| ____________________________________________________________________________________________ Verksamhetsberättelse 1996 för distrikten ____________________________________________________________________________________________
Verksamhetsberättelser 1996 för distrikten inom svenska sektionen av Amnesty International
** Antal mottagare registrerade vid sekretariatet, motsvarar ej det totala nätverket. *** Antal prenumeranter registrerade vid sekretariatet Kolumner markerade med X innebär att uppgiften ej redovisats tidigare år. Pådraget/Kortkampanjen har tidigare redovisats tillsammans. Mål 1. Distriktet har under året utvecklat organisationen för informationsarbetet i skolor, för allmänheten etc. Som exempel kan nämnas att informationsgrupper har bildats i Malmö och Lund. I övriga distriktet sköts arbetet av arbetsgrupperna. Arbetet med att presentera distriktets arbetsgrupper på Amnestys hemsidor på Internet har påbörjats. Mål 2. Malmö- och Lundagrupperna, som sedan länge har samordnat sina respektive aktiviteter, har vidareutvecklat sitt arbete med specialgrupper för att på bästa sätt ta tillvara medlemmarnas engagemang och kreativitet. Mål 3. - Mål 4. I distriktet har det utåtriktade arbetet under året huvudsakligen skett i Malmö. Malmöfestivalen och filmkvällar om Ali Bourequat (Ingela Romares film) är två exempel på stora evenemang som vänt sig till och uppmärksammats av allmänheten. Den yngsta gruppen i distriktet, Simrishamnsgruppen, har synts mycket i sin stad under året. Under Kinakampanjen samarbetade Malmögrupperna, Amnestybutiken och Kinasamordningen. I Lund anordnades en Burmakväll av en arbetsgrupp från Lund. En malmögrupp ordnade med en utställning och Burma-samordnare höll en föreläsning. Mål 5. Vad gäller utbildning har distriktet under året samarbetat med granndistriktet. Exempel på utbildningar som genomförts är informatörsutbildning och åtagandeutbildning. Distriktens medlemmar erbjöds en gruppsekreterarkurs, som dock ställdes in pga för få anmälda. Under året har grundkurser för nya medlemmar genomförts i Malmö och Lund. Arbetet med ny informationsteknik för grupperna har påbörjats. Mål 6. Verksamhetsplaner har upprättats för t ex Malmögrupperna och Simrishamn. De flesta grupperna i distriktet sammanställer verksamhetsrapporter. Mål 7. Distriktet anordnade i början av året ett framtidsseminarium för hela sektionen. I samarbete med distrikt Storgöteborg anordnades ett storstadsmöte under hösten. Distriktet är väl representerat i sektionens olika nivåer. Under året har distriktet beslutat gå samman med distrikt Norra Skåne-Blekinge. En arbetsgrupp har utarbetat förslag till stadgar för samt organisation av det nya distriktet. Mål 8. Malmögrupperna har under året knutit kontakt med distriktsombudet för Köpenhamnsregionen. DISTRIKT 2: NORRA SKÅNE - BLEKINGE
Vi inviterade alla fackförbund i Skåneregionen till ett öppet seminarium med temat "FACKLIG FÖRFÖLJELSE" - Tyvärr var deltagande i seminariet relativt lågt, men seminariets diskussioner och de personliga kontakterna som blev resultat av dessa, gav intryck av att om vi under kommande år satsar mera på olika personliga kontakter inom t .ex. de fackliga organisationerna, bör vi kunna uppnå goda resultat till fördel för båda organisationerna och de mänskliga rättigheterna. Röda korset har kontaktat distriktet angående ett regionalt utbildningsamarbete också detta samarbete bör vi naturligtvis utveckla under de kommande åren. Generellt har distriktets grupper ett bra lokalt kontaktnätverk med olika föreningar, skolor, bibliotek, studieförbund mm. Ensamma och tillsammans har grupperna försökt att föra ut budskapet om de mänskliga rättigheterna på ett intressant, spännande och roligt sätt. Aktiviteterna har varierat från bössinsamling till rockkonserter för de mänskliga rättigheterna. Mål 2. 1996 blev ett otroligt bra år vad angår värvning av nya medlemmar. Vi värvade 1218 nya medlemmar. Vilket jag tror är den största nominella medlemsframgång distriktet någonsin har haft! De 1218 medlemmarna innebär en medlemsframgång på 28 %. Distriktet har dock fortsatt ett lågt antal medlemmar i förhållande till antal invånare - men detta löser sig om tendensen från 1996 håller fortsatt fram till år 2000 och vi förstår att serva medlemmarna på ett sådant sätt att de förnyar sitt medlemskap med glädje. Mål 3. Distriktets grupper har haft många insändare i de lokala tidningarna, speciellt i HD och NST. Vi har också haft kontakt med förenings-TV i Helsingborg - och hoppas att det resulterar i TV- sändningar i framtiden. Mål 4. 1996 deltog 10 av distriktets 13 grupper i Kinakampanjen och 7 av 13 grupper i Turkietkampanjen. Dessutom hade många grupper kampanjaktiviteter i samband med den internationella kvinnodagen 8 mars och arbetarnas internationella kampdag 1 maj. Alla kampanjaktiviteterna har som regel resulterat i snygga kampanjutställningar på olika bibliotek, skolor mm. Mål 5. Under 1996 har distriktet inte hållit någon grundkurs för nya medlemmar. I vårt distrikt är traditionen den att grupperna själva eller tillsammans tar hand om utbildning av nya aktiva gruppmedlemmar. Detta är dock inte någon ursäkt - vår målsättning bör också bli att så fort som möjligt anordna ett kurs för nya amnesty medlemmar under våren 1997 och minst en sådan kurs om året fram emot år 2000. I november månad 1996 arrangerade Helsingborgsgrupperna tillsammans med distrikt 1 och 2 en kurs i amnestys åtagande. Vi fick många anmälningar till kursen och kursen blev bedömd som väl lyckad. Distriktets flyktingombud har deltagit i kurserna för flyktingombud under 1996. Vi har fn bara 3 registrerade utbildare - men jag tror att vi inom distriktet har många mycket kvalificerade "utbildare" lärare mm, som inte är registrerade på grund av att de inte har genomgått den officiella amnestyutbildningen för utbildare. Mål 6. Grupperna har genom distriktets grupputskick uppmanats att utbyta erfarenheter av sitt arbete. Mål 7. En av de stora frågorna vid 1996 års sektionsårsmöte var distriktens framtida roll i organisationen. Vi engagerade oss mycket i denna diskussion och hade redan på vårt distrikts vårmöte i Landskrona debatterat en ev. omorganisering för vårt distrikt. Vårt "definitiva" beslut togs dock först vid distrikt 1 och 2:s gemensamma höstdistriktsmöte i Hörby. Vid Hörbymötet tog vi beslut ang. sammanslagning av distrikt 1 och distrikt 2. Dessutom valdes en interimstyrelse som skulle fungerar fram till nästa distriktsmöte 18 januari. Beslutet blev tagit med stor majoritet och vad viktigare är, majoriteten representerade distriktets aktiva amnestymedlemmar på ett bra sätt. 55 amnesty medlemmar var närvarande vid Hörby distriktsmötet. 27 medlemmar var från vårt distrikt och dessa 27 representerade 10 av våra 13 amnestygrupper. Nu hoppas vi att vi har utvecklat en sådan regional struktur som möjliggör det att engagera fler aktiva på distriktsnivå. Det stora antalet deltagande amnestymedlemmar vid Hörbymötet är i alla fall ett bra tecken för framtiden. Mål 8. En del av distriktets amnestygrupper har kontakt med eller samarbete med amnestygrupper i andra länder - detta sker mest i sammanhang med ett fall. Inför framtiden har vi visioner om goda kontakter till t. ex. östersjöländerna. Dessutom kunde man kanske tänka sig att det nya Skåne Blekinge distriktet satsade på ett regionalt Örestads amnestysamarbete. DISTRIKT 3: HALLAND
Mål 1. * Information till ungdomar pågår på flera orter genom att representanter för grupperna går ut i skolorna. Större täckning i år än på länge. * Utställningar på bland annat bibliotek, kulturnatta m. fl. ställen. * På vissa orter har större arbetsplatser besökts. * Andra lokala organisationer har informerats om vår verksamhet och om MR. * Samverkat med andra lokala organisationer för att kunna arbeta effektivt. Mål 2. * På vårmötet inbjöds alla medlemmar samt annonsering i dagspress gjordes för att försöka fånga upp nya medlemmar från postenprojektet. * Höstmöten för att planera ny organisation i distriktet. Mål 3. * Lokalmedia har ständigt kontaktats vid evenemang. Mål 4. * Grupperna har deltagit i kampanjarbetet efter egen förmåga. * Störst aktivitet var det under Kinakampanjen. Mur, demonstration och utställningar är några av aktiviteterna. * Samtliga grupper har deltagit i Kortkampanjen och Pådraget. * Egna kortkampanjer har ordnats. Mål 5. * Grupperna har själva introducerat nya medlemmar. * Ett utbildnings/diskussionsmöte har hållits. * Ny informationsteknik används efter förmåga. Ex: En grupp har använt Internet i sitt arbete med ett fall i Nigeria. Blixtaktioner plockas ner direkt från nätet för snabbare åtgärder. Deltagare i it-gruppen har fått till skolmaterial på AI:s hemsida. * Flera grupper har haft policygruppen på besök. Mål 6. * Skriver nu. * Ny organisation i distriktet under utarbetning. Mål 7. * Stort deltagande från distriktet på årsmötet. * Gruppmedlemmar har varit på olika centralt anordnade utbildningar. Mål 8. * Vid fångfallsarbete har kontakter med andra länder gjorts. Via Internet och brevledes. Eva Svennung DISTRIKT 4: JÖNKÖPINGS LÄN
Mål 1. Informerat om Amnesty och mänskliga rättigheter i skolor, ungdomsgrupper, Internationella kvinnodagen, på stan i samband med bösskramling, karneval, bokloppis, debattkväll mot rasism, Alla Hjärtans Dag-aktivitet, temadag i skolan, hjälpt skolelever med material till elevarbeten om Amnesty och mänskliga rättigheter, gala mot rasism, Luciafest, tombola, julmarknad. Mål 2. Bjudit in alla passiva och nya medlemmar i Postenprojektet till träffar, alla utåtriktade aktiviteter - se ovan - är också värvningsaktiviteter. Mål 3. Reportage från utåtriktade aktiviteter, insändare, "pluggar" i ett reklamblad - Västboandan, brev till jugoslaviska tidningar. Mål 4. Deltagit i kampanjer, Kina och Turkiet, satt upp affischer, skrivit brev, tidningsartiklar och insändare. Mål 5. Deltagit i gruppsekreterarkurs (3 gruppsekreterare), internutbildning på Näs slott, informatörskurs. Mål 6. Planerar verksamheten och utvärderar den, förbereder distriktsmöten och årsmöten. Mål 7. Deltagit i årsmötet och nästan alla grupper kommer till distriktsmötena, 2 ggr/år, ingår i Region Väst. Mål 8. Mycket magert, en grupp delar sitt aktionsfall med en amerikansk grupp. Egna reflexioner När jag suttit och sammanställt gruppernas verksamhetsberättelser till denna verksamhetsberättelse under "målen" slås jag av att ett stort och viktigt arbetsområde, som grupperna lägger ner mycket tid och arbete på inte täcks av "målen" nämligen alla brev som grupperna skickar iväg. Deras aktionsfall, kampanjer, pådraget, brevskrivarkvällar osv. Det är en brist med "målen" tycker jag. Likaså all pengainsamling som grupperna jobbar med, under vilket mål skall man föra in det? Hälsningar från distriktsombuden i Jönköpings län genom Kerstin Bergstrand. DISTRIKT 5: KALMAR OCH KRONOBERGSLÄN
Mål 1.
-Informerat vid julmarknader, kyrkor, skolor, studieförbund, Folkets Bio, Bluesfestival samt vid en internationell fest. Resebyråer har fått foldrar om Burma -Grupperna har deltagit i 5 i 12-rörelsens manifestation. Deltagit i SAMFI-konferens för kontaktlärare kring internationalseringsfrågor. -Samarbete med FLYSAM (flyktingarbete). Mål 2.
-Distriktsombudet har under hösten fått ett ökat antal brev och telefonsamtal från intresserade personer. De flesta har varit ungdomar som vill bli aktiva. Mål 3.
-Skrivit till regeringen i invandrarfrågor. Haft samtal med utrikesministern ang. Burma, vilket togs upp i lokalpressen. Mål 4.
-Distriktet har inbjudit samordnaren för Turkiet till ett distriktsmöte. Mål 5.
-Medlemmar har lyssnat till föreläsare på Kinakväll, Jugoslavienkampanj och i samband med kvinnodagen. -Två grupper jobbar med Internet. Mål 6.
-Grupperna redovisar kampanj och aktionsfallsarbete vid varje distriktsmöte som biläggs protokollet. Mål 7.
-Distriktet har också varit representerat på budgetmöte, distriktsombudsmöte och flyktingombudsmöte. -En valberedning har utsetts att välja distriktsstyrelse om fyra ledamöter. De har att utse kassör, samordnare för ungdomsgrupperna, ansvarig för kurser och utbildningar. Distriktsombudet är självskriven ledamot. -En grupp på fyra personer har utsetts att arbeta med ungdomskampanjen Flyktingombudet har fått en medhjälpare i flyktingkampanjen. -Åtta nya medlemmar kommer i och med detta att engageras på distriktsnivå Mål 8.
DISTRIKT 6: ÖSTERGÖTLAND & SÖDRA SÖDERMANLAND
Mål 1. Mänskliga rättigheter (MR). Vi har under året haft information om Amnesty International, (Al) och MR i skolor i Linköping, Mjölby, Åtvidaberg, Valdemarsvik, Västervik m.fl. samt folkhögskolor i Valla, Rimforsa och Vadstena. Lärarhögskolan och Universitetet i Linköping har också fått sådan information. Föreningar, som Rotary, Soroptimister, Zonta och några kyrkor har haft besök. Utställningar om Al och MR med tema Kina och Turkiet t. ex. har vi haft i Linköping, Norrköping, Västervik, Katrineholm, Gamleby, Nyköping och Valdemarsvik. Ungdomsriksdagen i Nyköping och två politiska ungdomspartier har fått ta del av AI:s mandat och arbetssätt. Mål 2. Medlemsvärvning. Flera grupper i distriktet har skickat brev till alla AI-medlemmar på respektive ort och erbjudit dem mer aktiv medverkan. I Linköping blev resultatet bl. a. en ny grupp, som startade i somras. Andra aktiviteter, som gett nya medlemmar har varit att visa filmen Dead Man Walking och en Kinesisk film på Universitetet, medverkan vid sommarfestivalen i Linköping, marknader i Trosa och Flen, loppmarknader, bössinsamlingar, torgmöten m.m. Trots ganska ihärdiga försök på flera ställen, så är det svårt att få s.k. passiva medlemmar att bli aktiva. Mål 3. Massmedia. Katrineholmsgruppen kombinerar insändare i lokalpressen med bössinsamling och namnunderskrifter på brev. Det går bra på en mindre ort med en positiv tidning. Västerviksgruppen har fått in tre artiklar. Andra grupper, som Motala och Trosa, har skrivit insändare. Turkietresan gav god publicitet i Linköping. Mål 4. Kampanjarbetet. Kinafilm, skyltfönsterutställning, utställningar på bibliotek och i skolor namninsamlingar och torgdemonstrationer är exempel på aktiviteter som grupperna gjort för bl. a. Kinakampanjen och Turkietkampanjen. Mål 5. Utbildning. Vi har haft två bra distriktsmöten med fördjupad kunskap om Kina och Turkiet som tema. Flera har gått gruppsekreterarkurs. Två har deltagit i informatörsutbildning. Dessutom har vi haft två kortkurser i Linköping och en heldag anordnad av ungdomsgruppen på Katedralskolan i Linköping. Mål 6.Planering. På distriktsmöten och på möten för alla grupper i Linköping planerar vi för och tipsar varandra om kommande aktiviteter. Mål 7. Amnestys arbetssätt. Det engagerar vi oss i genom att skicka deltagare till årsmöten, distriktsmöten och utbildningar. Men också genom att informera andra om hur Al arbetar. Se punkt 1 Alla grupper har aktionsfall, deltog i kampanjer, skriver BA, Pådraget och Kortkampanjen. Mål 8. Samarbete med andra länder. Grupperna i Trosa och Katrineholm har haft samarbete med baltiska grupper. För Trosas del har det upphört. De fick inget gensvar. Andra grupper delar aktionsfall med grupper i andra länder och har därvid viss kontakt. Vid Turkietresan etablerade jag kontakt med Al-medlemmar i många länder. Linköping 97-0l-16 ÅSA FAHLBECK Riksdalergatan 33 LINKÖPING DISTRIKT 7: SKARABORG
Det har varit ett år då vi försökt finna formerna för distriktsarbetet. Vi har vid sidan av distriktsombudet flera centrala funktioner som kassör, ett distriktsblad, en grupp som har hand om utbildning, en grupp som har hand om gemensamma aktiviteter, en IT-grupp, och en ungdomsansvarig. Ett problem är att alla medlemmar har en så stor arbetsbörda i sina respektive grupper att tiden inte alltid räcker till för distriktsarbetet. Mål 1. Flera grupper har skickat insändare till länets lokaltidningar. Skaragruppen framställde t. ex. en insändare inom ramen för Kinakampanjen till fjärde juni (årsdagen av massakern 1989) och en till Amnestyveckan, som spreds till andra grupper. Vi har samarbetat med FN-föreningen, olika samfund etc. Anita Klum deltog vid ett möte och en fredsgudstjänst i Mariestad på FN-dagen. Det arrangerades av FN-föreningen, Ekumeniska rådet, Rädda barnen m.fl. och uppmärksammades bl. a. i TV4 Skaraborg. I december kom Anita åter till länet för ett välbesökt möte i samarrangemang med FN-föreningen i samband med MR-dagen. Skaragruppen har varit särskilt aktiv med många initiativ i den utåtriktade verksamheten. Deras monter vid Ungdomsmässan i mars utsågs till mässans bästa. Där deltog också ungdomar från Mariestad. Vid stadsfesten i augusti hade de en "kinesisk mur" och spred 250 vädjandekort. De deltog också vid ett miljöarrangemang, hade en Baltikumutställning i samband med FN-dagen och rundade av året med en "Amnesty-julgran" komplett med svartmålad taggtråd etc (och info om frisläppta fångar) på Länsmuseet! Mål 2. I början av året sände distriktsombudet ut adresserna till de som hade värvats hösten 1995. På flera håll sökte grupperna få kontakt med de nya medlemmarna, hittills med blandat resultat. En medlemsvärvningsannons har funnits införd i programmet till Mats Ljungs nyårsrevy i Skara. En av Skövdegrupperna har utarbetat en studiecirkel för nya medlemmar och aktivt sökt dra in de nyvärvade medlemmarna. Den har skickats ut till de andra grupperna. På flera skolor har vi värvat nya aktivister, t. ex. i Mariestad, Lidköping och Skövde. Det är tyvärr ofta svårt att få unga aktivister att stanna i grupperna, genomströmningen är stor och många ungdomar lämnar länet för studier på annat håll. Det har hittills varit en svaghet att länet saknat högskoleaktivister. På den växande högskolan i Skövde har det nu emellertid bildats ett embryo till en arbetsgrupp. Det gemensamma ungdomsarbetet har utvecklats en del under året. I september hölls ett centralt ungdomsmöte i Skövde och i december samarbetade olika ungdomsgrupper med ett gatuframträdande med julsånger etc under julhandeln i Skövde. Ungdomsgrupper finns på flera orter och ömsesidiga kontakter inspirerar till att utveckla arbetet. Till nästa distriktsmöte har vi bjudit in ungdomsansvarige Fredrik Kron från sekretariatet. Mål 3. Distriktet håller på med en översyn av media i länet men någon mera samlad strategi har vi ännu inte mäktat med. Kontakter med lokalpress och lokal-TV etc tas vid de flesta arrangemang. Mål 4. Sex grupper deltog i Kinakampanjen, tre i Turkietkampanjen. Kinasamordningen (i länet representerad av undertecknad) deltog vid ett förberedelsemöte i Skara. Distriktets IT-grupp ska gå ut med information till skolorna om hur elektronisk post kan användas vid blixtkampanjer o.dyl. Mål 5. En lokalgrupp har i uppgift att hålla i utbildningssamordningen. Än så länge är det relativt få från distriktet som deltar i centralt anordnade kurser. Det ovan nämnda problemet med att ett fåtal erfarna aktivister är överbelastade i flera grupper spelar nog en roll. Distriktet har inte självständigt organiserat någon kurs, men material har distribuerats mellan grupperna. Mål 6. Distriktet har ännu inte formulerat någon egen plan eller något eget system för utvärdering. Grupperna skickar i allmänhet protokoll m.m. till distriktsombudet. Erfarenhetsutbytet sker främst på distriktsmötena och via distriktsbladet som ges ut från Skövde. Mål 7. Distriktet uppmuntrar grupperna att delta i centrala möten för att motverka isolering. Vid årsmötet i Göteborg deltog 20 medlemmar från grupperna i Skaraborg. Årsmötesdeltagande stärker motivationen och engagemanget i Amnesty som rörelse. Det finns emellertid relativt få aktiva debattörer i centrala Amnestyfrågor i länet, liksom få specialgruppsmedlemmar överhuvudtaget. Ingen styrelsemedlem bor heller i länet och nomineringar från distriktet har under årens lopp varit nästan obefintliga. Denna anspråkslöshet beror förmodligen delvis på att det saknas större orter i länet. Sammantaget kan man väl säga att vi har en ganska bra distriktsorganisation men att den ännu inte fungerar så bra som den skulle kunna. Det är emellertid lätt att ta kontakter inom länet och de korta avstånden mellan orterna är en fördel. Det stora problemet är som nämnts avtappningen av duktiga ungdomar och den tunga arbetsbördan på ett relativt begränsat antal erfarna aktivister på de olika orterna. Vi har diskuterat eventuellt deltagande i Region Väst. Vi är än så länge avvaktande till detta bland annat på grund av avstånden till västkusten. Det finns emellertid ett intresse för samarbete i någon form med kringliggande distrikt. DISTRIKT 8: SÖDRA ÄLVSBORG
Mycket av det som redovisas nedan har skett inom ramen för Region Väst-samarbetet. Mål 1. Några specifika aktiviteter på distriktsnivå inom detta område har inte genomförts under 1996. Mål 2. Vid de gruppsekreterareträffar som vi har 2-3 gånger per år har vi diskuterat hur medlemsvärvning bäst kan bedrivas. Dessutom så har vi vid den utbildningshelg som vi genomförde i jan. 1996 haft det som en av programpunkterna. Mål 3. Inom detta området så har vi inte gjort mer än tidigare år. Dock har Amnesty under året både synts och hörts i de lokala medierna, med bra kvalitet men inte så ofta som vi borde. Mål 4. Deltagandet i kampanjer inom distriktet ligger på en bra nivå. Vi har också genom att arrangera lokala landseminarier i anslutning till kampanjerna fått bra anslutning och kvalitet på kampanjarbetet. Mål 5. Inom ramen för Region Väst så har vi genomfört två utbildningshelger under 1996. Båda har varit upplagda på det sättet att det har funnits ett antal olika ämnen att välja på för deltagarna. Båda har varit välbesökta och uppskattade. Dessutom så har det genomförts en Informatörsutbildning i regionen. Mål 6. Detta mål når vi på ett mycket bra sätt genom Region-samverkan. För regionen har vi en verksamhetsplan som vi tar fram och förankrar hos grupperna. Denna verksamhetsplan har vi sedan under året som vårt planeringsdokument, som vi utgår ifrån när vi på Regionrådets träffar lägger upp planer på kort sikt. Självfallet så sker det även en uppföljning på dessa möten. Mål 7. Inom detta område kan jag inte peka på några konkreta aktiviteter som har genomförts under 1996. Dock tycker jag att det finns ett ganska bra engagemang bland distriktets medlemmar både för organisationen och arbetssättet. Mål 8. Några specifika aktiviteter inom detta område har inte genomförts inom distriktet under 1996. Med vänlig hälsning. Bo Danielsson. Distriktsombud i distrikt 8. DISTRIKT 9: BOHUSLÄN OCH NORRA ÄLVSBORG
Distriktet har åtta grupper och den geografiska spridningen gör det svårt att träffas oftare än vid distriktsmöten. Vår organisation ser ut så här: Distriktsombud; Yngva Nolkrantz, Trollhättan Vice DO; Elsa Backman, Kungshamn Kassör; Gunnar Jansson, Ljungskile Vi har också flyktingombud på Orust och Regionsrepresentant i Ljungskile. Vi har haft två distriktsmöten under året. I mars i Trollhättan och i oktober i Strömstad. Huvudämne på höstmötet var "det nya distriktet" och policyfrågor som belystes av Siv Eriksson. Region Väst har genomfört en del utbildningsdagar, där några av distriktets grupper har deltagit. Massmediakontakter har förekommit på flera håll i distriktet, både lokal och rikspress, samt radiostationer. Ungdomsgrupperna i distriktet finns kvar. Trollhättan i januari 1997 Yngva Nolkrantz DISTRIKT 10: STORGÖTEBORG
Utöver ovanstående har grupperna arbetat i de olika kampanjerna som pågått under året, samt arrangerat årligen återkommande distriktsaktiviteter som exempelvis bokmässelotteri och julmarknad. Mål 1. Det mesta av det kontinuerliga arbetet handlar om detta. Vi har tagit fram en broschyr där vi presenterar distriktet. Den har skickats till medlemmar som tillkom under hoppets helg kampanjen. Av kostnadsskäl har vi begränsat oss till de första 100 nytillkomna. Uppföljning väntas. En grupp finns i distriktet som arbetar aktivt med de fackliga organisationerna. Övrigt samarbete med andra organisationer har skett i exempelvis 5 i 12-manifestation och uppmärksammande av FN-dagen. Mål 2. När det gäller nya verksamhetsformer finns det planer på öppet husverksamhet i den nya lokalen. Tanken är den att vi ska öppna oss mer mot allmänheten. Diskussioner kring nya verksamhetsformer pågår som bäst i samband med ny verksamhetsplan för distriktet. Mål 3. Merparten av arbetet sköts på ett naturligt sätt av den regionsanställde. Mål 4. Ett flertal olika tvärgrupper har bildats inför olika kampanjer. I kvinnokampanjen och Turkietkampanjen gjordes ett flertal massmedialt uppmärksammade aktiviteter. Mål 5. Distriktet har som en del i Region Väst planerat och medverkat i olika utbildningar. Vid Nääs Slott var en utbildningshelg förlagd. Massmedia, datorisering, Amnestyfond samt grundkurser var saker som stod på programmet. Vid en annan utbildningshelg behandlades ungdomskampanjen samt flyktingkampanjen. Mål 6. Vid höstens distriktsmöte togs beslut om att distriktet ska börja med att göra en årlig verksamhetsplan. Mål 7. Inför årsmötet hölls möten där motioner som var lagda diskuterades. Distriktet var representerat i sektionens valberedning samt i ungdomskampanjens referensgrupp. På distriktsmötena och budgetmötena har distriktet varit representerat. Mål 8. Distrikten har genom sin ungdomsrepresentant varit på ett internationellt Amnesty ungdomsläger. Christian Hammarqvist, distriktsombud DISTRIKT 11: VÄRMLAND, DALSLAND
Som distriktsombud upplever jag att jag arbetar i ett spänningsfält mellan de högt ställda visioner om Amnestys organisatoriska utveckling och de sex grupper som utgör min organisatoriska verklighet och deras bild av vad Amnesty är. Amnesty i Värmlands / Dalslands Distrikt har överlevt två magra år, nu ser jag med tillförsikt fram mot de fyra år som kommer. Dels på grund av den ekonomiska förstärkning av distriktet som den nya organisation innebär, som tillåter en riktad satsning på medlems- utbildningar. Dels på grund av att i slutet av 1996 ringde en Amnesty medlem i en av Värmlands vita fläckar och ville ha hjälp att starta en grupp där, dels på grund av att flera stycken som hade uttryckt intresse av att fördjupa sina kunskaper och sprida sitt engagemang kom iväg på en informatörs utbildning som anordnats av distrikt 10, (därmed var mål 1-5 uppfyllda). Grupperna har (som vanligt) arbetat hårt på kampanjarbete målen 1-5. Som exempel på detta kan jag nämna att de två Karlstads grupperna 31 & 162 samordnade den årligen amnesty gala. Arvika gruppen firade sin tjugoårsjubileum genom att medverka i flera olika arrangemang. Den ekonomiska utfallet var svagt, men gruppen och Amnesty porträtterades i både TV: och tidningar. Grupperna har sin största utmaning i målen 6-7, de engagerar sig svagt i Amnestys interna organisatoriska utveckling och policy. Distriktet har den största omedelbara utmaning i målen 1,2,4 & 5. Som en del av detta utveckling har jag tillverkat en Amnesty hemsida på Internet där jag kommer att ge främst gymnasie studerande en chans att bekanta sig, ev. arbeta aktivt för mänskliga rättigheter. Deje den 3/2 1997 Tim Bradley DISTRIKT 12: ÖREBRO LÄN
Under 1990-talet har omsättningen på aktiva i grupperna varit stor och vi har en blandning av erfarenhet hos några som varit aktiva länge och nya fräscha ögon och idéer hos nya aktiva. Efter årsmötesbeslut om ändrad gruppavgift och idéerna om att stärka distrikten i svenska Amnesty finns en diskussion i vårt distrikt om att öka samarbetet mellan grupperna och utnyttja distriktsnivån för utbildning, information mm. Det finns inga mål uppsatta, förutom att vi ska fatta beslut om en eventuell höjning av gruppernas avgift till distriktskassan på distriktsmötet våren 1997. Mål 1. Information på skolor vid några tillfällen. En gång i samarbete med Röda korset. Vanliga amnestyaktiviteter som t ex utställningar, penninginsamling och bokbord på stan, efter initiativ från rikstäckande kampanjer eller på eget initiativ från grupperna. Deltagande vid mässor. Inte någon större skillnad mot tidigare år. Mål 2. Efter medlemsvärvningskampanjen anordnades amnestykvällar med specialteman på några håll i distriktet. Det fanns intresse för dessa kvällar och det har även aktiverat några medlemmar i gruppaktiviteterna eller som brevskrivare samt som bidragsgivare. I övrigt försöker vi alltid värva medlemmar och aktiva vid alla våra aktiviteter. Vi funderar och försöker hitta metoder för värvning av aktiva, vilket är nödvändigt för gruppernas överlevnad i distriktet. Mål 3. Massmediakontakterna har varit förhållandevis goda under året. Efter ansträngningar från oss med bra material till massmedia har vi deltagit i två lokalradiosändningar, några artiklar och insändare i lokalpress. Mål 4. Här finns inget att rapportera mer än att vi funderar kring samarbete i distriktet eller kanske hellre mellan grupperna i Örebro stad. Mål 5. Det finns stora behov av utbildning eftersom många av de aktiva är relativt nya och vi planerar för lokala utbildningar under 1997, främst information och åtagande. Vi höll även ett par minikurser under året. Mål 6. Det är dåligt med planering och uppföljning på arbetet i distriktet. Vi arbetar utifrån någon slags reaktionsprincip där vi ser resultatet av ett genomfört arbete och sen säger vi att det här fungerade inte så det gör vi inte igen och om det fungerar så gör vi det igen. Framförhållningen i grupperna är för det mesta någon månad eller så. Distriktsombudet funderar. Mål 7. Vid höstens distriktsmöte diskuterades distriktsnivån och vad Amnesty uppgifterna är. Magnus Brattgård från sektionens styrelse deltog och berättade om aktivistutredning en, nätverk mm och vi diskuterade hur vi ska arbeta i Amnesty lokalt. Ett samarbete med värmlandsdistriktet har påbörjats. Bl a har vi bjudit in dem till vår lokala informationsutbildning samt till ett gemensamt distriktsmöte våren 1997. Mål 8. Vi har inte engagerat oss i denna fråga, förutom att någon grupp har haft kontakt med grupper i andra länder med samma aktionsfall. Hälsningar Marianne Haglund Distriktsombud DISTRIKT 13: MÄLARDALEN
Mål 2. Värvning av medlemmar samt bidragsgivare har skett genom arrangemang man gjort i grupperna. T ex en konsert i Eskilstuna som ungdomsgruppen där ordnade. Ett annat tillfälle har varit då man varit och informerat i skolor och på andra platser. I flera grupper har man skickat brev till stödmedlemmarna en eller flera gånger på termin. I dessa har man informerat om verksamheten samt uppmanat till engagemang samt ekonomiskt stöd. I någon grupp har man även fått en kollekt från Svenska kyrkan på orten till gruppens verksamhet. Mål 3. Att delta i opinionsbildningen har varit svårt på en del håll då det varit mycket svårt att få artiklar publicerade i lokalpressen. Lokalpressen har dock uppmärksammat de arrangemang man har haft. På andra håll har lokalpressen varit mera tillmötesgående med att ta in artiklar samt göra reportage. Man har även medverkat i lokalradion i samband med något arrangemang. Man hade även kurdisk TV närvarande vid en manifestation tillsammans med kurdiska föreningen i Eskilstuna. Mål 4. Kontakten mellan grupperna och samordningsgrupperna har skett sporadiskt. Kontakten har oftast berört gruppens aktionsfall/RAN eller kampanjer. Man har även tagit kontakt vid arrangemang, inför kontakter med pressen samt vid informationstillfällen i skolorna. Som exempel på de samordningar som kontakt tagits med kan nämnas Burma, Turkiet, Kina, Grekland och Indien. Manifestationer har hållits på flera orter i samband med "de mänskliga rättigheternas dag" 10 december. Olika aktiviteter i samband med Kina kampanjen t ex en Kinaafton med representanter från Amnesty och "läs och res" samt vykortsmur och "majong"spelande barn i en affärsgalleria. Mål 5. Under det gångna året har man deltagit i utbildningar som t ex gruppsekreterarkurs, distriktsombudsutbildning, åtagandeutbildning samt seminarium om Mellanöstern. Kortkurser har ej hållits regelbundet inom distriktet. En grupp har på sina träffar varannan vecka diskuterat avsnitt ur policykatalogen. Mål 6. Grupperna planerar arbetet med sina åtaganden olika detaljerat beroende på gruppens storlek och ambition. Mål 7. Medlemmar ur grupperna har under året deltagit i olika möten som arrangeras av sektionen, t ex årsmötet, budgetmötet och Mellanöstern seminariet. På distriktsnivå har man med anledning årsmötesbesluten som berör distrikten bildat en arbetsgrupp. Denna har till uppgift att se över distriktets funktion, organisation samt ekonomi för att hitta en lämplig modell utifrån de förutsättningar som finns i distriktet. Mål 8. Under året har några grupper i distrikten haft kontakt med amnestygrupper i andra länder, med anledning av gruppens åtaganden. Gensvaren har varierat t ex en fransk grupp som besvarade frågan hur de arbetat med ett aktionsfall genom att skicka tillbaka samma brev de fått från Sverige och på baksidan skriva att de arbetade inte längre med aktionsfallet. Mer positivt gensvar har däremot kommit från en annan fransk grupp samt grupper i Tyskland, Belgien, Spanien, Danmark och Brasilien. Distriktsombud Sven-Erik Huhta DISTRIKT 14: STORSTOCKHOLM
* informerat om Amnesty och mänskliga rättigheter i skolor, föreningar och andra sammanhang * fortsatt att samla in pengar på konserter, festivaler och andra arrangemang * fortsatt samarbetet inom SAMFI-samordningsgruppen för miljö, fred och internationalisering i skolan (FN-förbundet, SIDA, Rädda barnen, Röda korset, Amnesty, Svenska Freds, Naturskyddsföreningen, Svenska UNICEF-kommittén samt Statens Invandrarverk) * informerat asylsökande på Carlslunds flyktingsluss om deras rättigheter och skyldigheter, om den svenska asylprocessen, om Amnestys flyktingmandat samt om rådgivningsbyrån och andra som bistår asylsökande och flyktingar. Mål 2. * hade i april ett möte för de nya medlemmarna som kom via Postenprojektet * annonserat distriktets verksamhet i Amnesty Press samt externa media Stockholmsregionen, exempelvis i kalendarier. Mål 3. Ordnat namninsamlingar för Amnestyfall. Mål 4. * 42 grupper deltog i Kinakampanjen bl a hölls ett Kinaseminarium på Sthlms Universitet * 30 grupper deltog i Turkietkampanjen bl a hölls en manifestation 26 oktober på Sergels torg * haft försäljning av Amnestyprodukter vid festivaler och andra tillfällen * tillhandahållit landinformation. Mål 5. * hållit 13 introduktionskurser för 145 personer * ett policy seminarium hölls på vårkanten * deltagit i diverse utbildningar ordnade av sektionen. Mål 6. Har skrivit handlingsplan och verksamhetsberättelse för distriktet. Mål 7. * DistriktsNytt utkom 9 gånger värvat fler informatörer * placerat ut medlemmar i aktions- och arbetsgrupperna * Grupperna har kallats till två större möten, årsmötet på våren och till ett distriktsmöte på hösten. * haft ett motionsmöte inför sektionens årsmöte * deltagit i sektionens års-, distriktsombud- och budgetmöte. Mål 8: Under detta mål har ingenting gjorts. Övrigt smått och gott: Under 1996 har följande aktionsgrupper arbetat: Flyktinggruppen Information och utbildning Insamlingsgruppen DistriktsNytt PR-gruppen * har haft bössor utplacerade i butiker, biografer m m, och försökt placera ut ännu fler * skapat rutiner för samarbete mellan styrelsen och sekretariatet * arbetat med konferensen om tortyr * ett Operation Amnesty genomfördes på Blackebergs Gymnasium * med insamling och ca 40 informatörsuppdrag * distriktet fick under året klartecken från sektionsstyrelsen att ha en ALU-anställd * grupperna har skrivit vädjandebrev, samlat in pengar, gjort utåtriktade aktiviteter m m * för att kunna genomföra den ovan beskrivna verksamheten så effektivt som möjligt hyr Stockholmsdistriktet en lokal i centrala Stockholm (Döbelnsgatan 83). Distriktets lokal fungerar som mötesplats för styrelse, aktionsgrupper och arbetsgrupper och som bas för distriktets administration. I lokalen hålls introduktionskurser, seminarier och övriga utbildningar. I lokalen finns information om Amnesty för skolarbeten och till allmänheten. Hälsningar Erik Petersson, ordförande Stockholmsdistriktet DISTRIKT 15: UPPSALA
Inom distriktet arbetar vi för att sprida information om mänskliga rättigheter på många olika sätt. Först och främst går vi ut med information i skolor om mänskliga rättigheter och om Amnesty. En informatörsgrupp har bildats i Uppsala och vi försöker att få fler informatörer till denna för att kunna tillmötesgå önskemål från skolor och om möjligt också ta egna initiativ till information i skolor. I övrigt bedrivs information huvudsakligen i samband med olika aktiviteter, t.ex. Uppsala Marknad, Kulturnatten, Amnestyveckan (då vi varje dag har artiklar rörande mänskliga rättigheter i UNT), MR-dagen den 10.12, då vi hade en manifestation för mänskliga rättigheter. En uppmärksammad manifestation hölls den 4 juni på årsdagen av massakern på Himmelska Fridens Torg. Samarbetet inom SAMFI fortsätter. Mål 2. Vi ska värva och aktivera fler medlemmar och bidragsgivare i Amnesty Värvning av nya medlemmar spelar en mycket stor roll i distriktet, eftersom omsättningen är så stor. Aktiv värvning sker genom att vi syns under Amnestyveckan, Kulturnatten och manifestationer, men också genom annonser i UNT. Vi har sökt att aktivera flera genom att skriva till passiva medlemmar i distriktet, men detta gav litet utbyte. Vi försöker öka kontakten mellan medlemmar och grupper bl.a. genom en fest under våren, som vi hoppas kan bli årlig. Av stor betydelse för kontakten mellan grupper och medlemmar räknar vi med att vår nya lokal blir. Den invigs den 1.3.97. Vi hoppas att här få en samlingspunkt, som ger en helt annan samhörighet än förut. I distriktets verksamhet har under året speciella grupper bildats. Utöver den informationsgrupp vi förut haft, har också en speciell grupp för årsmötesförberedelserna tillkommit, liksom en flyktinggrupp. En ad hoc grupp bildades för Kinakampanjen. Mål 3. Kontakten med Upsala Nya Tidning är fortsatt god. Dels publiceras artiklar varje dag under Amnestyveckan, dels är tidningen tämligen frikostig med annonsutrymme. Vi försöker också bearbeta Lokal- TV, och har god kontakt med lokala radiostationer. Mål 4. För Kinakampanjen, där de flesta av distriktets grupper deltog, bildad es spontant en speciell grupp, som samordnade kampanjen. Detta fungerade mycket bra, och kommer säkert att bli melodin för framtida kampanjer. Vi räknar med att förekomsten av egen lokal kommer att starkt förbättra möjligheterna till samordnade aktioner. I samband med Turkietkampanjen informerade Turkietsamordnaren vid vårt stormöte om brott mot mänskliga rättigheter i Turkiet. Flera grupper har också haft besök av samordnare. Mål 5. För utbildning av nya medlemmar i arbetsgrupper har vi Uppsala ett väl fungerande system av introduktionskurser, som anordnas tre gånger per termin. Vid distriktsmöten (en gång per termin) och stormöten (två gånger per termin) förekommer alltid föredrag eller information om mänskliga rättigheter, kampanjer eller aktuella frågor inom organisationen. Distriktet uppmuntrar till deltagande i central utbildning och bidrar med kostnader. Mål 6. Distriktsstyrelsens medlemmar har delat upp distriktets grupper mellan sig så att var och en har ansvaret för tre grupper. I ansvaret ingår att hålla telefonkontakt med gruppen, hålla sig underrättad om gruppens aktivitet och ekonomi, besöka ett av gruppens möten någon gång per år, se till att gruppen får nya medlemmar då så behövs, uppmuntra gruppmedlemmar att delta i distriktets arbete m.m. Mål 7. Distriktet och grupperna har i år naturligt kommit att engagera sig mera i sektionens verksamhet genom att 1997 års årsmöte arrangeras i Uppsala. En speciell grupp för arrangerandet av årsmötet har bildats med medlemmar i många grupper, och gruppen har också lyckats engagera många fler. vilket leder till mera samhörighet inom distriktet. Mål 8. Kontakt med grupper och medlemmar i andra har några av grupperna haft. En styrelsemedlem (Johanna Westeson) har besökt Paraguay via internationella juristkommissionen. Erik T Karlson Barbro Gabrielsson Anne Olsson Johanna Westesson Tore Bergman Maria Dahlgren Eva Andersson Cecilia Morian DISTRIKT 16: SANDVIKEN, DALARNA
Mål 1. Grupperna i distriktet har genomfört eller medverkat vid en lång rad arrangemang i vilka information om mänskliga rättigheter har ingått. Nämnas kan Musik vid Siljan med temat "Frihet är det bästa ting", information i frikyrkor och kyrkor samt för gymnasielever i Sandviken, information för låg- och mellanstadiebarn i Borlänge och på flera folkhögskolor, Kina- och Turkietutställningar på flera håll i distriktet, flyktingutställningen "Det kunde ha varit du" i Falun, arrangemang i anslutning till kvinnokampanjen bl.a. i Leksand, Hedemora och Rättvik, Anita Klums framträdande i Storvik under Amnestyveckan, bok- och informationsbord vid Cityfesten i Gävle och under Folkmusikfestivalen i Falun samt informationsbesök på datortek i Dalarna. Mål 2. Grupperna i Borlänge, Falun, Gävle och Sandviken har efter postens kampanj kontaktat samtliga nya medlemmar med informationsbrev (c:a 1000 brev) och försök till aktivering En ungdomsgrupp har bildats i Ludvika. I Avesta får alla stödjande medlemmar protokoll, månadskampanj och verksamhetsberättelse. Nya medlemmar introduceras regelbundet. Mål 3. I Gästrikland har kontakterna givit blygsam publicitet - bättre i Gävle än i Sandviken. Anita Klums framträdande bevakades endast av Radio Gävleborg. Notiser från gruppmötena införs varje månad i Dalademokraten, Nya Ludvika Tidning och Avesta Tidning. Ungdomsgruppen i Ludvika har varit framgångsrik i sina idoga försök att engagera pressen. Mål 4. Distriktet genomförde en gemensam utbildningsdag i Ludvika. Temat var Kina och det blev en uppskattad upptakt till kampanjen. Flera grupper har varit mycket aktiva i Kinakampanjen. Mål 5. Framförallt är det ungdomarna i distriktet som varit aktiva med studiecirklar lokalt och deltagande i centrala kurser. Kinadagen (se ovan) kan också nämnas liksom en halv temadag med Burmasamordnaren i Sandviken Mål 6. Flera av grupperna har börjat arbeta med att formulera en realistisk målsättning i anslutning till årsmötena. Uppföljningen av postens kampanj är ytterligare ett exempel. Mål 7. Varje handling för Amnestygruppmöten, brevskrivning, arrangemang, bösskramling m.m. - är exempel på engagemang för organisationen. Distriktsarbetet har intensifierats med förberedande möte inför temadagen om Kina och engagerat arbete för att lösa distriktets ordförandeproblem under hösten. Mål 8. Enstaka kontakter finns med andra grupper bl. a. i Mexico och Marocko. Distriktet har också kontakt med nystartad grupp i New Hampshire. På uppdrag av distriktet Gästrikland-Dalarna grupp 129 - Anita Grünbaum DISTRIKT 17: SÖDRA NORRLAND
Mål 1. Grupperna har haft information på skolor, för konfirmander, vid insamlingstillfällen, marknader och kyrkkaffe. Man har medverkat i Gränslöst-dagen, 5 i 12-rörelsen, haft ljuständning och fackeltåg i anslutning till 10 december. Man har varit med vid olika kultur evenemang som Richard Wolffs konsert och teatern Desertören i Sundsvall och vid filmvisningar Döden och flickan i Sundsvall och Dead Man Walking i Hudiksvall. En grupp var också med om att sponsra en fotbollsturnering mot rasism. Mål 2. Efter Posten-projektet tog grupperna personlig kontakt med nya medlemmar för att få dem att bli aktiva i sin grupp. I några fall lyckades det. Vid olika aktiviteter har man alltid någon form av medlemsvärvning. Vid distriktsmötena finns alltid tid avsatt för erfarenhetsutbyte. Mål 3. Grupperna är flitiga att skriva insändare och få olika aktiviteter uppmärksammade i lokalpressen. TV 4 Jämtland och Mittnytt hade inslag om Kina-kampanjen. Mål 4. Samtliga grupper har deltagit i Kina- och/eller Turkietkampanjen, de flesta också i kvinnokampanjen, samt någon om Jugoslavien och Myanmar. Mål 5. En utbildningshelg om dödsstraff, parallellt med en kurs för nya medlemmar, som hölls i Sundsvall 16-17 mars, samlade 33 personer. Medlemmar har också deltagit i kurser för gruppsekreterare, flyktingombud, utbildare samt seminarium om Mellanöstern. Några deltog också i en veckoslutskurs om MR anordnad av bl a FN-föreningen, SIDA och UD. På vårens distriktsmöte ägnades stor tid åt Kinakampanjen under medverkan av Mo Li-Hua och Kinasamordnaren Daniel Eriksson. Mål 6. Samtliga grupper, utom en, sänder sin verksamhetsberättelse till distriktsombuden, som sedan gör en sammanställning. Vid distriktsmötena finns alltid punkten "Laget runt" då grupperna utbyter erfarenheter av arbetet. En handlingsplan för distriktet är utarbetad. Mål 7. Grupperna är väl representerade på distriktsmötena. Många deltar också i årsmötena. 2 motioner lämnades till årsmötet. Mål 8. För att stärka Mittnorden-samarbetet bjöd vi in medlemmar från Norge och Finland till vår utbildningshelg om dödsstraff, men tyvärr kunde ingen komma. Maj- Britt Vianden Eva Sandhammar DISTRIKT 18: VÄSTERBOTTEN
Distriktet har fortfarande två distriktsombud, Annelie Andersson ersatte Mats Andersson och Maria Lindgren omvaldes vid distriktsmötet i Umeå i februari. Eva Markskog och Annika Höglund har under året fortsatt som flyktingombud resp. kassör. Mål 1. Grupperna: Har under året haft bokbord och informerat om Amnesty och aktuella kampanjer. En del grupper har också informerat på andra sätt bl.a. i skolor. Skelleftegruppen har haft en allmän Amnestyutställning och deltagit i en mångkulturell mässa. Man har också haft ett musikcafe i Burträsk med försäljning och information. En av grupperna i Umeå anordnade i samband med Umeå Filmfestival och visningen av Ingela Romares film Den mänskliga själens värdighet ett informationsmöte med filmens huvudperson Ali Bourequat. Under Kinakampanjen visade några av umegrupperna i samarbete med Folkets Bio den kinesiska filmen Den blå draken. I samband med filmvisningarna informerade man om Amnesty och den pågående Kinakampanjen. Grupperna har också planerat och genomfört ett par manifestationer. Distriktet: Har varit ute och informerat i skolor och under året skrivit brev till lärare på Umeås högstadie- och gymnasieskolor med erbjudande om att komma ut och informera om MR och vår verksamhet i syfte att både stärka elever och lärares kunskaper om MR och att stärka samarbetet mellan Amnesty och skolorna. Vi har också genomfört ett par manifestationer bl.a. ljuständning i samband med MR-dagen, 10 december i Umeå och en ljusvaka i Skellefteå. Vi har också tillsammans med en av kyrkorna i Umeå planerat och genomfört en mycket uppskattad gudstjänst om mänskliga rättigheter. Mål 2. Grupperna: Har under året på olika sätt värvat nya medlemmar både till den egna gruppen och till Amnesty centralt. T. ex. så har Lyckselegruppen under året med jämna mellanrum satt upp medlemsvärvningsaffischer. Distriktet: Diskussioner om medlemsvärvning och om hur vi behåller och aktiverar de medlemmar vi har bl.a. förts på distrikts- och gruppsekreterarmöten. Mål 3. Vi ska utveckla kontakterna med massmedia och andra opinionsbildare Grupperna: Har under året författat ett antal insändare. Distriktet: Medverkat i radio och tidningar i samband med satsningen på ett ökat samarbete mellan Amnesty och skolorna i Umeå. Informerat tidningar om olika manifestationer och aktiviteter. Mål 4. Grupperna: De flesta av grupperna har deltagit i en eller flera av årets kampanjer. I samband med Kinakampanjen genomfördes en manifestation i Umeå och i Skellefteå. En av grupperna gjorde också en utställning i samband med den kampanjen. Distriktet: Har på distriktsmöten informerats om olika aktuella frågor. På vårens möte deltog Peter Adler från Kinasamordningen och en kinesisk familj och berättade om situationen i Kina och på höstens möte deltog Johanna Strandh och informerade om den kommande flyktingkampanjen. Mål 5. Grupperna: Har deltagit i distriktsmöten och lokala utbildningar. Utbildning av den egna gruppens medlemmar sker kontinuerligt bl.a. genom att inbjudna gäster deltar vid gruppmötena. Distriktet: Har genomfört lokala grundkurser för nya medlemmar. Några av distriktets medlemmar är knutna till utbildningsnätet. Mål 6. Grupperna: Skrev verksamhetsberättelser som sedan låg till grund för distriktets verksamhetsberättelse. Distriktet: Har under året anordnat gruppsekreterarmöten där vi utbyter idéer och information. Har sammanställt gruppernas verksamhetsberättelser. Mål 7. Grupperna: Har deltagit i distrikts- och årsmöten. Fört diskussioner om aktuella frågor både inom gruppen men också på gruppsekreterar- och distriktsmöten Distriktet: Har deltagit i års-, distriktsombuds- och budgetmötet. Nominerade Mats Andersson till styrelsen. Deltagit i diskussioner om aktuella frågor. Mål 8. En av distriktets medlemmar deltog i ett internationellt ungdomsläger i Berlin under sommaren. Maria Lindgren, distriktsombud Annelie Andersson, distriktsombud DISTRIKT 19: NORRBOTTENS LÄN
Mål 2. Diskussion igångsatt under senhösten om hur man behandlar aktiva medlemmar. Kirunagruppen värvade tre nya gruppmedlemmar =33 % ökning på deltagarantalet. Flera grupper har bidragsgivare som får årliga brev och inbjuds till arrangemang som grupperna ordnar. Brevskrivarkvällar på bibliotek ger ingen framgång. Mål 3. I Luleå bevakar två journalister på en dagstidning MR-frågor och läser AI:s material (en journalist har blivit aktiv medlem). En grupp har fått in några insändare under året samt artikel i samband med Kinakampanjen. Deltagande i temadag om dödsstraff på gymnasial massmedielinje i Luleå. Luleås grupp satsar på målgrupper (t ex journalister) och försöker engagera allmänheten till att göra aktiviteter med gruppen som stöd i ryggen. Mål 4. AI:s inarbetade kampanjer deltar grupperna troget i, typ Kortkampanjen och BA. Piteå skickade nejlikor till Turkiet under kampanjen och tyckte om att prova nya grepp i kampanjarbetet. De gjorde också två utställningar som synts. Affischmaterialet till Kinakampanjen har använts flitigt. Mål 5. Under höstens distriktsmöte hölls en policykurs. FLO deltog i utbildning. Två medlemmar deltog i årsmötet. Deltagarna uppmanade varandra att föra ut kunskaperna i sina grupper. En person deltog i samordningsträff om Jemen. DO deltog i budgetmötet. Mål 6. Grupperna skriver verksamhetsberättelser (här finns mer att utveckla) Mål 7. Se mål 5. Mål 8. De senaste åren har ingen diskussion av detta slag förts i distriktet. Anneli Hanno distriktsombud, Norrbotten DISTRIKT 20: GOTLAND
Distrikt 20 Invånare ca 57 565 Medlemmar 368 Grupper 1 Blixtaktioner 4 Prenum. 20 Gåvogivare ? Ek. bidrag 7.500:- Eva Marklund Marie Björck
|
