| ____________________________________________________________________________________________ Årsmöte i Linköping 8-10 maj 1992 ____________________________________________________________________________________________
Protokoll:
4. Godkännande av arbetsordning, Beslut: att fastställa den föreslagna arbetsordningen. 5. Upprättande av röstlängd Beslut: att den av sekretariatet och årsmötesarrangörerna upprättade deltagarförteckningen skall utgöra röstlängd. 6. Fråga om mötet skall vara offentligt Beslut: att förhandlingarna i plenum är offentliga,
Beslut: att årsmötet utlysts i enlighet med stadgarna. 8. Val av mötesordförande Beslut: att välja Manne Wängborg och Ingrid Petersson till ordförande för årsmötet. 9. Val av sekreterare Beslut: att välja Göran Svedin och Ulf Hjertén till sekreterare för årsmötet. l0. Val av årsmötesfunktionär Beslut: att välja Sverker Bengtsson till årsmötesfunktionär. 11. Val av justerare Beslut: att välja Margareta Ebbeson och Anna Beijer till justerare. 12. Val av rösträknare Beslut: att välja Lennart Robertson, Barbro Olson, Göran Tagesson, Agneta Gavel och Charlotte Dunge till rösträknare. 13. Val av redaktionsutskott Beslut: att välja Anita Klum, Ingela Björck och Inger Johansson till årsmötets redaktionsutskott. 14. Genomgång av arbetsordningen
- Bredda den finansiella basen - men med förnuft! (Ulrika Djerw m.fl) - Planering skall inte vara retroaktiv (Ulrika Djerw m.fl) - Våga tänka nytt i resursskapandet (Styrelsen för Stockholmsdistriktet) - Ungdomssatsningen (Amnestys Centrala Ungdoms grupp) - Amnestys kampanj för flyktingar (Grupp 84 m.fl) - Svår engelska i blixtaktioner och andra texter (Grupp 40) - Ang. Förslaget till handlingsplan (Barbro Holmbäck m.fl) - Handlingsplanen (Stockholmsdistriktet) - Ang. Förslaget till handlingsplan (Grupp 71) - Tortyr av Barn (Erik Frid) Beslut: att årsmötet skall behandla ovanstående motioner. 16. Svenska sektionens verksamhetsberättelse och bokslut 1991 Magnus Breidne presenterar svenska sektionens verksamhetsberättelse och bokslut med resultat och balansräkning för 1991. 17. Revisorenas berättelse
Beslut: att bevilja ledamöterna i sektionens styrelse ansvarsfrihet för kalenderåret 1991,
Rose-Marie Asker, Svenska Amnestyfondens ordförande, presenterar Svenska Amnestyfonden verksamhetsberättelse och bokslut med resultat och balansräkning för 1991. 22. Revisorernas berättelse
Beslut: att bevilja ledamöterna i Svenska Amnestyfondens styrelse ansvarsfrihet för kalenderåret 1991,
Beslut: att fastställa styrelsens förslag om arbete i fyra beredningsgrupper,
B - Arbetsmetoder C - Organisation D - Ekonomi att fastställa styrelsens förslag till fördelning av motioner och förslag mellan beredningsgrupperna, att välja följande personer till funktionärer i beredningsgrupp A-D: Rapportör A Yvonne Busk Ordförande B Kerstin Sundman Rapportör B Peter Nässén Ordförande C Per Stadig Rapportör C Anneli Hanno Ordförande D Christian Gräslund Rapportör D Uno Widesjö 26. Valberedningens förslag
Magnus Brattgård, Magnus Breidne och Berit Inde presenterar styrelsens förslag till handlingsplan 1992-96. 28. Anförande
29. Informella möten
Styrelsen drar tillbaks de delar av förslaget som gäller personalrepresentation i Svenska Amnestyfondens styrelse. Beslut: att med 102 röster mot 93 avslå det på så vis ändrade förslaget. 33. Val av sektionens styrelse Beslut: att med acklamation välja Magnus Breidne till sektionens ord-förande för perioden 1992-94,
att välja Eva Malmstedt till ordinarie ledamot för perioden 1992-93, att med acklamation välja Maj-Britt Vianden och Madelaine Seidlitz till suppleanter för perioden 1992-93. Sekretariatet meddelar att Annika Lindgren valts till ordinarie per-sonalrepresentant och Jan Odqvist till suppleant för perioden 1992-93. Därmed kommer styrelsen under perioden 1992-93 att ha följande sammansättning: Rigmor Argren 1993 Rose-Marie Asker 1994 Thomas Back 1993 Magnus Brattgård 1994 Magnus Breidne 1994 Siv Erikson 1993 Jesper Hansén 1994 Berit Inde 1994 Annika Lindgren (Personalrepr.) 1993 Eva Malmstedt 1993 Christine Pamp 1993
Madelaine Seidlitz 1993 Maj-Britt Vi anden 1993 34. Val av Amnestyfondens styrelse Beslut: att med acklamation välja Carlos Figueredo och Per Stadig till ordinarie ledamöter för perioden 1992-93,
36. Val av valberedning
Beslut: att styrelsen skall hemställa hos lEC eller den mandatkommitté som beslutats (ICM-beslut 20 och 66/1991) att definiera begreppen politisk fånge och samvetsfånge. 38. Slaveri (Motion 2) Beslut: att upp dra åt styrelsen att utreda frågan om hur Amnesty på ett effektivt sätt skulle kunna motarbeta slaveri inom ramen för sitt åtagande, och att därvid beakta det arbete som redan utförs av andra organisationer. Rapport ska lämnas till årsmötet 1994. 39. Amnesty och statliga pengar (Förslag 20)
40. Våga tänka nytt i resursskapandet (Motion)
Reservation: Vi reserverar oss härmed mot årsmötets beslut att anse motionen "våga tänka nytt i resursskapandet" besvarad. Vi tolkar detta som ett klartecken för vidare arbete med sponsring, något vi är emot av djupt kända principiella skäl: Hanna Stenström Grupp 82, Uppsala Magnus Agnarsson Grupp 153, Stockholm Charlotta Edström Grupp 247, Skellefteå Therése Person Grupp 69, Malmö Linda Nilsson Grupp 247, Skellefteå Marie Björck Grupp 264, Gotland Bodil Mortenson Grupp 59, Örebro Berit Larsson Grupp 264, Gotland Torun Liljeholm-Baroudi Grupp 59, Örebro Jan Erik Forss Grupp 237, Eskilstuna Lena Falk olsson Grupp 82, Uppsala Arne Bäckström Grupp 251, Härnösand Eva Magnusson Grupp 198, Lindesberg Göran Tagesson Grupp 107, Vadstena Eva-Maria Bengtson Grupp 104, Lidingö Lolita Törnblom Grupp 229, Stockholm Lennart Niklasson Grupp 229, Stockholm Brita Garcia Grupp 49, Göteborg Annika Blomström Grupp 229, Stockholm Joachim Nelhans Grupp 80, Göteborg Bo Abrahamsson Grupp 279, Stockholm Ingrid Svedinger Stockholm Anita Larsson Grupp 141, Uddevalla Carin Grönvall Grupp 254 Jönköping Gunilla Mowitz Grupp 107, Motala Ann-Marie Karlsson Grupp 254, Jönköping Anders Dejby Grupp 209, Falkenberg Christina Virdung Grupp 254 Jönköping Karin Dejby Grupp 209, Falkenberg Josefine Nordin Grupp 42, Karlskoga Ingegärd Drängsmark Grupp 107, Motala Jesus Alcalá Ystad Oloph Carlman AMD, Göteborg Maud Gustafsson-Fahlbeck Uppsala Gunnar Gällmo AMD, Stockholm Alfhild Geijer Grupp 82, Uppsala Claire Elmqvist Grupp 243, Göteborg Åsa Lindholm Gr 179, Hässleholm Birgit Milton Grupp 139, Linköping Helene Brodin Grupp 56, Umeå Birte Lindblom Grupp 168, Laholm Kerstin Claesson Gr 114, Mariestad Ulrika Westerlund Grupp 30, Stockholm Mats Anderson Grupp 56, Umeå Sara Oscarson Grupp 74, Visby Petronella Jonsson Grupp 227, Borås Ingegerd Brand ström Grupp 57, Vaggeryd Marie Mundt Grupp 182, Östersund Ingrid Falk Stockholm Christina Herthnek Grupp 114, Mariestad Petra Robin Stockholm Margret Östman Grupp 58, Eskilstuna Kim Kjelgaard Åstorp Gerd Falk Samo, Uppsala Lajos Horvath Malmö Mattias Wahlborg Grupp 298, Uppsala Anna Gudmundsson Malmö Ellen Demérus Grupp 279, Stockholm Harriet Olausson Ström sund Brita Grundin AMD, Stockholm Marina Svensson Grupp 194, Lund Anne Demérus Grupp 279, Stockholm Katarina Bergehed Grupp 144, Göteborg Zule Sicardi Grupp 115, Stockholm 41. Tortyr av barn (Motion)
42. Kampanj materialet (Motion 3)
43. Ordlista över centrala Amnestybegrepp (Motion 4)
Beslut: att uppdra åt styrelsen att verka för att en kampanj mot tortyr genomförs 1995,
att rekommendera styrelsen att till ordförande i gruppen utse Brita Grundin. Beslut: att uppdra åt styrelsen
att uppmuntra och stödja kontakt- och informationsarbete på lokal nivå genom Amnestys lokala arbetsgrupper, att verka för bildandet av polis- och militärgrupp med status motsvarande juristgruppen eller liknande. Beslut: att ge styrelsen i uppdrag att snarast tillsätta en arbetsgrupp med uppdrag att följa SYSTECs arbete, föra ut diskussionerna i sektionen och ansvara för att svenska sektionens synpunkter blir kända för SYSTEC och kommer med delegationen till rådsmötet 1993,
Beslut: att distrikten ska försöka bygga upp en sådan struktur och verksamhet att det ska finnas en möjlighet att etablera en grupp i varje kommun och att varje kommun bör ha en grupp per 24.000 invånare. 49. Stöd till samordnare (Förslag 7) Beslut: att genom centrala insatser försöka hjälpa till med att värva medarbetare till de samordningsgrupper som behöver fler,
att styrelsen tar initiativ till ekonomiskt stöd till samordnings- och specialgrupperna så att de kan anskaffa nödvändig utrustning, t ex kopieringsapparat och telefax. Beslut: att distrikt och grupper skall intensifiera arbetet på kontakter med olika målgrupper inom ramarna för kampanjarbetet,
Beslut: att uppmana distrikten att 1993 genomföra medlemsvärvningskampanjer med målsättning att uppnå en 20-procentig ökning av medlemsantalet till 1994. 52. Kampanjer och insamling (Förslag 16)
53. Låt blixtaktioner göra skäl för namnet (Motion)
54. Amnestys kampanj för flyktingar (Motion) Beslut: att uppdra åt styrelsen att sammanställa en materialbank vilken kan användas i en aktion mot främlingsfientlighet,
I motionen yrkas att sektionens styrelse internationellt skall verka för att enklare engelska används samt att en ordlista med de vanligaste juridiska termerna på engelska skall utarbetas. Beslut: att uppdra åt svenska sektionens styrelse att internationellt verka för att internationella sekretariatet strävar efter enklare engelska i sina texter,
Beslut: att det av stadgarna ska framgå att vid val av revisorer vid Amnestys årsmöte, bör en ordinarie revisor samt en suppleant vara auktoriserade revisorer (se § 58 nedan). 57. Sekreterare eller ordförande (Motion 9)
58. Revidering av svenska sektionens stadgar (Förslag 1) Beslut: att paragraf 1 och 2 i sektionens stadgar ersätts med tre nya paragrafer enligt följ an de:
Amnesty International är en politiskt, religiöst och ekonomiskt oavhängig rörelse som har till syfte att medverka till att FNs Allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna efterlevs i hela världen. I sin strävan att uppnå detta, och med erkännande av varje människas skyldighet att verka för lika fri- och rättigheter för alla, har Amnesty International fastställt som sitt åtagande: att främja medvetenheten om och hävdandet av den Allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna och andra internationellt erkända människorättsdokument, de värderingar de omfattar samt alla mänskliga fri- och rättigheters oupplösliga enhet och inbördes beroende, att motsätta sig allvarliga kränkningar av varje människas rätt att fritt hysa och uttrycka sin övertygelse, liksom hennes rätt att inte diskrimineras på grund av sitt etniska ursprung, sitt kön, sin hudfärg eller sitt språk, samt kränkningar av varje människas rätt till fysisk och psykisk integritet. Särskilt skall organisationen med alla lämpliga medel och utan politiska hänsynstaganden motsätta sig: a) att människor fängslas eller på annat sätt får sin rörelsefrihet inskränkt till följd av sin politiska eller religiösa uppfattning eller annan övertygelse, eller på grund av sitt etniska ursprung, sitt kön, sin hudfärg eller sitt språk, under förutsättning att de inte har utövat eller förespråkat våld (i det följande benämns de "samvetsfångar"; Amnesty International skall verka för att samvetsfångar friges samt skall ge dem hjälp), b) att politiska fångar hålls i förvar utan att inom rimlig tid ställas inför rätta, samt motsätta sig att sådana fångar utsätts för rättsligt förfarande som inte uppfyller internationellt erkända normer, c) dödsstraffet och tortyr eller annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning av fångar och människor som på annat sätt fått sin frihet inskränkt, oavsett om de har utövat eller förespråkat våld, d) utomrättsliga avrättningar och "försvinnanden", oavsett om de drabbade har utövat eller förespråkat våld. 2. ARBETSSÄTT För att uppnå ovannämnda syfte och fullgöra sitt åtagande skall Amnesty International: a) alltid klargöra sin opartiskhet ifråga om länders anknytning till politiska ideologier och grupperingar, b) på lämpligt sätt främja antagandet av författningar, konventioner och fördrag samt andra åtgärder som garanterar de rättigheter som åberopas i §1 ovan, c) stödja och samarbeta med internationella organisationer och organ, som arbetar för genomförandet av det som stadgas i §1 ovan, samt ge offentlighet åt deras verksamhet, d) ge ekonomisk och annan hjälp till -samvetsfångar samt till personer för vilka de har försörjningsansvar, -personer som nyligen har varit samvetsfångar eller som på goda grunder kan befaras bli det, om de döms eller återvänder till sitt hemland, samt till personer för vilka dessa har försörjningsansvar, -tortyroffer vilkas medicinska behov har klart samband med tortyren, e) där så är nödvändigt och möjligt tillhandahålla juridisk hjälp till samvetsfångar och till personer som på goda grunder kan befaras bli samvetsfångar, om de döms eller återvänder till sitt hemland, f) ge offentlighet åt såväl samvetsfångars fall som andra fall, där personer på annat sätt blivit utsatta för kränkningar enligt §1 ovan, g) undersöka och offentliggöra människors "försvinnande", i de fall det finns skäl att tro att de kan vara offer för kränkningar enligt §1 ovan, h) verka för asylsökandes rättssäkerhet och motsätta sig att personer sänds från ett land till ett annat, där de med skäl kan befaras bli samvetsfångar eller riskera tortyr eller dödsstraff, i) anamma varje annan lämplig arbetsmetod för att trygga sitt syfte och fullgöra sitt åtagande.
3.1 Amnesty International är som organisation baserad på frivilligt medlemskap, vilket innebär att verksamheten är beroende av frivilligas, d v s gruppers och enskilda medlemmars, aktiva medverkan. 3.2 Svenska sektionen är en del av Amnesty International och arbetar i enlighet med dess regler och riktlinjer. 3.3 Sektionen skall vidta alla nödvändiga åtgärder för att upprätthålla en effektiv organisation bestående av anslutna grupper och enskilda medlemmar. 3.4 Sektionen skall förse medlemsgrupper och enskilda medlemmar med aktionsfall eller ge dem andra uppgifter, som främjar arbetet för i §1 angivet syfte och åtagande. 3.5 Sektionen skall informera om kränkningar av mänskliga rättigheter och arbeta för ökad kännedom om de internationella deklarationer och konventioner, som åberopas i §1 ovan. att paragraferna som en konsekvens av ovanstående numreras om, att följande ändringar görs i paragraf 5.5 (ny paragraf 6.5) -beslut om beredningsgrupper -val av a) ordförande för beredningsgruppen
a) två ordinarie, varav en skall vara auktoriserad revisor, b) två suppleanter, varav en skall vara auktoriserad revisor att i paragraf 12.1 (ny paragraf 13.1) ersätta "internationella verkställande utskottet" med "internationella styrelsen". Beslut: att sektionens handlingsplan fr o m 1992 skall täcka fyra år istället för två,
att uppdra åt styrelsen att tillsätta en grupp bestående av fem personer plus två styrelseledamöter med stöd från sekretariatet med uppgift att göra en översyn av planeringsprocessen inom sektionen, att gruppen ska rapportera till årsmötet 1993.
61. Förbättrad planering (Förslag 10)
62. Planering skall inte vara retroaktiv (Motion)
63. Ang. förslaget till handlingsplan (Motion, B. Holmbäck m.fl)
64. Handlingsplanen (Motion, Stockholmsdistriktet)
65. Ang. förslaget till handlingsplan (Motion, grupp 71)
66. Deltagande i distriktsmöten (Förslag 11) Beslut: att varje grupp bör eftersträva att vara representerad vid distriktets möten. 67. Decentralisering (Förslag 12) Beslut: att svenska sektionen skall vara beredd att ta på sig arbetsuppgifter som är avsedda att komma hela rörelsen till godo. 68. Årsmötets uttalande Beslut: att anta redaktionsutskottets förslag till uttalande (se bilaga) 69. Utveckling av Amnestyrörelsen (Förslag 13) Beslut: att svenska sektionen delfinansierar och med sina erfarenheter och kunskaper stödjer lämpliga utvecklingsprojekt i sektioner som behöver sådant stöd,
att svenska sektionen i förhållande till andra delar av den internationella rörelsen främjar direkta och personliga kontakter mellan medlemmar på alla nivåer och vidgar den internationella kontaktytan med syftet att mer aktivt kunna påverka utvecklingen av Amnesty internationellt.
71. Ungdomsverksamheten (Motion) Beslut: att en av de anställda på sekretariatet fungerar som kontaktförmedlare mellan Amnestys Centrala Ungdomsgrupp (ACU) och ungdomar,
Beslut: att upphäva årsmötesbeslut från 1988 att en fixerad andel av sektionens totala intäkter skall komma från grupper och distrikt. 74. Medlemsavgift 1993 (Förslag 5) Beslut: att medlemsavgiften förblir oförändrad 1993 - 190 kr/år eller 120 kr/år för personer under 19 år, heltidsstuderande och förtids- och ålderspensionärer. 75. Tolv månaders betalning av medlemsavgift (Motion 11) I motionen yrkas att ett system med tolvmånaders medlemskap / medlemsavgift skall införas. Beslut: att avslå motionen 76. Förbättrad soliditet och ekonomi (Motion 12)
77. Satsa på distrikten (Förslag 17)
79. Handlingsplan 1992-96 Beslut: att uppdra åt styrelsen att revidera handlingsplanen 1992-96 i enlighet med de beslut som fattats vid årsmötet 1992. 80. Anmälan om tid och plats för årsmötet 1993
82. Mötet avslutas
Magnus Breidne förklarar årsmötet 1992 avslutat. Göran Svedin Margareta Ebbeson Ulf Hjertén Anna Beijer Ingrid Petersson Manne Wängborg
antaget av årsmötet i Linköping 1992 Respekten för de mänskliga rättigheterna har förbättrats på flera håll i världen på senare tid. Det ljusnar i Osteuropa och Sydafrika. Men tortyren fortsätter som förut i många länder. Tortyrmetoderna är många, offren otaliga. I fängelser och häkten, på polisstationer och militärförläggningar blir människor slagna på fotsulorna, de pryglas med gummislangar, bränns med cigarettglöd. Kvinnor och män våldtas, får elchocker mot känsliga kroppsdelar eller utsätts för skenavrättningar. Amnesty International arbetar sedan 25 år intensivt för tortyrens avskaffande. Vi vet att fångar misshandlas och torteras i ett hundratal länder. Vi vet att i 40 länder, däribland In dien, Turkiet och Mexiko, drivs tortyren så långt att fångarna dör av skadorna. Amnestys arbete bidrog till FNs konvention mot tortyr, som tvingat många regeringar att erkänna problemets betydelse också i det egna landet. FNs kommitté mot tortyr sammanträder just nu i Genéve och Amnesty har inför mötet försett kommittén med uppgifter om tortyr bl.a. i Italien. Och ändå får tortyroffren inte det stöd de behöver. Själva vidrigheten i övergreppen gör det svårt att informera om dem. Offren orkar ofta inte berätta vad de har utsatts för. Massmedia drar sig för att publicera beskrivningar av grym tortyr. Opinionsyttringarna uteblir, för att många inte ens orkar tänka på vad andra ständigt utsätts för. Tusentals tortyrfall blir kända, ännu fler förblir okända. Många fångar vågar efteråt inte avslöja tortyren av skräck för sina torterare. Kvinnor tvingas tiga för att inte bli utstötta ur sin sociala gemenskap. Bakom "försvinnanden" döljer sig ofta en tortyr som gått så långt att en frigivning vore omöjlig. Offren - bevisen - undanröjs; många av de mördade gatubarnen i Guatemala och Brasilien har burit spår av tortyr. Trots att 79 stater förbundit sig att följa FNs konvention mot tortyr fortsätter tortyrrapporterna att strömma in till Amnesty International. FNs arbete mot tortyr är viktigt - men det är inte nog. De stater som förbundit sig att följa FN-konventionen måste sätta press på regeringarna i länder där tortyr förekommer. Sveriges regering bör tydligare fördöma tortyr, inte bara i FN-sammanhang utan också vid ekonomiska, kulturella och diplomatiska kontakter med olika länders regeringar. Invandrarverket och utlänningsnämnden måste vid sina asylbedömningar ta hänsyn till dokumenterad tortyr. Enskilda människor kan agera via föreningar, fackförbund, politiska partier och massmedier. Var och en kan också skriva brev på svenska till tortyrländers ambassader i Stockholm. Vi Amnesty vet att tortyr kan hejdas, att påtryckningar ger resultat. Men det kräver att allt fler människor orkar tala om tortyren och vill bekämpa den.
|