| ______________________________________________________________________________________ Motioner - Beredningsgrupp 4 ______________________________________________________________________________________ Beredningsgrupp 4 4:1 Amnestys särprägel Grupp 168, Laholm Det finns ett mycket stort antal internationella organisationer för mänskliga rättigheter. Nästan alla samlar in, kontrollerar, sammanställer och publicerar information om läget för mänskliga rättigheter i olika länder. Många har anställda som uppvaktar myndigheter och mellanstatliga organisationer eller på annat sätt utnyttjar möjligheterna till så kallad lobbying. Endast EN av alla dessa organisationer har en stor medlemskår av aktivister som genom opinionsbildning och vädjanden till myndigheter försöker att påverka både hanteringen av enskilda fall och allmän praxis. Denna enda organisation är Amnesty International. Inom Amnesty hävdas det nu allt oftare och med allt större eftertryck att de anställdas lobbying är effektivare än de många frivilligas vädjanden. Vi behöver inte ta ställning till om detta är sant eller ej. Lobbyverksamheten skulle ha betydande omfattning och vara i goda händer även om Amnesty helt lämnade detta arbetsområde. Föreställningen om lobbyverksamhetens effektivitet har redan satt tydliga spår i Amnestys prioriteringar. Allt mer material produceras för aktioner där det väsentliga arbetet är avsett att utföras av centralt eller nationellt anställda. Allt färre insatser är direkt eller huvudsakligen inriktade på gruppernas och gruppmedlemmarnas verksamhet. I förlängningen av den här utvecklingen syns ett läge där Amnestygruppernas huvudsakliga uppgift blir att genom avgifter och insamlingar bekosta de anställdas verksamhet. Inte överraskande har de rådande prioriteringarna åtföljts av ett sviktande underlag i antalet aktivister. För att i tid hejda den här utvecklingen krävs ett antal drastiska bestämmelser. Årsmötet föreslås besluta: att Amnesty International bör slå vakt om det unika i sina arbetsformer genom att kraftigt betona gruppmedlemmarnas och andra aktiva medlemmars verksamhet; att detta bör avspegla sig i produktionen av aktionsmaterial och i andra hithörande prioriteringar; att olika uppvaktningar i första hand bör göras av förtroendevalda - inte av anställda; att vid uppvaktningar där flera personer deltar det alltid bör vara en majoritet av förtroendevalda; att officiella framställningar till myndigheter och internationella eller mellanstatliga organisationer så långt möjligt bör vara undertecknade av ordföranden, inte av generalsekreteraren - och detta både på internationell och nationell nivå; att alla anställdas främsta uppgift är att möjliggöra och underlätta de aktiva medlemmarnas verksamhet; att de tjänster som enbart avser lobbyverksamhet avskaffas och att motsvarande arbetsuppgifter överförs till frivilliga och förtroendevalda, varvid uppgiften att påverka flyttas från t ex byråkratin i Bryssel och tillbaka ut till de enskilda medlemsländerna och deras representanter; att styrelsen internationellt och nationellt skall verka för att dessa förändringar genomförs. Styrelsens yttrande: Styrelsen ställer sig positiv till motionens andemening, så som den sammanfattas i de två första att-satserna, men menar samtidigt att den svenska sektionen redan i hög grad arbetar efter dessa principer. Vad gäller lobbyarbetet är det styrelsens åsikt att t ex samordnings- och specialgrupper involveras i mycket större utsträckning än tidigare. I så gott som samtliga aktioner och kampanjer av olika slag poängteras, parallellt med övriga medlemsaktiviteter, vikten av kontakter med den egna regeringen och annan lobbyverksamhet. Sekretariatet strävar efter att bli ännu bättre i detta avseende och har i uppdrag att utarbeta förslag på hur medlemmarna i högre grad kan delta i lobbyarbetet. Tidsfaktorn gör det ibland svårt att involvera förtroendevalda och frivilliga. Något som ofta kännetecknar lobbyaktiviteter är att de kommer med kort varsel och där det handlar om att agera samma dag eller inte alls. Så långt möjligt kontaktas samordnings- och specialgrupperna, som ofta hjälper till med synpunkter, råd och brevförslag. Vad gäller ambassaduppvaktningar finns redan idag den rutinen att samordnaren deltar när så är möjligt. Sekretariatets främsta uppgift är att ge service till de aktiva medlemmarna på olika nivåer i organisationen. Enligt den nuvarande arbetsordningen inom svenska sektionen (fastställd av styrelsen i december 1995) ansvarar generalsekreteraren för sektionens utåtriktade verksamhet. Offentliga uttalanden å sektionens vägnar görs av styrelsens ledamöter , generalsekreteraren och pressekreteraren eller av dem utsedd person. Styrelsen finner ingen anledning att förändra den ordningen. Styrelsen tillstyrker första och andra att-satsen. Den tredje, fjärde, femte och sjätte att-satsen anses besvarade. Den sjunde att-satsen avstyrkes. Styrelsen delar motionenärernas åsikt att styrelsen även internationellt ska verka för att slå vakt om Amnestys särprägel som aktivistorganisation. 4:2 Konflikt mellan olika förtroendeuppdrag Stockholmsdistriktets styrelse Inom svenska sektionen av Amnesty är det tillåtet att ha olika förtroendeuppdrag samtidigt,t.ex. kan man både vara distriktsombud och ledamot av sektionsstyrelsen. Trots detta har det uppstått konflikter då personer har haft fler än ettförtroendeuppdrag. Förtroendevalda har nekats att delta i möten därför att de har haft andra förtroendeuppdrag. Dessa "förbud" har inte något stöd i sektionens stadgar eller några andra skriftliga regler inom organisationen. Om vissa förtroendeuppdrag inte skall kunna kombineras med vissa andra, bör detta klart och tydligt framgå av regler inom sektionen. Årsmötet föreslås besluta: att uppdra åt styrelsen att upprätta ett regelverk där det framgår vilka förtroendeuppdrag som inte är förenliga med varandra att detta regelverk intas i sektionens stadgar Styrelsens yttrande: Styrelsen har beslutat se över förtroendevalda/styrelseledamöters olika roller och kommer att utarbeta riktlinjer i denna fråga. Styrelsen anser motionen besvarad. 4:3 Samvetsfångens Dag Grupp 9 I samband med att "Hoppets Dag" annonserades fick vi i grupp 9 tankar på att göra denna dag permanent. Vi föreslår en nationell, helst internationell, "Samvetsfångens Dag" i almanackan, då vi skulle kunna rikta uppmärksamheten på samvetsfångar och mänskliga rättighetsförkämpar. I samband med en sådan dag skulle vi AI-medlemmar kunna uppmana respektive regeringar att ge amnesti åt samvetsfångar, dessutom får Amnesty ytterligare ökad uppmärksamhet inför allmänheten och därmed förhoppningsvis ökad medlemstillströmning. Årsmötet föreslås besluta: att nationellt och internationellt verka för införandet av en årligen återkommande "Samvetsfångens Dag" i almanackan, då uppmärksamheten främst riktas på samvetsfångar och mänskliga rättighetsförkämpar, och regeringar uppmanas ge amnesti åt samvetsfångar Styrelsens yttrande: Genom åren har det utvecklats ett antal aktioner som knyts till speciella dagar. De aktioner som årligen återkommer och som uppmärksammas med hjälp av internationellt kampanjmaterial är 1 maj, 8 mars, internationella kvinnodagen och "Amnestyveckan" i oktober. Dessutom brukar vi uppmärksamma FN-dagen den 24 oktober och Mänskliga rättigheters dag den 10 december. Utöver dessa dagar uppmärksammade vi förra året både den 5 december med en flyktingmanifestation och hoppets helg. Mot bakgrund av denna "Amnestykalender" anser styrelsen inte att det finns något behov av att instifta ytterligare en dag för årligen återkommande aktioner, detta skulle inte ha en positiv effekt, vare sig för de dagar som redan uppmärksammas eller en ny dag. 4:4 Mandattidens längd Grupp 121 Gävle AI är en organisation som bygger på att kunna anpassa sig till nya och förändrade situationer vad gäller Mänskliga Rättigheter världen över. I flera organisationer sätts gränser för hur länge styrelsemedlemmar och andra ledande personligheter får sitta vid "makten". Vi anser att svenska Amnesty borde införa tidsgränser för hur länge styrelsemedlemmar i både sektions- och fondstyrelsen, skall få inneha sina poster, samt den anställda ledningen för sektionens sekretariat. Vi har svårt att säga hur länge en person skall få sitta på en post och vill därför att styrelsen till årsmötet 1997 föreslår en stadgeändring angående detta. Vi föreslår årsmötet att besluta följande: att uppdra åt styrelsen att utreda hur länge en styrelsemedlem i både sektions- och fondstyrelse, ordförande i sektionen, samt ledning för sektionens sekretariat, skall få sitta på sina poster för att motverka stagnation i sektionens arbete, att till årsmötet 1997 presentera en rapport och ett stadge-ändringsförslag angående detta, att uppmana styrelsen att föreslå dessa principer som riktlinjer för hela den internationella rörelsen. Styrelsens yttrande: Inom den internationella rörelsen finns redan idag flera sektioner som har en begränsad mandatperiod för förtroendeuppdrag och sekretariatets ledning, även den internationella styrelsen arbetar med en begränsad mandatperiod. Styrelsen anser att även den svenska sektionen borde arbeta fram sådana bestämmelser. Styrelsen tillstyrker den första och andra att-satsen och avstyrker den sista att-satsen. 4:4 Förslag till ändring av § 8.2 av Stadgar för svenska sektionen av Amnesty International Utdrag ur sektionens stadgar, den föreslagna strykningen överstruken, tillägg kursiverat. "8.2 Varje medlem av sektionen har rätt att närvara vid årsmöte och extra medlemsmöte förutsatt att medlemmen innan Motivering: Genom denna ändring ges även innevarande års nytillkomna medlemmar möjlighet att närvara vid årsmötet Styrelsen föreslår årsmötet besluta: att svenska sektionens stadgar ändras enligt förslaget 4:5 Förslag till ändring av § 8.4 av Stadgar för svenska sektionen av Amnesty International Utdrag ur sektionens stadgar, det föreslagna tillägget kursiverat. "8.4 Vid årsmöte resp extra medlemsmöte avgörs frågor som gäller bordläggning till nästa årsmöte, ev. behandling av för sent inkomna motioner eller stadgeändring med 2/3 majoritet. Upplösning av sektionen avgörs med 4/5 majoritet av två på varandra följande årsmöten. Ordförandeval avgörs med absolut majoritet, d v s mer än hälften av avgivna röster. Övriga frågor avgörs med enkel majoritet...." Motivering: Att vara ordförande för sektionen innebär ett stort ansvar. Ordföranden sätter i hög grad sin prägel på styrelsens arbete. Det är viktigt att han/hon har stöd av så många medlemmar som möjligt. Det vanliga förfarandet vid personval innebär att den som får flest röster blir vald. I en situation där det finns tre kandidater som får ungefär en tredjedel var av avgivna röster, väljs den som får flest. Men antag att tre kandidater till ordförandeposten, A, B och C, får respektive 3 5, 34 och 31 % av rösterna De ledamöter som i första hand ville ha C, skulle kanske ha föredragit B framför A. Detta har de ingen chans att visa om de inte i en andra omgång får välja mellan A och B Styrelsen föreslår årsmötet besluta: att i stadgarna § 8.4 infoga "Ordförandeval avgörs med absolut majoritet, dvs mer än hälften av avgivna röster". Om årsmötet beslutar enligt förslaget bör följande passus ingå i arbetsordningen för årsmötet som punkt 9.5: "Om det finns fler än två namn föreslagna till ordförandeposten röstas i två omgångar. De två kandidater som fått flest röster i den första omgången ställs emot varandra i en andra omgång." Styrelsen föreslår årsmötet besluta: att ovanstående passus infogas i arbetsordningen för årsmötet 4:6 Stöd i valberedningens arbete Årsmötet 1995 antog en motion om stöd i valberedningens arbete. För att möta de krav som utvecklingen ställer på vår växande rörelse krävs bred kunskap och kompetens inom styrelsen. Årsmötet 1995 gav styrelsen i uppdrag att identifiera de områden där dess kompetens måste säkras och att till årsmötet 1996 föreslå riktlinjer för hur detta ska gå till. Styrelsen föreslår årsmötet besluta: att sektionens styrelse snarast efter årsmöte informerar valberedningen om på vilket eller vilka områden den följande styrelsens kunskaper ska stärkas genom tillförande av högsta möjliga kompetens, att valberedningen ges erforderliga resurser och stöd medan förslag till kandidater för styrelseposter tas fram, vilket bör ske på bredast möjliga bas (grupper och distrikt) och i nära samarbete mellan valberedningen, styrelsen och utskotten och efter hörande med generalsekreteraren, samt att varje årsmöte får en klar redovisning av vad nästa års ledamöter och kandidater kan och vill tillföra arbetet i sektionens styrelse. 4:7 Direktiv för Finansutskottet Vid årsmötet i Borlänge 1995 beslutades att inrätta ett Finansutskott (Beslut nr 72) för Svenska sektionen och Svenska Amnestyfonden. Val till Finansutskottet (FU) sker första gången vid årsmötet 1996. Styrelsen föreslår årsmötet besluta: att följande direktiv skall gälla för Finansutskottets verksamhet: Svenska sektionens och Svenska Amnestyfondens räkenskaper och förvaltning genom att - granska att verksamheten bedrivs i enlighet med Amnestys stadgar, med intentioner och mål i handlingsplanen, med årsmötesbeslut och med övriga beslut som är styrande för verksamhetens inriktning - granska att verksamheten löpande utvärderas och rapporteras till berörda - granska utfallet av och eventuella avvikelser i budgeten, dess orsaker och det resultat dessa har för svenska Amnesty - granska att verksamheten bedrivs i ändamålsenliga former och med ändamålsenliga rutiner - granska att berörda delar av sektionen erhåller relevant information om verksamheten och den ekonomiska utvecklingen - granska den internationella ekonomiska rapporteringen - på styrelsens önskemål vara remissinstans i frågor inom FU:s verksamhetsområde - skriftligen och löpande rapportera om sina iakttagelser och slutsatser till styrelsen - skriftligen rapportera om sin verksamhet, sina iakttagelser och slutsatser till årsmötet avseende det föregående verksamhetsåret och till budgetmötet avseende det innevarande räkenskapsårets första och andra tertial. Dessutom skall FU utföra särskilda granskningar eller utredningar på uppdrag av årsmöte eller av budgetmötet. 4:8 Internationellt utskott HC Andersen Amnestys styrelse har fyra huvudsakliga uppgifter: att fungera som arbetsgivare, att upprätta förslag till verksamhetsplan och budget, att planera och leda frivilligarbetet i enlighet med årsmötets beslut, samt att följa utveckling och verksamhet inom den internationella rörelsen och där framföra den svenska sektionens ståndpunkter. Den sistnämnda uppgiften har med åren blivit alltmer omfattande. Redan att läsa in den mängd av utredningar och rapporter som produceras kräver en avsevärd tid. Det skulle därför vara en viktig avlastning för styrelsen om den till sin hjälp hade ett fast utskott som bevakade och beredde ärenden inom det här området. Liksom finansutskottet bör det internationella utskottet väljas av årsmötet. Utskottet har endast rådgivande funktion, beslut bör även i fortsättningen fattas av styrelsen. Det internationella utskottet föreslås bestå av fem ledamöter och två suppleanter. Kontakt mellan ledamöterna bör huvudsakligen ske per telefon, brev, fax eller datorkommunikation. Då det finns behov av muntlig föredragning bör en eller flera ledamöter beredas möjlighet att delta i styrelsens möten, men i huvudsak kan utskottet meddela sig skriftligen. Liksom andra utskott kan det internationella utskottet bidra till att bredda underlaget då det gäller blivande styrelseledamöter och delegater till internationella rådsmötet. Styrelsen avstår från yttrande 4.9 Förslag angående fortsatt sponsring Styrelsen beslöt 1992 att i projektform genomföra en försöksverksamhet vad gäller sponsring. Frågan har debatterats vid årsmöten 1992 och 1993, där styrelsen riktlinjer för denna verksamhet har godkänts. Under hösten 1995 genomförde svenska sektionen ett sponsringsprojekt i samarbete med Posten. Projektet gav 13 499 nya medlemmar samt cirka 2.4 miljoner kronor i inkomster. Samarbetet med Posten innebar också en unik möjlighet att nå hela Sverige med Amnestys budskap, något som vi annars inte hade haft resurser till. Om projeket hade genomförts utan sponsorer kan förlusten beräknas till cirka 1 miljon kronor. Vi har valt att redovisa projektet mer utförligt i en separat rapport. Det finns inget som tyder på att sektionen ska ha påverkats negativt av sponsringsprojeket. Projektet har genomförts utifrån de fastställda riktlinjerna, och styrelsen ser fortsatt strikta riktlinjer som en garant för att sektionen agerar seriöst i samband med sponsring. De sedan tidigare fastställda riktlinjerna är: - att Amnesty Internationals namn inte får sättas i samband med en specifik produkt annat än om produkten har direkt koppling till Amnestys arbetssätt; - att Amnestys namn för varje projekt ska exponeras tillsammans med sponsorns namn under så kort tid som möjligt; - att innan avtal om sponsring tecknas ska det granskas av juridisk expertis och sponsorkonsult; - att sponsorskapet ska innebära att Amnesty för ut sitt budskap; - att 5%-regeln i de internationella riktlinjerna för insamling och mottagande av gåvor tolkas så att den ej gäller mottagande av produkter och tjänster. Styrelsen föreslår därför årsmötet besluta: att svenska sektionen fortsätter att bedriva sponsringsarbete i enlighet med de riktlinjer som fastställdes av styrelsen 1992. ____________________________________________________________________________________________
|