| ____________________________________________________________________________________________ Verksamhetsberättelser för distrikten 1998 ____________________________________________________________________________________________
 VERKSAMHETSBERÄTTELSER DISTRIKTEN 1998 SKÅNE, BLEKINGE Berättelsen utgår från handlingsplanen. 1. Vi ska arbeta för att göra varje människa i Skåne-Blekinge medveten om vad mänskliga rättigheter innebär. 1.1 Distrikten ska samarbeta med andra organisationer enligt de riktlinjer som antagits av årsmötet. Under våren 1998 fortsatte Distriktet sitt samarbete med Nya Skånska Teatern och fackförbundet SKTF. SKTF stod för en viss förhandsbokning av biljetter. Teatern turnerade runt i Skåne med föreställningen “Kindertransport”. Pjäsen hade ett flyktingtema och vi blev därför erbjudna att medverka med information. Vi fick dessutom gjort en speciell utställning som följde med på turnén. 1.2 Distriktet ska föra ut kunskap om mänskliga rättigheter Teaterturnén innebar att Amnesty och vårt arbete för de mänskliga rättigheterna blev uppmärksammat inte bara i städer där vi har arbetsgrupper utan också på orter där vi inte har några arbetsgrupper. Hela turnén blev arrangerad i nära samarbete mellan Distriktet och relevanta arbetsgrupper. En av årets viktiga amnesty-begivenheter var Radiohjälpskampanjen. Denna kampanj var också ett speciellt tillfälle för oss amnestyaktivister att göra människor uppmärksamma på vad de mänskliga rättigheterna innebär. Därför anordnade vi i samarbete med sektionen en informationskurs om denna kampanj. 2. Vi ska värva och aktivera fler medlemmar och bidragsgivare i Amnesty. 2.1 Distriktet ska uppmuntra till nya verksamhetsformer. På ett av distriktsstyrelsens första möten diskuterades en “taktikplan” för bearbetning av vita fläckar i distriktet (d.v.s områden med ingen eller liten amnestyaktivitet). Distriktsstyrelsen tillsatte på bakgrund av denna diskussion ett styrelsesutskott, som har arbetat enligt den vidtagna taktikplanen. Som direkt resultat av utskottets arbetsinsats har distriktet fått två nya arbetsgruppper, en i Ängelholm och en i Karlshamn. 2.2 Distriktet ska ge grupperna möjlighet att utbyta erfarenheter om hur man behåller och aktiverar medlemmar. Distriktet har i samarbete med sektionen organiserat en kurs för gruppsekreterare och andra intresserade amnestymedlemmar. På denna kurs diskuterades bl.a. ovanstående frågor. I Distriktets grupputskick har grupperna också haft möjlighet att ta upp denna fråga till diskussion. 2.3 Distrikten ska samordna och organisera enskilda och/eller grupper för gemensamma aktiviteter. Ett bra exempel på detta var distriktsstyrelsens och gruppernas samarbete med Nya Skånska Teatern. Ett annat exempel var när distriktsstyrelsen tillsammans med grupp 92 deltog med information om Amnesty och vårt arbete för de mänskliga rättigheterna på arbetslöshetsprojektet Firman i Landskrona. Distriktsstyrelsen har dessutom, försökt hitta olika personer med specialintresse, samt engagera dem i distriktets styrelsesutskott eller på annat vis. 3. Vi ska utveckla kontakterna med massmedia och andra opinionsbildare. 3.1 Distriktet ska höja kvaliteten på det material som produceras för media. Under 1998 har närradio-föreningen i Höganäs kontaktat distriktsstyrelsen. Distriktsstyrelsen har skickat s.k. jinglar från sekretariatet till dem. Dessa kan nu sändas enligt sändningsledningens gottfinnande. 3.2 Distriktet ska aktivt delta i opinionsbildningen. Detta har bl.a. skett indirekt via andra organisationer, t.ex. Nya Skånska Teatern. 4. Vi ska utveckla och effektivisera vårt kampanj arbete. 4.1 Distrikten ska öka sitt utåtriktade arbete. Distriktsstyrelsens kampanj-ansvarige har försökt att följa upp sektionens kampanjer med samordning av olika aktiviteter på distriktsnivå och i tät samverkan med distriktets grupper. 4.2 Distriktet ska varje år genomföra minst en land- eller temakampanj. Distriktsstyrelsen har bl.a. varit med om att organiserar två informationsmöten om Radiohjälpskampanjen, samt “Fria och Lika” kampanjen. Vid årets slut var distriktsstyrelsen dessutom engagerad i USA-kampanjen. 4.3 Distriktet ska tillvarata samordningsgruppers och specialgruppers kunskap. Distriktsstyrelsen har bl.a. haft ett möte med en representant från Lundaavdelnings juristgrupp. Detta möte blev uppföljt med skriftlig information om juristgruppens verksamhet i vårt grupputskick. Distriktsstyrelsen har också haft ett specialmöte med distriktets två flyktingombud. Flyktingombudens specialkompetens har vi bl.a. haft nytta av vid distriktets kurs om. “Främlingsfientlighet och rasism.” 5. Vi ska utbilda oss så att vi gör ett ännu bättre arbete. 5.1 Distrikten ska arrangera minst en utbildning per år, utöver grundkursen för nya medlemmar. Distriktet har under året arrangerat följande kurser i Skåne Blekinge: En kurs i “Mänskliga Rättigheter och Internationell folkrätt” En kurs angående Radiohjälpskampanjen. (i samarbete med sekretariatet) En Gruppsekreterarkurs (i samarbete med sekretariatet) En kurs om “Främlingsfientlighet och rasism” En IT-kurs. Två Distriktsmöten. 5.2 Distrikten ska ansvara för grundkurser för nya medlemmar. Distrikten har anordnat två kurser för nya medlemmar. 5.3 Distrikten ska se till att få kvalificerade utbildare. Distriktet har under året haft ett nästan hopplöst stort behov av informatörer, som kan informera på olika skolar, företag, m.m. på dagtid. En liten tröst är det att de få som har ställt upp har gjort ett bra jobb. 5.4 Distriktet ska hjälpa grupperna att begagna sig av den nya informationstekniken. Distriktets hemsida www.amnesty.se/skane-blekinge är ett bra sätt för oss att göra människor uppmärksamma på Amnesty och vårt arbete för de mänskliga rättigheter. Tyvärr har vi gjort några startfel på detta område, men distriktsstyrelsen (ds) prioriterar ordning och reda på vår hemsida högt och därför har under året bl.a. beviljats 1690 kr till inköp av ett frontpage program. Detta program används nu till att arbeta med hemsidor på intemet. Vi har dessutom på uppmaning av en arbetsgrupp varit med om att arrangera en IT kurs i Trelleborg. 6. Vi ska utveckla vår planering och upp följning av amnesty-arbetet. 6.1 Distriktet ska fortlöpande utbyta erfarenheter av gruppernas arbete. Under året har distriktets “gamla” arbetsgrupper haft möjlighet att kolla och följa upp “Enkät 97 undersökningen. Genom denna undersökning hoppades vi att grupperna kunde ge distriktsstyrelsen en pejling på gruppernas olika problem, samt deras förväntningar på distriktsstyrelsen. Tyvärr har svarsprocenten varit relativ låg - men entydiga var gruppernas önskemål om flera lokala utbildningar, samt mera samordning av gruppernas olika aktiviteter. Dessutom var där en stor trötthet på all diskussion om intern konflikt i den svenska sektionen. Distriktets arbetsgrupper har dessutom haft möjlighet för att utbyta erfarenheter i distriktets grupputskick. 6.2 Distriktet ska göra en årlig plan för verksamheten, varje år följa upp den och regelbundet utvärdera resultatet. Distriktsstyrelsen har granskat distriktets verksamhetsplan för 1998 och distriktets arbetsgrupper har vid vårt årsmöte 1999 möjlighet för att jämföra distriktets verksamhetsplan för 1998 med distriktets verksamhetsberättelse för 1998. Distriktets olika kurser m.m. blev också regelbundet utvärderat under året. Resultatet av dessa utvärderingar var positivt.. 6.3 Distriktet ska samla in och sammanställa gruppernas verksamhetsrapporter. Detta försöker vi göra, men tyvärr skickar inte alla grupper deras verksamhetsrapporter till distriktsstyrelsen. 7. Vi ska engagera oss i organisationen och i Amnestys arbetssätt. 7.1 Distriktet ska ta del i diskussioner om aktuella frågor. Under 1998 har distriktsstyrelsen blivit tillfrågad om sin åsikt i frågan om ett extra medlemsmöte inom svenska sektionen. I första hand beslutade vi att inte lämna någon rekommendation huruvida grupperna bör verka för ett extra medlemsmöte. Vi ville avvakta “the review committes” delrapport Senare beslutade vi att anordna ett distriktsmöte för diskussion av delrapportens slutsatser. Minnesanteckningar från detta möte blev skickat till “the review committe” för genomläsning. Distriktets Aktivistcenter-utskott har under årets gång utfärdat en utredning och förslag om Aktivistcenter. Detta förslag har styrelsens stöd och vill bli behandlat på distriktets årsmöte 1999. Distriktets styrelse har dessutom arbetet lite med MR-revision av företag. Vi anser detta som en mycket komplicerad och tidskrävande fråga, men vi anser inte desto mindre att det finns anledning att arbeta vidare med detsamma. 7.2 Distriktet ska engagera sig i nomineringen av personer till förtroendeuppdrag. Distriktsstyrelsen har gjort detta genom grupputskicket. 7.3 Distriktet ska utveckla sin struktur och engagera fler aktiva på distriktsnivå. Ett viktigt ansvarsområde inom distriktsstyrelsen är kontakten med grupperna. Distriktsstyrelsen önskar en tätare kontakt med dessa. Distriktsstyrelsen har därför uppmanat grupperna att välja kontaktpersoner för distriktsfrågor. (Kontaktpersonerna mottager post från distriktsstyrelsen och är tillsammans med gruppsekreteraren distriktsstyrelsens personliga kontaktlänk till gruppen.) Distriktstyrelsens styrelseledamöter försöker dessutom att knyta olika amnestymedlemmar till sina ansvarsområden. Under året har vi bildat följande små arbetsutskott. Distriktets kampanjutskott. Distriktets Aktivitetsutskot. Distriktets “Vita fläckutskott” Distriktets Aktivistcenterutskott. Vi har dessutom haft två samordningsmöten med Lundaavdelnigen och Malmögruppernas styrelser. Samordningsmöten ska för framtiden hållas två gångar årligen. Syftet med möten är bl.a. en bra koordination av vår verksamhetsplanering. 8. Vi ska utveckla vårt samarbete med Amnesty i andra länder. 8.1 Distrikten ska verka för internationellt utbyte med kolleger i andra Amnestysektioner. Distriktsstyrelsen har sammansatt ett "Aktivitetsutskott". Detta utskott har bl.a. arbetat aktivt med olika kontakter till de Baltiska länderna. Styrelsen har dessutom haft kontakt med den danska sektionen av Amnesty International, samt sist men inte minst regionsstyrelsen för amnestygrupperna i Köpenhamnsregionen. Övrigt Vid verksamhetsårets början fanns i distriktet 37 Amnestygrupper. Där finns nu 38 arbetsgrupper och 5 ungdomsgrupper. Vi har med andra ord brutit tendensen med nedgång antalet av arbetsgrupper. FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FÖR LUNDAAVDELNINGENS POSTORDERVERKSAMHET 1998 Svenska sektionen beslutade under 1997 att lägga ner sin affär i Malmö, som bl. a. sålt varor på postorder. Lundaavdelningen beslöt på stormöte i december att ta över postorderförsäljningen. En särskild grupp med ansvar för verksamheten bildades. I gruppen har ingått Sarah Olsson, Linda Ekström, Gunnel Persson, Kristina Holmin, Maria Larsson, Viveca Andersson och Sune Montán. I mars tecknades ett avtal med sektionen, som bl. a. innebar att Lundaavdelningen fick överta överblivna varor och utrustning från affären i Malmö, samt att sektionen gav ett startbidrag om 50.000:- och ett lån om lika mycket. Lånet är räntefritt och ska betalas tillbaka 1999. Vi har haft stor hjälp av Suzy Nilsson som skötte affären i Malmö och av Cathrine Olsson på annonsbyrån Evigheten. Med Suzys hjälp har vi utformat rutinerna för verksamheten. Cathrine har utformat våra annonser och tagit fram ett flertal nya produkter till vårt sortiment. Vi har haft annonser i tre nummer av Amnesty Press: i mars, september och oktober. En katalog har tryckts och distribuerats till sektionens arbetsgrupper. Evigheten arbetar också med att lägga ut produkterna på Internet, vilket förväntas bli klart i februari 1999. Beställningar görs via post, fax eller e-post. I samband med att vi håller öppet hus om tisdagskvällarna packar arbetsgrupperna inkomna beställningar. Postordergruppen ser till att beställningarna faktureras och skickas iväg. Gruppen ansvarar också för att nya produkter tas fram och köps in, att varulagret är komplett, m.m., m.m. Det största problemet har varit den ojämna arbetsbelastningen. Efter varje annons kommer väldigt många beställningar, däremellan få. En erfarenhet för framtiden är att inrikta sig mer på företag, framför vad gäller julkortsförsäljningen. Företag köper ofta stora kvantiteter, vilket ger stora förtjänster med måttlig arbetsinsats. Vid årets slut har, som framgår av balansräkningen, verksamheten genererat ett överskott på knappt 42.000 kronor. Omsättningen har varit ca 179.000 kronor, varav varuförsäljningen stått för 150.000. Resten är huvudsakligen fraktavgifter och expeditionsavgifter. I ovanstående siffror är inte varulagrets värde inräknat. De varor vi övertog hade ett värde av ca 249.000 kronor, varav vi sålt för ca 46.000. Lagret per den 31 december 1998 var värt 295.393 kronor. Allt är räknat i försäljningspriser, eftersom inköpspriser för de varor vi övertagit är okända. Balansräkning, resultaträkning och lagerlista bifogas (finns på sekretariatet). HALLAND Grupper Distrikt 3 har alltid hört till de mindre. Kungsbacka valde redan från början att ansluta sig till Göteborg. Skälen syns på en karta. Under 1998 har också Varberg gått över till Göteborgs-distriktet. En bidragande orsak var väl att den nya gruppsekreteraren jobbar i Göteborg. Kvar är då grupp 209 i Falkenberg, grupperna 33, 147, 157, 169 och 202 i Halmstad, samt grupp 168 i Laholm. Jag går här inte in på de enskilda gruppernas verksamhet, som väl bättre redovisas i deras egna rapporter. Jag vill dock nämna att grupp 168, Laholm, har en ungdomsverksamhet inom gruppen, för närvarande med en schemalagd dubbeltimme varje vecka för sju elever. Vi hoppas under våren kunna återuppta verksamheten också på Osbecksgymnasiet, där medlemmarna i vår tidigare ungdomsgrupp i våras avgick med studenten och försvann åt olika håll. I Halmstad pågår förberedelser för att starta en ungdomsgrupp. Det nu aktuella förslaget innebär att de med tiden något ålderstigna medlemmarna i grupp 169 skulle föras över till de andra fyra grupperna (efter eget val), och att ungdomarna får ta över den befintliga gruppen -- med det stöd de kan behöva under inkörningsperioden. Distriktet planerar också ett ungdomsseminarium lördagen den 13 mars, troligen i Ränneslöv (Laholm), där det finns ett fylligt MR-bibliotek och arkiv. Gemensamma aktioner Vi har haft flera distriktsgemensamma i aktioner i Halmstad för att uppmärksamma MR-förklaringens 50 år och i en gemensam mönstring av alla frivilligorganisationer på Stora torg, i Laholm bl.a. för att uppmärksamma den 500:e avrättningen i USA sedan 1976. I den senare deltog bara medlemmar från Laholm, vädret var avskräckande men vi fick utmärkt täckning i samtliga lokala medier (två tidningar, lokalradion, två tv-kanaler). Siv Erikson i Halmstad förser alla intresserade grupper med aktuella blixtaktioner och annat aktionsmaterial. Jag har själv en liknande service för lärare i distriktet. Ekonomi Distriktet har en mycket god ekonomi, som nästan helt beror på loppmarknaden Byring & Bråte. Under 1998 slogs ett viktigt rekord genom att omsättningen för första gången passerade en miljon kronor. (Artikel ur lokaltidning sänds i brev.) I den här verksamheten deltar alla fem Halmstadgrupperna och Laholmsgruppen. Vid "Storloppis" i juli brukar även Falkenberg vara med. Distriktsmöten Genom den tid som läggs på gruppmöten, arbetsmöten på Byring & Bråte, stormöten för Halmstadgrupperna, samt själva det praktiska arbetet med loppmarknaden (varje onsdagskväll och varannan lördag), har intresset för distriktsmöten varit dåligt. Vi har därför diskuterat att anordna åtminstone ETT distriktsmöte per år som mera är av "evenemangskaraktär", dvs där vi har kända och publikdragande talare som medverkande. Vi skulle under 1998 ha haft ett sådant möte, enligt planerna dessutom ihop med Skåne, men det gick i stöpet av en rad praktiska skäl. Till Halmstadgruppernas stormöten inbjuds även Falkenberg och Laholm, och laholmarna brukar alltid vara representerade, falkenbergarna ibland. Dessutom har vi regelbundna möten med en distriktsstyrelse, vari ingår alla gruppsekreterare och kassörer (Halmstadgrupperna har en gemensam kassör). Det här gör naturligtvis behovet av distriktsmöten ännu något mindre. MR-undervisning Distriktet bekostar verksamheten med den hemsida där vi presenterar material för undervisning om mänskliga rättigheter. Vi har en väl utbyggd verksamhet för att informera om arbetet för mänskliga rättigheter. Vår tidigare målsättning var att nå ut till alla nior i distriktet, men erfarenheten är att det ger bättre resultat på gymnasiet. Under fjolåret var det ganska få beställningar från halländska skolor (betydligt flera från Skåne), men vi har inför det här året framfört nya påminnelser om att vi finns. (Inom distriktet tar vi bara ut eventuell reseersättning, men det gymnasium jag senast besökte hade inte ens pengar till det) JÖNKÖPINGS LÄN Fyra grupper har lämnat in sin verksamhetsberättelse. Distriktet består nu av 7 aktiva grupper, varav åtminstone två betecknar sig som "krisgrupper". En grupp samt en ungdomsgrupp lades ner nyligen. Två grupper har valt att vara vilande tills vidare. Mål 1: Vi ska göra varje människa i Sverige medveten om vad mänskliga rättigheter är. Jönköpingsgrupperna höll en gemensam manifestation för de mänskliga rättigheterna. Grupp 246 har dessutom samarbetat med en teatergrupp och bla bidragiet med Amnesty-information i samband med föreställningar. Bokloppmarknad hölls både i Värnamo och Jönköping, ett bra tillfälle att dela ut material och ge information om Amensty och mänskliga rättigheter. Informatörsverksamhet ffa riktat till ungdomar/skolor bedrivs regelbundet av ett par grupper. Mål 2: Vi ska värva och aktivera fler medlemmar och bidragsgivare i Amnesty. Insamling på stan är ett bra sätt att synas, tyvärr är inte alla grupper intresserade av detta men några har varit ute. Lottförsäljning i Tranås och Värnamo, bokloppmarknad i Värnamo och Jönköping och vanlig loppmarknad i Jönköping har varit andra sätt för grupperna att synas, liksom en ljusmanifestation i Jönsköping med tal och Amnestyinformation. En medlem höll tal vid en Luciamässa på temat Amnesty; kollekten gick till grupp 246. Mål 3: Vi ska utveckla kontakterna med massmedia och andra opinionsbildare Vi är med i den lokala SAMFI-gruppen, Amnestymedlemmar deltar i gruppens möten och vi får bla hjälp att sprida informaiton till skolor om Amnestys skolmaterial och våra kontaktpersoner i distriktet. Grupp 241 i Värnamo samarbetade med flera andra föreningar för att fira den internationella kvinnodagen. I samarbete med flera andra föreningar har gruppen också ordnat en manifestation för de mänskliga rättigheterna. Lokaltidningarna ställer ofta upp om de blir inbjudna tex i samband med MR-manifestationen i Värnamo och ett reportage från ett arbetsmöte för grupp 11 i Tranås i samband med Radiohjälpskampanjen. Mål 4: Vi ska utveckla och effektivisera vårt kampanjarbete. Distriktets struktur gör det svårt att driva kampanjarbete på distriktsnivå, det är ändå något som har diskuterats pga möjligheten att dra ihop fler medlemmar för genomförandet. I Jönköping finns tre grupper som kan samarbete vid större arrangemang. Mål 5: Vi ska utbilda oss så att vi gör ett ännu bättre Amnestyarbete Distriktets storlek gör att egna utbildningar knappast blir aktuellt. Föredrag brukar dock alltid hållas på distriktsmötena av någon inbjuden talare; på vårmötet var det Kurt Olof Eriksson, fd kulturattaché i Kina, på höstmötet Mehdi Zana som talade. Enstaka medlemmar har deltagit på tex regionutbildning och ungdomsläger. Mål 6: Vi ska utveckla vår planering och uppföljning i Amnestyarbetet. Distriktet har numera en styrelse och distriktsstadgarna blev slutligen nedskrivna och antagna på höstmötet. Det finns ett visst motstånd mot för mycket "byråkrati". Mål 7: Vi ska engagera oss i organisationen och i Amnestys arbetssätt Vi håller två distriktsmöten per år. I år hölls dessutom ett informations- och diskussionsmöte ang. diskussionen om ett ev. extra medlemsmöte. Johanna Strand deltog som avhoppad styrelseledamoat, Christian Gräslund deltog från styrelsen. Några distriktsmedlemmar åkte till sektionens årsmöte. Inte någon upplyftande upplevelse av döma av kommentarerna. Mål 8: Vi ska utveckla vårt samarbete med Amnesty i andra länder. - Jag har nedtecknat detta med viss svårighet då det varit svårt att dela verksamheten på detta sätt istället för en kronologiskt beskrivning. Flera aktiviteter hör nämligen hemma på flera av punkterna och det är svårt att med dessa rubriker få fram det som är negativt men som också kan vara viktigt att belysa. Väderstad 1999-02 14 Ulrika Lindström, distriktsombud KALMAR, KRONOBERG 1. Vi ska arbeta för att göra varje människa i Sverige medveten om vad mänskliga rättigheter innebär. Mänskliga rättigheter - 50 år, har uppmärksammats på olika sätt t. ex. namninsamling i "gröna böcker"-utställningen, Flykting - en mänsklig rättighet, som visats på skolor, bibliotek, domkyrka och konserthus. Insändare i lokalpress. Vi har samarbetat med FN-förbundet, Röda Korset, FOS och Rädda barnen och erbjudit samtliga kommunens skolor och beslutsfattare information/utbildning i MR i Kalmar län. En utställning kring resp. organisations arbete kring MR har gått ut till 12 bibliotek i Kalmar län. Högskolegruppen i Växjö ordnade en föreläsningsserie med filmvisning under fem veckor. Temat var: MR i Latinamerika, homosexualitet - en mänsklig rättighet? MR i mellanöstern, dödsstraffet, MR i Kina, FN-förbundets arbete för MR. Under Radiohjälpsinsamlingen förekom följande aktiviteter: fackeltåg med avslutande midnattsmässa i Växjö domkyrka där kollekten gick till Radiohjälpsinsamlingen, musikafton i Borgholm, lokala artisters medverkan vid bössinsamling på varuhus i Kalmar, samarbete med Body Shop i Kalmar, information och vädjan om bidrag till företag, konstnärer, restauranger, hotell, kyrkor, vårdcentraler och apotek. U 14 Växjö ordnade egen Amnestygala för ungdomar med information om MR och Amnesty. Mariano visade sin Cd-rom om sitt liv i Argentina och en presentation om Amnesty. All behållning gick till Radiohjälpen. I Växjö har man samarbetat i FLYSAM genom demonstrationer, föreläsningar och kvinnodagen. I Kalmar och Växjö deltog man i demonstrationen Fem i tolv. Samarbetet med SAMFI har bestått av studiedag för lärare kring invandrarfrågor i Växjö. Amnesty medverkade vid FN-förbundets kursdagar i Kalmar om kränkningar av MR. Information om MR har getts till: folkhögskolor, Moderata Samlingspartiet och Rotary. Mariano Ramirez har besökt flera skolor och informerat om Amnesty och MR via sin egen producerade Cd-rom. U 14 och U 24 har anordnat dödsstraffsaktion på stan med namninsamling och utdelning av flygblad. Vid Albanska föreningens manifestation vid domkyrkan deltog grupp 286 med ett anförande. Samma grupp fanns med på Byteatern i Kalmar och fick ett 40-tal vädjandebrev underskrivna. 2. Vi ska värva och aktivera fler medlemmar och bidragsgivare i Amnesty Att få fler aktiva medlemmar är ett stort problem för de flesta grupperna i distriktet. Många intresserade hör av sig men de kommer sällan till några gruppmöten. 3. Vi ska utveckla kontakterna med massmedia och andra opinionsbildare Inför årsmötet i Växjö ställde Smålandsposten upp med en bilaga om Amnesty. 4. Vi ska utveckla och effektivisera vårt kampanjarbete Vid höstens distriktsmöte medverkade Christian Gräslund från policygruppen. U14 samlade in namnunderskrifter på stan för att påverka Erica Sheppard i USA att överklaga sin dödsstraffsdom. De 207 namnunderskrifterna skickades direkt till Erica. (De blev väldigt glada när de senare fick veta att hon valt att överklaga och att avrättningen skjutits upp). 5. Vi ska utbilda oss så att vi gör ett ännu bättre arbete Från U 28 deltog tre medlemmar i en FN-kurs där de fick kunskap om FN:s organisation och uppbyggnad. Distriktet anordnade på våren kursen Informatören 1 i Växjö. 6. Vi ska utveckla vår planering och uppföljning av Amnestyarbetet Samtliga aktiva grupper har skickat in verksamhetsberättelse. Distriktsstyrelsen gör en årlig verksamhetsberättelse och verksamhetsplan som presenteras på distriktets årsmöte. 7. Vi ska engagera oss i organisationen och i Amnestys arbetssätt Flertalet av distriktets grupper var engagerade i årsmötets genomförande i Växjö. De två distriktsmötena samlade ca 20 - 30 deltagare. 8. Vi ska utveckla vårt samarbete med Amnesty i andra länder Grupp 24 har nyligen påbörjat ett samarbete med medlemmar i Indien. Gullan Olsson, distriktsombud ÖSTERGÖTLAND, SÖ SÖRMLAND Aktivitetsnivån i distriktet kan anses vara ganska hög när man beskådar listan på nästa sida. Grupperna ger sig på det mesta. Ibland går det inte så bra, som när Linköpings grupperna misslyckades med att ordna en konsert i samband med Radiohjälpskampanjen, och ibland går det väldigt bra. Det ger en en lyft att få in verksamhetsberättelserna och se hur mycket som faktiskt sker, särskild mot bakgrunden av allt strul som har varit på styrelsenivå. Det går dock inte bra för distriktsorganisationen. Det var få som kom på disktriktsmötet i oktober och det ser dystert ut inför 1999. Båda distriktsombuden avgår och det verkar som om det blir svårt att rekrytera nya. Det finns helt enkelt mycket litet praktiskt stöd för organisationsnivån från grupperna även om de inte tycker direkt illa om strukturen. Det är flera grupper vars medlemsantal har decimerats och det finns tydliga problem med omsättning i grupperna. Distriktet bidrog med 25000:- till radiohjälpen. Inrapporterade aktiviteter under 1998 -Filmvisning -Prenumeration på pådraget, deltagande i blixtaktioner -Amnesty veckan - information på torg -Konstlotteri i Gamleby avslutas i augusti 1999. Lotteri vid Trosa marknad regelbundet. -Brev skrivning till fall i Burma, Libyen, Colombien, Sri Lanka, Yemen, Japan, Guinea -Deltagande i Fria Lika kampanjen, kort kampanjen, USA kampanjen, Ordets Makt, Kosovo, Radiohjälpen, kvinnokampanjen -“Tiggarbrev” skickades till passiva medlemmar i Linköpingsområdet. Pengarna gick direkt till radiohjälpskampanjen (brukar var ca 20000:- kr) -Insändare till tidning på Internationella Kvinnodagen, i samband med USA-kampanjen och Ordets Makt. “Blänkare” inför böss skramling och MR-dagen -En grupp har arbetat med Länderkunskap, bl a Algeriet, Libanon, Jordanien och Nicaragua och gett stöd till ungdomsgrupp -En grupp hade fått tackkort från fånge i dödscell i USA -"17 oktober anordnade vi liksom förra året en fest tillsammans med invandrarkvinnor. De lagade maten och vi ordnade de praktiska arrangemangen, talare och underhållare. Nalin Baksi riksdagsledamot för, höll ett fantastiskt och personligt tal om sin uppväxt och sina erfarenheter som barn i en kurdisk flyktingfamilj. Musikens Hus var fullsatt med svenskar och invandrare. När den kurdiska musikgruppen med Ibrahim Zakoli sedan spelade upp, dansade kurderna sina trevliga långdanser. Köerna till maten blev långa.(Grupp 134 Katerineholm)" -En dag om mänskliga rättigheter anordnades av engagerade lärare i en högstadieskola. -Pengar insamling och försäljning av CD skiva. -Namninsamlingar -Loppmarknad -Deltagande i nätverket “Aktionsgruppen för barn” -Deltagande i disktriktsmöte -Pengar skänkt till radiohjälpens kampanj -RAN deltagande, CARRAN och EERAN -Ihopslagning av två grupper i Linköping; f.d. grupp 173 gick upp i grupp 289. -Deltagande i gruppsekreterarkurser -Försäljning av Amnestyprylar och utdelning av brevförslag vid Linköpings universitet. -Medverkan i en kvällsaktivitet anordnat av Missionskyrkan i Linköping “Det gäller livet” -Information i samarbete med Body Shop, vid Linköpings sommarfestival, om Bancos Humanfond, på skolor, i stadshuset och i kyrkan. Information vid Röda Korset. Maria Murphy, distriktsombud SKARABORG Skaraborgsdistriktet har hållit två distriktsmöten under året, i februari i Skövde och i oktober i Tidaholm. Det första gästades av Per Wiktorsson (Amnestyfonden) och Ville Samuelsson (Sudansamordnare), på det andra mötet hade vi besök av äkta paret Christine Pamp/ Joakim Jardenberg som berättade om ICM och den ”virtuella Amnestygruppen”. Vi har ingen fast distriktsavgift. Efter uttaxering från grupperna för ett par år sedan har vi tillräckligt med pengar i kassan f.n. Vi har vissa centrala funktioner i distriktet. Till våren ska vi byta distriktsombud. Vi har en unik resurs i ett centralt Amnestyblad som redigeras och ges ut av Ingemar Öhberg i Skövde t.ex inför distriktsmötena. Mål 1: Vi ska arbeta för att göra varje människa i Sverige medveten om vad mänskliga rättigheter är. Flera grupper intensifierade arbetet under den stora insamlingskampanjen, inte minst Skaragruppen och Lidköpingsgruppen, den senare hade ett stort konstlotteri.. Skaragruppen organiserade bl.a en 24-timmarsvaka i Domkyrkan. Företag och organisationer kontaktades av grupperna i en omfattning som knappast förekommit tidigare. Skövde 163 skickade t.ex ut 339 brev till olika adressater. Under sommaren samarbetade flera grupper om deltagande Bl.a på Jordgubbens dag i Vara, en ”vit fläck” för Amnesty. Mål 2: Vi ska värva och aktivera fler medlemmar och bidragsgivare i Amnesty. En del nya medlemmar värvades i samband med insamlingskampanjen. Mål 3: Vi ska utveckla kontakterna med opinionsbildare och massmedia. Vi har skrivit några insändare. Skaragruppen har placerat några och givit en intervju med anledning av schismen i rörelsen. Mål 4: Vi ska utveckla och effektivisera vårt kampanjarbete. Insamlingskampanjen spelade nog en roll för att utveckla nya tekniker att nå ut bredare. Mål 5: Vi ska utbilda oss så vi gör ett ännu bättre Amnestyarbete. I januari organiserade Ingemar Öhberg och Johani Karonen en datakurs i Skara. Åtta medlemmar från olika grupper deltog. Den blev mycket uppskattad och fördjupade kunskaperna i internetanvändning etc. Eventuellt följs den upp så småningom. Mål 6: Vi ska utveckla vår planering och uppföljning i Amnestyarbetet. Erfarenheter utbyts dels i vårt distriktsblad, dels på distriktsmötena. Fler grupper borde dock skicka verksamhetsberättelser till do. Mål 7: Vi ska engagera oss i organisationen och i Amnestys arbetssätt. Sex personer från distriktet deltog vid årsmötet. Vi fick igenom en motion från gr 163 om Enskilda Aktivister. Vi skickade också en representant till budgetmötet på hösten. En del medlemmar, inte minst Ingemar Ö., har deltagit aktivt i polemiken inom organisationen. Fortfarande är relativt få skaraborgare med i centrala organ i sektionen. Mål 8: Vi ska utveckla vårt samarbete med Amnesty i andra länder. På detta område har vi knappast varit aktiva. P g a lång sjukskrivning för do har distriktsarbetet inte fungerat så bra som man kunde önska. Gruppen i Hjo/Tibro har lagts ned; den tredje som lagts ned i distriktet under de senaste två åren. Ungdomsarbetet lever i Mariestad och vi har förhoppningar om att det ska ta fart även i Skövde. Tyvärr har inte högskolegruppen där utvecklats som vi hoppats. P g a södra Älvsborgsdistriktets nedläggning har grupperna i Alingsås och Borås börjat diskutera anslutning till vårt distrikt, något som kan stärka distriktet framöver. Mariestad 3/2 1999 Peter Nässén, distriktsombud ÄLVSBORG, BOHUSLÄN Mål 1 Vi har samarbetat med lokala FN föreningar, Röda Korset, Svenska Kyrkan och med det kommersiella Body Shop. Kunskaper om de mänskliga rättigheterna har vi varit bra på att föra ut, inte minst i samband med Radiohjälpskampanjen men också på Alla hjärtans dag då ballonger och information delades ut ang. Humanfonden. Informationsfoldrar till församlingar har spridits om vårt arbete. Ljusmässa med anledning av 50 år för allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna har hållits. Vi har deltagit på julmarknader och har haft bokbord och loppmarknader. Informationen på skolor i distriktet har varit omfattande. Vi har deltagit i många lokala arrangemang, tex aktivitetsveckor, festivaler och gudstjänster. Mål 2 Distriktet har värvat och aktiverat fler bla genom information på skolor och genom utbildning, kurser och läger för ungdomar.Vi har nu 3 ungdomsgrupper och en fjärde på gång. Kortkampanjen och Pådraget har delats ut till olika institutioner. Namninsamlingen i de gröna böckerna har givit resultatet att fler vill bli aktiva. Fler bidragsgivare har vi fått bla genom Radiohjälpskampanjen men också genom lotterier och bokbord. Bössinsamlingar under valdagen, insamlingsdagarna och kollekt har bidragit till mer bidrag. Mål 3 Distriktet har goda kontakter med media.Våra lokaltidningar ställer upp när vi vill något och när vi har saker på gång. Arbetet i gruppen, dödstraffet i USA, fackeltåg , bokloppis och Radiohjälpskampanjen är något av det rapporterade. Distriktet har varit representerat i TV Fyrstad vid några tillfällen. Vi har som "goda" Amnestymedlemmar synts där vi kunnat. Mål 4 Distriktet har bla deltagit i Radiohjälpskampanjen, kvinnoaktioner, Kenya-kampanjen, USA-kampanjen, flykting-kampanjen, Barns rättigheter. Grupperna arbetar med undersökningsfall,aktionsfall och Blixtaktioner. Mål 5 Distriktet har deltagit i Region Västs arrangemang och utbildningar. Vi har delvis tagit till oss ny informationsteknik . Mål 6 På våra distriktsmöten har vi initierat till en verksamhetsplan och inventering för grupperna och distrikt.Stadgar är under utarbetning. I distriktet pågår en diskussion om distriktets betydelse kontra regionen. Mål 7 Vi alla engagerar oss i Amnestys organisation, några av oss mer. Vi tar del av demokratidebatten som förs. Vi utvecklar en distriktsstruktur som skall "matcha" regionen. Mål 8 Vi kan bara hoppas att 1999 skall innebära nya erfarenheter och mer samarbete. Distriktet har 7 grupper och snart 4 ungdomsgrupper, i grupperna är vi få medlemmar men vi har en mycket hög aktivitet. STORGÖTEBORG Det finns 22 st arbetsgrupper, två ungdomsgrupper, en juristgrupp, en kvinnorättsgrupp, en flyktinggrupp och en tortyrgrupp inom distriktet . Lokalen har hållits öppen som tidigare och utnyttjats av grupper, studiecirklar mm. Den har bemannats av de båda anställda samt frivilliga. Dessutom har grupperna svarat för ett visst öppethållande genom ett joursystem. En gång per vecka har vi hållit öppet hus med intressanta föredrag och diskussioner samt fika. Flera kvällar var mycket välbesökta och vi har haft föreläsare som Janne Josefsson, som avhandlade fallet med Osmo Vallo, Hanif Vally från den Sydafrikanska sanningskommissionen och Ragnar Hagelin, som berättade om sin dotter. Vid ett Syriensymposium medverkade personal från IS. Den tibetanske munken Palden Gyatso berättade om sina 33 år i fängelse . Ett samarrangemang med bl a FIAN hölls på lokalen om de miserabla förhållamden under vilka fem miljoner jordlösa lantbrukarfamiljer lever i Brasilien. Utbildning, såväl extern som intern, har bedrivits, bl a fem kortkurser om Al. Distriktets interna informationstidning, Gruppkontakt, har utkommit med sju nummer under året. Interna möten Distriktets arbetsutskott (AU), som består av en representant för varje grupp, har haft il möten. Distriktsstyrelsen har sammanträtt 11 gånger. Årsmöte hölls i februari, varvid sedvanliga stadgeärenden avhandlades . Externa aktiviteter En soirée anordnades på Lorensbergsteatern. Ett antal utställningar har anordnats. Vi deltog som vanligt i Bokmässan. Behållningen gick till Radiohjälpskampanjen . Ett antal manifestationer genomfördes: *Två riktade mot dödsstraffet. *En på årsdagen av massakern på Himmelska Fridens Torg. *En i Domkyrkan den 24:e oktober. *Manifestation på stan samt vernissage i vår lokal den 10:e december . *30 steg för Mänskliga Rättigheter i samarbete med andra organisationer. 15 min per dag för var och en av de olika paragraferna i FN:s deklaration. Information och föredrag om Amnesty har givits på skolor och i andra sammanhang . VÄRMLAND, DALSLAND Distriktet består av sex grupper fördelade från Sunne i norr till Åmål i söder, Karlstad i öster och Arvika och Säffle i väster. Som tidigare är norra och östra delarna av distriktet vita fläckar, men ett litet steg mot förbättring togs vid höstens distriktsmöte då vi beslutade att satsa på dessa områden. Hur vi praktiskt ska göra detta återstår dock att lösa. Positivt är att ingen grupp har lagts ner under året. De flesta grupper tycker sig dock ha mer eller mindre problem med antalet aktiva medlemmar. En "ensamaktivist" finns i distriktet. Hon har inte fått något särskilt stöd, utan har kontaktat distriktet vid behov. Den enda aktivitet som distriktet drivit under året är deltagande i SAMFI. Under våren anordnades en fortbildningsdag om mänskliga rättigheter för kontaktlärare på grundskolan och gymnasiet. Under hösten genomfördes en föreläsningsserie i Karlstad. Amnesty var värd för den sista föreläsningen som genomfördes den 10 december. Christina Doctare var vår talare. Innan hennes föreläsning hölls en manifestation för mänskliga rättigheter på Stora Torget, som JARUM för medmänsklighet anordnade. Vi hade ingen gemensam aktivitet under Radiohjälpskampanjen. Grupperna var själva ute och skramlade och delade ut information. Vid rundringningen inför TVgalan Å vilken härlig fredag! för att ta reda på resultatet av skramlingen, så kunde vi endast göra en uppskattning. De flesta grupperna planerade att skramla dagen efter TVgalan. Mellan tio- och elva tusen kronor trodde vi att det skulle bli. Resultatet blev faktiskt några tusenlappar ytterligare. Distriktet har stött grupper ekonomiskt i samband med utbildningar. Några axplock från gruppernas aktiviteter i distriktet (ganska lika fjolårets), läs och låt er inspireras av de andra gruppernas idéer: filmvisning, temadag om Amnestys mandat (anordnande grupp inbjöd alla distirktets grupper), ljusmanifestation mot dödsstraffet, brödförsäljning, deltagande i gudstjänster, artistgala, brevskrivning, bösskramling, kampanjer, informatörsarbete plus all annan kärnverksamhet inom Amnestys arbetsgruppe.r Karlstad i februari 1999 Anna Eskilsson, Distriktsombud ÖREBRO LÄN Saknas MÄLARDALEN Saknas STORSTOCKHOLM Distriktets verksamhet grundar sig på Amnesty Internationals åtagande och svenska sektionens stadgar. Stockholmsdistriktet har vid sitt årsmöte den 8 mars 1998 beslutat om en handlingsplan som låg till grunden för distriktets verksamhet under det gångna året. 1. Vi skall arbeta för att göra varje människa i Sverige medveten om vad mänskliga rättigheter innebär. Stödjande medlemmar informerades om distriktsmöten via AmnestyPress. DistriktsNytt finns nu tillgängligt på Internet för den som har tillgång till Amnestys interna sidor. DistriktsNytt har fått ny form. DistriktsNytt har fått ny redaktör. PR-gruppen har tryckt upp 20 000 vykort till distriktet. Det hela kunde ske utan några kostnader för distriktet. Vykorten kan användas av arbetsgrupper och kommer också att distribueras externt av PR-gruppen. 2. Vi ska värva och aktivera fler medlemmar och bidragsgivare i Amnesty. Samtliga nya medlemmar informeras via sekretariatet om de möjligheter för aktivt engagemang och utbildning som finns inom distrikten. Inom Stockholmsdistriktet finns det 54 arbetsgrupper. Under året har två grupper lagts ned och två nya bildats. Varje arbetsgrupp har en kontaktperson inom distriktsstyrelsen. Kontakter har skett löpande under året. Antalet ungdomsgrupper har under året ökat till tio. Distriktsstyrelsen har tillsatt en kontaktperson för ungdomsgrupperna som skall samordna och stödja arbetet inom dessa grupper. PR-gruppen har gjort en broschyr där distriktets aktionsgrupper beskrivs. Insamlingsgruppen har under året anordnat insamlingar och tillhandahållit Amnestymaterial vid evenemang och sammankomster. Medlemsantalet har minskat under året och gruppen har haft problem med att finna en samordnande kontaktperson. Olika försök till medlemsvärvning har gjorts. Ett system för att hålla ordning på de utplacerade bössor har utvecklats. Under Radiohjälpskampanjen genomförde gruppen en insamling vid vallokalerna under valdagen. Distriktet har under hösten genomfört olika aktiviteter i distriktets lokal så som informationskväll med Danilo Beltran från Filippinerna, mandatkväll med Christian Gräslund, ungdomsgruppsutbildning, brevskrivarkväll, klädbytardag, glöggkväll. Lokalen har i genomsnitt använts för 3 – 4 aktiviteter per vecka under hösten. Därtill kommer den löpande frivilligbemanningen. 3. Vi ska utveckla kontakterna med massmedia och andra opinionsbildare. PR-gruppen informerar externt och internt om aktiviteter i distriktet. 4. Vi ska utveckla och effektivisera vårt kampanjarbete. PR-gruppen har samlat in e-postadresser till medlemmar i distriktet. Därigenom har vi fått en ny och effektiv informationskanal till medlemmarna och framför allt till de aktiva medlemmarna. Kampanjgruppen har under året deltagit i arrangemanget inför ”Musik vid Siljan” i Gallerian tillsammans med andra frivilligorganisationer i mars, dödsstraffsmanifestationer i maj och december, samverkan med Bodyshop i samband med kampanjen ”Fria och lika”. Dessutom medverkade gruppen i olika festivaler, utställningar och liknande med bokbord och insamling. Under Radiohjälpskampanjen insamlingar vid olika köpcentra och en konsert i Kungsholms kyrka. Aktionsgrupperna har tillsammans medverkat i eller arrangerat en rad evenemang, mässor och utställningar. Som exempel kan nämnas mässan Rötter med vingar anordnad av Lions och Fryshuset. Flyktinggruppen har arbetat vid Carlslunds flyktingsluss varannan vecka. Flyktingströmmen har vissa månader varitmycket intensiv och genererat mycket arbete för gruppen. Gruppen har vuxit under året. Ett välbesökt informationsmöte har hållits för intresserade. 5. Vi ska utbilda oss så att vi gör ett ännu bättre Amnestyarbete. Aktionsgruppen för information och utbildning har under året informerat om Amnesty och mänskliga rättigheter i skolor, föreningar och andra sammanhang, fortsatt samarbetet med SAMFI (samordningsgruppen för miljö, fred och internationalisering i skolan: FN-förbundet, SIDA, Rädda Barnen, Röda Korset, Amnesty, Svenska Freds, Natur skyddsföreningen, Svenska UNICEF-kommittén, Statens Invandrarverk) i syfte att bättre nå ut i skolorna. Dessutom har gruppen genom olika aktiviteter värvat och aktiverat fler medlemmar, bidragsgivare, informatörer och utbildare. Gruppen har genomfört 10 introduktionskurser för ca 130 personer och själv deltagit i olika utbildningar anordnade av sektionen. I gruppens uppgifter ingår även utplacering av medlemmar i aktions- och arbetsgrupper. IT-gruppen har under året sett till att distriktets hemsidor varit uppdaterade och erbjudit hjälp till grupper som velat lägga ut information på Internet. Den har också ansvarat för köpet av en dator och programvara till distriktslokalen. 6. Vi ska utveckla vår planering och uppföljning i Amnestyarbetet. Distriktet har under året lämnat sin lokal på Döbelnsgatan och hyr fr. o. m. juni en lokal på Hornsbruksgatan 11. Den nya lokalen är större och bättre anpassad till distriktets behov. Till lokalen har införskaffats viss kontorsutrustning, bl. a. en dator och kontorsstolar. Under hösten har en frivilligverksamhet påbörjats. Lokalen bemannades under hösten varje onsdag 10.00-18.00. Uppbyggnaden av en försäljningsverksamhet i lokalen har också påbörjats. Aktiviteter i lokalen under hösten har bl. a. varit: distriktsstyrelsens möten, aktionsgruppsmöten, arbetsgruppsmöten och ett sektionsstyrelsemöte. 7. Vi ska engagera oss i organisationen och i Amnestys arbetssätt. Stockholmsdistriktet valde vid sitt årsmöte den 8 mars 1998 en styrelse bestående av en ordförande, en kassör, sju ordinarie ledamöter och två suppleanter. Inom sig utsåg styrelsen därefter tre distriktsombud. En ledamot som även var utsedd till distriktsombud och en suppleant lämnade sina poster under verksamhetsåret. Styrelsen har sedan årsmötet genomfört elva protokollförda möten. Efter årsmötet genomfördes ett ordinarie distriktsmöte. I samband med sektionens interna konflikt under sommaren 1998 har styrelsen skrivit ett brev till sektionens styrelse, gjort ett utskick till samtliga grupper inom distriktet, och kallades till ett extra distriktsmöte i frågan. Styrelseledamöter representerade distriktet på sektionens årsmöte i Växjö i maj, på två distriktsombudsmöten, i maj och september och på sektionens budgetmöte i november. Valberedningen har under året bestått av fem personer. Dessa har arbetat med att finna kandidater till distriktsstyrelsen, valberedningen och revisorsfunktionen. Distriktet har under året haft två ordinarie revisorer och två revisorssuppleanter. En särskild grupp har under andra halvan av året arbetat med att förbereda sektionens årsmöte 1999. 8. Vi ska utveckla vårt samarbete med Amnesty i andra länder. Under 1998 har ingen sådan verksamhet bedrivits i distriktet. UPPSALA LÄN Distriktet har under året haft en styrelse bestående av distriktsombuden Barbro Gabrielsson och Katarina Hammarberg samt åtta ledamöter, varav fem är valda suppleanter. Styrelsen har sammanträtt nio gånger under året. Distriktet har 21 grupper, varav en ungdomsgrupp. Fyra av grupperna finns utanför Uppsala stad. Förutom årsmötet har tre distriktsmöten arrangerats under året. Gäster vid våra möten har varit Robert Hård och Jesper Hansen från sektionsstyrelsen, Gabi Björsson från Valberedningen, Helena Killander-Klinga, projektledare från Radiohjälpskampanjen och Erik Gustavsson, som berättade om sina erfarenheter, som fredsobservatör i Chiapas i Mexiko. Många för distriktet gemensamma aktioner har genomförts under året. Vi har t.ex. deltagit i en företagsmässa, varit med på Kulturnatten, anordnat en gala i Domkyrkan, deltagit i World Music Festival, Uppsala Marknad och mycket mera. Vår ungdomsgrupp har härvid varit en utomordentlig resurs. Samarbetet med andra organisationer har också varit mycket bra. En stor manifestation anordnades på 60-årsdagen av Kristallnatten tillsammans med ett tjugotal andra organisationer och 10/12 arrangerade vi en stor manifestation tillsammans med Rädda Barnen, Röda korset, FN-föreningen och Kvinnor för fred med tema Afghanistan och talare Nina Hjelmgren. Vi deltog också i Folkfest mot rasisim, som hade Uppsalabor mot rasism som huvudarrangör. En manifestation mot dödsstraffet i USA hölls den 17/12. 1.Vi ska arbeta för att göra varje människa i Sverige medveten om vad mänskliga rättigheter innebär Ca 40 skolklasser har under året besökts och informerats om mänskliga rättigheter. Enköpingsgruppen har själva informerat i elva klasser Också vid alla utåtriktade aktiviteter, som enskilda grupper eller hela distriktet genomfört, har huvudsyftet varit att sprida information om mänskliga rättigheter 2. Vi ska värva och aktivera fler medlemmar och bidragsgivare i Amnesty Många personer har under året besökt vår nya lokal och därefter blivit aktiva medlemmar. Under Radiohjälpskampanjen skickades många brev till lokala företag med vädjan om bidrag till Amnestyfonden. Omsättningen av aktiva medlemmar i grupperna ar mycket stor. Aktiv värvning sker vid alla utåtriktade aktivitet. Kortkurser har hållits sex gånger. Varje kortkurs har resulterat i nya gruppmedlemmar. En folder med information om Amnestys arbete i distriktet har tagits fram och delats ut. Dessutom har ett blad med distriktsnyheter "Amnesty Uppsala" givits ut under året. 3. Vi ska utveckla kontakterna med massmedia och andra opinionsbildare Bevakningen från massmedias sida har under det gångna året varit mycket bra. De flesta av distriktets utåtriktade aktiviteter har blivit omskrivna i såväl press som i radio och TV. En klar förbättring mot tidigare år 4. Vi ska utveckla och effektivisera kampanjarbete Inför USA-kampanjen har distriktet bekostat utbildning för tre personer. En speciell kampanjgrupp har också bildats. Inför Radiohjälpskampanjen bildades också en kampanjgrupp, som bl a anordnade den gala för mänskliga rättigheter, som på FN-dagen hölls i domkyrkan.I många av de frågor vi arbetar för har vi lått mycket draghjälp genom vårt samarbete med andra lokala organisationer. 5. Vi ska utbilda oss så att vi gör ett ännu bättre Amnesty-arbete Distriktet har som policy att generöst bidraga till kostnaden för olika centrala utbildningar. Förutom utbildning inför USA-kampanjen har några medlemmar deltagit i MR-utbildning, utbildarutbildning, flyktingutbildning, införmatörsutbildning och utbildning om Amnestys åtaganden. Inom ramen för World Music Festival anordnades av distriktet tre föredrag. Under Radiohjälpskampanjen var det Öppet Hus i lokalen varje måndag med olika föredrag. Under 1999 planeras en gruppsekreterarutbildning, en åtagandeutbildning och en utbildning inför USA-kampanjen att anordnas lokalt. 6. Vi ska utveckla vår planering och uppröljning i Amnesty-arbetet Varje styrelsemedlem ansvarar för kontakt med vissa bestämda grupper i distriktet. Kontakten innebär att hålla sig ā jour med hur gruppen fungerar, gruppens ekonomi, eventuell önskan om nya medlemmar, att informera om och att uppmuntra till engagemang i distriktsaktiviteter mm. lnformationsgruppen har uppföljningsmöten efter besöken i gymnasieskolor. 7. Vi ska engagera oss i organisationen och i Amnestys arbetssätt Distriktsombuden har deltagit i budgetmöte och distriktsmöten. Distriktet har också genom bidrag möjliggjort för många att deltaga i centrala utbildningar och att deltaga i årsmötet i Växjö. 8. Vi ska utveckla vårt samarbete med Amnesty i andra länder Några av medlemmarna har haft kontakt med grupper i andra länder. Barbro Gabrielsson Katarina Hammarberg GÄSTRIKLAND, DALARNA 1.Ökad medvetenhet om mänskliga rättigheter var syftet, när 5-600 elever på Bessemergymnasiet i Sandviken vid sex temadagari hal vdagar i januari och februari grupparbetade omkring MR, dödsstraffet och Amnesty. Detta var den avslutande fasen i en kampanj mot främlingsfientlighet riktad till samtliga gymnasieelever i Sandviken. Under februari hade distriktet en monter på lärarmässan i Borlänge. Ludvika-gruppen var ansvarig för material och utformning om Amnesty. Särskild information om "Födda fria" gavs också. Avesta-gruppen genomförde under mars två uppmärksammade temadagar på Sjöviks folkhögskola och Domarhagsskolan om MR och dödsstraffet. Brita Grundins och Anna Dahlbäcks medverkan väckte stark genklang. Gävle-gruppen informerade på Högskolan i Gävle i mars, på Vasaskolan och vid en rad lokala arrangemang under året. Distriktets största informationsdrive stod grupperna i Räffvik och Leksand för i samband med Musik vid SiUan under juli. I september genomfördes aktiviteter knutna till de gröna böckerna i Ludvika och Sandviken. Hela Rättviks kommunfullmäktige bidrog med namn underskri fter i en grön bok. I november arbetade låg- och mellanstadiet i Stal Ibackens skola i Grängesberg omkring mänskliga rättigheter. Ludvika-gruppen spred information om Amnestys barugrupp till personalen på förskolor och skolor. Information om Amnesty och MR har spritts i samband med loppmarknader, basarer och en rad lokala arrangemang i hela distriktet. Särskilda insatser gjordes i anslutning till höstkampanjen och FN-dagen. Amnesty Press och annan information lades ut på sjukhus, hos tandläkare, skolor etc. 2.Värvningsaktiviteter gick hand i hand med informationsinsatser. Generellt kan sägas att distriktet under året varit ovanligt aktivt när det gällt information om MR men att antalet värvade och aktiverade medlemmar knappast ökade i relation till insatserna. Dock värvade Rättviksgruppen nya medlemmar under Internationella Kvinnodagen och Musik vid Siljan. Extra insamlingsinsatser gjordes av flertalet grupper inom distriktet i anslutning till höstkampanjen. Gävle-gruppen skrev till 50 lokala företag inför TV-galan och många grupper skramlade bössa dagen D. Rättviks-gruppen torde inneha distriktets insamlingsrekord med sin månatliga loppmarknad. Dessutom gick kollekten på 14.000 kr vid den traditionella julkonserten i Rättviks kyrka med körer och spelmän till Amnesty. Grupperna i Hedemora och Borlänge höll stora grupper av bidragsgivande Amnesty-sympatisörer intresserade genom regelbundna utskick och Gävle-gruppen vände sig i juni till 170 passiva Amnesty-medlemmar med vädjan om bidrag. 3. Kontakter med massmedia var särskilt goda i samband med höstinsamlingen och manifestationen 10 december. Radio Dalarna intervjuade Ludvika-gruppen 10 december, närradion i Borlänge gjorde ett 50 minuter långt program under hösten, lokalradion i Falun likaså. Borlänge Tidning hade en ungdomsbilaga med helsida om Amnesty, Ludvika Tidning skrev om gruppens arbete. Gävle-tidningarna publicerade ett par insändare från gruppmedlemmar under året men också ungdomsartiklar omkring dödsstraffet och IvIR-frågor under hösten. I Hedemora annonserades samtliga gruppmöten och i Ludvika fick gruppen alla evenemang bevakade med små artiklar - ofta med bild. 4. Kampanjer för Kenya, USA, Kosovo och kampanjen Fria och Lika engagerade en eller flera grupper under året. Några grupper arbetade med blixtaktioner och har effektiviserat arbetat med datorns hjälp. I Borlänge och Ludvika lyckades man vid några tillfällen engagera många människor för brevunderskrifter i vådjandebrev i köpcentra. Grupperna i Rättvik och Ludvika gjorde särskilt omfattande insatser i anslutning till Internationella Kvinnodagen. 5. Utbildning inom distriktet under I 998 var främst knuten till distriktsmöten vår och höst. Två unga medlemmar från Falun deltog i ungdomslägret och en medlem i Gävle deltog i åtagande-utbildning i november. Den stora majoriteten av medlemmar har fttnnits med i organisationen länge, varför behovet av utbildning varit begränsat. 6. Planering och uppföljning diskuterades kontinuerligt i grupperna . Gävle-gruppen beslöt arbeta med målsättning kvartalsvis. 7. Engagemanget i organisationen föranleddes dessvärre av de interna konflikterna. Dessa diskuterades i samtliga grupper och vid distriktsmöte men föranledde inte några särskilda åtgärder eller ställningstagande utöver förhoppning om lösning av problemen. 8. Samarbete med Amnesty i andra länder var under 1998 endast aktuellt för Gävle-gruppen som p.g.a.sina aktionsfall hade kontakt med Amnesty-grupper i Norge, England, Holland och Frankrike. SÖDRA NORRLAND Mål 1 Information ges alltid i samband med insamlingar, på kvinnodagen, Alla hjärtans dag (Humanfonden), i skolor, i närradion med ett lyrikprogram kring mr. Det har visats utställningar på skolor, sjukhus, muséer och bibliotek. Brita Grundin har hållit föredrag om dödsstraffet i Härnösand. Under en kafékväll i Sollefteå berättade Elisabeth Löfgren från sekretariatet om en resa till bl a Bosnien och FN:s MR-kommissions möte i Geneve. Östersund deltog man i en gudstjänst den 24/10 med tema mänskliga rättigheter. En grupp elever på gymnasiets mediaprogram gjorde enminutersfilmer om MR som visades i TV 4 Jämtland veckan före Radiohjälpskampanjen. Hudiksvall ordnade en konstutställning kring temat MR samt åkte runt på daghem och förskolor med en dockteater Mål 2 De flesta grupper har lyckats värva någon eller några nya medlemmar. Vi har också haft informations- och trivselkvällar för stödjande medlemmar. Mål 3 Vi har ett "insändarnät", vilket innebär att det finns en ansvarig för varje lokaltidning inom distiktet. Till den personen kan man, sedan man givetvis sänt insändaren till sin "egen" tidning, skicka inlägget för större spridning. Tyvärr har detta utnyttjats lite dåligt. Grupperna ses ofta i lokalpressen med insändare och debattinlägg. Flera grupper har också på olika sätt förekommit i när- och lokalradio och lokal-TV. Grupperna 83, 212, 178 och 44 har tagit kontakt med lokala politiker, för att förmå dem att verka för mänskliga rättigheter. Mål 4 Aktiviteten har varit hög i samband med Radiohjälpskampanjen. Grupper har deltagit i USA-, Kosovo-, kvinno-, Fria-lika-, dödsstraffs-, ungdoms-, Kenya- och Algerietkampanjen. Mål 5 Årets utbildningshelg hade temat FN och de mänskliga rättigheterna. Kursen leddes av Maja Kirilova och Jesper Hansén. Parallellt hölls en nybörjarkurs av Maj-Britt Vianden. Vårens distriktsmöte besöktes av Elisabet Lundgren, sekretariatet, som talade om "Amnesty inför 2000-talet- Vart vill vi gå?". Christian Gräslund, styrelsen, berättade hur våra åtagande har förändrats sedan de senaste rådsmötena på höstens distriktsmöte. Grupp 83 och 212 träffas regelbundet för genomgång av Policykatalogen. Medlemmar har deltagit i seminarier om MR-kampanjen, om krigstrauma och återhämtning samt USA-kampanjen. I övrigt är de flesta grupper representerade på distrikts- och årsmöten. Mål 6 De flesta grupper gör en grov årsplanering, oftast beroende av sektionens kalendarium. Alla grupper gör en verksamhetsberättelse. Mål 7 Medlemmarna är flitiga deltagare vid distrikts- och årsmöten samt utbildningstillfällen. På gruppmötena tas aktuella frågor upp. Mål 8 Grupp 212 har beträffande sin fånge i Nigeria samarbetat med en engelsk grupp, grupp 166 har sökt kontakt med en holländsk grupp utan resultat. Kerstin Bäckström, grupp 251, har varit ledsagare åt Mo Li Hua vid Amnesty-besök i Helsingfors, och även till Wien. VÄSTERBOTTEN Saknas NORRBOTTEN Mål 1: Alla grupper har varit flitiga på att underhålla kontakten med skolor, som ofta söker upp grupperna. Vid en internationell vecka för KomVux i Luleå var AI med dödsstraff som tema den programpunkt som allra flest studerande valde. Dörren stängdes när 107 personer klämt sig in i en skrivsal och extra föredrag fick sättas in. Kirunagruppen har haft loppis. Ungdomsgruppen i Piteå bildades i november och har bl a haft bokbord för gymnasiet på MR-dagen. De ordnade också en manifestation mot avrättningar med fackeltåg, fika på en skola samt visning av filmen "Dead man walking". Före jul hade de torgförsäljning. Pluggisar i ortstidningar är väl inarbetade. Alla grupper har haft ute "gröna böcker" för påskrift under året. Kirunagruppen gjorde stora utskick i Kiruna inför Ordets makt-kampanjen. Mål 2: Grupperna skriver brev till sina bidragsgivare årligen, och tycker att det ger mycket tillbaka, mest i form av pengar. Lulegruppen har känt ett misslyckande i att söka upp och ta reda på nytillkomna intresserade, det krävs aktiva som verkligen vill ta hand om "nybörjarna". I Boden, utan AI-grupp, har enskilda aktiverats som har kontakt med lulegruppen. Pitegruppen har startat en ungdomsgrupp! Distriktets glädjeämne. Mål 3: Inför Ordets makt har spec. lulegruppen satsat på media, i länstidningar, veckomagasin samt i radiosändningar. Gruppen deltog också i ett debattprogram i radio angående dödsstraffet under hösten. Ena länstidningen har numera stående spalt på ledarsidan under vinjetten Mänskliga rättigheter. Mål 4: Lulegruppen är enda grupp med Body Shop på sin ort, och deltog med dem i Body shop-kampanjen, där affärspersonalen gick in med entusiasm och var mycket drivande, med Amnesty som "stöd". Alla grupper deltog i Ordets makt-kampanjen, samt två grupper i dödsstraffkampanjen. Mål 5: - Mål 6: Speciellt Pitegruppen har arbetat vidare på den tidigare ungdomssatsningen, bl a deltagande i en ungdomsmässa vilket resulterade i jack pot =att en ungdomsgrupp bildades. Eftersom Aung San Sui häromåret utsågs till "Årets mentala Pitebo" (med Ronny Eriksson som ständig konkurrent), följde pitegruppen upp med information och brev om henne som spreds under Noliamässan som påminnelse till de cirka 55.000 mässbesökarna. Lulegruppen har inlett samarbete med en musikförening som vill göra insatser för AI. Mål 7: Diskussionen har uteslutande kommit att handla om Amnestys interna tråkigheter. Inget distriktsmöte har hållits, men telefonkontakter mellan medlemar och distriktsombud har tidvis varit täta. DO har gjort utskick på en del information från sekretariatet samt tidningsurklipp och debattinlägg för att grupperna själva skulle få göra sig en bild av situationen,´. Mål 8: - Anneli Hanno, distriktsombud GOTLAND Eftersom det under en följd av år endast funnits en "nummergrupp" (grupp 264) på Gotland har alla aktiviteter på Gotland utgått från denna befintliga grupp. Vi har hela tiden haft som mål att få igång flera självständiga grupper på Gotland, och då främst i Visby. I Visby har det funnits några personer, som visat sig intresserade av gruppaktivitet. De har bland annat, i kontakt med grupp 264, sammanträffat och skrivit brev samt samlat in en del pengar. Vid ett par tillfällen har medlemmarna i Visby deltagit i grupp 264:s sammanträden, och dessutom har medlemmar i grupp 264 aktivt stöttat "grupp-embryot" i Visby. Arbetet att starta en Visby-grupp har intensifierats under 1998. Detta har bl a skett genom ett utskick till samtliga Amnesty-medlemmar på Gotland (bifogas) med personlig inbjudan till distriktsmötet 1998-11-15, vilket mycket glädjande medförde att flera intresserade personer kom, och att en självständig Visby-grupp, nr 203, något senare kunde startas. Kontakten med "vår" styrelsemedlem i Svenska Amnestys har i detta och andra sammanhang varit mycket god. Under året har vi för övrigt bedrivit utåtriktad verksamhet genom att medverka vid olika evenemang, skriva tidningsartiklar i Gotlands-tidningarna och medverka i radioprogram. Några av våra åtaganden redovisas nedan, övriga kan läsas om i bifogade folder. -Vid GT:s kulturgala, med stort artistuppbåd, gick behållningen oavkortat till Amnesty på Gotland. Vi var där med presentation, skärmutställning, namninsamling och Amnesty-tal. -Body-Shop-medverkan. Namninsamlingen för mänskliga rättigheter påbörjades med artistuppträdande, Al-tal och mediabevakning. -Politiska ungdomsförbunden på Gotland, i samverkan, inledde politikerveckan i Almedalen under temat: "Mänskliga rättigheters dag". UNICEF, Amnesty International och FN-förbundet deltog med utställningar och tal. Uppmärksammat i media. -Under Nordic Peace, den nordisk-baltiska veckolånga samövningen, deltog grupp 264 tillsammans med representanter för "Amnesty centralt" i aktion mot dödsstraffet. -Lunchkonsert på Konstmuseet i Visby (i samverkan med musiklinjen vid Folkhögskolan i Hemse). -FN-dagen 24 oktober. Medverkan med tal och musik i Domkyrkan. Radiohjälpsinsamlingen. Uppföljning med bl a bössinsamling vid Visby köpcenter. -Multikultur-festivalen "Samklang". Öppningsanförande och en konst-installation om offer/förövare i samarbete med Konstskolan på Gotland samt skärmutställning, Al-tal och penninginsamling. För Amnesty på Gotland Eigun Olsson Gruppsekreterare i gr 264
|
