| ____________________________________________________________________________________________ Verksamhetsberättelser 1997 för land- och RAN-samordnare ____________________________________________________________________________________________
Verksamhetsberättelser 1997 för land- och RAN-samordnare inom svenska sektionen av Amnesty International Mål 1. Vi ska arbeta för att göra varje människa i Sverige medveten om vad mänskliga rättigheter innebär Hos barn och ungdomar finns ofta en stark känsla för rätt och fel. Det är önskvärt att barn tidigt fostras i demokratins spelregler och lär sig respektera varandra. Idag finns tendenser till främlingsfientlighet och rasism. Därför är det viktigt att Amnesty verkar för förståelse och engagemang för mänskliga rättigheter. Alla människor i Sverige ska beredas möjlighet att delta i arbetet mot förtryck. Distrikten, samordningsgrupperna och specialgrupperna ska * samarbeta med andra organisationer enligt de riktlinjer som antagits av årsmötet * föra ut kunskap om mänskliga rättigheter Mål 2. Vi ska värva och aktivera fler medlemmar och bidragsgivare i Amnesty Fler medlemmar betyder inte automatiskt fler aktiva grupper. I takt med organisationens strävan efter medlemsinflytande och decentralisering ökar behovet av aktiva medlemmar. Vi måste vara öppna för nya idéer och arbetssätt. Vi måste hitta andra vägar för människor att aktivera sig annat än i traditionella arbetsgrupper. Det är engagemang och aktivitet som räknas. Samordningsgrupperna och specialgrupperna ska * i samarbete med distrikten söka nya medlemmar till sina grupper * knyta personer med områdeskunskap till sin grupp Mål 3. Vi ska utveckla kontakterna med massmedia och andra opinionsbildare Genom att synas i media för vi ut vårt budskap och lyfter fram människorättsfrågorna. Utökade kontakter med opinionsbildare, som t ex politiker och kulturpersonligheter, ger oss möjligheter att sprida Amnestys budskap till en större publik. Grupperna, distrikten, samordningsgrupperna och specialgrupperna ska * höja kvaliteten på det material som produceras för media * aktivt delta i opinionsbildningen Mål 4. Vi ska utveckla och effektivisera vårt kampanjarbete För att bli effektivare i vårt arbete ska vi utnyttja den kompetens som finns inom sektionen. Framgångsrikt Amnestyarbete kräver både blixtsnabbt agerande och uthållighet över årtionden. Ett brett och varierat utbud av arbetsmetoder ger fler människor möjlighet att delta i kampanjarbetet. Samordningsgrupper och specialgrupper ska * samarbeta mer med andra delar av sektionen * delta i distriktens möten om särskilda kampanjer * stärka gruppens nätverk av specialister Mål 5. Vi ska utbilda oss så att vi gör ett ännu bättre arbete Förtrycket tar sig ständigt nya former och ställer Amnesty inför nya utmaningar. Kontinuerlig utbildning och fortbildning är därför nödvändiga särskilt inom kommunikationsområdet. Amnestys viktigaste tillgång är kunniga och aktiva medlemmar. I all relevant utbildning inom sektionen bör information om biståndsmandatet och Amnestyfondens arbete ingå. Kunskap skapar också entusiasm och delaktighet. Samordningsgrupper och specialgrupper ska * förmedla kunskap till sina grupper * se till att fortbilda sig i sina respektive områden och i Amnestys arbetssätt * anordna seminarier för sina grupper Mål 6. Vi ska utveckla vår planering och uppföljning av Amnestyarbetet Vi måste lära oss av erfarenheter när vi sätter upp nya mål och planerar vår verksamhet. När vi gör detta ska vi särskilt ta vara på positiva erfarenheter av att värva och behålla medlemmar. Distrikten, samordningsgrupperna och specialgrupperna ska * fortlöpande utbyta erfarenheter av gruppernas arbete * göra en årlig plan för verksamheten, varje år följa upp den och regelbundet utvärdera resultatet * samla in och sammanställa gruppernas verksamhetsrapporter och fallrapporter Mål 7. Vi ska engagera oss i organisationen och i Amnestys arbetssätt Medlemmarnas engagemang är livsviktigt för Amnesty. Biståndsarbetet ska integreras så att det blir en naturlig del av svenska sektionens arbete på alla nivåer inom organisationen. Demokrati, delaktighet och medbestämmande är honnörsord. Det är väsentligt att alla bereds möjlighet att delta i de diskussioner som förs och att klimatet är sådant att det uppmuntrar till en levande och dynamisk organisation. Distrikten, samordningsgrupperna och specialgrupperna ska * ta del i diskussioner om aktuella frågor * engagera sig i nomineringen av personer till förtroendeuppdrag * utveckla sin struktur och engagera fler aktiva på distriktsnivå 8. Vi ska utveckla vårt samarbete med Amnesty i andra länder Den svenska sektionen är en av de största och äldsta i Amnestyrörelsen. Flera nya sektioner ger oss en unik chans till samarbete och utbyte av erfarenheter. Distrikten, samordningsgrupperna och specialgrupperna ska * verka för internationellt utbyte med kolleger i andra Amnestysektioner * beredas möjlighet att delta i internationellt anordnade seminarier. ALGERIETSAMORDNINGEN Algerietsamordningen har under året delats mellan två personer. Jag har haft ansvaret under andra halvåret efter en utbildning på sekretariatet. Fyra grupper har under året arbetat med Algeriet. Två grupper har under hösten börjat arbeta med försvinnandefall och två grupper har skrivit brev till myndigheterna i Algeriet angående situationen där. Jag har varit i kontakt med alla grupper per brev och svarat på frågor per telefon. De grupper som arbetar med enskilda fall har fått kopior av relevanta tidningsartiklar och alla grupper har fått kopia av " Feed Back" (Action Files Review Bulletin från IS). I september ordnade svenska sektionen ett seminarium i Stockholm som jag deltog i seminariet handlade om "försvinnanden". Grupperna fick kort information om det efteråt. 20-22 november deltog jag i seminarium för samordnare i London. Seminariet gav djupare kunskaper om Amnestys arbete och organisation samt inspiration och idéer till arbetet i fortsättningen. Jag fick tillfälle att tala med samordnare från flera olika länder. Särskilt intressant var förstås att byta tankar med andra Algerietsamordnare. Inför förberedelserna för Algerietkampanjen som började i november har jag sammanställt en "landprofil" om landet. Leena Edström BALTIKUMSAMORDNINGEN Verksamheten under 1997 har framförallt bestått i att samla och sprida kunskap ( i första hand till grupperna) om MR-situationen i Baltikum. Amnestys "concern" i de baltiska staterna gäller dödsstraffet. Samordningen har deltagit i " Coordinator Training Seminar" i London under våren samt landstrategimöte för Europa under hösten. Dessutom har samordningen under året varit en del i en projektgrupp som utarbetat former för hur Amnesty skulle kunna arbeta med biståndsorganisationer för att uppmärksamma MR-frågor i samband med svenskt bistånd - i första hand genom informationsutbyte. Kontakten med IS har varit god och underlättades av deltagandet i samordnarseminariet. Britta Holmberg Baltikumsamordnare BURMASAMORDNINGEN Vid årets slut arbetade 31 svenska Amnestygrupper med aktionsfall i Burma. Två grupper har lagt ned sin verksamhet, medan två nya tillkommit. Det har inte organiserats någon internationell kampanj från IS håll vad beträffar Burma. Däremot blev samordningen kontaktad av Amnestys franska sektion. Den ombad samordningen och dess grupper att skriva brev till franska oljebolaget Total som bedriver verksamhet i Burma, och därmed kan främja kränkningar av mänskliga rättigheter. Samtliga grupper fick del av kampanjmaterialet och minst sex grupper har fått personliga svar från Total. Situationen för demokrati och mänskliga rättigheter förändrades inte till det bättre i Burma under 1997, snarare tvärtom. Militärjuntan har i och för sig omorganiserats och fått ett nytt namn som ger hopp (State Peace and Development Council), men dessvärre utgjorde det bara kosmetiska förändringar. Gruppens arbete relaterat till handlingsplanen Mål 1. Detta har främst skett genom att grupperna har ordnat olika utställningar om Burma och situationen vad beträffar mänskliga rättigheter i landet. Samordnarna har även hållit föredrag om Burma och mänskliga rättigheter, som oftast varit offentliga. Mål 2. Samordningen har ej medverkat i något givarbrev detta år. Mål 3. Jan-Erik Lundeberg har detta år gjort flera lyckade framträdande i media då han talat om situationen i Burma. Mål 4. Samordningen har under året fått många värdefulla tillskott till sitt kontaktnät av Burmaintresserade. Mål 5. Samordningens brev till grupperna (12 gruppbrev under 1997) kan ses som ett bidrag till gruppernas utbildning. Samordningen håller sig löpande ā jour med händelser i Burma, framför allt via Internet. Mål 6. Utöver ”rutinarbetet” som samordningen inte har för avsikt att schemalägga i fortsättningen heller, har samordningen för tillfället ett huvudsakligt mål, nämligen att revidera landprofilen för Burma. Vi skall dock även etablera kontakt med Amnestysektionen i Taiwan (ett åtagande vid det internationella mötet för Burmasamordnare, där Taiwan inte deltog). Mål 7. Detta mål berör oss mindre som samordnare än som enskilda medlemmar och tas därför inte upp här. Mål 8. Det internationella mötet för Burmasamordnare var en utomordentlig hjälp för fortsatt samarbete både när det gäller de tiotal Amnestysektioner som inte var representerade liksom de sektioner som inte var det. Bromma och Lidingö i februari 1998 Anna Massarsch och Jan-Erik Lundeberg CARRAN Carran, det regionala aktionsnätet på Karibien arbetar mot MR-kränkningar som sker på de 21 självständiga öarna. De största länderna i Karibien är Kuba, Haiti och Jamaica. Under det gångna året har sex grupper i den svenska sektionen arbetat med Carran-aktioner, genom brevskrivning och i mindre utsträckning målgruppsarbete och opinionsbildning. Några svar har kommit från Jamaica på genomförd brevaktion. Grupperna har under året haft sju aktioner att arbeta med. Antalet aktioner är ungefär lika stort som förra året, vilket är något mindre än vad som vore önskvärt. Aktionerna har uteslutande handlat om vad som kan drabba oppositionella i Kuba och om fängelsförhållanden i Jamaica, samt en protestaktion mot att Jamaica vill frångå första tilläggsprotokollet till konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter. Dessutom förekommer dödsstraffet på flera håll i Karibien vilket har föranlett aktioner från Amnesty. Rigmor Argren EGYPTENSAMORDNINGEN Aktivitetsnivån har under verksamhetsåret varit låg eller mycket låg. Framförallt med avseende på den verksamhet som riktat sig direkt mot grupperna. Samordningen, som f n består av Nils Hertting, Per Låås och Daniel Makar, har förvisso kontinuerligt följt händelseutvecklingen i Egypten och Amnestys åtagande där. Verksamhetens karaktär får emellertid betraktas som reaktiv: vi har reagerat och hjälpt till när förfrågningar nått oss, men knappast själva förmått ta initiativ. Förfrågningarna har under verksamhetsåret gällt gruppers aktionsfall samt frågor i samband med asylärenden. Under 1998 hoppas vi (ånyo) på förnyelse av såväl egyptensamordning som egyptisk MR-politik. Nils Hertting IRANSAMORDNINGEN Mål 2. Jag håller på att värva nytt folk till samordningen för att vi ska kunna göra ett ännu bättre arbete. Försöker aktivera mina grupper så gott det går genom att hitta nya arbetssätt. Mål 3. Kontakt med massmedia. Intervju TV4 nyheterna, egen artikel i Amnesty Press, svara på frågor från tidningar. Mål 4. Letar hela tiden efter idéer om hur man kan arbeta effektivare. Mål 5. Utbildning genom att följa med vad som händer i Iran samt möten med andra samordnare vid vilka idéer ofta kommer upp. Mål 6. Denna punkt tillhör inte denna samordnings starkare sidor under år 1997. Till saken hör att IS lade två större Iranrapporter samtidigt med aktionstid över sommaren. Mål 7. Dåligt med det pga tidsbrist. Dock deltagit i årsmötet samt i lokalt arbetsgruppsarbete. Mål 8. Kontakt med min danska kollega. Dåligt med personal på IS på Iran vilket sätter prägel på verksamheten. Magnus Killander Iransamordningen SAMORDNINGEN FÖR ISRAEL/OT/PA 1997 har präglats av att det varit ett stort antal aktioner gällande Israel/Palestina. Nedan följer en sammanfattning av det jag gjort som samordnare utifrån handlingsplanen. Mål 4. Utveckla och effektivisera vårt kampanj arbete I samband med aktioner under året har jag förmedlat Al-rapporter om Israel/Palestina dels till judiska organisationer, dels till solidaritetsgrupper med Palestina. Tyvärr har jag inte fått något gensvar på mina utskick till dem, inte heller har man visat intresse för mina erbjudanden om att komma och informera om AI:s arbete beträffande Israel/Palestina. Mål 5. Utbilda oss så att vi gör ett ännu bättre arbete Jag sysslar professionellt med frågor som rör Mellanöstern i historia och nutid. Mål 6. Utveckla vår planering och uppföljning av Amnestyarbetet Jag har fortlöpande haft informella kontakter med andra samordnare, främst inom Mellanöstern liksom att jag under våren sammanställde gruppernas verksamhetsrapporter. Jag har däremot inte gjort någon verksamhetsplan för samordningen. Mål 7. Engagera oss i i organisationen och i Amnestys arbetssätt. Jag följer fortlöpande verksamheten i Uppsaladistriktet. Karin Almbladh KINASAMORDNINGEN Kinasamordningen samordnar arbetet på Kina, Taiwan och Macao för Amnestygrupper i svenska och finska sektionen. Vid årets slut arbetade 30 svenska grupper och tre finska på Kina. Samordningen Kinasamordningen har 7 medlemmar: Peter Adler, Daniel Eriksson, Anna Gustafsson-Chne, Ewa Nilsson, Peter Nässén, Marina Svensson och Per Wiktorsson. Samordningens centrum finns i Stockholm där 5 medlemmar bor. En medlem bor i Lund och en i Mariestad. Förutom de aktiva medlemmarna i samordningen har vi ett väl utbyggt nätverk av personer som antingen professionellt eller privat är intresserade och engagerade i utvecklingen i Kina. Grupper 33 grupper arbetar med Kina, det finns inga grupper som arbetar på Taiwan eller Macao. 4 aktionsfall har avslutats under året. Ett efter avslutat straff, två blev dock frigivna i förtid. En av dessa var Wei Jingsheng, Kinas mest kände dissident. Grupp 227 i Borås avslutade därmed ett arbete som pågått i 18 år. Samordningen har besökt två arbetsgrupper under året. Som tidigare har samordningens huvudsakliga informationskanal varit Kina cirkuläret som utkommit med sex nummer. Cirkuläret skickas till drygt 100 Kinaintresserade runt om i landet. CHIRAN 10 grupper deltar i aktionsnätet på Kina. Aktiviteten har minskat under året liksom antalet grupper som minskat med två, inga nya har tillkommit. Totalt under året har det varit 6 aktioner. Samordningen sammanställde en egen aktion i början av året efter ett antal uppmärksammade domar runt årsskiftet. Som tidigare år har aktiviteten varit störst på våren samtidigt som det endast kommit en aktion under det andra halvåret. Fujian aktionen Samordningen producerad en egen aktion, en uppföljare till 1996 års Hunan aktion, med syfte att sprida kunskap och information om mänskliga rättigheter och Amnesty till grupper i Kina som tidigare ej nåtts av vårt budskap. Denna gång bearbetade samordningen adresser rörande Fujian aktionen och fick fram ett drygt hundratal mottagare dit de 33 Kinagrupperna ombads sända material. Anledningen till att Fujian provinsen ansågs lämplig är att den provinsen gränsar till Taiwan och därför kunde vara strategiskt intressant. Samordningen har för avsikt att fortsätta med denna typ av aktioner, dock förste efter en analys av de redan utförda aktionerna. Internationella rörelsen Samordningen har mycket goda och täta kontakter med Kina-teamet på IS i London. Kontakten sker numer företrädesvis via e-post. Med övriga samordningen har samordningen kontakt via en mailinglist som alla Kinasamordnare med tillgång till e-post är anslutna till. Via denna mailinglist skickas löpande information ut från Kina-teamet och samordnare kan utbyta information sinsemellan och diskutera strategifrågor och utvecklingen i Kina. Svenska sektionen Två medlemmar från samordningen deltog i årsmötet i Uppsala och tog där också hand om den tibetanske gästen Gendun Rinchen, en tidigare samvetsfånge som flytt ut ur Tibet. En medlem i samordningen är distriktsombud och är vald invald i Amnestyfondens styrelse. IT Sex av samordningens sju medlemmar har tillgång till e-post. Samordningens interna arbete sker därför till huvudsak via e-post, något som avsevärt underlättat och gjort samordningens decentraliserade organisation effektiv och möjlig. Under hösten vistades en medlem i New York men kunde ändå vi e-post ta del av samordningens arbete. Samordningen har under året lagt upp en egen hemsida på Internet där aktuell information om mänskliga rättigheter i Kina finns. Massmedia Samordningens kontakter med massmedia ökar. Under året har vi varit intervjuade såväl i TV som deltagit i radio och tidningar. Samordningen medverkade i både i radio och TV i samband med Deng Xiaopings död, vi deltog i radiodebatt i samband med Kinas övertagande av Hongkong. I samband med debatten kring Jan Myrdal och Gun Kessles yttrande om massakern i Beijing 4 juni deltog en av samordningens medlemmar på TV samt var initiativtagare till debatt inlägg i DN. Utöver detta har ett otal massmediakontakter förekommit under året. Kontakter med andra Samordningen har för övrigt haft otaliga kontakter med forskare, studenter och andra Kina intresserade. Samordningen har efter bästa förmåga försökt besvara frågor och bistå med material Flyktingar I samband med Kinas övertagande av Hongkong accepterade den svenska regeringen att ta emot 5 flyktingar från Kina som inte längre kunde stanna i Hongkong. Samordningen har varit i kontakt med ett par av dessa flyktingar och även besökt en av dem. Samordningen har även i övrigt haft många kontakter med kinesiska politiska flyktingar i Sverige. Dessa kontakter har arbetats upp under året och samordningen anser dem vara viktiga och värdefulla för båda parter. Andra NGO:s Samordningen har täta och goda kontakter med andra NGO:s som arbetar på Kina. Framförallt har under året kontakter och informations utbyte skett med Human Rights in China, Asia Watch/Asia och Tibet information network. Samordningen har sedan tidigare informations utbyte och kontakter med kinesiska och tibetanska exil och stöd organisationer i Sverige. Övertagandet av Hongkong 1 juli övertog Kina styret av den brittiska kronkolonin Hongkong. Daniel Eriksson från samordningen fick möjlighet att närvara i Hongkong under överlämnandet och deltog i massmediakontakter och bistod IS personal på plats med olika insatser Mänskliga rättigheter i Kina 1997 såg flera ledande dissidenter friges efter avtjänade straff eller i förtid, ofta av medicinska skäl. Bland dessa kan nämnas Bao Ge, Tang Yuanjuan och Wei Jingsheng. Samtidigt satt många alltjämt fängslade och under svåra omständigheter i fängelser och fångläger. I en rapport presenterade Amnesty namnen på 303 personer som alltjämt sitter fängslade efter demokratirörelsen 1989. Tibet Om utvecklingen i Kina visat positiva tecken och frigivningar förekommer, så finns inga liknande tecken i den autonoma regionen Tibet. Den hårda omskolningskampanj som inleddes 1996 har fortsatt mot kloster och sympatisörer till Dalai lama, Tibets andlige ledare. En intensiv propaganda kampanj försöker undanröja stödet för ett självständigt Tibet och misskreditera Dalai lamas arbete. Xinjiang Det har varit mycket oroligt i Xinjiang provinsen under året. Upplopp i februari ledde till massarresteringar och avrättningar. Det är mycket svårt att få klarhet i vad som verkligen sker och vilken omfattning förtrycket har i Xinjiang mot den muslimska befolkningen och den separatiströrelse som finns och som inte drar sig för att ta till våldsamma metoder mot myndigheterna. Ekonomi Samordningen har en fortsatt god ekonomi tack vare generösa bidrag från våra grupper. RYSSLANDSAMORDNINGEN Rysslandssamordningen har under 1997 fortlöpande hållit grupperna informerade om utvecklingen i Ryssland genom utskick av material och egna kommentarer. Vi har svarat på förfrågningar från grupperna och hjälpt dem med översättning av brev m.m. från ryska myndigheter. Våra grupper har endast haft dödsstraffsfall men samtliga dessa har enligt direktiv från IS nu avslutats. Avsikten är att lägga om dem till temafall. En framgång för Rysslandsamordningen var den uppmärksamhet, som riktades mot tortyren i ryska häkten och fängelser genom Amnestypublikationen "Torture in Russia" som utkom i april. Samordningen har i åratal försökt få IS och svenska sektionen att intressera sig för tortyren i Ryssland. I Sverige har undertecknad samordnare arbetat för detta bl. a. genom DN Debattartiklar om ryska häkten m.m. sedan 1990. En redogörelse för tortyrsituationer i Ryssland sedd ur vår Amnestysynpunkt finns i Amnesty Debatt 3/97. I samarbete med Rysslandsamordnare i Australiens Amnestysektion har samordningens gruppsekreterare Margaret Åkerlundh i juni initierat ett omfattande utskick på ryska till 127 ledamöter av Statsduman om dödsstraffet. Utskicket omfattade bl.a. två vetenskapliga rapporter från ett seminarium om dödsstraffet som hölls i november 1996 i Kiev. Positiva tecken från Ryssland under 1997 har varit amnestin för 445.000 fångar och att Statsduman förelagts ett förslag att ratificera Europakonventionens tilläggsprotokoll nr 6 om dödsstraffets avskaffande. På minussidan noteras att ratifikationen ännu inte skett och att vi inte fått några rapporter om att det av Europarådet begärda moratoriet för avrättningar helt uppfyllts. I Tjetjenien har offentliga avrättningar ägt rum trots officiella protester från den ryska statsledningen. SYDASIEN Mål 1. Under året har några förberedande kontakter knutits med några "vänföreningar" (Indien, Bhutan, Afghanistan som i vissa fall har personkontakter med företag) och Rotary (Afghanistan). Likaså har vissa kontakter/samverkan skett med Sida och Rädda Barnen. Mål 2. Med benägen insats från sekretariatet har tre nya samo tillkommit; Afghanistan, Bangladesh och medhjälpare till Pakistan. Samo Pakistan, har engagerat fyra nya grupper som arbetar mot dödsstraff i Pakistan. Mål 3. Samo Sri Lanka, har ett långvarigt samarbete med specialistkunskap på landet och har återkommande kontakt med media. Generellt förmedlas indirekt information genom lobby-ansvarig på sekretariatet till riksdagens MR-grupp. En ambition är att under 1998 knyta kontakter med journalister som bevakar regionen (Afghanistan påbörjat detta). Mål 4. Samo Pakistan, har i samverkan med sekretariatet, uppvaktat ambassaden och överlagt med UD och SIDA om förutsättningarna för HRE för poliser i landet. Mål 5. Flera samo har deltagit i seminarier ("försvinnanden", universalitet och "Asian Value", bistånd och MR, Samo-seminarier). Gruppföreträdare har inbjudits till seminarierna men få har haft möjlighet att delta. Tre gånger har Samo-gruppen skickat ut IPS-Nytt, en sammanställning av nyheter och skeenden i respektive land, till samtliga grupper. Samo-gruppen möts 6-8 ggr/år; kunskap om regionen. Mål 6 och 7. Alla samo har deltagit i höstens strategidiskussioner anordnande av sekretariatet samt i diskussionen om förslag till reorganisering av "Action Files" på vissa länder. Samo har skrivit en sammanfattning över gruppernas årsrapporter. Mål 8. Samo, Pakistan och Sri Lanka, erhåller Tysklands, motsvarande vår, IPS-Nytt. Hans Magnusson SYRIENSAMORDNINGEN Antalet grupper i den svenska sektionen som jobbar med Syrienfall uppgick den sista december 1997 till 13 stycken. De 13 grupperna arbetar för 15 enskilda fångar totalt. Samordningen servar även en grupp i Finland, då den finska sektionen saknar samordningsgrupp för Syrien. Under 1997 har fem gruppers Action Files (/Case Sheets) avslutats, omfattande 16 enskilda fall. Vidare har ytterligare fyra grupper fått veta ett en eller flera av gruppens fångar frigivits eller kan ha frigivits, totalt 18 enskilda fall. En Syrienaktion (group level) pågick under juli-december, där grupper ombads kräva frigivningen av 190 namngivna samvetsfångar och söka få svenska massmedia att uppmärksamma situationen i Syrien. Under året försågs grupperna med 4 nyhetsbrev från samordningen. En av samordnarna deltog i september i ett Syrienseminarium i Malmö. Samordningen lät i samarbete med organisationen KMRS (Kommittén för de mänskliga rättigheterna i Syrien) översätta och publicera skriften "Fånge 61 - Rida Haddads vittnesbörd från Syriens fängelser", vilken distribuerades till samtliga svenska Amnestygrupper. Katarina Bergehed SÖDRA AFRIKASAMORDNINGEN Det har förekommit mycket få Amnestyaktiviteter i regionen under året. 4 grupper har varit engagerade i en aktion angående Malawi. 3 grupper har arbetat med totalt två SAN-aktioner. Ingrid Sjöberg SÖDRA LATINAMERIKA OCH CENTRALAMERIKA - PABRAN och CASARAN Ansvarsfördelning inom gruppen Under 1997 har åtta personer arbetat i Samordningsgruppen för Södra Latinamerika och Centralamerika. Ulf Pernold är samordnare för CASARAN och Mexiko. Margareta Sourander ansvarar för Guatemala och Nicaragua. Anna Nilsson ansvarar för El Salvador. Anna-Lena Löfberg är PABRAN-samordnare. Agnetha Käll är Brasiliensamordnare. I slutet av året började även Lennart Larsson arbeta med Brasilien. Janne Persson är Argentinasamordnare samt tillsammans med Anna Nilsson ansvarig för internbulletinen. Carlos Figueredo är gruppsekreterare och arbetar med samtliga länder i området. Guatemala Samordningsgruppen deltog i den internationella Guatemalakampanj som pågick mellan april och oktober. I samband med kampanjen gjorde Margareta Sourander tillsammans med sekretariatet en ambassaduppvaktning. Margareta deltog även i ett Guatemalaseminarium i Lund i oktober. Brasilien Åtta grupper arbetar för närvarande med olika aktionsfall i Brasilien. Vissa av grupperna har också arbetat med RAN-aktioner som rör Brasilien. Brasiliensamordnaren Agnetha Käll har varit i kontinuerlig kontakt med grupperna per telefon och brev. Argentina MR-brotten under militärregimen (1976-83) har fortsatt att stå i fokus. I november deltog Argentinasamordnaren Janne Persson i ett välbesökt Argentinaseminarium i Malmö. CASARAN Fyra grupper var aktiva under året. Två grupper har hoppat av. Grupperna har arbetat med 6 aktioner av varierande omfång. Aktionerna har rört Mexiko, Guatemala, Honduras och El Salvador. Flera av grupperna har framfört önskemål om fler RAN-aktioner. Ett önskemål som borde vara möjligt att tillfredsställa med tanke på den försämrade MR-situationen i Mexiko. PABRAN Fyra grupper arbetade under året med PABRAN. Grupperna har agerat på 4 aktioner av varierande längd och omfång. De flesta av dessa aktioner gällde Brasilien. Nyhetsbulletinen Samordningens nyhetsbulletin har nystartats under året med delvis ny inriktning. Carlos Figueredo Anna Nilsson Agnetha Käll Ulf Pernold Lennart Larsson Janne Persson Anna-Lena Löfberg Margareta Sourander TCHAD/RWANDA SAMORDNINGEN Samordningen har under 1997 bestått av endast en person mot tidigare två. Ena halvan har via SIDA/WHO haft sin ordinarie tjänst vid Socialdepartementet förlagd till motsvarande i Zambias huvudstad Lusaka och då ej kunnat medverka som samordnare i Sverige. Därigenom har engagemanget inom vissa av de åtta målen blivit mindre omfattande. Samordningen har haft sju Rwandagrupper och fem dito Tchad med fokuseringar bl a på temafall ang. inkorrekta rättegångar, straffrihet, dödsstraff m m. Sveriges ambassadör för Tchad har tillskrivits för en kontakt men utan resultat. Kontakt dock med UD:s Rwandahandläggare och dito SIDA:s gällande FN:s utskick av landinformation via Internet med syfte att nu kunna få samma information direkt till vårt sekretariat. De konferenser sekretariatet anordnat för samordnare har bevistats varvid bl a samarbete med SIDA och NGO:s har behandlats. Engagemanget i AI:s verksamheter har bestått i att sköta de uppgifter som samordnaren har gentemot de tolv arbetsgrupperna dvs utskick var fjortonde dag av kopior av artiklar i svensk och utländsk press. Vidare har tre Stockholmsgrupper (Tchad) besökts innebärande diskussion om arbetets planering och fördjupad information om den politiska och människorättsliga situationen i landet. Komplettering av de landprofiler som tidigare sammanställts kompletterades i februari resp juni med beskrivning av händelseutvecklingen i resp länder under 1996. Enligt planerna skall samordnaren i Zambia återvända hem till Sverige i april 1998 varefter arbetet inom samordningen skall kunna återfå samma kapacitet som tidigare. WARAN Jag började som WARAN samordnare i januari 1997. Jag har fyra grupper; en i Sigtuna, en i Uppsala, en i Malmö och en i Alingsås. Under året skickade jag fem aktioner till grupperna. Aktionerna handlade om Elfenbenskusten, Niger, Liberia och Senegal samt dödsstraffet i Afrika. Grupperna har skrivit brev till regeringar i Afrika. Andra aktiviteter har de inte rapporterat. Själv har jag deltagit i några seminarier på sekretariatet. I november gick jag på en kurs för samordnare i London. Ulla Suutari VIETNAMSAMORDNINGEN (Vsam) Då jag följer Handlingsplanen för 1996-2000 och dess åtta huvudmål i denna verksamhetsberättelse kommer samordningsarbetet se magert ut, men jag vill påtala att jag arbetat på ett annat plan bestående av andra Amnestybefrämjande arbetsuppgifter. 1. Vietnamsamordningen (Vsam) har utvecklat ett produktivt och informationsberikande samarbete med svenska UD och Sveriges ambassad i Hanoi, Vietnam. 2. Vsam har också ett samarbete med den nyligen avgångne svenske Vietnamambassadören, som nu arbetar som Vietnamexpert på UD. 3. Vsam har under 1997 skrivit, och fått publicerat, insändare om MR-situationen i Vietnam. 4. Vsam har under året haft mindre kontakt med andra delar av sektionen, annars varit inaktiv. (Gruppen består endast av en man) 5. Vsam har kontinuerligt skickat ut information och nyheter till alla Vietnamgrupper samt varit dem behjälplig efter önskemål. Dessutom har Vsam fortsatt studera Vietnam inom flertalet spektra, för att på bästa möjliga sätt vara ett stöd för Amnesty inom denna region. 6. Vsam har sammanställt gruppernas arbeten i "Coordinators Summary Report" till IS, och även på andra sätt följt upp och utvärderat det egna arbetet. 7. Vsam har ej varit aktiv under denna punkt, men tagit del av diskussionerna inom aktuella frågor. 8. Vsam har haft kontakt med andra Vietnamsamordningar i gemensamma frågor. Dessutom sänder Vsam utskicksmaterial till en dansk grupp plus att ett utomordentligt bra och produktivt samarbete med den ansv. för Sydostasien på IS fortgår. Lars Herrström Vietnamsamordningen ÖSTAFRIKASAMORDNINGEN Östafrikasamordningen består av: Margret Östman, kassör (Madagaskar, Komorerna, Seychellerna, Mauritius) Ville Samuelsson (Sudan, Tanzania) Malin Perhult (Kenya) Susanna Johansson sekreterare (Uganda EAFRAN) Östafrikasamordningen har under 1997 utökats med en person, Malin Perhult, som är vår nya Kenyasamordnare. Malin började under sommaren. Mål 1. De enskilda samordnarna håller kontinuerlig kontakt med de lokala Amnestygrupper som är knutna till vår samordningsgrupp. Ville har under året på förfrågan besökt grupp 154 en andra gång för att tala om MR-situationen i Sudan. Malin har aktivt arbetat med Kenyakampanjen hela hösten bl. a. genom att planera utskick, delta i möten m.m. Mål 2. Samordningen håller kontakt med personer i andra organisationer som har kunskap och engagemang i länderna vi arbetar med. Vi svarar på telefonförfrågningar och skickar material till personer som kontaktar oss. Susanna har under året deltagit i en projektgrupp inom Amnesty som utarbetade en plan för hur samordnare kan arbeta med biståndsorganisationer av olika slag. Mål 4. Samordnarna har själva deltagit i aktioner. Riksdagsgruppen har skrivit två brev till Sudan. Ville har hjälpt till att formulera dessa. Mål 5. Vi har deltagit i kurser under året: Malin har varit på kurs vid IS i London. Ville har deltagit i en konferens om Sudan. Susanna deltog i årsmötet och anordnade då ett informellt möte med tidigare samvetsfången Koigi Wa Wamwere. Mål 7. Östafrikasamordningen har under året haft kontinuerlig kontakt sinsemellan. Vi har också hållit ett antal möten. Vi håller även kontakt med andra samordnare. Stockholm 5 februari 1998 Susanna Johansson, sekreterare ÖAS SAMORDNINGEN ÖSTRA AFRIKA Samordningen östra Afrika: Djibouti, Eritrea, Etiopien. Om jag skulle följa handlingsplanens mål, när jag skriver min årsrapport skulle det bli så här: 1. - 2. - 3. - (Skrivit lokala insändare.) 4. (Försökt stimulera grupperna att åta sig Quick Actions och att delta i kampanjen för flyktingar i Afrika.) 5. Läst artiklar, rapporter, talat med kunniga personer, deltagit i seminarium. 6. Planeringen beror mest på det material, som kommer in. Uppföljningen blir en uppräkning av aktiviteter. Vad resultatet blir vet vi nästan ingenting om. 7. AI:s arbetssätt: Det funderar man ständigt på eftersom resultatet av vårt arbete är okänt. 8. I år samarbete med Danmark. Samordnarens uppgift är i första hand att serva grupperna. Handlingsplanen passar därför inte så bra som rättesnöre för just samordnaren. Målen kan bättre uppfyllas som vanlig gruppmedlem. I årsrapporten kan jag inte ange hur många brev som skrivits. Bara en rapport har hittills influtit. Arne Bäckström
|