| ____________________________________________________________________________________________ Rapport om svenska sektionens handlingsplan 2000-2004 ____________________________________________________________________________________________
Till: Årsmötet Från: Styrelsen April 2003 Rapport om svenska sektionens handlingsplan 2000-2004 Inledning Handlingsplanen 2000-2004 var sektionens andra. Utvärderingen av den första kom lite i skymundan då den svenska sektionen vid den tidpunkten (1999-2000) befann sig i turbulens. Den här rapporten avser att redan på ett tidigt stadium utvärdera det arbete sektionen utfört i förhållande till handlingsplanen. Syftet med detta är bl a att förbättra arbetet med näst kommande handlingsplan (2005-2010). Handlingsplanen 2000-2004 Sektionens handlingsplan för åren 2000-2004 (HP) antogs av årsmötet i Malmö 2000. HP består av två delar, dels sex huvudmål för sektionens arbete under perioden, dels en beskrivning av sektionens basarbete, uttryckt i förändrings- och tillväxtmål. Huvudmålen bygger på målen i den internationella handlingsplanen (Troía Action Plan, TAP), som antogs av det internationella rådsmötet (ICM) 1999, och ska ses som mål som sektionen ska ägna särskilda resurser och speciell uppmärksamhet för att uppnå. Till detta kommer alltså sektionens basarbete, vilket beskrivs i form av de långsiktiga mål som uppställdes av ICM redan 1995 (Ljubljana Action Plan, LAP). De sex huvudmålen lyder som följer: 1. Bekämpa tortyr och dödsstraffet 2. Arbeta mot övergrepp som drabbar kvinnor 3. Stärka asylrätten och flyktingars rättigheter 4. Agera för människorättsförsvarare 5. Öka aktivismen 6. Effektivare fundraising (Under varje huvudmål finns ett antal mål och aktiviteter uppställda.) De sex långsiktiga målen för sektionens basarbete är: 1. Stärka utrednings- och aktionsstrategierna 2. Få människor att agera 3. Främja mänskliga rättigheter 4. Vidareutbilda människor och utveckla organisationen 5. Förbättra information och kommunikation 6. Garantera ekonomisk stabilitet och tillväxt (Under varje långsiktigt mål finns tillväxt- och förändringsmål samt en beskrivning av basverksamheten uttryckta.) Relationen mellan huvudmål och långsiktiga mål I viss utsträckning kan man säga att huvudmålen och de långsiktiga målen "överlappar" varandra. Öka aktivismen och Få människor att agera är egentligen samma sak. Detsamma gäller Effektivare fundraising och Garantera ekonomisk stabilitet och tillväxt. Däremot är det uppenbart att huvudmål 1-4 innebär en tydlig prioritering av arbetsområden. De fyra första huvudmålen har därför kommit att ses som "externa" och har med Amnestys åtagande att göra. De benämns som "huvudmål i kampen mot människorättskränkningar". Huvudmål 5-6 är att betrakta som "interna" och benämns "huvudmål för att stärka organisationen". Den internationella handlingsplanen (TAP) Framväxten av den internationella handlingsplanen, TAP, var en process som startade i en organisationsintern omvärldsanalys med inbjudna externa experter. I ett antal seminarier om globala trender analyserades världsläget och Amnesty positionerades in i framtida scenarion. Analysen syftade till att besvara frågor som: Var kommer Amnesty att behövas mest i framtiden? Var kommer vi att göra mest nytta? Svaret på frågorna blev åtta tillväxtområden, "growth areas", där man såg att Amnesty behövde satsa mer resurser. De åtta tillväxtområdena delades in i fem externa och tre interna områden enligt följande: Externa 1. Arbeta mot identitetsbaserade kränkningar (främst kvinnor och barn) 2. Undersöka ekonomiska förhållandens inverkan på mänskliga rättigheter 3. Arbeta för människorättsförsvarare 4. Arbeta mot straffrihet 5. Arbeta för flyktingar och asylsökande Interna 6. Förbättra beslutsprocesser, utvärdering och ansvarstagande 7. Öka gräsrotsaktivismen 8. Ökad insamling och finansiell tillväxt TAP och HP I stora drag bygger HP på TAP och HPs huvudmål motsvaras i hög grad av TAPs tillväxtområden. Dock innehåller TAP två externa tillväxtområden som saknas i HP; Undersöka ekonomiska förhållandens inverkan på mänskliga rättigheter, samt Arbeta mot straffrihet. Dessutom hittar vi ett huvudmål i HP som saknas i TAP; Bekämpa tortyr och dödsstraffet. Av de identitetsbaserade kränkningar som TAP anger som tillväxtområden återfinns i HP arbetet mot övergrepp som drabbar kvinnor, ett exempel på prioritering i HP utifrån TAP. I såväl den internationella som den nationella handlingsplanen går det "tematiska tänkandet" igen. Länderarbetet underordnas de tematiska och strategiska målen. Det rådde stor enighet på årsmötet i Malmö 2000 att arbetet mot tortyr skulle prioriteras i HP, inte minst mot bakgrund av den internationella kampanj mot tortyr som planerades med start hösten 2000. Efter långa diskussioner beslutade årsmötet att även prioritera arbetet mot dödsstraffet, i första hand med motiveringen att arbetet mot dödsstraffet bedrivits både länge och framgångsrikt av den svenska sektionen. Lite förenklat skulle man kunna säga att detta var ett uttryck för att de "traditionella" amnestyfrågorna skulle ha en fortsatt hög prioritet i sektionen. Så här i efterhand är det lätt att se att TAP innehöll element som tydligt hade framkommit i analyserna av de globala trenderna, men kanske inte riktigt trängt in i den svenska sektionens medvetande. Det är främst frågan om företagens och ekonomiska aktörers ansvar för mänskliga rättigheter samt straffrihetsperspektivet i många aktioner och kampanjer, som, trots att de inte finns uttryckta i HP, varit på stark frammarsch även i den svenska sektionen. Åtminstone ur ett mediaperspektiv är det förmodligen Amnesty Business Groups (ABG) verksamhet som svenska Amnesty fått mest uppmärksamhet kring de senaste åren. Dessutom har det framgångsrika arbetet med att få tillräckligt många länder att ratificera den internationella brottmålsdomstolens (ICC) stadga, och på senare tid USAs motstånd mot ICC, engagerat många medlemmar. Det finns i både TAP och HP ett område där man kan konstatera att arbetet inte kommit upp i den omfattning man trodde när dessa handlingsplaner kom till, nämligen arbetet för människorättsförsvarare. Efter den stora konferensen om människorättsförsvarare i Paris i december 1998 har Amnesty haft svårt att hitta både former och resurser för detta arbete. I den svenska sektionen har det fått till följd att detta huvudmål de facto nedprioriterats under hela handlingsplaneperioden. Arbetet med huvudmålen På styrelsemötet i juni 2000 fattade styrelsen beslutet att dela in arbetet med HPs huvudmål i två tvåårsperioder. Styrelsen ansåg att vissa huvudmål skulle komma behöva utvärderas "i halvtid", medan andra skulle kunna löpa på under hela handlingsplaneperioden. Den tidsindelning man beslutade om var följande: 1. Bekämpa tortyr och dödsstraffet: 2001-2002 - utvärdering av den första tvåårsperioden i avsikt att lägga fast strategin för 2003-2004 2. Arbeta mot övergrepp som drabbar kvinnor: 2001-2004 - integreras i det övriga arbetet under hela handlingsplaneperioden 3. Stärka asylrätten och flyktingars rättigheter: 2001-2002 - utvärdering efter den första tvåårsperioden inför det fortsatta arbetet 2003-2004 4. Agera för människorättsförsvarare: 2003-2004 - Amnestyfonden kommer att ha en hög nivå på biståndet till MR-försvarare under 2001-2002 5. Öka aktivismen: 2001-2004 - prioriterat under hela handlingsplaneperioden 6. Effektivare fundraising: 2001-2004 - första perioden ägnas åt att bygga upp fundraisingorganisationen Utifrån denna indelning fördelade styrelsen ansvaret för den strategiska planeringen och uppföljningen av HP på de fyra utskotten. Samtidigt gjorde sekretariatet en intern ansvarsfördelning av aktiviteterna under huvudmålen och de långsiktiga målen. Ansvarsfördelningen byggde på sekretariatets teamorganisation där även Amnestyfonden ingår. I december 2000 beslutade styrelsen om dels en budget för 2001 utgående från prioriteringarna i HP, dels en årsvis prioritering av de långsiktiga målen och huvudmålen för perioden 2002-2004. De olika målen gavs prioritetsgraderna "hög", "mellan" och "bas". ICM 2001 På ICM i Dakar i augusti 2001 fattades beslut om ett utvidgat åtagande för Amnesty. Detta beslut fick inga omedelbara återverkningar på sektionens handlingsplan, men förändrade definitivt synen på Amnestys arbete både inom och utom organisationen. Framför allt var det de förändringar som legat latent i begreppet "identitetsbaserade kränkningar" och arbetet för ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter som väckte debatt. I stor utsträckning har det inneburit att åtagandet snarare är handlingsplanen som sådan varit i fokus sedan dess. I skrivande stund är det också det utvidgade åtagandet och kopplingen till nästa internationella handlingsplan, ISP, som är den mest aktuella frågan för sektionen. Lägesrapporter och beslut 2002 I januari 2002 inkom sekretariatet med en lägesrapport om HP till styrelsen. Det stod då helt klart att sektionen varit framgångsrik med vissa av huvudmålen i HP, medan andra var ytterst svårbedömda. Kampanjen mot tortyr 2001, som delvis sammanföll med Sveriges ordförandeskap inom EU, gav oss stora möjligheter att arbeta med detta huvudmål. På samma sätt gav oss EU-ordförandeskapet en mycket bra plattform för arbetet för asylsökande och flyktingar. Fundraisingstrategin och framför allt satsningen på direktdialog och autogiro innebar effektivare fundraising, även om de stora investeringskostnader detta medfört gör att de måste ses som intäkter på lång sikt. Vad gällde huvudmålet om kvinnors rättigheter kunde konstateras att arbetet ännu inte kommit igång i någon större utsträckning, trots att ett antal kvinnorättsgrupper bildats. Däremot stod det klart att Amnesty i rapporter och aktioner i allt högre grad lyfte fram ett "kvinnorättsperspektiv". Vi kunde konstatera att graden av aktivism var i stort sett oförändrad, även om kvinnorättsgruppernas och ABGs arbete innebar aktivism inom nya områden. Inför verksamhetsplanerings- och budgetarbetet 2003 gick styrelsen i juni 2002 systematiskt igenom handlingsplanen och diskuterade varje huvudmål för sig. Styrelsen kom fram till följande ståndpunkter: 1. Bekämpa tortyr och dödsstraffet - har varit högprioriterade områden men anses nu integrerade i verksamheten. 2. Arbeta mot övergrepp som drabbar kvinnor - kommer att prioriteras och integreras i verksamheten i samband med temakampanjen. Arbetet inom sektionens befintliga kvinnogrupper ska understödjas. 3. Stärka asylrätten och flyktingars rättigheter - den aktuella situationen i Europa gör detta till ett högprioriterat område och frågan ska synliggöras ytterligare. 4. Agera för människorättsförsvarare - p g a begränsade resurser föreslås sektionen tillsammans med Amnestyfonden agera för mr-försvarare i ett gemensamt pilotprojekt eller annat samarbete. 5. Öka aktivismen - ett fortsatt högprioriterat område trots att handlingsplanens mål att öka antalet medlemmar med 5% inte kommer att nås. 6. Effektivare fundraising - sektionen prioriterar internt fundraising men kommer inte att genomföra några nysatsningar 2003. I december 2002 lämnade sekretariatet in en kompletterande rapport avseende arbetet mot tortyr och sektionens flyktingarbete till styrelsen. Sammanfattning av sektionens arbete med handlingsplanens huvudmål maj 2000 - april 2003 En beskrivning av arbetet med handlingsplanens huvudmål måste ta upp dels det oppositionella arbete som bedrivs i samband med kampanjer och aktioner, dels det utbildnings-, informations- och opinionsarbete som ständigt pågår. Det är viktigt att hålla i åtanke att sektionen haft fokus på handlingsplanens huvudmål i all utåtriktad kommunikation. Lobby- och mediaarbetet genomsyras av handlingsplanen. I samband med tematiska kampanjer, som kampanjen mot tortyr och den kommande kvinnokampanjen, ordnas utbildningar inom området. Amnesty Press har haft temareportage och artikelserier om tortyr, dödsstraffet, kvinnors rättigheter, människorättsförsvarare samt flyktingar och asylsökande. På samma sätt tar vi i medlemsvärvningskampanjer, insamlingsbrev och andra fundraisingaktiviteter upp aktuella fall med anknytning till huvudmålen. AmnestyGuard, som innebär stöd till sektionens och Amnestyfondens arbete mot tortyr, är ett utmärkt exempel på detta. I handlingsplanens långsiktsmål om kommunikation och information står att vi ska vara den främsta källan på Internet vad gäller information på svenska om mänskliga rättigheter. Dessutom ska allt aktionsmaterial tillhandahållas via Internet. Det är ingen överdrift att påstå att webben varit det enskilt mest betydelsefulla redskapet för att förverkliga handlingsplanens intentioner. Vi ser en förskjutning av aktivismen från geografiskt baserade "traditionella" grupper till mer tematiskt orienterade nätverk sammanhållna via elektronisk/digital kommunikation. Det är lätt att se hur de interna och externa huvudmålen understödjer varandra. Fler medlemmar och större ekonomiska resurser gör att vi kan arbeta mer effektivt mot kränkningarna, samtidigt bidrar ett effektivt arbete med de externa huvudmålen fler medlemmar och ökade intäkter. Detta "integrerade" arbetssätt framträder förhoppningsvis i nedanstående korta sammanfattning av arbetet med huvudmålen. 1. Bekämpa tortyr och dödsstraffet Arbetet mot tortyr fick en flygande start genom kampanjen mot tortyr som startade i oktober 2000 och avslutades i december 2001. Så gott som alla grupper engagerade sig på ett eller annat sätt i kampanjen. Ett påtagligt resultat av sektionens arbete var att EU, under det svenska ordförandeskapet, antog riktlinjer mot tortyr. Sektionen fokuserade under kampanjen speciellt på förhållandena i Peru, Turkiet och Israel. Ett projekt mot tortyr i Peru fick ekonomiskt stöd från sektionen. Förhållandena i Israel och de ockuperade områdena uppmärksammades mycket genom Carl Söderberghs deltagande i en mission dit i början av 2001. En aktionsgrupp mot tortyr startade i Göteborg under kampanjen och ett nätverk kring gruppen skapades. Nätverket består idag av ca 250 personer som får ett månatligt utskick. Under hösten 2002 startade Rysslandskampanjen som har tortyr som ett av flera teman. Arbetet mot dödsstraffet har i stor utsträckning fokuserats på USA. Vissa framsteg har gjorts, t ex förbjöd Högsta domstolen i juni 2002 dödsstraffet för förståndshandikappade och i januari 2003 omvandlade guvernören i Illinois 150 dödsdomar till livstids fängelse. Aktionsgruppen mot dödsstraffet har samarbetat med flera amerikanska organisationer, bl a Coalition Against the Death Penalty. Ett seminarium med den amerikanske advokaten Brian Stevens hölls 2001. Samma år genomförde organisationen Journey of Faith under två veckor sin "Nordic tour" genom Sverige. Organisationen består av anhöriga till mordoffer, dödsdömda och avrättade. I samband med George Bushs besök i Göteborg i juni 2001 anordnades en manifestation mot dödsstraffet med bl a justitieminister Thomas Bodström som talare. Aktionsgruppen mot dödsstraffet anordnade i april 2002 ett seminarium om "Dödsstraff och religion". Riksdagens mr-grupp har vid sidan av arbetet för fängslade parlamentariker valt att arbeta aktivt mot dödsstraffet. Det senaste året har sektionen genomfört flera webbaktioner med anknytning till dödsstraffet, bl a vädjade 13 000 personer för amerikanen Napoleon Beazley, som avrättades i maj 2002, i ett samarbete med Expressen.se. I september samma år överlämnades 208 000 vädjanden för Amina Lawal som samlats in via Aftonbladet.se till Nigerias ambassad. I början av 2003 startade återigen ett samarbete med Expressen.se där man varje vecka kan vädja för en dödsdömd. Hittills har detta resulterat i ca 7 000 vädjanden i veckan. 2. Arbeta mot övergrepp som drabbar kvinnor Från enstaka pilotprojekt, som t ex hedersmord i Pakistan och trafficking i Israel, och i takt med att Amnesty uppmärksammat identitetsbaserade kränkningar, så har arbetet med kvinnors rättigheter mer och mer kommit att genomsyra kampanjarbetet. Det senaste exemplet är våld mot kvinnor i Ryssland som uppmärksammades på den internationella kvinnodagen 2003. Under 2000 skapades en webbsida med information om kvinnors rättigheter. Samtidigt utvecklades ett elektroniskt nätverk mot övergrepp som speciellt drabbar kvinnor. Kvinnorättsgruppen anordnade under EU-toppmötet i Göteborg 2001 ett seminarium om trafficking och sedan dess har flera kvinnorättsgrupper bildats i Göteborg, Karlstad, Lund, Stockholm och Uppsala. Gruppernas nätverk har över 600 medlemmar. För närvarande pågår planeringen inför den internationella kvinnokampanjen som startar våren 2004. Internt drar den igång redan under hösten 2003 med utbildning och materialproduktion. 3. Stärka asylrätten och flyktingars rättigheter Osäkerheten för flyktingar och asylsökande i den globala "kampen mot terrorism" och diskussionerna om "Fästning Europa" har gjort att styrelsen fortsatt prioriterat detta huvudmål. Under 2000 bildades grupper för besök av förvaren i både Stockholm och Göteborg, sedan tidigare fanns en besöksgrupp i Malmö. Regelbundna utbildningar hålls för dessa grupper. I maj 2001 anordnade sektionen en konferens i Visby om flyktingfrågor inom EU. Harmoniseringen av flyktingfrågorna inom EU och frågan om transportörsansvar har fått stor uppmärksamhet i media under hela handlingsplaneperioden. Även enskilda ärenden, som fallet med de två egyptiska män som avvisades i december 2001 har väckt mycket debatt. Sektionen har sedan 2001 genomfört flera utbildningar för Migrationsverkets personal, bl a om följdverkningarna av tortyr, och ingår i och/eller samarbetar med en rad andra organisationer som t ex Rådgivningsbyrån för asylsökande och flyktingar, Fosif, Rådet för flykting- och invandringsfrågor, Utrikesdepartementets referensgrupp för asyl- och flyktingfrågor inom EU samt Amnestys EU-förenings Working Group on Refugees. 4. Agera för människorättsförsvarare Efter konferensen om människorättsförsvarare i december 1998 lanserades detta arbete i en hel del av sektionens utåtriktade material. Almanackan 2000 hade människorättsförsvarare som tema och även den medlemsvärvningskampanj med namnet "Wanted" som startade hösten 1999 och pågick under 2000 tog upp människorättsförsvarare. Samtidigt skapades en webbsida om Amnestys arbete för människorättsförsvarare och ett nätverk bildades. Nätverket hade i slutet av 2000 ca 70 medlemmar som fick ett månatligt utskick med aktuella aktioner från IS. Sektionen och Amnestyfonden har gemensamt givit ekonomiskt stöd till sektionen i Sierra Leone och människorättsförsvarare i landet. En aktion för människorättsförsvarare i Colombia inleddes sommaren 2000. Sedan dess har det kommit ytterligare aktioner för människorättsförvarare i Colombia, ett 20-tal grupper i sektionen deltar för närvarande. 5. Öka aktivismen Antalet grupper i sektionen har varit konstant under perioden. År 2000 gjordes en genomgång av de grupper som haft "vilande" status och gruppantalet har sedan dess legat på ca 250, ungdomsgrupperna inräknade. Ser man till antalet medlemmar som deltagit i centrala utbildningar så har det ökar från ca 160-170 i början av perioden till rekordnivån 252 medlemmar 2003. Intresset för Amnestys utvidgade åtagande och tematiska utbildningar har varit stort. Detta avspeglas också i ökningen av antalet specialgrupper. Sedan 2001 har intresset för såväl kvinnors rättigheter och företagens ansvar ökat. Amnesty Business Group (ABG) anställde 2002 en projektledare på heltid. Vid samma tid startade distrikt Skåne-Blekinge distriktscentret i Malmö. Antalet träffar på sektionens hemsida www.amnesty.se var före handlingsplaneperioden i snitt ca 500 per dag och ökade till drygt 800 per dag under 2002. I samband med särskilda kampanjer och samarbeten eller händelser i världen ökar naturligtvis denna siffra. Allt mer resurser har lagts ned på att uppdatera hemsidan varje dag och ha en daglig nyhetsrapportering ur ett mr-perspektiv. Utöver regelbundet återkommande webbaktiviteter som blixtaktioner och "Veckans vädjande" skapas regelbundet webbsidor med anknytning till pågående kampanjer och aktioner. Enskilda samarbeten med nättidningar och nätsajter bidrar till att sprida informationen ytterligare. Sektionen har interna medlemssidor på nätet där i stort sett allt internt material producerat av IS och den svenska sektionen finns att tillgå. Sektionen har också vårdat sitt förflutna. I samband med att Amnesty fyllde 40 år dokumenterades svenska Amnestys historia på webben och Jonathan Powers bok om Amnesty, "Droppen som urholkar stenen", gavs ut på svenska. 6. Effektivare fundraising Handlingsplaneperioden har hittills sammanfallit med en stadig nedgång på börsen, vilket för sektionen fått till följd att intäkterna från Human- och Hjälpfonden minskat kraftigt. År 2000 var intäkterna från dessa fonder 9,7 mkr, 2001 var de 8,1 mkr för att 2002 rasa ner till 4,3 mkr. Budget för fonderna 2003 är 4,1 mkr. Det omvända gäller den autogirosatsning sektionen genomfört som dels innebär att ca 14.000 medlemmar nu betalar sin medlemsavgift via autogiro, dels att intäkterna från gåvor via autogiro ökar. År 2000 fick vi in 2,8 mkr i gåvor via autogiro, 2001 var den siffran 3,9 mkr, 2002 5,7 mkr. Gåvointäkterna från autogiro överskred alltså detta år för första gången intäkterna från Human- och Hjälpfonden. Budgetmålet för 2003 vad gäller gåvor via autogiro är 7 mkr. Utöver ett effektivt administrativt system som understödjer betalningar via autogiro, beror tillväxten på medlemsvärvningen via direktdialog. De nya medlemmar som kommer in på autogiro bearbetas regelbundet i syfte att öka intäkterna. Dessutom uppmanas "vanliga" medlemmar att gå över till autogiro. Att fler medlemmar och bidragsgivare gått över till autogiro har naturligtvis fått konsekvenser för andra intäktsslag. Insamlingsbreven visade 2001 mycket dåliga resultat, vilket föranledde förändringar både av brevens innehåll och selekteringarna av vilka de skickas till. Upplagorna är nu mindre, men sedan 2002 ser det ut som om vi vänt trenden och insamlingsbreven går betydligt bättre. Breven anknyter ofta direkt till huvudmålen i handlingsplanen, flera av breven har t ex tagit upp förekomsten av tortyr i olika länder och våld mot kvinnor. Almanackan uppvisade allt sämre intäkter och fr o m 2003 har vi upphört med utgivningen av den. Som tidigare nämnts inleddes handlingsplaneperiodens fundraisingarbete med Wanted-kampanjen, som hade människorättsförsvarare som tema och pågick fram till hösten 2000. Fler än 3 700 personer agerade för en människorättsförsvarare på Internet, drygt 900 av dem blev också medlemmar. Trots att relativt många agerade i samband med kampanjen, så var det ekonomiska resultatet mycket blygsamt. Tänkbara orsaker till detta är att arbetet för människorättsförsvarare var tämligen nytt och att Amnesty inte bedrev någon internationell kampanj på temat, vilket oftast innebär en draghjälp åt fundraisingaktiviteterna. Fundraisingarbetet under kampanjen mot tortyr 2001 fick däremot stor uppmärksamhet. Reklamkampanjen "Gör det ont att bara se på?" som togs fram av reklambyrån Garbergs vann både svenska och internationella priser och hjälpte till att både uppmärksamma förekomsten av tortyr och profilera Amnesty som organisation. Slutord Nu när vi ska påbörja arbetet med en ny handlingsplan, som kommer att gälla från 2005 till 2010, kan vi lära oss av processen och resultatet av nuvarande handlingsplan. Trots alla initiala svårigheter anser styrelsen att vi har anledning att se optimistiskt på framtiden. Handlingsplanen har varit ett bra verktyg för framför allt styrelsen och sekretariatet. Utifrån de sex huvudmålen har sektionens arbete kunnat fokuseras och vi kan se konkreta resultat av vårt gemensamma arbete.
____________________________________________________________________________________________
|