Till: Årsmötet 2007
Datum: Mars 2007

Kommitténs uppdrag och arbetssätt

Granskningskommitténs uppdrag, enligt beslut på årsmötet 1996, är att genomföra en granskning av sektionens verksamhet, förvaltning och räkenskaper. Arbetsfördelningen mellan sektionens revisor och Granskningskommittén innebär att revisorerna genomför räkenskapsrevision, medan Granskningskommittén inriktar sig på förvaltningsrevision.

Syftet med granskningen är att genom konstruktiv kritik av sektionens och Amnestyfondens styrelser samt annan formell och informell verksamhet inom svenska sektionen, bidra till den demokratiska processen. I uppdraget ingår att kontinuerligt följa verksamheten.

Granskningskommitténs arbete sker främst utifrån skrivna dokument, men även muntlig information har inhämtats, så att verksamheten löpande kan utvärderas och snabbt rapporteras till berörda personer. Händelser och protokoll från mars 2006 till början av mars 2007 har granskats.

Granskningskommittén har från maj 2006 till mars 2007 haft fem möten: tre telefonmöten samt ett i Göteborg och ett i Laholm.

Sektionsstyrelsens arbetsformer och agerande

Det är vår uppfattning att styrelsen utvecklat goda arbetsformer, exempelvis när det gäller att fördela arbetet mellan styrelsemedlemmarna, ge styrelsemötena en bra struktur och att systematiskt följa upp tagna beslut. Relationen styrelse-sekretariat har efter vad vi funnit också fungerat i huvudsak väl under den gångna perioden.
Det är utmärkt att varje styrelsemöte utvärderas och att styrelsen genomför årliga utvecklingssamtal med ledamöterna.
Vi noterar att styrelsen avser att ta upp en visionsdiskussion i samband med tillsättningen av ny generalsekreterare. Detta är ett mycket bra initiativ.

Granskning av sektionens och fondens arbetsordning

Granskningskommittén har föreslagit både sektionens och fondens styrelse att diskutera ett tillägg till respektive arbetsordning, rörande hur en ledamot bör agera om hon/han skulle bli föremål för en förundersökning gällande ett brott som riskerar att allvarligt skada Amnestys trovärdighet hos allmänheten. Amnestyfonden har diskuterat förslaget, men svarat att de anser att arbetsordningen inte är rätt instrument för detta. Efter att ha tagit del av fondstyrelsens resonemang kan Granskningskommittén hålla med om att det inte är nödvändigt att införa något om detta i arbetsordningen, men båda styrelserna uppmanas att åtminstone föra samtal i förväg om hur styrelsen bör hantera en sådan situation och hur ledamoten bör agera, lämpligtvis i början av varje nytt styrelseår, på första mötet efter det konstituerande mötet.

Granskning av sektionsstyrelsens protokoll

På aprilmötet 2006 diskuterades utvärderingen av beredningsorganisationen. Beslutet omfattar åtgärder i 8 punkter varav fem till fullo nu är åtgärdade. Följande tre punkter i beslutet återstår dock helt eller delvis att genomföra (per sista februari):

- att uppdra åt sekretariatet att komplettera styrelsens databas med information om pågående uppdrag, adresslistor till uppdragsgruppernas medlemmar samt uppdragsdirektiven

- att uppdra åt sekretariatet att snarast upprätta en interaktiv databas där medlemmarna kan registrera sitt intresse för att delta i centrala utredningar, lämna cv och informera om sina intresseområden. Databasen, som ska utgöra en resurs för både styrelsen och AIK bör marknadsföras väl
- att uppdra åt sektionens ordförande att följa upp den här utvärderingen och de beslutade åtgärderna och lämna rapport till styrelsen, med eventuella förslag på ytterligare förbättringar, i december 2006.

Uppdragsdirektiven kan f.n. inte hittas under rubriken Uppdrag på interna hemsidan. De personer som ingår i uppdragsgrupperna nämns, men det saknas kontaktuppgifter till dem (adress e.d.). Någon interaktiv databas, där medlemmar kan lämna intresseanmälan, har ännu inte startats (per sista februari). Granskningskommittén anser att det är angeläget att snarast ordna så att medlemmar får den möjligheten.
På junimötet beslutade sektionsstyrelsen att bordlägga Granskningskommitténs förslag till ändring av arbetsordningen till januarimötet 2007 då den återigen skulle ses över. Det framgår av protokollet från januarimötet att arbetsordningen diskuterades och en del ändringar beslutades, men vi kan inte läsa i protokollet att sektionsstyrelsen har diskuterat Granskningskommitténs förslag.
Enligt protokoll från mötet den 2 december så finns det olika syn inom styrelsen på hur snabbt personalstyrkan kan/bör utökas i goda tider. Granskningskommittén stöder ordföranden i hennes uppfattning att vara försiktig med att utöka tjänsteutrymmet på ett sådant sätt att det medför stora kostnadsökningar och senare svårigheter att dra ner kostnaderna om intäktsbudgeten inte skulle infrias.

Amnestys Internationella Kommitté (AIK)

Granskningskommittén noterar att AIK, som har till uppgift att avlasta styrelsen när det gäller relationer till den internationella rörelsen, inte är synlig för medlemmarna vare sig när det gäller vilka som är med i den eller hur den arbetar. Enligt direktiven från 2002 ska AIK bestå av sektionens ordförande, generalsekreteraren samt ytterligare två personer (utanför styrelsen) som årligen utses av styrelsen. Till sin hjälp har AIK en kontaktperson på sekretariatet. AIK ska bygga upp ett nätverk av kunniga och intresserade medlemmar som de kan ta till hjälp för olika uppdrag. Så har det inte fungerat de senaste åren och styrelsen har därför nu beslutat att se över direktiven. Granskningskommittén anser att det finns goda skäl för styrelsen att göra detta och föreslår att man då också gör så att det går att hitta AIK på hemsidan, med direktiv och aktuell sammansättning.

Granskning av bokslut 2006

Intäkter

Bokslutet för 2006 visade på intäkter på 50,3 Mkr och kostnader på 48,9 Mkr, vilket ger ett överskott på 1,4 Mkr. Bidraget från Humanfondens sparare blev 7,732 Mkr, vilket är något mer än föregående år (ca. 0,4 Mkr). Tyvärr minskar fortfarande antalet sparare i Humanfonden, nu 7721 (2006) mot 8410 (2005) och ca. 11000 när de var som mest. Här borde en marknadsföringsinsats göras.
Intäkterna från testamenten minskade under 2006, men detta är ett intäktsslag som varierar kraftigt från år till år.
Medlemmar som betalar avgiften via autogiro ökar ytterligare och är nu uppe i hela 73% och detta är mycket positivt då en stor del av dessa även är bidragsgivare vilket medför stabilare inkomster och medlemskår. Vi kan också med glädje konstatera att de stora bidragsgivande grupperna i Halmstad, Hörby och Lund fortsätter att lämna bidrag på samma höga nivå men av gruppgåvorna svarar dessa tre för 90% av hela summan. När skall vi få se ytterligare second hand butiker i Amnestygruppers regi? Potentialen är stor, 25 butiker borde vara möjligt! Röda Korset, Frälsningsarmén och Erikshjälpen kan och då borde det inte vara någon omöjlighet för Amnesty.
Intäkterna har under året ökat på ett bra sätt men det betyder inte att flera kraftfulla insatser inte behövs. Se tabell nedan.

Utvecklingen av intäkter, antal medlemmar och grupper de senaste sju åren
Intäkter (tkr)	2000	2001	2002	2003	2004	2005	2006
Totalt	39 833	34 793	36 200	38 476	38 154	44 133	50 281
- varav från medlems- och gruppavgifter	13 278 (33%)	12 550 (36%)	12 372 (34%)	12 303 (32%)	12 349 (32%)	12 480 (28%)	14 170 (28%)
Antal medlemmar	61 464	59 146	58 000	57 037	55 998	58 800	66 844
Antal grupper	259	250	249	238	227	235	214

Granskningskommittén konstaterar att antalet grupper fortsätter att minska och att flera grupper även 2006 släpar med betalningen av gruppavgifterna. Vi anser att det fortfarande är angeläget att styrelse och sekretariat fortsätter att arbeta för att öka antalet arbetsgrupper och att grupperna inser sitt ansvar för sektionens ekonomi.
Granskningskommittén uppmanar sekretariatet att nogsamt följa upp de administrativa kostnaderna och insamlingskostnaderna inom Amnesty för att inte sektionens 90-konton skall kunna ifrågasättas vid en ny granskning av SFI.
De nya framtagna beräkningsnivåerna bör avstämmas och godkännas av SFI.

Kostnader

Kostnaderna stannar på 48,9 Mkr vilket är 3,1 Mkr över budgeterat men då intäkterna varit på en nivå så att överskott på 1,4 Mkr har kunnat tillföras reserverna medför detta inte något påpekande.

Granskning av budget 2007

Den beslutade budgeten för 2007 anser granskningskommittén realistisk med utgångspunkt från senaste års utveckling, ekonomiskt utfall 2006 och den reserv som under de senaste åren varit möjlig att bygga upp. Granskningskommittén manar ändå till försiktighet vid utökade tjänster. Eventuella senare neddragningar kan vara smärtsamma.

Vi ser fortfarande mycket positivt på sektionens satsning på fundraising och den tillväxt detta ser ut att skapa.

Grupper och distrikt

Svenska Amnesty har under en följd av år förlorat fotfästet i många kommuner där det tidigare fanns en eller flera lokala grupper. För en stor del av verksamheten är det svårt att ersätta detta med en satsning på enskilda aktivister. Det gäller sådant som bössinsamlingar, anordnande av föredrag, manifestationer i samband med olika kampanjer och aktioner, undervisning om mänskliga rättigheter i skolor. I aktivismstrategin nämns inget om satsning på grupper. Lokalföreningar kan vara ett komplement, men vi tycker inte att man ska överge gruppen som arbetsform, då den har många fördelar som inte kan nås på annat sätt.

Vi noterar att grupperna inte nämns i handlingsplanen 2004-2010. Vilken är sektionens ambition?

Det synes angeläget att satsa på en återerövring av förlorad mark. Till stor del bör detta bli en uppgift för distrikten, men det behövs också ett stöd från styrelse och sekretariat, framför allt i de områden där Amnestys närvaro är så uttunnad att de kvarvarande grupperna knappast själva orkar vända trenden. Granskningskommittén förordar en satsning på bildande av nya grupper, framför allt i kommuner som nu saknar lokal Amnestygrupp.

Distrikten spelar en viktig roll i sektionens organisation och Granskningskommittén anser därför att sektionsstyrelsen bör utarbeta en strategi för att stödja och utveckla distriktsorganisationen.

Vi välkomnar att styrelsen beslutat att inrätta en ny tjänst som distriktssamordnare i Stockholm, vilket bör frigöra resurser på sekretariatet för bättre stöd till övriga distrikt som ej är knutna till något distriktscenter idag.

Det är mycket bra att styrelsen nu planerar att förlägga en tjänst som ungdomssamordnare till Malmökontoret. Granskningskommittén har tidigare påpekat det otillfredsställande i att det förekommit ensamarbete i de utlokaliserade distriktskontoren. Fortfarande anser vi dock att det är angeläget att söka nya lösningar på lokalfrågan i Malmö med hänsyn till säkerhetsaspekten.


Amnesty Business Group (ABG)

Det är glädjande att se att rapporten från ABG's undersökningar av svenska företag fick stor uppmärksamhet i media, bland annat direktsändes presskonferensen i SVT24.
Vi anser att det är önskvärt med ökad öppenhet mot Amnestys medlemskår om ABG's verksamhet, t ex protokoll från ABG's styrelsemöten skulle kunna publiceras på interna hemsidan.


Granskning av Amnestyfondens protokoll

Granskningskommittén välkomnar att Amnestyfondens protokoll är mer informativa än tidigare. Det är också positivt att fonden nu regelbundet informerar om sin verksamhet i Grupptrycket och Amnesty Press, liksom att man avser att sända representanter till distriktsmöten. Den ökade öppenheten bör kunna stärka fondens ställning inom sektionen och bidra till att öka intäkterna.

Vi har noterat sektionsstyrelsens goda ambitioner att utvärdera styrelsemötena, och rekommenderar fondstyrelsen att överväga en liknande ordning. Det är viktigt att alla styrelsens ledamöter känner sig delaktiga i beslutsprocessen.

Granskningskommittén har noterat att det tydligen varit problem med den interna kommunikationen mellan sektions- och fondstyrelsen. Det bör vara ganska enkelt att lösa och vi utgår ifrån att det redan är ordnat när detta läses.



Rekommendationer

Granskningskommittén vill sammanfattningsvis särskilt understryka följande:

1. Granskningskommittén förordar en satsning på bildande av nya grupper, framför allt i kommuner som nu saknar lokal Amnestygrupp.

2. Granskningskommittén manar till försiktighet vid utökade tjänster. Eventuella senare neddragningar kan vara smärtsamma.

3. Det är inte acceptabelt att en stor andel av grupperna fortfarande inte betalar gruppavgift till sektionen. Även om avgiftens ekonomiska betydelse är marginell, är det en solidaritetshandling att betala avgiften. Styrelsen bör finna sätt att ändra på förhållandet.

4. Styrelse och sekretariat bör göra en avstämning med SFI av hur ändamålskostnader bör beräknas.


Laholm i mars 2007

Svenska sektionens Granskningskommitté

Maria Eklund Roland Kadefors Bo Lindblom Jan Nygren (sammankallande)

____________________________________________________________________________________________

Skapat av : Kristina Lindquist	Index: ORG 50/010/2007	Kategori: Organisation - Årsmöten - Inför
Ändrat: 2007-03-22	År: 2007	Status:

____________________________________________________________________________________________