Verksamhetsberättelse 2002 för svenska sektionen av Amnesty International

Kära Amnestyvänner,

Amnestyåret 2002 påverkades starkt av den globala "kampen mot terrorism". Ett år efter attackerna mot World Trade Center och Pentagon såg vi hur grundläggande rättsprinciper hamnat i gungning i mer än 40 länder. Den juridiska "limbo"-situationen för fångarna vid Guantánamo Bay var fortsatt olöst. På hemmaplan väckte vi uppmärksamhet kring fallet med de två egyptiska medborgarna som i december 2001 avvisades av den svenska regeringen. När Amnestys Rysslandskampanj drog igång riktade vi strålkastaren mot den kultur av straffrihet som genomsyrar hela det ryska rättsväsendet. Efter gisslandramat i Moskva användes anti-terrorretoriken som ursäkt för en upptrappning av de mycket allvarliga kränkningar som militären medvetet begår mot den civila befolkningen i Tjetjenien.

I mars 2002 reste Carl på uppdrag av den internationella rörelsen till Afghanistan för att etablera ett Amnestykontor i huvudstaden Kabul. Amnesty hoppas kunna bidra till återuppbyggnaden av landet bland annat genom att kartlägga fängelseförhållanden och utbilda poliser och fångvaktare. Det faktum att sektionen aldrig förut har utbildat så många medlemmar som vi gjorde förra året är ett tecken på det intresse och engagemang som genomsyrar svenska Amnesty. Efter en mycket lyckad namninsamling för den dödsdömda kvinnan Amina Lawal kunde vi tillsammans med våra norska kollegor uppvakta Nigerias ambassad i Stockholm med närmare 270 000 namnunderskrifter.

Carl Söderbergh Hanna Roberts
Generalsekreterare Ordförande

Svenska sektionens handlingsplan
Sektionens arbete följer den handlingsplan som årsmötet antagit för tidsperioden 2000-2004. Verksamhetsberättelsen nedan är upplagd efter huvudmålen i handlingsplanen som lyder som följer:

- Bekämpa tortyr och dödsstraffet
- Arbeta mot övergrepp som drabbar kvinnor
- Stärka asylrätten och flyktingars rättigheter
- Agera för människorättsförsvarare
- Öka aktivismen
- Effektivare fundraising

Bekämpa tortyr och dödsstraffet
Arbetet mot tortyr var under 2002 temat för aktioner på Turkiet, Syrien, Brasilien och Spanien, samt en viktig del i den världsomspännande Rysslandskampanj som inleddes under året. I april anordnade Arbetsgruppen mot tortyr en utställning på Stadsbiblioteket i Göteborg som lockade över 3 000 besökare. Gruppen har ett nätverk med ca 250 medlemmar som får ett månatligt utskick med aktioner. Hälso- och sjukvårdsgruppen ordnade under året en utställning om tortyrmetoder och behandlingsställen i Sverige för tortyroffer.

I februari beslutade Europarådet, på ett initiativ från den svenska regeringen, om ett totalförbud mot dödsstraff, även i krigstid. Högsta Domstolen i USA förbjöd i juni dödsstraffet för förståndshandikappade och i augusti avskaffade Turkiet dödsstraffet i fredstid. Den första internationella dagen mot dödsstraffet ägde rum den 30 november och kommer årligen att uppmärksammas av dödsstraffsmotståndare världen över. Aktionsgruppen mot dödsstraffet finns i Stockholm, Malmö, Lund och Karlstad och har ett nätverk på ca 200 personer som varje vecka agerar på blixtaktioner som gäller dödsstraffet. Gruppen informerar i skolor och på universitet och ordnade i april ett seminarium i Stockholm på temat "Dödsstraff och religion".

I en webbaktion vädjade 13 000 personer för amerikanen Napoleon Beazley, som avrättades i maj. Aktionen var ett samarbete med nättidningen Expressen.se. I september överlämnades 208 000 svenska vädjanden för Amina Lawal, som dömts till döden genom stening, till Nigerias ambassad. Namninsamlingen var ett samarbete med nättidningen Aftonbladet.se. Samtidigt överlämnades 60 000 namn från den norska sektionen. Tidigare under året frigavs Safiya Husseini efter omfattande internationella protester. Även hon hade dömts till döden genom stening enligt sharialagstiftningen i norra Nigeria.

Arbeta mot övergrepp som drabbar kvinnor
Flera kvinnorättsgrupper har etablerats och finns nu i Göteborg, Karlstad, Lund, Stockholm och Uppsala. Gruppernas nätverk har över 600 medlemmar. Under året spred kvinnorättsgrupperna information om bl a trafficking, könsstympning, sexuella övergrepp och hedersmord. "Hedersbrott" såsom misshandel, tortyr och mord rapporterades från flera länder, bl a Irak, Jordanien, Pakistan och Turkiet. På den internationella kvinnodagen 8 mars publicerades en rapport om våld mot kvinnor i Kenya. Rapporten följdes av en internationell aktion där fler än 50 svenska grupper deltog. Sektionens juristgrupp anordnade på kvinnodagen ett seminarium i Stockholm om trafficking. Våld mot kvinnor är även ett av Rysslandskampanjens huvudteman.

Stärka asylrätten och flyktingars rättigheter
Sektionens flyktingavdelning deltog under året i ett stort antal möten med andra frivilligorganisationer, myndigheter, regeringen samt UNHCR. Regelbundna möten hölls med Rådgivningsbyrån för asylsökande och flyktingar, Fosif, Rådet för flykting- och invandringsfrågor samt UDs referensgrupp för flykting- och asylfrågor inom EU. Harmoniseringen av flyktingfrågorna inom EU har under året varit en fortsatt viktig del av sektionens arbete. Arbetet sker i stora delar i samråd med Amnestys EU-kontor i Bryssel.

Arbetet för de två män som avvisades till Egypten efter ett regeringsbeslut i december 2001 fortsatte. Amnesty tillskrev migrationsministern angående avvisningen av männen och behandlingen av dem i fängelse i Egypten. Amnesty tillskrev vidare Konstitutionsutskottet som behandlade frågan om regeringens handläggning och beslut om avvisningarna till Egypten. Under året har flyktingfrågor haft stor massmedial uppmärksamhet, mycket kopplat till EU samt Egypten.

Amnesty avgav i egenskap av remissinstans svar på regeringens förslag om transportörsansvar i utlänningslagen och anordnade i augusti tillsammans med andra frivilligorganisationer en allmän utfrågning av parlamentariker om denna fråga. Utbildningar hölls för medlemmar i de grupper som besöker förvaren i Stockholm, Göteborg och Malmö. Under året tillskrev sektionen myndigheterna angående situationen för uighurer i Xinjiang-provinsen i Kina samt asylsökande från Tjetjenien i förhållande till Ryska Federationen. Utöver detta agerade sektionen i ett antal enskilda asylärenden.

Agera för människorättsförsvarare
Arbete inom detta område utförs främst av Amnestyfonden. Stöd har getts till människorättsförsvarare i Västafrika och Latinamerika. Ett 20-tal grupper i sektionen har arbetat med aktioner för människorättsförsvarare i Colombia. Sektionen har även arrangerat seminarier i samband med besök av utländska människorättsaktivister.

Öka aktivismen
Vid årsskiftet var antalet arbetsgrupper 208 och antalet ungdomsgrupper 41, vilket är i stort sett oförändrade siffror jämfört med 2001.

I mars projektanställdes en samordnare i det nystartade distriktscentret i Malmö samt en projektledare för Amnesty Business Group i Stockholm. I september bildades en ny specialgrupp, Kulturgruppen.

Under året hölls sju informatörsutbildningar, tre kampanjutbildningar, tre utbildningar i Amnestys åtagande, två gruppsekreterarutbildningar, en utbildning för nya samordnare samt en utbildning i asylrätt och flyktingarbete. Totalt deltog 252 personer i dessa centrala utbildningar, vilket är det högsta deltagarantalet någonsin.

Den 3-5 maj höll sektionen årsmöte/mr-konferens i Ljungskile i Bohuslän. Temat för mr-konferensen var "aktivism" och i form av föredrag och seminarier togs bl a Amnestys nya åtagande och framtida kampanjarbete upp.

Utöver vädjandekampanjerna på nätet i samarbete med Expressen och Aftonbladet, skickades ca 13 000 vädjanden via "Veckans vädjande" på Amnestys hemsida www.amnesty.se. Vädjandena gällde fall inom Amnestys åtagande i ett 40-tal länder. Under året förmedlades dessutom 814 blixtaktioner gällande 83 länder till ett nätverk bestående av närmare 400 personer.

Effektivare fundraising
Svenska Amnesty hade vid årsskiftet 58 014 medlemmar varav 7 930 nyvärvades under året. Sektionens satsning på autogiro visade positiva resultat. Av de nya medlemmarna värvades ca 2 000 via direktdialog, en aktivitet som innebär nyvärvning av medlemmar och bidragsgivare direkt till autogiro. Nästan en fjärdedel av samtliga medlemmar, ca 14 000, betalade under året sin medlemsavgift via autogiro. Merparten av dessa medlemmar är även bidragsgivare. Drygt 500 personer bidrog ekonomiskt till arbetet mot tortyr genom AmnestyGuard, ett autogiroprojekt som sektionen driver tillsammans med Amnestyfonden.

Den negativa börsutvecklingen tärde under 2002 hårt på de ekonomiska reserver som sektionen de senaste åren lyckats bygga upp genom samarbetet med Banco. Utdelningen från Human- och Hjälpfonden blev ca 4,3 miljoner kronor, en kraftig minskning jämfört med föregående år. Intäkterna från grupper och distrikt samt centralt utskickade insamlingsbrev ökade däremot jämfört med 2001.

Under året har 71 företag bidragit till Amnestys verksamhet genom AmnestySupporter. Trots det gick insamlingen från företag sämre än väntat. Intäkterna från Almanackan har under en följd av år minskat kraftigt, vilket ledde till beslutet att fr o m 2003 upphöra med utgivningen av den.

Amnestys och reklambyrån Garbergs annonskampanj mot tortyr, "Gör det ont att bara se på?", vann första pris i den europeiska reklamtävlingen Eurobest i januari. Samarbetet med Garbergs resulterade också i en annonskampanj på samma tema under sommaren, samt ett kampanjmaterial om "försvinnanden" som användes av Amnestygrupper i landet.

Övrigt
I januari träffade representanter från Amnesty Business Group den svenska regeringen för att diskutera företagens ansvar för mänskliga rättigheter. Gruppens seminarium "Mänskliga Rättigheter - Företagens spelregler", som hölls i Stockholm i november, samlade 180 deltagare från näringslivet, fackföreningsrörelsen och den ideella sektorn.

Den svenska sektionens generalsekreterare Carl Söderbergh reste i mars till Afghanistan på uppdrag av den internationella rörelsen. Syftet med resan var att från myndigheterna få tillstånd att öppna ett Amnestykontor i Kabul. Kontoret kunde starta sin verksamhet i juni.

I april trädde den internationella brottmålsdomstolens (ICC) stadga i kraft. Då hade 66 länder ratificerat stadgan. Medlemmar i sektionen har under året bl a via namninsamlingar agerat mot USAs motstånd mot ICC.

Sektionen hade en representant i Amnestys delegation vid FNs kommission för mänskliga rättigheter, som ägde rum i april.

Fem personer från Amnesty utbildade under två sommarveckor militärer i mänskliga rättigheter i samband med Nordic Peace, en internationell militärövning i fredsbevarande insatser med ca 2 000 deltagare från de nordiska länderna och Baltikum.

I oktober startade Amnestys världsomspännande kampanj på Ryssland. Kampanjen tar upp tortyr och misshandel, våld mot kvinnor, fängelseförhållanden för ungdomsbrottslingar, rasism och diskriminering samt kriget i Tjetjenien. Drygt 100 svenska grupper deltar i kampanjen.

Amnestyrepresentanter besökte under året ambassaderna för Colombia, Eritrea, Israel, Nigeria, Saudiarabien och Zimbabwe. Dessutom tog sektionen emot besök av ambassadrepresentanter från Schweiz, Taiwan och USA. Samarbetet med riksdagens grupp för mänskliga rättigheter fortsatte. Gruppen fokuserade sitt arbete på fängslade parlamentariker och dödsstraffet.

Styrelse och sekretariat
Mellan årsmötena leds sektionens verksamhet av styrelsen. Styrelsen ansvarar för att sektionens arbete bedrivs enligt handlingsplanen, att årsmötesbeslut verkställs och att budget fastställs. I styrelsen ingick följande personer efter val vid årsmötet/mr-konferensen 2002:

Ordinarie ledamöter:
Hanna Roberts, Lund (ordförande)
Christian Gräslund, Sollentuna (vice ordförande)
Henrik Zetterquist, Göteborg (kassör)
Maria Eklund, Bollnäs
Mats Engman, Stockholm (personalrepresentant)
Binnie Kristal-Andersson, Stockholm
David Langlet, Solna
Tina Lundh, Ystad
Lotta Reimers, Stockholm
Suppleanter:
Anja Persson, Helsingborg
Bobby Vellucci, Stockholm (personalrepresentant)
Magnus Öhman, Uppsala

I februari flyttade sektionens sekretariat till nya lokaler på Alsnögatan i Stockholm. Sekretariatet hade per 31 december 2002 27,5 fasta tjänster (inklusive Amnestyfonden), varav 1,5 tjänster på regionkontoret i Göteborg. Tjänsterna fördelade sig på 31 personer. Vid samma tidpunkt fanns dessutom 4 projekttjänster. Projekten avsåg Amnesty Business Group, distriktscentret i Malmö, fundraising från företag och en projektanställning på Amnestyfonden. Utöver detta hade sekretariatet under året ett 30-tal frivilligt arbetande personer samt 9 permanenta praktikplatser. Som en konsekvens av den dåliga ekonomin fattades under året beslut om att 2003 minska personalstyrkan på sekretariatet med motsvarande fem tjänster.

____________________________________________________________________________________________

Skapat av : Tessi Fickendey	Index: ORG 50/012/2003	Kategori: Organisation - Årsmöten - Inför
Ändrat: 2003-03-31	År: 2003	Status: Medlem

____________________________________________________________________________________________