____________________________________________________________________________________________ Förslag till svenska sektionens Handlingsplan 2000-2004 ____________________________________________________________________________________________ amnesty international svenska sektionen svenska amnestyfonden Svenska sektionens förslag till handlingsplan 2000-2004 Svenska sektionen av Amnesty International strävar efter förverkligandet av FN:s Allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna genom de grundläggande värderingarna: internationell solidaritet, fokus på individer, global täckning, de mänskliga rättigheternas allmängiltighet och odelbarhet, opartiskhet och oberoende, demokrati och ömsesidig respekt samt aktivism. Huvudmål i kampen mot människorättskränkningar Bekämpa tortyr Arbeta mot övergrepp som drabbar kvinnor Stärka asylrätten och flyktingars rättigheter Agera för människorättsförsvarare Huvudmål för att stärka organisationen Öka aktivismen Effektivare fundraising Huvudmål under perioden Svenska sektionens handlingsplan 2000 – 2004 har sex prioriterade och konkreta mål. Dessa mål finns med i den internationella handlingsplanen, som antogs vid det internationella rådsmötet i Tróia, Portugal, i augusti 1999. Vi prioriterar just dem av följande skäl. Bekämpa tortyr. Svenska sektionen har en tradition när det gäller arbetet mot tortyr. Vi tog initiativet till att Amnesty började arbeta mot tortyr. Genom åren har vi byggt upp mycket kunskap och engagemang kring tortyr och en stor del av vårt bistånd går till olika tortyr-rehabiliterings-projekt. Den internationella kampanjen mot tortyr som inleds hösten 2000 blir ett naturligt avstamp för ett intensifierat arbete i den svenska sektionen. Arbeta mot övergrepp som drabbar kvinnor. I många sammanhang är kvinnor de som drabbas särskilt av förtryck. Det gäller till exempel vid flyktingströmmar och i etniska konflikter. Den internationella rörelsen har prioriterat arbete mot kränkningar på grundval av en persons identitet, och kränkningar av kvinnors mänskliga rättigheter är en stor del av detta område. Massvåldtäkter är ett exempel på kränkningar som drabbar kvinnor just för att de är kvinnor. Ett annat exempel är kvinnlig omskärelse, också det ett identitetsbaserat problem. Stärka asylrätten och flyktingars rättigheter. I dag råder hos de svenska immigrations-myndigheterna en orimligt snäv tolkning av de internationella konventionerna. Den svenska asylprocessen är präglad av en bristande förståelse för de svårigheter som den enskilde asylsökanden kan uppleva när hon ska presentera sina asylskäl, särskilt i fall av tortyr eller annan kränkande behandling. Under de närmaste fyra åren kommer EU:s medlemsländer att påverkas av Amsterdam-fördraget. EU:s ministerråd kommer att rösta fram en rad bindande överstatliga direktiv som ska styra medlemsländernas tolkning av FN:s flyktingkonvention. Den svenska regeringen får en betydande roll i EU:s harmoniseringsprocess våren 2001, då Sverige övertar EU:s ordförandeskap. Den internationella rörelsen har beslutat att flyktingarbetet ska få ökade resurser och arbetas in som en integrerad satsning i rörelsen. Mot denna bakgrund är den strategiska betydelsen av svenska sektionens arbete mycket stor. Agera för människorättsförsvarare. I många länder förföljs och trakasseras lokala människorättsförsvarare ("Human Rights Defenders"), och ofta även amnestymedlemmar. Arbete för dessa människor ger en hävstångseffekt genom att vi hjälper dem att flytta fram positionerna för de mänskliga rättigheterna. Det ger oss också möjlighet att arbeta med våra väl etablerade metoder för enskilda människor och att utveckla vårt förebyggande arbete. Öka aktivismen. Med aktivism menar vi alla aktiviteter som görs i Amnestys namn och den vilja till konkreta handlingar som medlemmarna uttrycker. Antalet arbetsgrupper har under en lång följd av år minskat i den svenska sektionen. Eftersom det finns en hel del andra former för att vara aktiv är det inte säkert att det totala antalet aktiva har minskat i lika hög grad. Likväl finns flera tecken på att aktivismen stagnerar. De aktiva medlemmarna utgör Amnestys ryggrad och vi ska bryta den nedåtgående trenden. Vi tror på Amnesty som en folkrörelse. Effektivare fundraising. För att vi ska kunna utföra vårt arbete krävs resurser. Dels måste vi kunna säkerställa vår basverksamhet och genomföra de fyra huvudmålen som avser speciella människorättskränkningar, dels måste vi stödja den internationella rörelsen. Vi måste därför öka vårt insamlingsarbete och vår ansträngningar att värva medlemmar, dvs effektivisera vår fundraising, ett begrepp som täcker båda dessa aktiviteter. Bakgrund och inledning Grunden för Amnestys arbete är FN:s Allmänna Förklaring om de mänskliga rättigheterna. 1995 antogs den inter-nationella handlings-planen LAP (Ljubljana Action Plan) som vi arbetat efter sedan 1996. Där anges ett antal långsiktiga mål, LTO:s (Long Term Objectives), som alltjämt gäller. Dessa är 1. Stärka utrednings- och aktionsstrategierna. 2. Få människor att agera. 3. Främja mänskliga rättigheter. 4. Vidareutbilda människor och utveckla organisationen. 5. Förbättra information och kommunikation. 6. Garantera ekonomisk stabilitet och tillväxt. På det internationella rådsmötet i Tróia 1999 antogs en internationell handlingsplan TAP (Tróia Action Plan) för åren 2000 – 2004. I TAP har definierats vissa tillväxtområden och ett större antal mål på medellång sikt, MTO:s (Mid Term Objectives). Med dessa mål och den egna situationen som bakgrund har den svenska sektionen valt egna mål, prioriteter och program för den kommande perioden. Den inledande visionen kommer från TAP. Den svenska handlingsplanen stöder den internationella. Den svenska handlingsplanen har sex huvudmål som ska prioriteras under hela perioden. Två av dessa kan betecknas som organisatoriska, eftersom de syftar till att utveckla den svenska sektionen så att vi alla ska kunna arbeta med det som är Amnestys verkliga syfte, nämligen att förhindra och protestera mot kränkningar av de mänskliga rättigheterna i andra länder. Vi ska därför öka aktivismen, dvs få fler människor att agera mot övergreppen. Vårt arbete kräver resurser, både ifråga om människor och pengar. Handlingsplanen ställer upp fyra huvudmål för arbetet mot människorättskränkningar. Detta innebär en kraftsamling under den kommande fyraårsperioden, så att vi intensifierar arbetet inom motsvarande arbetsområden. Den nuvarande bas-verksamheten och infrastrukturen ska samtidigt utvecklas eller bibehållas åtminstone på nuvarande nivå. Detta förutsätter återigen fler aktiva medlemmar och större ekonomiska resurser. Med ”vi” avses i denna handlingsplan hela svenska sektionen av Amnesty International. De mål som finns i planen ska förverkligas av sektionen som helhet. Arbetet kommer naturligtvis att fördelas mellan sektionens olika delar, men ansvaret för att målen nås vilar på oss alla. De prioriterade huvudmålen ska beaktas av oss alla. Vi ska uppmuntra medlemmar och grupper till fokusering och fördjupning. Distrikt, sektionsstyrelse och fondstyrelse ansvarar för att vi i verksamheten tar ansvar för Amnestys hela åtagande. Sektionens budgetprocess och gruppernas arbete ska spegla prioriteringarna i handlingsplanen, när tilläggsresurser i form av mer pengar eller fler aktivister ska fördelas. Inom ramen för denna handlingsplan prioriterar och planerar styrelsen årligen arbetet. I de fall arbetsmetoder, organisation och strategier saknas ska de utvecklas. Arbetet med att genomföra handlingsplanen inleds efter årsmötet år 2000. Den nya handlingsplanen ersätter den föregående fullt ut vid ingången av år 2001. Svenska Amnestys målsättningar och arbete 2000-2004 Huvudmål Bekämpa tortyr Mål Vi ska välja ut ett antal länder och utveckla och genomföra strategier som syftar till att Amnestys tolvpunktsprogram mot tortyr ska vara genomfört i dessa länder 2010. Den svenska allmänheten ska vara väl medveten om förekomsten av tortyr i världen, och särskilt om i vilka länder systematisk tortyr förekommer. Aktiviteter Sektionen ska ta en ledande roll internationellt i kampanjen mot tortyr och aktivera minst 2/3 av grupperna att deltaga i kampanjen. Sektionen ska även efter tortyrkampanjen 2000 upprätthålla och utveckla arbete mot kampanjens mål. Specialgruppen och nätverket mot tortyr ska utvecklas och få en ledande roll i sektionens arbete mot tortyr. Vi ska hitta former för att ge stöd till barn som själva utsatts för eller bevittnat tortyr, och stärka vårt stöd till olika former av tortyrrehabilitering. Vi ska utveckla metoder så att aktivister kan arbeta förebyggande mot tortyr. Aktivister ska delta i uppvaktningen av minst två ambassader årligen för att framföra vår syn på tortyren i landet. Vi ska starta en grupp som arbetar mot att kunskap och materiel som har samband med militär, säkerhetstjänst och polis exporteras till länder och används för tortyr. Vi ska utveckla utbildnings- och informationsmaterial kring tortyr. Arbeta mot övergrepp som drabbar kvinnor Mål Vi ska välja ut ett några fall av systematiska kränkningar som drabbar kvinnor och arbeta för att dessa kränkningar ska ha upphört till 2010. Den svenska allmänheten ska vara väl medveten om förekomsten av övergrepp som särskilt drabbar kvinnor. Aktiviteter Vi ska utveckla en specialgrupp och ett nätverk mot övergrepp som speciellt drabbar kvinnor. Vi ska översätta, redigera, sprida och agera på aktionsmaterial med inriktning på övergrepp mot kvinnor. Vi ska öka kunskapen om hur kvinnor drabbas av övergrepp och hitta metoder för att i större omfattning nå kvinnor med vårt stöd och bistånd. Vi ska öka vårt arbete och synas i media på Internationella Kvinnodagen. Vi ska arbeta fram en strategi för att förebygga övergrepp mot kvinnor. Vi ska utveckla vårt samarbete med andra organisationer. Vi ska utveckla utbildnings- och informationsmaterial kring övergrepp som drabbar kvinnor. Stärka asylrätten och flyktingars rättigheter Mål Den svenska regeringen och EU:s ministerråd ska leva upp till de internationella konventionerna gällande flyktingar och asylsökanden. Flyktingar som faller inom Amnestys åtagande ska få det skydd de behöver och har rätt till. Aktiviteter Vi ska ge stöd och bistånd åt asylsökande enligt vårt åtagande och våra riktlinjer. Vi ska engagera oss i fall som kan leda till ändringar i nu gällande myndighetspraxis. Vi ska förstärka och vidareutveckla nätverket av flyktingombud och starta en specialgrupp för flyktingarbete. Vi ska utveckla vårt samarbete med andra frivilligorganisationer, hälso- och sjukvårdspersonal samt jurister vad gäller utbildning och handling. Speciellt ska vi hitta nya samarbetsformer med Rådgivningsbyrån och andra liknande organisationer. Vi ska erbjuda myndigheter utbildning och information. I den mån Sveriges vapenexportpolitik och handelsförbindelser har betydelse för den globala flyktingsituationen måste vi, gärna i samarbete med andra frivilligorganisationer, uppmärksamma detta. Vi ska utveckla utbildnings- och informationsmaterial kring flyktingar och asylsökande. Agera för människorättsförsvarare Mål Vi ska ha etablerat arbetsmetoder för nätverk av aktivister som effektivt kan användas för att skydda människorättsförsvarare som hotas av övergrepp. Aktiviteter Vi ska agera för samt ge stöd och skydd åt människorättsförsvarare som riskerar att bli utsatta för övergrepp inom ramen för vårt åtagande. Vi ska översätta, redigera och sprida aktionsmaterial för människorättsförsvarare. Vi ska utveckla nätverk som kan förebygga och agera på kränkningar av människorättsförsvarare. Vi ska utveckla utbildnings- och informationsmaterial kring människorättsförsvarare. Vi ska öka medlemmarnas kunskap om den globala människorättsrörelsen, dvs de individer och organisationer som verkar för att förverkliga FN-förklaringen och andra människorättsinstrument. Öka aktivismen Mål Vi ska vara 10 % fler aktiva 31 december 2004 än vi är 31 december 2001. Vi ska utvärdera regionala aktivistcentra som idé och ha ytterligare två vid periodens slut om utvärderingen visar att detta gagnar aktivismen. Alla strategier och planer ska syfta till att engagera aktivister och främja aktivism. Aktiviteter Varje år genomför vi på alla nivåer någon särskild rekryteringsaktivitet som syftar till att rekrytera aktiva medlemmar. Minst hälften av grupperna ska deltaga i de årliga landkampanjerna i de fall dessa kampanjer inriktar sig mot något av huvudmålen. Kampanjer, särskilt landkampanjer som genomförs inom hela rörelsen, bör grupperna prioritera vid sitt urval av arbetsuppgifter. Aktioner som oftast är snabba, aktiva ingripanden, följer inte nödvändigtvis samma långsiktiga strategier som kampanjer syftar till. Vi ska starta tjugo nya ungdomsgrupper om året. Vi ska utveckla våra aktionsmetoder för ungdomar. För alla kampanjer ska användbart underlag produceras på svenska. Alla centrala strategi- och åtagandedokument ska översättas och sammanfattas. Vi ska göra det möjligt för medlemmar att deltaga i den interna beslutsprocessen, bland annat genom remisser av alla viktiga strategi-, organisations- och verksamhetsärenden och genom att genomföra de beslut som årsmötet kommer att fatta på demokratiutredningens underlag. Vi ska göra Amnesty till en lärande organisation. Detta innebär bland annat att vi årligen gör relevanta utvärderingar. Utvärderingar ska ta fasta på om handlingsplanens mål gagnats, och särskilt om aktivismen ökat samt om aktivisters initiativ tagits tillvara. Med utvärderingarna som grund planerar vi, genomför och följer upp förbättringar. Ansvaret för att utvärdera åligger framför allt distrikt, styrelse och sekretariat. Amnestyfonden ska stärka uppföljning coh utvärdering av biståndsprojekt. Vi ska genomföra en informations- och kommunikationsstrategi som stöder Amnesty som en lärande organisation. All intern information ska vara lätt tillgänglig för alla medlemmar. Samordningar och specialgrupper ska komma närmare andra aktivister genom att kunskap lättare kan förmedlas. Sektionen behöver aktivister som kan samordna långsiktigt arbete och utveckla och leda rörelsen. Vi ska därför utveckla och årligen anordna utbildning i frivilligledarskap. Vi ska dokumentera och bli medvetna om vår historia och med detta som grund hålla en seriös debatt inom sektionen om Amnestyrörelsens framtida roll och utveckling. Effektivare fundraising Mål Våra intäkter ska öka med 5 % årligen. Under 1999 har Amnestyfonden kunnat utöka sin verksamhet och biståndets storlek har fördublats jämfört med föregående år. Vi ska bibehålla denna nivå på biståndsverksamheten. Fonden ansvarar för en betydande del av Amnestyrörelsens totala bistånd och svenska sektionen har fått en allt större betydels i de internationella biståndsarbetet. Grupperna och distrikten ska 2004 bidra med minst 5 % av sektionens totala intäkter. Antalet medlemmar ska öka med 5 % årligen. Aktiviteter Vi ska utveckla sättet att presentera Amnestys budskap i syfte att stödja insamlingsarbetet och medlemsvärvningen. Vi ska utveckla webbens möjligheter som kanal för insamling, medlemsvärvning och marknadsföring. Vi ska utveckla ett långsiktigt program för medlems- och givarvård. Vi ska utveckla ett system med autogiro för medlemskap och bidrag. Vi ska utveckla det lokala arbetet med fundraising. Vi ska utveckla arbetet med sponsring och annat företagsstöd. Vi ska öka marknadsföringen av Humanfonden och hjälpfonden. Sektionens basverksamhet och övriga tillväxt- och förändringsmål 1. Stärka utrednings- och aktionsstrategierna
2. Få människor att agera
3. Främja mänskliga rättigheter
4. Vidareutbilda människor och utveckla organisationen
5. Förbättra information och kommunikation
6. Garantera ekonomisk stabilitet och tillväxt
|