunen med en utställning om dödade eller dödshotade kulturarbetare.

HALLAND
Distriktet består av sju grupper, fördelade på Falkenberg (1), Halmstad (5) och Laholm (1). Varberg och Kungsbacka har anslutit sig till Göteborgsregionen.

Laholmsgruppen och fyra av grupperna i Halmstad har ett ganska stort antal stödjande medlemmar. Antalet aktiva i grupperna varierar mellan 8 och 12. Många av de stödjande har ställt upp vid särskilda tillfällen, främst Storloppis, andra lördagen i juli.

Grupp	antal medlemmar	gruppsekreterare
33, Halmstad	75	Birgitta Borulf	(*)
147, Halmstad	88	Stefan Hanje	(*)
157, Halmstad	85	Siv Erikson	(*)
168, Laholm	80	Åke Sintring	(*)
169, Halmstad	64	Maria Lundqvist
202, Halmstad	17	Duncan L. Reid
209, Falkenberg	?	Ingrid Nilsson Horvath	(*)

(*)Se även verksamhetsberättelse för gruppen)

Totalt cirka 430 medlemmar, varav omkring 70 aktiva, vilket innebär en nedgång med över 20 procent jämfört med tidigare års toppnoteringar.

Under året har det gjorts en omstrukturering av grupperna, så att grupp 169 blivit en ren ungdomsgrupp. Antalet medlemmar i de olika grupperna har därmed förändrats i förhållande till vad som ovan redovisas och som bygger på katalogen från början av året.

Alla grupper utom Falkenbergs ingår nu i en ekonomisk enhet, med gemensam ordförande, kassör och revisor. Även Falkenbergsgruppen kallas till stormötena, som därigenom får karaktär av distriktsmöten. Några distriktsmöten av traditionell typ har grupperna då inte ansett sig behöva. Det finns dock.fortfarande planer på ett närmare samarbete med Skåne-Blekinge om något större evenemang. (Svenska sektionens första “distriktsmöte” var just en sådan sammandragning på Stiftsgården i Båstad.)

Uppdraget som flyktingombud är vakant och upprätthålls för närvarande av distriktsombudet.


Fyra grupper har lämnat verksamhetsberättelse. Jag går nu ut med en förnyad anmaning till de grupper som saknas och ber att få återkomma med en komplettering.

Distriktets styrka är den ekonomiska verksamheten. En allt äldre medlemskår och svårigheten att få tag på nya aktiva som vill jobba med loppmarknaden har emellertid framtvingat beslut om vissa nedskärningar: Storloppis kommer år 2000 att ersättas av öppethållande två eller tre lördagar under turistsäsongen, men utan tält och scen och varor på gården.

Bo Lindblom, distriktsombud
2000-01-31

JÖNKÖPINGS LÄN
Grupp 254:
Kampanjer: Dödsstraffkampanj och USA-kampanj , Gruppmöten: 2 första måndagarna i varje månad.
Övrig verksamhet: I början av -99 sammanställde gr.254 en rekryteringsbroschyr för hela distriktet. Varje grupps verksamhet och kontaktperson presenterades.
Mars:Distriktsmöte i Tranås 6 mars. 1 person från gruppen deltog.
September: Traditionell loppmarknad tillsammans med gr. 117 i Jönköping 25 september. Resultatet var “inte så givande”.
Oktober: Distriktsmöte i Värnamo 23 oktober. 2 deltagare från gruppen.
December: Gruppen sålde hembakat bröd, hemstöpta ljus m.m på kulturhusets loppmarknad 18 december. Ett bra tillskott i kassan enligt gruppen.
Dessutom bössinsamling vid några tillfällen under året.
Grupp 11:
Medlemmar:ca 10 st.
Gruppmöten, årsmöte + 10 protokollförda månadsmöten.
Mars: Distr.möte 6 mars i Tranås. Ca 15 personer närvarande inkl.några medlemmar från
gr. 11 .Medverkade gjorde Andrea Bodekull fr. Svenska sektionen +2 representanter från region väst.
Maj: Ett lotteri hölls på ICA-kvantum.
Okt: Distr.möte i Värnamo. 1 person fr. gruppen deltog.
Höstens lotteri inställt p.g.a brist på folk.
Utskick av sponsorbrev till 60 passiva Amnesty-medlemmar och 100 utvalda företag i Tranås.
Aktionsfall Libyen.
Kampanj: USA-kampanj.
Blixtaktioner: 8 personer skrev BA under året.
Prenumeration :prenumeration på Barngruppens utskick (färdiga vädjandebrev 6ggr/år.) Prenumeration även på kortkampanjen.
Grupp 241:
Aktionsfall: Nigeria (vilande), Algeriet (försvinnandefall)
Kampanjer: USA-kampanj (dödsstraff), kvinnokampanj (internat.kvinnodagen) Kina-kampanj, Brasilien-kampanj.
Medlemmar: 15+10 bidragsgivare.
Övrig verksamhet:
Februari: Gruppens årsmöte. Extra medlemsmöte i Stockholm 27 februari. 1 person fr.gruppen deltog. Mars: Distr.möte i Tranås 6/3. 2 personer från gruppen deltog. Internat. kvinnodag. Inga-LilI Falkäng informerade om Amnestys Kvinnokampanj.
April:Insamlingsdag 24 april Insamlat 1415kr.
Juni: Karnevalsdag. Gruppen var ute på stan med den kinesiska vykortsmuren, sålde 52 st.vykort som skickades till Kinas president. Sommarfest i en fin timmerstuga.
September: Planering inför distr.mötet.
Okt: Distr.möte i Värnamo 23 okt. Carl Söderberg medverkade vid en intern samling och sedan vid en offentlig samling tema “Individens kamp för de mänskliga rättigheterna världen runt." Lokaltidningen Värnamo Nyheter gjorde ett reportage
Bokloppmarknad:Resultat 11060kr.
November: Julmarknadslotteri 28/11.
December: Diskuterade handlingsplanen 2000-20004.
Gruppmöten: 12 gånger under året.
Ekonomin: God. Ekonomiska överskottet fördelas på följande sätt:
Gruppavgift till sektionen:5000 kr, avgift till distriktet 5000 kr, amnestyfonden 5000kr.
Grupp 117:
Medlemsmöten: 9st. under året.
Medlemmar: 3-4aktiva +ett stort antal stödmedlemmar. Gruppen har haft svårt med nyrekrytering.
Kampanjer: USA-kampanj.
Övrig verksamhet: Blixtaktioner, månadskampanjer, brandkårsutryckningar.
Mars: distr.möte i Tranås. 2 personer deltog från gruppen.
Gruppen deltog som medarrangör i internationella träffar på biblioteket/länsmuseet under våren-99.
September: traditionell loppmarknad tillsammans med gr.254 (se ovan.)
Oktober: Distr.möte i Värnamo.2 personer från gruppen deltog.
December: Gruppen arrangerar varje år en konsert med Per Brahegymnasiets musiklinje, dock
uteblev den 1999.
Gruppen ser fram emot att återuppta samarbetet med musikeleverna under år 2000.
Ekonomi: Hyfsad (ca 5-6000kr finns i kassan)
Grupp 309:
Antal aktiva:ca 5-6st.
Fångfall:1
Övrig verksamhet: 2 personer deltog på distr.mötet i Tranås i mars -99 och 2 personer deltog på distr.mötet i Värnamo i oktober -99.
Dessutom anordnades en manifestation (med politiska partier inbjudna), ett konstlotteri, en konsert och en musikfestival under året.

Ewa-Britt Malmström, distriktsombud

KALMAR, KRONOBERG
1. Vi ska arbeta för att göra varje människa i Sverige medveten om vad mänskliga rättigheter innebär.
Utställningar: om Amnesty vid Kommunförbundets konferens om Migration, mångfald och integration på Konserthuset i Växjö, om Balkan i anslutning till Kommunförbundets balkankonferens på Konserthuset i Växjö, om USA på biblioteket i Braås, om WANTED i Braås, S:t Sigfrids folkhögskola, Växjö och Linnégallerian, Växjö.
Ölandsgruppen har haft utställning om dödsstraffet i skyltfönster i Borgholm.
Utställning på KOMVUX i Borgholm om våldet mot Östtimor.
Grupp 286 Kalmar: utställning på biblioteket med brevundertecknande och medlemsvärvning.
Bokbord med brevförsäljning vid utställningarna i Konserthuset, Växjö.
Ölandsgruppen: försäljning av ljus i församlingshemmet i Borgholm.
Grupp 286 Kalmar: försäljning av vykort vid Åhléns och servering av glögg och pepparkakor.
Skolinformation: om dödsstraffet på universitetet i Växjö, brevskrivning i Arabyskolan och Fagrabäckskolan i Växjö i samband med Barnkonventionen 10 år. I SAMFIs regi har två studiedagar anordnats för lärarstuderande i Växjö.
Gruppen i Hovmantorp har informerat högstadiet i Lessebo.
Grupp 119 Kalmar har informerat i skolor, andra organisationer och Hossmo kyrka.
Samarbete med andra organisationer: FLYSAM (flyktingsamarbete). I SAMFIs regi har två studiedagar för blivande lärare på universitetet i Växjö samt en minifilmfestival för lärare anordnats.
”Femitolvtorgmöte” med tal från Amnestygruppen och en demonstration som samlade 300-400 deltagare i Växjö. Kvinnodagen med försäljning av vädjandebrev.
FLYSAM och SAMFI i Växjö anordnade under våren en föreläsning av Marco Helles med temat Invånare och invandrare.
Grupperna i Hovmantorp och Växjö anordnade tillsammans med flera MR-organisationer manifestation mot Våld och Rasism.
Grupp 286 Kalmar har tillsammans med Kalmars Latinamerikagrupp demonstrerat för MR och ”Pinochet inför rätta” genom fackeltåg och tal vid domkyrkan.
Grupp 286 Kalmar firade Kvinnodagen tillsammans med Delta Kappa Gamma där brev ang. kvinnors situation i USA:s fängelser undertecknades.
Flyktingombudet ingår i ett nätverk för flyktingar tillsammans med kyrkan och frivilligorganisationerna i Kalmar.
Grupp 286 Kalmar ordnade en Burma-afton med forskarstuderande Per Lundberg, Göteborgs universitet som föreläste om demokratiprocessen i Burma.

2. Vi ska värva och aktivera fler medlemmar och bidragsgivare i Amnesty.
I samband med att skriften Amnesty i Växjö utgavs, skrevs ett vädjandebrev till passiva medlemmar i Växjötrakten som gav stort gensvar och betydligt större belopp än de 50 kr som begärts. De passiva medlemmarna erhöll samtidigt skriften om Amnesty i Växjö.
Bokbord/utställning och brevskrivning i anslutning till festligheter i Växjö och under Amnestyveckan.
Ölandsgruppen har gjort ett utskick till ett 50-tal företagare i Borgholms kommun med vädjan om sponsring till gruppens verksamhet. Tyvärr utan resultat.
Ölandsgruppen har värvat en ny medlem. De skickar också julkort och information om verksamheten till bidragsgivarna för att tacka för bidrag och inspirera dem att bli aktiva.
Mönsteråsgruppen kontaktar sina bidragsgivare två gånger per år om sina fångfall, kampanjer och årsmöten.
Grupperna i Borgholm och Hovmantorp har fått kollekter från Svenska kyrkan.
Grupp 286 Kalmar har värvat en ny medlem. Detta upplevs svårt men försök görs vid varje utåtriktad aktivitet.
Grupp 286 Kalmar har översänt broschyren ”Vi söker goda företag” till tio företag i länet.
Grupp 286 Kalmar gjorde ”kortmuren” vid 10-årsdagen av massakern vid Himmelska Fridens torg.
U-24 Kalmar ordnade stödgala för Amnesty i Ungdomens Hus i Kalmar som gav ett bra ekonomiskt stöd. Att få fler aktiva gick sämre.
Grupp 119 Kalmar har värvat två nya medlemmar.

3. Vi ska utveckla kontakterna med massmedia och andra opinionsbildare.
Information vid Rotarymöte i Växjö.
Ölandsgruppen har ett pressombud som förser lokalpressen med insändare.

4. Vi ska utveckla och effektivisera vårt kampanjarbete.
I Växjö har man deltagit i USA-kampanjen, Kampanjen för barns rättigheter, Wanted samt skrivit blixtaktioner i AMD och Nafran.
Ölandsgruppen har deltagit i USA-kampanjen och Kvinnokampanjen.
Grupp 286 Kalmar har deltagit i Kränkningar av kvinnors mr i USA-kampanjen, Wanted-kampanjen och Afghanistan.
Grupp 119 Kalmar har deltagit i USA-kampanjen, Wanted och Afghanistan men arbetar till största delen med Urgent Action.

5. Vi ska utbilda oss så att vi gör ett ännu bättre Amnestyarbete.
Vid dödsstraffsseminariet i Stockholm deltog två medlemmar från grupp 24 och 286.
I Växjö försöker man öka kunskapen om mandatet och det praktiska arbetet genom enskilda medlemmars presentationer av olika arbetsområden. Även att på ett informellt sätt introducera nya medlemmar i arbetet.
Distriktets flyktingombud har utbildats på sekretariatet i att intervjua nyanlända flyktingar från Kosovo.

6. Vi ska utveckla vår planering och uppföljning i Amnestyarbetet.
I Växjö planeras verksamheten inför varje halvår och distrikt och samordning erhåller årlig rapport.
Beslutades vid årsmötet 1999 att grupperna ska skicka verksamhetsplan till DO.

7. Vi ska engagera oss i organisationen och Amnestys arbetssätt.
Växjögruppen har deltagit vid distriktsmöten, sektionens extra medlemsmöte och årsmötet.
Ölandsgruppen har lämnat synpunkter till förslaget till handlingsplan ang. flyktingarbetet.
Mösteråsgruppen har deltagit vid distriktsmöten och tre från gruppen var närvarande vid årsmötet.
Distriktets flyktingombud har ingått i en grupp som har intervjuat nyanlända flyktingar från Kosovo. Detta gjordes vid ett par tillfällen vid SIV:s flyktingförläggning i Karlskrona. Flyktingombudet har haft många kontakter med FARR och Rådgivningsbyrån och beklagar att Amnesty inte längre är en part i Rådgivningsbyrån.
Gruppen i Hovmantorp har deltagit vid distriktsmöten och årsmötet där en medlem blev invald i granskningskommittén.
Grupp 286 Kalmar har deltagit vid distriktsmöten och extra medlemsmöte.

8. Vi ska utveckla vårt samarbete med Amnesty i andra länder.
Växjögruppen har påbörjat samarbete med Indien.

Kalmar den 4 feb 2000
Gullan Olsson, Distrikt 5

ÖSTERGÖTLAND, SÖ SÖRMLAND
Saknas

SKARABORG
Året 1999 har inneburit att undertecknad åtagit sig uppdraget som distriktsombud, sedan Peter Nässen flyttat till Skåne; Ingemar Oberg har tyvärr lämnat sitt uppdrag som ständig sekreterare för distriktet.

Två distriktsmöten har hållits. Den 20 mars möttes vi i Skara, där vi åter kunde hälsa Alingsås- och Boråsgrupperna välkomna till Skaraborgsdistriktet. 16 personer var närvarande. Britta Grundin var dagens gäst. På ett oerhört insiktsfullt och engagerat sätt förmedlade hon sin stora kunskap om dödsstraffets ohyggliga konsekvenser till en andäktigt lyssnande skara. Höstens distriktsmöte ägde rum i Mariestad den 30 oktober. 25 personer deltog. Vid detta möte hade vi nöjet att få träffa två intressanta personer: vår nya generalsekreterare, Carl Söderbergh och Christian Gräslund, ledamot av Svenska sektionens styrelse; Christian har “ansvar” för vårt distrikt. Carl presenterade sig och berättade om vad han tidigare arbetat med samt talade om vad han hoppas kunna tillföra Amnesty International genom sitt arbete. Christian Gräslund rapporterade från ICM i Troja och presenterade den handlingsplan som antogs i Troja. Alla grupper i distriktet deltar aktivt i DM-mötena med representanter.

Alingsåsgruppen fick mottaga Kristna Fredsrörelsens lokala fredspris.

Skaragruppen har bedrivit en kortkampanj med vädjan för de fångar i Kina som suttit fängslade sedan demokratirörelsen slogs ner den 4 juni 1989. Vi har flera aktiva ungdomsgrupper i distriktet. Några av grupperna deltog i Skaraborgsmässan med en monter där de tog upp USA, som inte skrivit under Barnkonventionen och att minderåriga döms till döden. Den 15 november lyckades den nystartade ungdomsgruppen i Lidköping få Britta Grundin till gymnasiet i Lidköping, där hon föreläste om dödsstraffet. Föreläsningen samlade ca 400 gymnasieungdomar. Det var knäpp tyst i aulan. På Jordgubbens dag, den 3 juli, i Vara hade några grupper ett stånd. De flesta grupper har haft utställningar på bibliotek och skolor. Vi har informerat om Ad-verksamhet i skolor och i andra sammanhang. FN-dagen den 10 december har uppmärksammats på olika sätt: Skövdegrupperna anordnade ljusaktion på sta’n. Tidaholmsgruppen hade en gemensamaktion med RK, RB och FN-föreningen. Vissa grupper har haft loppmarknader och någon har haft en julmarknad.

De flesta grupperna har visat sig på sta’n några gånger under året, då de skramlat bössa, delat ut broschyrer och spritt information om Al.
Så gott som alla grupper har skrivit insändare i olika lokaltidningar och många av våra evenemang har dokumenterats av pressen.
Grupperna har som vanligt arbetat med månadskampanjen, deltagit i blixtaktioner och så gott som alla har deltagit i USA-kampanjen. Någon grupp har deltagit i Algerietaktionen, en annan i Rwanda-kampanjen och en tredje i Afghanistan-kampanjen.
Grupperna har god ekonomi och flera av dem har skänkt insamlade medel till såväl sektionen som till fonden.
Några från distriktet deltog i dödsstraffsseminariet i Sthlm i oktober.

Lidköping den 2 februari 2000

Gull-Britt Johnsson
Distriktsombud

ÄLVSBORG, BOHUSLÄN
Sammanställning av verksamhetsberättelser
från distrikt 9, Norra Älvsborg/Bohuslän

I distriktet har vi c:a 30 aktiva medlemmar i sju grupper. Dessutom har vi
haft tre fungerande ungdomsgrupper på gymnasieskolor.
Tyvärr har en grupp (Strömstad gruppen ) lagt ner under året. Återstoden av
gruppens pengar skickades till Amnestyfonden och gruppens material(
sparbössor, banderoller, vykort m.m.) skänktes till ungdomsgruppen i
Uddevalla.
· Vi har haft ett distriktsmöte och ett regionmöte, där distrikten
träffades en timme. Representanter från de flesta grupperna har varit med.
Några medlemmar har också deltagit i sektionens årsmöte - dock inte från
alla grupper.
· Grupperna arbetar med kampanjer, blixtaktioner och egna fångfall.
Dessutom prenumererar grupperna på kortkampanjen.
Flera grupper har arbetat med
· manifestationer för bland annat Barnkonventionerna (teater och fotogrupp)
· fotoutställning
· information på skolor, högstadium och gymnasier
· marknader (vår-, jul-, fallens dagar-evenemang i Trollhättan)
· ungdomsgala
· utställningar - med bl.a en cell i verklig storlek, på bibliotek,
medborgarkontoret och i kyrkor.
· kollekt och information i kyrkan
· information på fackmöte

Grupperna använder flitigt AI-pluggar i lokala tidningar och har också
skrivit insändare.


Allmänt kan sägas att grupperna arbetar ganska oberoende av varandra. Det
är ett typiskt amnestyarbete som bedrivs i grupperna. Vi trivs när vi
träffas på distriktsmöten men tyvärr är avstånden i km. för långa mellan
grupperna för att göra gemensamma aktioner. Det är mycket sällan som
grupperna hör av sig till mig mellan träffarna. Jag ringer runt någon gång
/termin och skickar också en hälsning i samband med kallelse till
distriktmöte.

Då Anita Ankarswärd slutade sitt uppdrag som D.O. under hösten-99 har jag
varit ensam med D.O.arbetet. Vår fördelning var innan att jag var/är med i
regionrådet och har en kurativ uppgift. Det andra distriktombudet skulle
sköta formalia, t.ex skicka en verksamhetsberättelse m.m. Nu ser jag fram
emot att valberedningen hittar ett nytt D.O. efter Anita.

Ekonomin i distriktet är relativt god. Varje grupp betalar också en avgift
till regionen . Grupperna har en positiv inställning till regionverksamheten.
Vi har öronmärkta pengar för ungdomsverksamhet som har varit ett stöd för
ungdoms-grupperna.

Ljungskile 00 02 04

Varma hälsningar,
Inger Lindvall

STORGÖTEBORG
Distriktet består just nu av 25 st arbetsgrupper och tre ungdomsgrupper, dessutom finns flera specialgrupper representerade; Juristgruppen, Kvinnorättsgruppen, Flyktinggruppen, Hälsa- och Sjukvårdsgruppen, AMD, Fackliga gruppen samt Tortyrdatabasgruppen.

Lokalen har hållits öppen som tidigare och utnyttjats av grupper, studiecirklar m.m. Den har bemannats av de båda anställda samt frivilliga. Dessutom har grupperna ansvarat för ett visst öppethållande genom ett joursystem.

INTERNA MÖTEN
Distriktets arbetsutskott (AU) som ska bestå av en representant från varje grupp flyttades under hösten till måndagar för att samordnas med Öppet huskvällarna. Förändringen har i stort fått positiva reaktioner och vi hoppas att Au blir en given mötesplats för att diskutera Amnestyfrågor! 11 möten hanns med under året. Distriktsstyrelsen har haft 14 möten.

Årsmöte hölls i februari med sedvanliga stadgeärenden.

Distriktet medverkade på ett regionmöte som hölls i Göteborg med intressanta gäster från Haiti och Indonesien samt från IS.

Utbildning har bedrivits i form av bland annat kortkurser, informatörsutbildning samt utåtriktad information till skolor.

Distriktets interna informationstidning, "Gruppkontakt" har utkommit med fem nummer under året.

AKTIVITETER
Varannan vecka har varit ”Öppet-huskväll” på lokalen med intressanta föredrag och diskussioner. Flera kvällar har varit välbesökta och vi har bland annat gästats av professor Jovan Rajs angående Osmo Vallos dödsorsak, Hans Ytterberg, Sveriges nye Homo-ombudsman, Elisabeth Löfgren, lobbyansvarig för Amnesty som informerade om Algeriet.

Hälso och sjukvårdsgruppen har arrangerat föreläsningar för yrkesverksamma inom vården. Ett tema har varit ”Hälsa och mänskliga rättigheter”.
En föreläsning med liknande tema höll Binnie Kristal Anderson som är verksam som terapeut och främst arbetar med flykting- och tortyrproblematik. Binnie är även ledamot av svenska sektionsstyrelsen.

Fotboll och Teater har varit två andra teman under året. Fotbollsspelaren Pelle Blom i GAIS berättade i intervjuer på bland annat GAIS hemsida om sitt intresse för att stödja Amnestys verksamhet. Den teatrala delen stod dels en Amnestymedlem för, som under sommaren spelade upp en gatuteater med temat Rätten till liv, dels teatergruppen A Capella som genom forumteater i lokalen bjöd in till diskussioner om rasism och främlingsfientlighet.

Som vanligt deltog vi i Bokmässan och gästades i samband med detta av vår nye generalsekreterare Carl Söderbergh.

Den årliga soarén fick dessvärre ställas in i långt framskridet stadium då Stadsteatern p.g.a. inre svårigheter inte kunde ställa upp som värd.

En loppmarknad hölls i lokalen.

Några manifestationer har också genomförts, bland annat ljusvaka på 10-års dagen av massakern på Himmelska fridens torg, samt på MR dagen den 10/12.

Och sist - men störst.. :Dessutom utfördes ett flertal andra aktiviteter, brevskrivning, insamlingar m.m. av alla strävsamma arbetsgrupper och enskilda medlemmar!

Göteborg i januari

Anja Andersson Kristina Wikander
distriktsombud ordförande


VÄRMLAND, DALSLAND
Saknas

ÖREBRO LÄN
Örebrodistriktet har haft ett tungt år. Av de grupper som fanns upptecknade så sent som i oktober 1999, har en grupp lagts ner och tre grupper har haft mycket liten verksamhet. Övriga fyra grupper (Örebro 59, Hallsberg, Nora och Lindesberg) samt ungdomsgruppen har fungerat bra. Verksamheten på distriktsnivå har varit svag. Nya distriktsombud, Eva Magnusson och Bodil Mortensson, valdes i oktober 1999 och hoppas kunna utveckla distriktets arbete under år 2000. Under slutet av 1999 anmälde sig två personer i distriktet som enskilda aktivister. En ny ungdomsgrupp är också på väg att bildas. Följande insatser har i princip gjorts av 4-5 grupper i distriktet.

1. Information, utställningar på skolor, bibliotek, kyrkor, etc. bösskramling, marknadsförsäljning.

2. Ett par grupper har lyckats värva både nya medlemmar och nya bidragsgivare. Distriktet inbjöd till höstmötet Maria Roos för att ge inspiration till medlemsvärvandet.

3. Lokaltidningen för Nora och Lindesberg, Bergslagsposten, har tagit in förhållandevis många notiser, artiklar och insändare från AI-grupperna där och har även en del extern information om Amnesty-relaterat material.

4. Grupperna har deltagit i flera delar av USA-kampanjen, i Afghanistan-kampanjen, vid 10-årsminnet av massakern på Himmelska fridens torg i form av brevskrivning, insändare, appeller och listor vid utställningar. Amnestyveckan och MR-dagen har också inneburit många aktiviteter från gruppernas sida.

5. Enstaka personer har deltagit i seminarium om dödsstraffet och i gruppsekreterarkurs.

6. De aktiva grupperna har lämnat verksamhetsberättelse till distriktet. Under distriktsmötena rapporterar grupperna muntligt om sitt arbete. Aktionsfallsrapporter har förhoppningsvis skickats till ansvariga samordnare.


7. Distriktet behöver fler entusiastiska deltagare från flera grupper vid distriktsmöten. I övrigt försöker medlemmarna i grupperna att sätta sig in i frågor som rör Amnestys arbetssätt.

8. -

Arbetet med fångfall och blixtaktioner och i en del fall med AMD-aktioner pågår för övrigt hela tiden!

Lindesberg 3 februari 2000
för Örebrodistriktet

Eva Magnusson




MÄLARDALEN
Vi ska arbeta för att göra varje människa i Sverige medveten om vad mänskliga rättigheter innebär.
    Under året har man nått ut till folk genom på  informantion i samband med skolbesök, informatonskvällar, amnesty-försäljning, loppis, tipspromenad, julmarknader och lokala aktiviteter, som t.ex. kulturlotteri.
 
Vi ska värva och aktivera fler medlemmar och bidragsgivare i Amnesty.
    Flera försök på olika håll att engagera passiva medlemmar genom att bjuda in dem på träffar/möten.
 
Vi ska utveckla kontakterna med massmedia och andra opinionsbildare.
    Ena distriksombudet har flitigt kontakt med lokala tidningar genom insändare och artiklar.
 
Vi ska utbilda oss så att vi gör ett ännu bättre Amnestyarbete.
    Under hösten gjordes ett försök på Utbildaren, som tyvärr misslyckades.
 
Vi ska engagera oss i organisationen och i Amnestys arbetssätt.
    Nästan alla grupperna har varit representerade på distriktsmötena och två grupper sände också representanter till Årsmötet.

STORSTOCKHOLM
Distriktets verksamhet grundar sig på Amnesty Internationals åtagande och svenska sektionens stadgar. Stockholmsdistriktet tog vid sitt årsmöte den 21 mars 1999 beslut om en handlingsplan som låg till grund för distriktets verksamhet under det gångna året.

Verksamhetsberättelsen utgår från svenska sektionens handlingsplan med dess åtta huvudmål.

1. Vi ska arbeta för att göra varje människa i Sverige medveten om vad mänskliga rättigheter innebär.

Arbetsgrupper informerade om Amnesty och mänskliga rättigheter i skolor och föreningar. Flera grupper ordnade bok- och brevbord samt deltog i gudstjänster. Några satte upp skärmutställningar bl.a. bibliotek.

Aktionsgruppen Information och utbildning informerade i skolor, föreningar och i andra sammanhang. Samarbetet med SAMFI (samordningsgruppen för miljö, fred och internationalisering i skolan, bestående av FN-förbundet, SIDA, Rädda Barnen, Röda Korset, Amnesty, Svenska Freds, Naturskyddsföreningen, Svenska UNICEF-kommittén och Statens Invandrarverk) i syfte att bättre nå ut i skolorna har fortsatt.

Flyktinggruppen deltog under året i frivilligorganisationernas arbete vid Carlslunds flyktingsluss med att informera asylsökande. Gruppen har även deltagit i styrelsemöten för Carlslundsgruppen, som är ledningsgrupp för denna verksamhet.

PR-gruppen har på flera kaféer och bibliotek spridit de vykort som trycktes gratis förra året.

IT-gruppen höll distriktets hemsidor aktuella och erbjöd hjälp till grupper som velat lägga ut information på Internet.

Elever från grundskolorna på Södermalm inbjöds till distriktslokalen för att få information om Amnesty och mänskliga rättigheter. Tyvärr hörsammade ingen av skolorna denna inbjudan.

Arbetsgrupperna samlade in pengar genom bössinsamlingar, fast utplacerade bössor, lopp-marknader och lotterier.

Distriktets insamlingsverksamhet bedrevs bl.a. i form av bössinsamlingar främst i samband med manifestationer och andra aktiviteter. Vi hade även ett antal fast placerade bössor runt om i staden. 1 slutet av året gjordes ett utskick till samtliga, cirka 2 150, nya medlemmar i distriktet, där vi informerade om distriktet, bjöd in till olika aktiviteter, berättade om våra temakvällar samt bad om ett bidrag. Utskicket gav cirka 30 000 kronor i intäkter.

Mats Andersson från sekretariatet deltog på ett styrelsemöte för att informera om ungdoms-grupper. En “ungdomsgruppbildargrupp”, ett samarbetsprojekt med sekretariatet, besökte gymnasieskolor och informerade om Amnesty med syfte att bilda ungdomsgrupper.

PR-gruppen erbjöd sig att hjälpa grupperna med mediakontakter.

Arbetsgrupperna arbetade med sina aktionsfall från bl.a. Algeriet, Burma, Etiopien, Indonesien, Kina, Rumänien och Tunisien genom att bl.a. skriva brev till myndigheter och ministrar. Några grupper fick sina fall avslutade genom att fångar i Indonesien och Tunisien frigavs.

Grupper deltog i ett flertal av sektionens kampanjer och aktioner, bl.a. för USA, Brasilien, Algeriet, Sydkorea, Syrien och Wantedkampanjen samt prenumererade på Kortkampanjen och Blixtaktioner. Några var med i Aktionsgruppens för barn nätverk.

Gruppmedlemmar och representanter för distriktet deltog i ett flertal manifestationer och demonstrationer: manifestation på l0-årsdagen av Tienanmin, demonstration vid Indonesiens ambassad för Östtimor, manifestation på MR-dagen, deltagande vid Nobelfirandet i Konserthusets foajé och manifestationer mot dödsstraff.
Den planerade manifestationen under sektionens årsmöte blev tyvärr aldrig av på grund av att lämpliga platser inte var lediga.

Medlemmar i arbetsgrupper deltog i kurser och seminarier om dödsstraff och flyktingar.

Aktionsgruppen Information och utbildning genomförde åtta introduktionskurser, varav en komprimerad heldagskurs på en lördag för cirka 100 deltagare. Gruppen ordnade även utbildningar och erfarenhetsutbyten för distriktets informatörer och utbildare.

Tre temakvällar arrangerades under hösten i distriktslokalen. Den 30/9 talade Anders Ublin om det aktuella läget på Östtimor. Roger Borgström informerade om Amnestys arbete på Indonesien. Den 18 oktober berättade Osmar Tanjung, MR-försvarare från Sumatra, om sitt arbete. Den 22 november talade Karin Andersson och Linda Bergfeldt, aktionsgruppen för barn, om gruppens arbete. Samtliga temakvällar refererades i DistriktsNytt.

Flyktinggruppen anordnade i samarbete med samordnaren på Carlslund och Rådgivningsbyrån ett utbildningsmöte i asylrätt. Gruppen genomförde även tillsammans med sekretariatets flyktinghandläggare en kurs i Amnestys flyktingarbete. Medlemmar i flyktinggruppen deltog sektionens flyktingutbildning i Mariefred.

IT-gruppen påbörjade en kursverksamhet för grupper om hur IT kan användas i Amnestyarbetet.

Styrelsens förslag till distriktets handlingsplan skickades ut till grupperna före årsmötet.
Beslut om handlingsplanen togs på distriktets årsmöte i mars. Handlingsplanen låg sedan till grund för det gångna årets verksamhet.
Ett gemensamt möte för aktionsgrupperna anordnades under våren för planering och erfarenhetsutbyte.

Inom Stockholmdistriktet fanns 54 arbetsgrupper och 10 ungdomsgrupper under 1999. Tre nya grupper tillkom och tre lade ned sin verksamhet. Varje arbetsgrupp har en kontaktperson i
distriktsstyrelsen. En enskild aktivist registrerades under året.

Stockholmdistriktets styrelse består av ordförande, kassör, sju ordinarie ledamöter och två suppleanter. En suppleant avgick under året. Styrelsen utsåg inom sig tre distriktsornbud.
Under året hölls elva protokollförda styrelsemöten.
Styrelseledamöter representerade distriktet vid sektionens extra medlemsmöte i februari, vid årsmötet i maj, på distriktombudsmöten samt på budgetmötet i november.

Två distriktsmöten hölls under året. Årsmötet hölls den 21 mars med bl.a. val av styrelse, genomgång av verksamhetsberättelse och bokslut samt beslut om handlingsplan, budget och gruppavgifter. En idéverkstad om den framtida Amnestygruppen avslutade årsmötet.
Höstens distriktsmöte hölls den 10 oktober, Styrelsen rapporterade och Christian Gräslund berättade om arbetet med sektionens handlingsplan samt gav en kort överblick över besluten vid
årets internationella rådsmöte (ICM). Sektionens nye generalsekreterare, Carl Söderbergh presenterade sig och mötet avslutades med diskussion kring sektionens och distriktets demokratiutredningar.
Protokoll från styrelsemöten och distriktsmöten fanns som bilagor till DistriktsNytt.

Valberedningen bestod av fem personer och det fanns två ordinarie revisorer och två revisors-suppleanter.

Sektionens årsmöte hölls i maj i Stockholm och Stockholmsdistriktet stod för arrangemanget.
Under hela våren arbetade en grupp med att förbereda, organisera och rekrytera funktionärer. Ett
20-tal medlemmar arbetade som funktionärer på årsmötet.

Distriktet arrangerade ett seminarium “Grupp 2000” i slutet av november med inbjudna föreläsare och diskussioner. Minnesanteckningar skickades ut till deltagarna.

Flyktinggruppen fick under året flera nya medlemmar. Sara Philipson och Jan Rintala avgick som flyktingombud. Styrelsen utsåg Johan Nykvist till nytt ombud.

Aktionsgruppen Information och utbildning fick även den fler medlemmar och bidragsgivare. Gruppen har hjälpt till med att placera ut nya medlemmar i aktions- och arbetsgrupper.

PR-gruppen har varit redaktionsgrupp för DistriktsNytt, som fick ny redaktör och nytt utseende. DistrikysNytt gick ut till alla grupper, styrelsen och aktionsgrupperna. Den fanns också på distriktets hemsida på Internet. Gruppens medlemmar deltog som funktionärer på sektionens extra medlemsmöte och på höstens distriktsmöte.
Medlemmar med tillgång till Internet hade möjlighet att få information om distriktets aktiviteter via en gemensam e-postlista, som 2/3 av grupperna har tillgång till.

Inom distriktet påbörjades en utredning om demokrati och organisation, som skall lägga fram ett förslag till distriktets årsmöte i mars 2000.
Några arbetsgrupper och distriktsstyrelsen lämnade synpunkter och remissvar angående förslag till utvidgat mandat och sektionens handlingsplan samt besvarade en enkät från demokratiutredningen. 16 arbetsgrupper lämnade verksamhetsberättelser till distriktsstyrelsen, en grupp lämnade ekonomisk redovisning.

“Gruppen för ungdomsfrågor” bildades med syfte att stödja distriktets ungdomsgrupper.

I december kallades ungdomsgrupperna till ett möte på sekretariatet för att utbyta information och erfarenheter samt att planera för framtiden.

Distriktslokalen bemannades cirka två dagar i veckan. Ett antal grupper, aktionsgrupper och styrelsen höll sina möten i lokalen. Där hölls också introduktionskurserna och andra utbildningar, liksom temakvällar och glöggaftnar. I genomsnitt utnyttjades den 3- 4 kvällar i veckan. Lokalen fick under sommaren fler bord och hyllor. Fler datorer sattes upp och bildar nu ett nätverk.

Distriktet bidrog med 10 000 kronor till Amnestysektionen i Algeriet.

I mars var det en Tibetkväll i Ludvika med ett 50-tal besökare om hur det är att arbeta i ett tibetanskt flyktingläger. Flera loppmarknader med Amnesty info har anordnats under året. Hedmora/Säter var med på Hedemora marknad, Ludvikagruppen har sin årliga loppmarknad på våren och i Rättvik fortsätter man troget med den månatliga loppmarknaden. I Sandviken var det aktiviteter i samband med jazz festival. Gävles ungdomsgrupp har spritt flygblad och samlat in protestlistor mot dödsstraffet. Borlängegruppen ordnade ett mycket uppskattat allmänt möte med Folke Rydén som talade om mänskliga rättigheter i USA inför ca 120 personer + press. En av distriktets största satsning stod Rättvik och Leksandgruppen för i samband med Musik vid Siljan. Under musikveckan arrangerades tre olika seminarier. Deltagande i Musik vid Siljan utmynnade sedermera i ett stort bidrag till Amnesty. Under två dagar i augusti hade Ludvika-gruppen en monter på Kultur och Hantverksmässan. Där fanns såväl vanlig AI-information och brev för undertecknande om dödsdömda i USA, som var under arton då de begick brottet (över 130 brev blev undertecknade). I augusti hade Gävles ungdoms grupp en demonstration mot tortyr. Några av gruppens medlemmar var utklädda till fångar, andra delade ut flygblad och bad folk skriva på protestlistor. Under Gävles kulturveckan i oktober deltog Gävlegruppen med bl.a. en utställning. Flera grupper har varit ute i skolorna, Rättvik, Ludvika, Hedemora/Säter osv. Borlänge gruppen har å andra sidan haft en utställning på biblioteket. Inför julen hade flera grupper aktiviteter. Ludvika och Borlänge grupperna stod på sta'n under skyltsöndagen och sålde julkort, ljus och delade ut Amnestyfoldrar. Gävles ungdomsgrupp sålde eget och uppseendeväckande julpynt. Sandviken hade glöggservering och samlade in namnunderskrifter. Ett par utställningar har gjorts under året av Sandviken. Flera grupper hade även arrangemang under kvinnodagen och medverkade i olika sammanhang i kyrkorna (Avesta, Gävle mfl). Amnestyåret avslutades av Rättvikgruppen som vid den traditionsenliga konserten i Rättvik kyrka den 22/12 kunde ta in en kollekt för den Svenska sektionen.

Några grupper (tex Avesta, Hedmora/Säter) har system med stödjande medlemmar som både ger en rekryteringsbas och extra intäkter. Borlänge- och Ludvika-grupperna har gjort en informationsfolder om respektive grupp och arbetar också på att färdigställa egna hemsidor.

Det finns många goda kontakter med tidningarna i distriktet. De ställer upp med gratisannonser och skriver sedan ofta artiklar när det händer något. En journalist i Ludvika tar hand om de vädjanden som handlar om andra journalister. ”Hela tidningen” skriver sedan på. Flera dagstidningar i Sandviken, Avesta och Ludvika har publicerat insändare rörande övergrepp mot fängslade kvinnor i USA, Brasilien osv.

Kampanjarbetet diskuteras fortlöpande inom grupperna då det är aktuellt. Åtagandena anpassas efter gruppens resurser. Ludvika-gruppen har under året fått en dator för brevskrivningen vid tex blixtaktionerna.

Under hösten hade distriktet 6 representanter på dödsstraffsseminariet i Stockholm samt tre representanter på informatörsutbildningen. Andra medlemmar var på åtagande-utbildningen.

Planering diskuterades kontinuerligt på gruppmöten.

Distriktsmötena under året har varit välbesökta. De interna konflikterna och Amnestys framtid har även diskuterats i grupperna. Ungdomsgruppen i Gävle har delat med sig av sina erfarenheter till ungdomar i andra städer. På det extra årsmötet fanns 3 representater från distriktet och på årsmötet 9 st.

Sandviken har kontakt med en grupp i England som jobbar med samma fångfall som de själva.