____________________________________________________________________________________________ Verksamhetsberättelse för svenska sektionen av Amnesty International 2005 ____________________________________________________________________________________________
Till: Årsmötet 2006 VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR SVENSKA SEKTIONEN AV
AMNESTY INTERNATIONAL 2005 Inledning Den 25 februari 2005 avled Amnesty Internationals grundare Peter Benenson. Det var i slutet av 1960 som hans vrede och engagemang lade grunden till organisationen. En dag på bussen i London läste han en tidningsartikel som beskrev hur två unga studenter hade skålat för friheten på ett café i Lissabon. Detta "brott" i diktaturens Portugal ledde till sju års fängelse. Han klev av vid Trafalgar Square och gick in i kyrkan St. Martin's in the Fields. Där tände han ett ljus och bestämde sig för att starta en kampanj. Den 28 maj 1961 publicerades ett upprop på tidningen Observers förstasida, rubriken löd: "De glömda fångarna". Mer än 1 000 personer anslöt sig till kampanjen. Begreppet "samvetsfånge" blev allmänt känt och Amnestyljuset med den virade taggtråden blev en symbol för hopp och frihet. Peter Benenson blev 83 år. Det har gått 45 år sedan Peter Benenson grundade Amnesty. Organisationens arbete har utvecklats, men Amnesty betyder fortfarande hopp och frihet för miljoner människor över hela världen. Det är en fantastisk ära att få leverera hopp åt så många människor, men det innebär också ett enormt ansvar. Vi har ett ansvar för att bli större och starkare. Vi har ansvar för att använda våra resurser på ett sådant sätt att de verkligen får ett genomslag för situationen för mänskliga rättigheter i världen. Detta innebär att vi måste satsa på det arbete som kommer att ge de största effekterna och de bästa resultaten för så många människor som möjligt. Vi vågar påstå att medlemmarna vid årsmötet 2004 valde rätt när vi antog den handlingsplan som nu ligger till grund för sektionens arbete. Under år 2005 har svenska sektionen fokuserat arbetet på vissa hjärtefrågor. Runt om i landet har våra medlemmar bidragit till den allmänna debatten kring mäns våld mot kvinnor. Vi har fortsatt att uttrycka vår avsky mot dödsstraffet. Vi har kämpat mot människorättskränkningar i samband med det s k "kriget mot terrorismen". Och vi har varit med och påverkat diskussionerna om Sveriges flyktingpolitik, samtidigt som vi bistått enskilda asylsökande med kunskap och information. Under årets gång har svenska sektionen synts mycket och vuxit. Vi står inte ensamma med ansvaret. Svenska sektionen är en del av en global rörelse, men vi tog en stor del i ansvaret under 2005 och tillsammans åstadkom vi ett fantastiskt arbete – helt i Peter Benensons anda. Christine Pamp, ordförande Carl Söderbergh, generalsekreterare Mars 2006 Den svenska sektionens verksamhet 2005 Sektionens arbete under 2005 följde den handlingsplan som årsmötet antagit för tidsperioden 2004-2010. Verksamhetsberättelsen nedan är upplagd efter följande huvudmål i handlingsplanen: - Hävda rätten till fysisk och psykisk integritet - Slå vakt om kvinnors rättigheter - Skydda flyktingars rättigheter - Kräva rättvisa och bekämpa straffrihet - Öka aktivismen - Skapa en dynamisk organisation - Växa Hävda rätten till fysisk och psykisk integritet Dödsstraffet Antalet länder som avskaffar dödsstraffet eller inför moratorier blir allt fler. Under 2005 avskaffade ytterligare sex stater dödsstraffet. Efter beslut i maj 2005 i USA:s högsta domstol om ett förbud mot att avrätta minderåriga i USA, är nu dödstraffet avskaffat för minderåriga i hela världen. Tyvärr efterföljs förbudet inte av alla länder i praktiken. Amnestys arbete mot dödsstraffet har regelbundet uppmärksammats i svenska media. Främst gäller det USA och Kina, samt avrättningar av minderåriga i Iran, men även den årliga rapporten med statistik över antalet dödsdomar och avrättningar fick god spridning. Dödsstraffet är också ett vanligt återkommande ämne i insändare som skrivs av medlemmar. Under 2005 prioriterade sektionen att arbeta med den internationella dagen mot dödsstraffet den 10 oktober. Resultatet blev aktiviteter i 27 svenska städer. En ny informationsfolder mot dödsstraffet producerades till dagen, dessutom lyftes aktiviteterna fram via en speciell webbkampanj. Dagen samordnades med World Coalition Against the Death Penalty och aktiviteter skedde samtidigt över hela världen. I samband med den 1000:e avrättningen i USA efter upphävandet av moratoriet 1977, arrangerade Aktionsgruppen mot dödsstraffet en manifestation i Stockholm den 1 december där 1000 ljus tändes och namnen på samtliga avrättade lästes upp. I juni arrangerade Indiensamordningen ett seminarium om dödsstraffet i Indien. Tortyr Under hösten 2005 deltog sektionen i en internationell kampanj mot tortyr inom ramen för "kriget mot terrorismen". Flera av Amnestys specialgrupper har arbetat med frågan om tortyr inom ramen för kampanjen, bl a Hälso- och sjukvårdsgruppen, Arbetsgruppen mot tortyr, samt Juristgruppen. Under den internationella dagen för de mänskliga rättigheterna, den 10 december, arrangerades utåtriktade aktiviteter mot tortyr i 33 städer. Amnestygrupper skapade installationer, manifestationer och utställningar på temat tortyr för att på detta sätt manifestera det absoluta förbudet mot tortyr samt kräva att Sverige ska avstå från att använda sig av s k "diplomatiska försäkringar" vid återsändanden av personer till länder där de riskerar att utsättas för tortyr. Hela aktionsdagen direktsändes på webben genom bilder och textbeskrivningar av arbetet. Under dagen insamlades även 175 000 kr till förmån för Amnestys arbete. För att genomföra aktionsdagarna 10 oktober och 10 december på ett så bra sätt som möjligt arrangerades i båda fallen förberedande utbildningar för att öka medlemmarnas kunskap i sakfrågan samt för att samordna och förbereda aktiviteter. Kinasamordningen arrangerade i samarbete med Svenska Uighur-kommittén i oktober ett mycket välbesökt seminarium med Rebiya Kadeer, välkänd människorättsförsvarare. Slå vakt om kvinnors rättigheter "Stoppa våldet mot kvinnor" Den globala kampanjen Stoppa våldet mot kvinnor, som inleddes i mars 2004, hade fortsatt hög prioritet för svenska Amnesty under 2005. Amnestygrupper har arbetat med aktioner på Israel med ockuperade områden, Mellanöstern och Nordafrika, Indien, Afghanistan, Pakistan, Liberia samt Nigeria. Samtliga aktioner har också funnits tillgängliga på Amnestys hemsida. I augusti genomfördes ett besök på Nigerias ambassad i syfte att ta upp frågan kring våld mot kvinnor i landet. Inom ramen för aktionen på Nigeria inbjöds i november juristen och människorättsförsvararen Festus Okoye från organisationen Human Rights Monitor och seminarier kring våld mot kvinnor i Nigeria hölls i Karlstad, Åmål, Sunne och Stockholm. Inom ramen för aktionen på Pakistan inbjöds i november Nafisa Shah, människorättsförsvarare och tidigare borgmästare i distriktet Kharipur i provinsen Sindh. Hon deltog i tre seminarier om hedersrelaterat våld i Pakistan som hölls i Stockholm, Uppsala och Göteborg. Kvinnorättsgruppen i Göteborg deltog i oktober på festivalen "Rätt till eget liv", om hedersrelaterat våld och mänskliga rättigheter. Den 10 mars hölls ett seminarium i riksdagen i samband med presentationen av Amnestys rapport "The impact of guns in women's lives". Seminariet genomfördes i samverkan med SANSA (det svenska nätverket mot lätta vapen) samt den riksdagsgrupp som arbetar med frågor om lätta vapen. Aktionen Lätta vapen - tunga hot pågick under hela året. Förutom att synliggöra kopplingen mellan könsrelaterat våld och förekomsten av vapen, syftade den till att samla in foton till den internationella kampanjen Million faces - en miljon ansikten vilka alla kräver ett internationellt vapenhandelsavtal. I november arrangerades ett nytt seminarium i riksdagen om ett internationellt vapenhandelsavtal, vid vilket utrikesminister Laila Freivalds utryckte Sveriges stöd till förmån för ett avtal och lät sig fotograferas till Million faces. Kvinnorättsgruppen i Lund arrangerade under hösten en filmfestival i Malmö under temat ”Rättigheter på undantag – kvinnors situation i postsovjetiska länder”. Dokumentärfilmer från Estland, Uzbekistan, Azerbajdzjan, Mongoliet och Tadzjikistan visades följt av föreläsningar. Arbete i Sverige Under året hade sektionen ett fortsatt fokus på mäns våld mot kvinnor i Sverige och kommunernas ansvar för att förebygga detta våld och tillhandahålla stöd och skydd till utsatta kvinnor. Inför den internationella kvinnodagen den 8 mars publicerades en uppdaterad version av rapporten "Har ej prioriterat frågan - En undersökning om svenska kommuners arbete för att bekämpa mäns våld mot kvinnor". Rapporten uppmärksammades i rikstäckande och lokala media. Aktiviteter arrangerades av Amnestygrupper i 27 städer. I mars fattade regeringen beslut om att tillsätta en särskild utredning om socialtjänstens ansvar för våldsutsatta kvinnor. Utredningens arbete ska redovisas i juni 2006. Socialstyrelsen, som tillsammans med länsstyrelserna fick uppdraget att inventera hur många kommuner som har/saknar handlingsplaner, kontaktade omgående Amnesty och diskuterade hur man kunde gå till väga i inventeringen. Amnesty deltog även, tillsammans med kvinnojourernas riksorganisationer samt kommunförbundet, på ett möte där Socialstyrelsens utkast till rapport diskuterades. Under hösten 2005 kontaktades kommunerna på nytt av Amnesty med en uppföljande enkät. Syftet var att följa upp vad som hänt kring vissa aspekter av kommunernas arbete för kvinnofrid sedan Amnesty inlett sitt arbete med kommunerna ett år tidigare. I november publicerades en kortare sammanställning över resultaten med titeln "Tillfälle att prioritera frågan. Uppföljning av svenska kommuners arbete för kvinnofrid". Uppföljningen visar att alltfler kommuner nu antagit eller påbörjat arbetet med att ta fram handlingsplaner för kvinnofrid, samt att flera kommuner ökat sina ekonomiska bidrag till de lokala kvinnojourernas verksamhet. Amnestygrupperna fortsatte det lokala informations- och opinionsbildande arbetet genom aktiviteter och manifestationer, bl a i samband med den internationella dagen för avskaffandet av våld mot kvinnor den 25 november. Alternativa modevisningar - "Bakom den snygga fasaden" - arrangerades under året av ungdomsgrupper i Lund, Växjö, Karlstad och Jönköping. Lokala debatter och seminarier hölls i bl a Örebro, Stockholm, Ljungskile, Hörby, Avesta, Falun, Leksand och Gävle. Specialgruppen för HBT-frågor genomförde ett seminarium om våld i samkönade parrelationer under MR-dagarna i Stockholm i november. Hälso- och sjukvårdsgruppen arrangerade tillsammans med Södersjukhusets akutmottagning för våldtagna kvinnor seminariet "Våld mot kvinnor - en utmaning för hälso- och sjukvården" i Stockholm. Svenska sektionen inkom i mars med remissvar på betänkandet från den statliga offentliga utredningen om kvinnofridsuppdragen "Slag i luften". I november inkom Amnesty med remissvar på betänkandet "Makt att forma samhället och sitt eget liv - jämställdhetspolitiken mot nya mål " i de delar som avser våld mot kvinnor. Inom ramen för projektet Rätt ska va rätt startade två delprojekt med koppling till kampanjen Stoppa våldet mot kvinnor. Sneställt är ett informationsprojekt som riktar sig till högstadieskolor och som behandlar kön, makt och våld. Målgruppen för det andra delprojektet är studenter på högskolor och universitet och fokuserar på våld mot kvinnor utifrån ett folkrättsligt perspektiv och i svensk lagstiftning. Båda delprojekten startade under hösten 2005. Skydda flyktingars rättigheter Under året har asyl- och flyktingfrågorna varit mycket uppmärksammade i Sverige. Detta ledde i november fram till en ny och tillfällig lag som gällde parallellt med utlänningslagen. Arbetet med en helt ny utlänningslag och förberedandet av en ny instans- och processordning pågick under hela året. Arbetet inom EU och harmoniseringen av asyl- och flyktingfrågorna inom unionen har inneburit såväl nya förslag om kontroll av asylsökande och andra migranter som implementeringen av redan beslutade direktiv. Människor som försökte ta sig över muren vid EU:s gräns i den spanska enklaven Ceuta i Marocko sköts till döds, något som väckte stor uppmärksamhet även i Sverige och också ledde till diskussioner om EU:s asylpolitik. Flyktingavdelningen på sekretariatet har arbetat med asylärenden från asylsökande i Sverige, samt med information och utbildning till medlemmar, media och allmänheten. Amnesty ingav under året även yttranden över flera utredningar, däribland utredningen "Tidsbegränsat uppehållstillstånd vid oklar identitet". Amnesty ingick som medlemsorganisation i och gav ekonomiskt stöd till Rådgivningsbyrån för asylsökande och flyktingar och var under året representerat i Rådet för flykting- och invandringsfrågor och UD:s referensgrupp för EU-frågor. I mars hölls ett möte i Stockholm för sektionens flyktingombud. Under året uppdaterades Amnestys flyktinghandbok och finns nu tillgänglig för alla medlemmar. En grundutbildning i asylrätt och Amnestys flyktingåtagande hölls för medlemmar i maj i Västerås samt en fördjupningsutbildning i Göteborg i november. Arbetet för de två egyptiska medborgarna Ahmed Agiza och Mohammed El Zary, som avvisades från Sverige i december 2001, fortsatte. I maj beslutade FN:s Kommitté mot tortyr att Sveriges avvisning av Agiza till Egypten stod i strid med FN:s konvention mot tortyr, samt att de så kallade garantierna som skulle skydda Agiza mot att utsättas för tortyr, inte ändrade det faktum att Sverige brutit mot konventionen. Amnesty och Human Rights Watch tillskrev regeringen i ärendet i augusti. Vid årets slut hade fortfarande inget svar erhållits. Fallet uppmärksammades även i Amnestys internationella årsrapport som presenterades i maj. Bland annat togs det faktum att den svenska regeringen undanhållit information från FN:s kommitté mot tortyr vid prövning av anmälan gjord av Ahmed Agizas hustru upp. Arbetet mot bruket av diplomatiska försäkringar fortsatte hela året. Den svenska regeringen var en av initiativtagarna till bildandet av en arbetsgrupp inom Europarådet som ska undersöka huruvida det går att upprätta riktlinjer för hur och när diplomatiska försäkringar ska kunna användas i framtiden. Amnesty anser att diplomatiska försäkringar aldrig ska användas och att man därför inte heller ska försöka få till stånd riktlinjer kring detta. I juni anordnade Amnesty tillsammans med den eritreanska organisationen AEASS, UNHCR och Röda Korset ett seminarium om Eritrea ur ett asylrättsligt perspektiv. Det internationella sekretariatets utredare för Eritrea, Martin Hill, var en av talarna. I november arrangerade sektionen tillsammans med riksdagens grupp för mänskliga rättigheter ett seminarium i riksdagen om könsrelaterad förföljelse, kopplat till genomförd utredning i frågan samt kommande lagändring. Ett antal webbaktioner genomfördes under året, bl a i samband med den internationella flyktingdagen den 20 juni. Andra aktioner gällde situationen för förvarstagna i Storbritannien, samt situationen för burmesiska migrantarbetare i Thailand. Kräva rättvisa och bekämpa straffrihet Speciellt fokus har frågorna om rättvisa och straffrihet fått i samband med FN:s människorättskommission under våren och FN:s generalförsamlings tredje utskott på hösten 2005. Amnesty hade fortsatt nära kontakt med riksdagens grupp för mänskliga rättigheter. Flera av sektionens samordnare besökte gruppen och berättade om MR-situationen i respektive länder. Amnestyrepresentanter har dessutom medverkat i flera seminarier i riksdagen under året. Under året har Amnestydelegationer besökt följande ambassader: Syrien, Colombia, USA, Nigeria, Lettland, Thailand och Filippinerna. Några av ambassaderna besöktes fler än en gång, när det fanns behov av uppföljande möten. Ratificering av Romstadgan för den internationella brottmålsdomstolen (ICC), kampanjen Stoppa våldet mot kvinnor, samt frågor om tortyr och straffrihet var centrala teman för besöken. Amnestydelegationerna bestod av både medlemmar och sekretariatspersonal. Sektionens juristgrupp har under året arbetat vidare med frågan om ratificering av Romstadgan för ICC, vilket bl a inneburit skrivelser till svenska myndigheter och besök hos ambassaderna för Thailand och Filippinerna. Mexiko blev i oktober den 100:e staten att ratificera Romstadgan. Som ett led i sektionens arbete gällande att kräva rättvisa och bekämpa straffrihet besöktes USA:s ambassad där frågor gällande tortyr och rättsäkerhet i samband med "kriget mot terrorismen" togs upp. Inom Juristgruppen finns en speciell grupp som fortlöpande arbetat för individer som sitter fängslade på Guantánamo utan rättegång. I maj reste svenska sektionens generalsekreterare Carl Söderbergh tillsammans med en kollega från det internationella sekretariatet till Nepal för att utreda övergrepp som begås i samband med konflikten mellan den nepalesiska militären och den väpnade maoistiska oppositionen. De tillbringade större delen av tiden i de maoistkontrollerade distrikten i västra delen av landet. Vittnesmålen och informationen publicerades i en rapport som gavs ut i augusti. Landprogrammet på Colombia har arbetat aktivt med straffrihetsfrågorna under året, bl a genom kontakter med ambassaden och dialog med utrikesdepartement. Sektionen ordnade i september även ett seminarium om straffrihet och demobiliseringsprocessen i Colombia, där Peter Drury, Colombiautredare på det internationella sekretariatet, medverkade. I samband med besöket träffade han även representanter för utrikesdepartementet. Öka aktivismen En strategi för att öka aktivismen inom sektionen togs fram under året. Den tar upp elva huvudområden och är tänkt att löpa under hela handlingsplaneperioden. Vid årsskiftet hade sektionen 233 grupper, varav 33 ungdomsgrupper, vilket är en ökning med totalt sex grupper jämfört med 2004. Under året bildades 30 nya grupper, varav 19 i distrikten Göteborg och Skåne-Blekinge där sektionen har distriktscenter, och 24 grupper lades ner. Under året startades sju olika landprogram: Kina, USA, Zimbabwe, Nigeria, Colombia, Israel med ockuperade områden och Turkiet. Arbetet samordnas av landprogramsgrupper som består av 3-6 medlemmar. Vid årets slut hade sektionen 52 samordnare aktiva inom landprogrammen. Till landprogrammen hade vid årets slut 107 grupper anmält sig. Förutom landprogramssamordnarna hade sektionen ytterligare 12 samordnare på andra länder. Antalet specialgrupper ökade under året i och med att en ny grupp, MSP-gruppen, bildades. Gruppen arbetar med frågor om överföring av kunskap och utrustning till andra länders militär, säkerhetstjänst och polis. Sektionen har nu 12 specialgrupper. Antalet genomförda utbildningar fortsätter att öka. Under året hade sektionens centrala utbildningar 626 deltagare, en ökning med 110 deltagare jämfört med 2004. Ytterligare 153 personer har deltagit i centralt anordnade grundkurser i Stockholm, Göteborg och Malmö/Lund. Informationsprojektet Rätt ska va rätt, som finansieras med medel från Allmänna arvsfonden, startade under året. Syftet med projektet är att nå ut med information om mänskliga rättigheter till högstadie- och gymnasieskolor, samt universitet och högskolor. Under hösten utbildades totalt 140 informatörer inom projektet. Under september-december genomfördes totalt 120 informationstillfällen, de allra flesta på högstadie- och gymnasieskolor. Under året förmedlades 629 blixtaktioner från det internationella sekretariatet. Av dessa rörde 327 nya fall och 302 uppföljningar av tidigare fall. "Veckans vädjande" på webben fick varje vecka i genomsnitt 250-300 underskrifter. Under året utvecklades en ny metod för aktioner via sms. Vid årsskiftet hade sektionen ca 500 sms-aktivister som ungefär 20 gånger per år erhåller blixtaktioner direkt till sin mobiltelefon. Skapa en dynamisk organisation Den på årsmötets uppdrag tillsatta grupp som arbetat med mångfald och jämställdhet i sektionen lade fram sin rapport för styrelsen i mars 2005. Rapporten omfattar 22 rekommendationer. Årsmötet antog i maj en mångfaldspolicy för sektionen. I september anlitades en extern konsult för att kartlägga mångfaldsarbetet på sekretariatet. Kartläggningen färdigställdes i december. Under året gjordes Amnestys hemsida www.amnesty.se om. Förutom utökad funktionalitet och en ny teknisk plattform gavs hemsidan en förändrad grafisk form som tagits fram av designbyrån Summer. Under året avslutades det första programmet i frivilligledarskap. Ett 20-tal medlemmar deltog 2003-2005 i det tvååriga programmet som utöver ledarskapsfrågor omfattar information, utbildning, kampanjplanering och projektledning. Ett nytt program startade hösten 2005. Växa Svenska sektionens intäkter 2005 uppgick till 44,1 miljoner kronor (mkr), vilket är en ökning med ca 6 mkr, eller drygt 15%, jämfört med 2004. Vid årsskiftet hade sektionen 58 819 medlemmar, vilket betyder att svenska Amnesty för första gången på nio år uppvisar en positiv medlemsutveckling. Medlemsantalet ökade med 2 821 personer, eller 5%, jämfört med 2004. Majoriteten av medlemmarna, 36 445 eller 62%, betalade sin medlemsavgift via autogiro, vilket är en ökning med 14%. 10 682 medlemmar nyvärvades under året och 32 214 personer bidrog med gåvor, ca 70% av dem via autogiro. Totalt stödjer 63 552 personer svenska Amnesty som medlemmar och/eller givare. Samarbetet med Banco Fonder via Human- och Hjälpfonden gav drygt 7,3 mkr, vilket är en ökning med ca 1,3 mkr från 2004. 2 796 personer prenumererade på Kortkampanjen. Under året mottog Amnesty testamenten som uppgick till drygt 4,1 mkr, vilket ska jämföras med ca 1 mkr 2004. Antalet företag som ger bidrag till Amnesty genom AmnestySupporter minskade något och var vid årsskiftet 50 till antalet. I maj antogs en ny fundraisingstrategi för sektionen. Strategin fokuserar på tre huvudområden; basområden (nyrekrytering och regelbundet givande), utvecklingsområden (samarbeten och stora gåvor) samt stödområden (kommunikation/varumärkesvård och Internet/teknikutveckling). Majoriteten av Amnestys intäkter kommer från aktiviteter inom basområdena nyrekrytering och regelbundet givande. Den största satsningen på nyvärvning skedde inom ramarna för ett face-to-face-projekt som Amnesty för första gången drev i egen regi med en anställd projektledare och anställda rekryterare. Projektet pågick i Stockholm under perioden april-september och totalt värvades 4 399 nya medlemmar. Projektet innebar också synlighet för Amnesty på Stockholms gator och torg. I februari genomfördes en aktivitet riktad mot studenter med bl a vykort, foldrar och affischer på högskolor och universitet samt en egen webbsajt. Under andra halvan av året genomfördes kampanjen "Värva till tusen" där Amnestygrupper värvade 388 nya medlemmar. Under hösten genomfördes en lyckad telemarketingaktivitet där avhoppade medlemmar kontaktades för att förnya sitt medlemskap. Under hösten genomfördes också en test med telemarketing i egen regi där medlemmar ringdes upp inför medlemsförnyelsen för att de skulle börja betala sitt medlemskap via autogiro. Övrigt Amnesty Business Group (ABG) arrangerade under året två s k Business Forum. Det första handlade om rättsutvecklingen inom området företag och mänskliga rättigheter och riktade sig till de 12 medlemsföretagen i Business Forum. Det andra var ett öppet forum om hållbarhetsredovisning. ABG har under året sammanställt ett 30-tal landriskanalyser baserade på Amnestys information, samt gett ut två tryckta publikationer. Sektionen fortsatte sitt arbete inom Amnestys EU-förening i samverkan med de nationella sektionerna inom EU. Frågor som tagits upp under året är bl a mänskliga rättigheter och "kriget mot terrorism", kränkningar av mänskliga rättigheter i EU-länderna och frågan om EU:s vapenembargo mot Kina. Under året startade Angeläget (www.angelaget.nu), som är ett filmprojekt där Amnesty samarbetar med GR Utbildning, KulturUngdom och Skolbio Göteborg. Projektet innebär dels att med film som medel och utgångspunkt arbeta med mänskliga rättigheter i grund- och gymnasieskolan, dels ett dokumentärfilmsprojekt för skolungdomar. Årets fackliga aktion behandlade Bhopal i Indien och 20-årsminnet av giftkatastrofen vid vilken över 20 000 personer miste livet. Aktionen drevs som en kampanj på webben och vykort till företaget Dow Chemical distribuerades av Amnestygrupper och via den fackliga gruppens nätverk. Den 30 maj var det 10 år sedan Osmo Vallo avled i samband med ett polisomhändertagande. Amnesty uppmärksammade tioårsdagen med en manifestation i Karlstad. Amnesty deltog i Stockholm Pride den 1 augusti och besökte den lettiska ambassaden för att protestera mot de homofobiska uttalanden från Lettlands regering som gjordes under sommaren i samband med att landets första "Gay Pride" anordnades. Under Stockholm Filmfestival visades en kort reklamfilm om Amnesty på storbildsskärm på Sergels torg. Filmen visades 165 gånger i november och uppskattningsvis 900 000 personer passerade platsen under den perioden. Sektionen deltog i december med två representanter i "Viking 05", som är en datorsimulerad militärövning i fredsbevarande insatser med särskilt fokus på militärt och civilt samarbete. I övningen deltog 2 000 personer från 25 länder. Årsmötet och det internationella rådsmötet Svenska sektionens årsmöte hölls i Uppsala 6-8 maj. Årsmötet antog bl a en mångfaldspolicy för sektionen och uppdrog åt styrelsen att utarbeta interna riktlinjer för hur frågor om diskriminering ska hanteras. Vidare diskuterades frågor relaterade till det internationella rådsmötet (ICM), som t ex Amnestys syn på militära interventioner och väpnade konflikter, samt de två resolutioner sektionen lämnat till ICM. Sektionen deltog med sex representanter på ICM, som hölls 13-20 augusti i Morelos, Mexiko. Två resolutioner från den svenska sektionen, om långsiktigt arbete för individer och Chairs Forums roll, antogs av rådsmötet. Hanna Roberts, f d ordförande i svenska sektionen, valdes i oktober till ordförande i Amnestys internationella styrelse, IEC. Styrelse och sekretariat Mellan årsmötena leds sektionens verksamhet av styrelsen. Styrelsen ansvarar för att sektionens arbete bedrivs enligt handlingsplanen, att årsmötesbeslut verkställs och att budget fastställs. Styrelsen hade följande sammansättning 31 december 2005: Ordinarie ledamöter: Christine Pamp, ordförande Lisa Moraeus, vice ordförande Magnus Brattgård, kassör Sune Montán Ida Burlin Shirin Heidari Johan Bäck Berivan Öngörur (avgick i december 2005) Emma Josefsson (personalrepresentant) Suppleanter: Åsa Vinge Jörgen Qwist Madelaine Seidlitz (personalrepresentant) Sekretariatet hade per 31 december 2005 23,5 fasta tjänster (inklusive Amnestyfonden och Amnesty Business Group) fördelat på 25 personer i Stockholm och Göteborg. Utöver detta fanns 5 projekttjänster inom följande områden: MR-information (Rätt ska va rätt), distriktscentret i Malmö, face-to-face, kampanjarbete, samt Amnesty Business Group. Sekretariatet hade under året ett 20-tal frivilliga och ett 15-tal praktikplatser, varav två vardera i Göteborg och Malmö.
|