| ____________________________________________________________________________________________ Verksamhetsberättelse 1996 för land- och RAN-samordnare ____________________________________________________________________________________________
Verksamhetsberättelser 1996 för land- och RAN-samordnare inom svenska sektionen av Amnesty International Målen i sektionens Handlingsplan 1996-2000 Mål 1. Vi ska arbeta för att göra varje människa i Sverige medveten om vad mänskliga rättigheter innebär Hos barn och ungdomar finns ofta en stark känsla för rätt och fel. Det är önskvärt att barn tidigt fostras i demokratins spelregler och lär sig respektera varandra. Idag finns tendenser till främlingsfientlighet och rasism. Därför är det viktigt att Amnesty verkar för förståelse och engagemang för mänskliga rättigheter. Alla människor i Sverige ska beredas möjlighet att delta i arbetet mot förtryck. Distrikten, samordningsgrupperna och specialgrupperna ska * samarbeta med andra organisationer enligt de riktlinjer som antagits av årsmötet * föra ut kunskap om mänskliga rättigheter Mål 2. Vi ska värva och aktivera fler medlemmar och bidragsgivare i Amnesty Fler medlemmar betyder inte automatiskt fler aktiva grupper. I takt med organisationens strävan efter medlemsinflytande och decentralisering ökar behovet av aktiva medlemmar. Vi måste vara öppna för nya idéer och arbetssätt. Vi måste hitta andra vägar för människor att aktivera sig annat än i traditionella arbetsgrupper. Det är engagemang och aktivitet som räknas. Samordningsgrupperna och specialgrupperna ska * i samarbete med distrikten söka nya medlemmar till sina grupper * knyta personer med områdeskunskap till sin grupp Mål 3. Vi ska utveckla kontakterna med massmedia och andra opinionsbildare Genom att synas i media för vi ut vårt budskap och lyfter fram människorättsfrågorna. Utökade kontakter med opinionsbildare, som t ex politiker och kulturpersonligheter, ger oss möjligheter att sprida Amnestys budskap till en större publik. Grupperna, distrikten, samordningsgrupperna och specialgrupperna ska * höja kvaliteten på det material som produceras för media * aktivt delta i opinionsbildningen Mål 4. Vi ska utveckla och effektivisera vårt kampanjarbete För att bli effektivare i vårt arbete ska vi utnyttja den kompetens som finns inom sektionen. Framgångsrikt Amnestyarbete kräver både blixtsnabbt agerande och uthållighet över årtionden. Ett brett och varierat utbud av arbetsmetoder ger fler människor möjlighet att delta i kampanjarbetet. Samordningsgrupper och specialgrupper ska * samarbeta mer med andra delar av sektionen * delta i distriktens möten om särskilda kampanjer * stärka gruppens nätverk av specialister Mål 5. Vi ska utbilda oss så att vi gör ett ännu bättre arbete Förtrycket tar sig ständigt nya former och ställer Amnesty inför nya utmaningar. Kontinuerlig utbildning och fortbildning är därför nödvändiga särskilt inom kommunikationsområdet. Amnestys viktigaste tillgång är kunniga och aktiva medlemmar. I all relevant utbildning inom sektionen bör information om biståndsmandatet och Amnestyfondens arbete ingå. Kunskap skapar också entusiasm och delaktighet. Samordningsgrupper och specialgrupper ska * förmedla kunskap till sina grupper * se till att fortbilda sig i sina respektive områden och i Amnestys arbetssätt * anordna seminarier för sina grupper Mål 6. Vi ska utveckla vår planering och uppföljning av Amnestyarbetet Vi måste lära oss av erfarenheter när vi sätter upp nya mål och planerar vår verksamhet. När vi gör detta ska vi särskilt ta vara på positiva erfarenheter av att värva och behålla medlemmar. Distrikten, samordningsgrupperna och specialgrupperna ska * fortlöpande utbyta erfarenheter av gruppernas arbete * göra en årlig plan för verksamheten, varje år följa upp den och regelbundet utvärdera resultatet * samla in och sammanställa gruppernas verksamhetsrapporter och fallrapporter Mål 7. Vi ska engagera oss i organisationen och i Amnestys arbetssätt Medlemmarnas engagemang är livsviktigt för Amnesty. Biståndsarbetet ska integreras så att det blir en naturlig del av svenska sektionens arbete på alla nivåer inom organisationen. Demokrati, delaktighet och medbestämmande är honnörsord. Det är väsentligt att alla bereds möjlighet att delta i de diskussioner som förs och att klimatet är sådant att det uppmuntrar till en levande och dynamisk organisation. Distrikten, samordningsgrupperna och specialgrupperna ska * ta del i diskussioner om aktuella frågor * engagera sig i nomineringen av personer till förtroendeuppdrag * utveckla sin struktur och engagera fler aktiva på distriktsnivå 8.Vi ska utveckla vårt samarbete med Amnesty i andra länder Den svenska sektionen är en av de största och äldsta i Amnestyrörelsen. Flera nya sektioner ger oss en unik chans till samarbete och utbyte av erfarenheter. Distrikten, samordningsgrupperna och specialgrupperna ska * verka för internationellt utbyte med kolleger i andra Amnestysektioner * beredas möjlighet att delta i internationellt anordnade seminarier BURMASAMORDNINGEN Vid årets slut arbetade 31 svenska Amnestygrupper med Burmafall. Två fall har kommit till under året. Det internationella sekretariatets förslag att avsluta två andra fall har inte accepterats av de berörda grupperna. Under september, oktober och november pågick en begränsad Amnestykampanj ("Burma Action") i vilken deltog också 12 Amnestygrupper utan egna fall i Burma. Samordningen har utvecklats till en grupp om två personer som bägge deltog i ett internationellt burmasamordnarmöte som hölls i Stockholm i juni. Situationen för demokrati och mänskliga rättigheter i Burma förbättrades inte under 1996. Myndigheternas grepp om befolkningen har snarast hårdnat. Regimen motarbetar oppositionen på alla vis och vägrar envist att öppna en dialog med den. Det finns ingen burmesisk representation i Sverige och burmesiska myndigheter svarar aldrig på brev. Gruppens arbete relaterat till sektionens handlingsplan Vi ska arbeta för att göra varje människa i Sverige medveten om vad mänskliga rättigheter innebär Inom ramen för kampanjen kunde grupperna och samordningen ge information om Burma till svenska myndigheter (genom lobbying i samverkan med sekretariatet), höga svenska militärer (genom personalunion med MEK/MSP-gruppen), kvinnoorganisationer (även tidskrifter som riktar sig till en kvinnlig läsekrets), journalister och författare, religiösa grupper (även buddistiska grupper i Sverige) och researrangörer (som motvikt mot den turistdrive som startades i mitten av november). Därutöver har samordningen under året besökt ett politiskt ungdomsförbund, två Amnestydistrikt och åtta Burmagrupper på olika håll i landet. Vi ska värva och aktivera fler medlemmar och bidragsgivare till Amnesty Samordningen medverkade i sommarens givarbrev om Aung San Suu Kyi, som fick ett rekordartat gensvar. Vi ska utveckla kontakterna med massmedia och andra opinionsbildande Kampanjen innefattade ett antal mediakontakter, främst med tidningar och tidskrifter. Utanför kampanjen har samordningen för Aung San Suu Kyi's räkning fått ta emot utmärkelsen "Årets Pitebo" vid en festival som regisserats av Piteå-Tidningen, och medverkat i riksradion. Vi ska utveckla och effektivisera vårt kampanjarbete Samordningen har under året fått mycket värdefulla tillskott till sitt nätverk av Burmaintresserade. Vi ska utbilda oss så att vi gör ett ännu bättre Amnestyarbete Samordningens brev till grupperna (18 gruppbrev under 1996) kan ses som ett bidrag till gruppernas utbildning, medan det internationella mötet för Burmasamordnare var ett led i samordningens egen utbildning. Vi ska utveckla vår planering och uppföljning i Amnestyarbetet Utöver "rutinarbetet", som vi inte har för avsikt att schemalägga i fortsättningen heller, har samordningen just nu tre ytterligare mål för arbetet under planperioden: att revidera landprofilen för Burma (den nuvarande sammanställdes i maj 1995), att etablera kontakt med Amnestysektionen i Taiwan (ett åtagande vid det internationella mötet för Burmasamordnare, där Taiwan inte deltog) och att undersöka hur vi bäst kan hantera blixtaktioner. Vi ska engagera oss i organisationen och i Amnestys arbetssätt Detta mål berör oss mindre som samordnare än som enskilda medlemmar och tas därför inte upp här. Vi ska utveckla vårt samarbete med Amnesty i andra länder Det internationella mötet för Burmasamordnare var en utomordentlig hjälp för fortsatt samarbete både när det gäller det tiotal Amnestysektioner som var representerade och sektioner som inte var det. Bromma och Lidingö i januari 1997 Anna Massarsch och Jan-Erik Lundeberg Burmasamordnare CARRAN Kontakten med grupperna Under det gångna året har Carran-grupperna fått 8 utskick med blandat innehåll. Grupperna uppmanades då och då till bland annat medlemsvärvning, insamlingsaktiviteter, och opinionsbildning i mera generell AI - anda. Aktiviteter Under året minskade antalet grupper som arbetade med Carran till tre grupper. Med anledning av bristen på grupper som arbetar med Carran gjorde samordnaren en liten marknadsförings insats via grupputskicket under hösten och tre arbetsgrupper och en ungdomsgrupp meddelade intresse för att arbeta aktivt med Carran, så vid årets utgång var antalet grupper som arbetar med Carran åter sex (ungdomsgruppen ej inräknad.) Internationella sekretariatet verkar finna formen för Carran-arbetet igen. Flödet av aktioner har varit jämnare under det gångna året, även om det har kommit rapporter om (kraftig) underbemanning på researchavdelningen. Rigmor Argren Carran-samordnare IRANSAMORDNINGEN Samordnare: Magnus Killander (sedan januari 1994) Grupper: 159 (till september, fallet avslutat p g a frigivning) 187 (gruppen nedlagd 960924) 206 (från 961118, omplacerat från grupp 187) 347 (fallet omplacerades till gruppen 950621) Antal aktiva grupper december 1996: 2 Mål 1. Under året har jag utbytt information med ett par exilgrupper angående brott mot de mänskliga rättigheterna i Iran. Jag har mottagit betydligt mer information från olika grupper än jag har vidarebefordrat extern Amnesty information I samband med ett antal flyktingärenden har jag informerat bl a flyktingadvokater om situationen i Iran. Dessutom har jag vid ett tillfälle hållit ett föredrag om situationen för mänskliga rättigheter i Iran i samband med ett seminarium i Lund. Ca 40 personer lyssnade på mig och andra föredragshållare. Mål 2. Jag har inte knutit personer med områdeskunskap till samordningen. Däremot tar jag naturligtvis till mig den kunskap en mängd andra personer besitter om situationen i Iran Mål 3. Något större massmediaarbete har inte varit aktuellt under det gångna året. Mål 4. Några större kampanjer med anknytning till Iran genomfördes ej under 1996 Mål 5. Samordningen har förmedlat kunskap till grupperna genom tre stycken utskick som gått till arbetsgrupperna under året. Dessa har innehållit sammanfattning av situationen, förslag på arbetssätt och tidningsklipp. Dessutom har utskick rörande respektive grupps aktionsfall gått till berörd grupp. En första del av en landprofil har också sammanställts under året. Varken Iransamordningen eller någon av de två Irangrupperna deltog i Mellanösternseminariet i november. Jag deltog i samordnings- och specialgruppsseminariet i oktober för att fördjupa min kunskap om Amnestys arbetssätt Min kunskap om Iran har jag bl a fördjupat genom en resa dit under sommaren. Utbyte av erfarenheter med andra samordningsgrupper gjordes under seminariet i oktober. Genom att jag även har arbetat med juristgruppen i Lund under det gångna året har jag även fått inblick i en specialgrupps arbete. Någon verksamhetsplan gör jag inte, men jag försöker få mina grupper att påverka utformningen av mitt arbete. Tyvärr har tidigare detta inte varit så lätt. Då gruppbyte har skett kommer eventuellt en ändring att ske av detta förhållande. Jag försöker sammanställa gruppernas verksamhetsrapporter men hittills har de varit ganska dåliga på att avge sådana. Mål 7. Jag har ett ganska stort intresse för dessa frågor, men tyvärr gör tidsbrist att jag inte har tid att ge mig in alltför aktivt i debatten. Mål 8. Jag har under året haft ett givande utbyte med min danska kollega. I övrigt har det varit skralt med kontakterna med kollegor i den internationella rörelsen. Relevanta personer på IS är för det mesta inte så lätta att nå. Magnus Killander SAMORDNINGEN FÖR ISRAEL/OT/PA 1996 har för mig som samordnare präglats av att det varit ett stort antal aktioner gällande Israel/Palestina vilket i sin tur inneburit en ökad arbetsbörda. Nedan följer en sammanfattning av det jag gjort som samordnare utifrån handlingsplanen. 1. Att göra varje människa i Sverige medveten om vad mänskliga rättigheter innebär Ingen särskild åtgärd. 2. Värva och aktivera fler medlemmar och bidragsgivare i Amnesty Jag har börjat överväga att utöka samordningen genom att knyta någon folkrättskunnig till samordningen. Dessutom har jag börjat undersöka möjligheter att stärka samordningens ekonomi. 3. Utveckla kontakterna med massmedia och andra opinionsbildare Ingen särskild åtgärd. 4. Utveckla och effektivisera vårt kampanjarbete Under året har jag fortlöpande haft kontakt med främst hälsovårds- och juristgrupperna i samband med olika aktioner. Dessutom deltar jag fortlöpande i distriktets möten. 5. Utbilda oss så att vi gör ett ännu bättre arbete Jag har fortlöpande haft kontakt med grupperna per telefon och brev, dels för att svara på konkreta frågor, dels för att förmedla AI:s syn på skeenden inom samordningens område. Själv har jag under året deltagit dels i det stora seminariet för samordnings- och specialgrupper, dels i ett specialseminarium för grupper och samordnare om Mellanöstern, båda under hösten. 6. Utveckla vår planering och uppföljning av Amnestyarbetet Jag har fortlöpande haft informella kontakter med andra samordnare, främst inom Mellanöstern liksom att jag under våren sammanställde gruppernas verksamhetsrapporter. Jag har inte gjort någon verksamhetsplan för samordningen. 7. Engagera oss i i organisationen och i Amnestys arbetssätt Ingen särskild åtgärd. 8. Utveckla vårt samarbete med Amnesty i andra länder I februari deltog jag i ett veckoslutsseminarium på IS i London med samordnare inom East Med Department då jag knöt värdefulla kontakter med samordnare från andra länder. Uppsala den 11 februari 1997 Karin Almbladh KINASAMORDNINGEN Kinasamordningen samordnar arbetet på Kina, Taiwan, Hongkong och Macao för grupper i svenska och finska sektionen. De finska grupperna ska tas över av en samordning under uppbyggande. 961231 arbetade 34 svenska och tre finska grupper med Kina. Samordningen Kinasamordningen har 7 medlemmar. Under året har två nya medlemmar rekryterats. Samordningens centrum finns i Stockholm där 5 medlemmar bor. En medlem bor i Lund och en i Mariestad. Förutom de aktiva medlemmarna i samordningen har vi ett väl utbyggt nätverk av personer som antingen professionellt eller privat är intresserade och engagerade i utvecklingen i Kina. Grupper 37 grupper inalles arbetar på Kina och får service av samordningen. Det finns inga grupper som arbetar på Taiwan, Hongkong eller Macao. 4 nya aktionsfall har tillkommit under året. 2 har avslutats efter avtjänade straff. CHIRAN 12 grupper deltar i CHIRAN: Det har varit 8 aktioner i CHIRAN under året, en nergång från 95 då det var 13 aktioner. Sista kvartalet av 96 var det inga aktioner. Uppenbart är att flödet av aktioner alltför mycket påverkas av arbetssituationen på IS och inte av situationen, övergreppen av mänskliga rättigheter i Kina. Samordningen gick i september ut i grupputskicket för att värva nya grupper till CHIRAN. Vi såg tillfället som lämpligt eftersom Kina kampanjen avslutades då. 3 nya grupper tillkom. Samordningen anser fortfarande att fler grupper borde arbeta i CHIRAN: Kinakampanjen 1996 dominerades fullständigt av den stora Kinakampanjen för samordningens del. Samordningen deltog regelbundet i planeringsmöten på sekretariatet för under och efter kampanjen. Stor vikt lades vid att ge och sprida information om kampanjens innehåll och budskap inom rörelsen och till allmänheten. Samordningen deltog i möten i 9 distrikt och besökte därutöver enstaka grupper. Malmö, Göteborg, Västerås, Ludvika, Köping, Stockholm, Gustavsberg, Tyresö, Uppsala, Bräcke, Umeå. Förfrågningar och kontakter med allmänheten, studenter, journalister etc har varit oräkneliga. Samordningen vill framhålla att vi upplevt arbetet under kampanjen i sektionen som mycket positivt, samarbetet med den kampanjansvarige på sekretariatet har varit mycket bra. Som avslutning på kampanjen genomförde samordningen en egenhändigt sammanställd aktion, den s.k. Hunan aktionen, där de 200 grupper som deltog i kampanjen skulle skicka grundläggande material om mänskliga rättigheter översatt till kinesiska till myndighetspersoner och organisationer i Hunan provinsen som tidigare ej varit i kontakt med Amnesty. Samordningen har för avsikt att under 97 göra ytterligare liknande aktioner, men då i mindre skala. Kampanjen avslutades med ett seminarium på Etnografiska museet där Chen Maiping, Guo Chengdong, Marina Svensson och Anita Klum talade. IS Samarbetet med Kina teamet på IS; som redan tidigare varit mycket bra, har utvecklats ytterligare under det gångna året. Kanske delvis som ett resultat av att en av samordningens medlemmar Daniel Eriksson under ett drygt halvår arbetade på IS. Samordningen upplever att våra förfrågningar och förslag tas på största allvar och att man i görligaste mån försöker tillmötesgå våra förväntningar. Vi vill särskilt framhålla att under hösten IS godkände att ett särskilt fall togs upp som aktionsfall och att samordningen skrev ihop själva aktionsfallet. Samordningen är dock mycket oroad över neddragningarna på IS och den anställningspolitik som råder som inte skapar goda arbetsförhållanden för ett långsiktigt utrednings och kampanjarbete på ett land som Kina. Samordnarmöte i Köpenhamn I oktober deltog tre personer från samordningen i Kinasamordnarsemianriet i Köpenhamn. Där deltog flertalet Kinasamordnare samt tre personer från IS: Samordningen finner dessa möten som alltmer tar formen av strategimöten oerhört viktiga och förutsätter att sektionen även framdeles kommer att prioritera samordningars möjlighet att delta i dylika möten Svenska sektionen Två medlemmar av samordningen deltog i årsmötet i Göteborg. Ingen från samordningen deltog i höstens samordnarseminarium. Detta berodde delvis på att detta inföll helgen efter det stora Kinasamordnarmötet i Köpenhamn. IT I januari kopplades samordningen upp mot sektions datorsystem på sekretariatet. Detta innebar en stor förbättring i tillgång och möjlighet att bearbeta och delge information. Samtidigt har samordningen inom sig allt mer blivit beroende av e-post. 6 av 7 medlemmar har tillgång till e-post privat eller på sina arbeten. Detta har gjort att den geografiska spridning som finns inom samordningen blivit av mindre betydelse och att alla i samordningen kunnat vara delaktiga i det löpande arbetet. Kontakter med svenska regeringen Samordningen har under året deltagit i möte med Kent Härstedt, dåvarande politisk sakkunnig hos Pierre Schori, deltagit vid ett möte inför Statsminister Göran Perssons resa till Kina och dessutom haft diverse kontakter med Kina handläggaren på UD. Vissa kontakter har även funnits med svenska ambassaden i Beijing och med den f.d. kulturattachen Nils Olof Eriksson. Övriga besök/Kontakter I januari besökte Wei Shanshan, syster till Wei Jingsheng Sverige. Samordningen ordnade ett möte mellan henne och grupp 227 i Sverige som arbetat för Wei sedan hans första arrestering 1979. I april besöktes Sverige av Zhang Shuyun, läkare från Shanghai som blivit uppmärksammad genom hennes avslöjanden om missförhållanden vid det barnhem där hon arbetade. Samordningen ordnade ett möte där bl a Barngruppen deltog, samt bistod med tolkningshjälp vid andra möten. I maj deltog samordningen vid ett möte med Dalai lama på Olof Palmes internationella center. I oktober träffade samordningen Robbie Barnett, Tibet Information Network, när han besökte Sverige. I december arrangerade samordningen ett möte på sekretariatet och åt middag med Xiao Qiang från organisationen Human Rights in China med säte i New York, som besökte Sverige. Massmedia Under året har samordningen haft diverse kontakter med massmedia. Företrädesvis före och under statsministerns besök i Kina, men även i övrigt märks en uppgång i antalet kontakter jämfört med tidigare år, säkert beroende på kampanjen. Samordningen har vi två tillfällen deltagit i Studio Ett i Radions P!, samt dessutom flera gånger som tolk i samband med TV intervjuer. Flyktingar Samordningen har sedan många år goda kontakter med kinesiska dissidenter/politiska flyktingar i Sverige. Under året har samordningen kontaktats i ett par enskilda nya fall för att bistå med information. De svenska myndigheterna intar även mot kinesiska flyktingar en allt striktare hållning. Ett problem är att dokumentera fall där personer som återvänt till Kina straffats för sin politiska aktivitet utomlands eller tidigare i hemlandet. Kina Utvecklingen för mänskliga rättigheter har varit negativ under 1996. Hösten utmärktes av ett antal uppmärksammade domar mot dissidenter som suttit fängslade sedan våren 95 då stora delar av oppositionsrörelsen i Kina greps. Troligen är Kina inne i en svår övergångsperiod och makthavarna är osäkra och väljer därför ökad repression som en reflexrörelse för att ge intryck av styrka. Det kommande året har flera avgörande händelser, Hongkongs återgång till Kinesiskt styre och kommunistpartiets 15 kongress som ska välja ett nytt ledargarnityr som ska leda Kina in på 2000 talet. Tibet Situationen i Kina s "ytterområden", dominerade av olika etniska minoriteter, har vari särskilt allvarlig under 1996. Med stor skärpa har politiska kampanjer genomförts som riktats mot opposition mot det kinesiska herraväldet över områdena. I Tibet genomfördes en omskolningskampanj i klostren med mål att göra slut på stödet för Dalai lama bland munkar och nunnor och tvinga dem att skriva under en lojalitetsförklaring till Kina och ta avstånd från Dalai lama. Xinjiang I Xinjiang har förtrycket av den muslimska befolkningen var hårt och våldsamheter har förekommit. Att få en helhetsbild av utvecklingen är mycket svårt då informationen är ytterst knapphändig. Hongkong I december utsågs den nye Chief Executive som blir Hongkongs högsta befattning efter det att kolonin återgått till kinesiskt styre 1 juli 1997. Alla poster som utsetts har besatts av pro kinesiska kandidater. till finns anledning till stark oro för utvecklingen av mänskliga rättigheter i Hongkong efter 1 juli. Kina tycks inte ta någon hänsyn till befolkningens krav eller omvärldens påtryckningar. Taiwan Situationen för mänskliga rättigheter på Taiwan är radikalt annorlunda jämfört med den på fastlands Kina. Taiwan har idag inga politiska fångar. Dödsstraffet används fortfarande och det förekommer övergrepp i häkten och fängelser. Relationerna mellan de två Kina försämrades allvarligt inför de första fria presidentvalen på Taiwan i mars, då Kina genomförde omfattande flottmanövrar utanför Taiwans kust och tycktes förbereda en invasion. Situationen har mer normaliserats senare under året, utan att för den skull vara goda. 1997 Planerna för det kommande året är att vidareutveckla de kontakter och det arbete som redan är i gång. Att utveckla samarbetet med Kina teamet på IS ytterligare och bistå dem med informationsbearbetning, översättningar och sammanställande av aktionsmaterial, aktionsfall. Ett annat mål är att utveckla gruppernas arbetsmetoder på Kina för att nå större effektivitet i arbetet för enskilda fångar och för mänskliga rättigheter allmänt i Kina. Detta kommer att ske genom en ytterligare satsning på material på kinesiska och genom olika aktioner riktade mot grupper, nivåer inom förvaltningen, samhället som tidigare inte berörts av AI:s arbete. Per Viktorsson KOTARAN KOTARAN täcker Nord- och Sydkorea samt Japan. Fem svenska grupper har under året deltagit i KOTARAN-aktionerna. Sex aktioner har pågått under året liksom tidigare har de flesta aktionerna rört Sydkorea. Under året har också några s.k. Quick-RANs distribuerats från IS. Vad gäller Laos som jag också är samordnare för (landsamordnare) så är situationen i landet tämligen oförändrad. Tre män sitter fortfarande fängslade efter att för några år sedan ha förespråkat flerpartisystem i landet. Inga svenska grupper har fångfall i Laos. Eva-Lena Pettersson KOTARAN och Laossamordnare KUBASAMORDNINGEN Under det gångna året slutade Liliana Parvex som Kubasamordnare och ersattes av undertecknad i september. I början av 1996, arbetade sex grupper med sex aktionsfall från Kuba. Under året avslutades tre fall och ett startades. Samtliga av de fall vi arbetar med är troliga eller konstaterade samvetsfångar. Det gavs ut tre större rapporter om förhållandena på Kuba. Av dessa rörde två regimens metoder mot oppositionella, och en gällde två dödsdomar. De RAN-aktioner på Kuba som kom under 1996, rörde dessa rapporter. Jag vet inte om grupperna arbetade aktivt med någon av dem. Grupperna har av undertecknad fått ett utskick med information om utvecklingen på Kuba, dessutom har samordnaren varit i kontakt med dem per brev vid två andra tillfällen, samt varit i kontakt med dem per telefon. En av grupperna har varit mer initiativtagande i kontakten med samordnaren, samordnaren har bland annat hjälpt till med översättningar av brev. Med undantag av den tas initiativ till kontakt oftast av samordnaren. I november deltog samordnaren i ett heldagsseminarium där de tre oppositionsledarna i exil (liberal, kristdemokrat och socialdemokrat) var inbjudna till ett möte om "Prospects for a Democratic Change". Under detta möte fick samordnaren nya, värdefulla kontakter och infallsvinklar. Alldeles i början av 1997 deltog samordnaren i ett informellt möte med den svenske Kubaambassadören Michael Früling, i vilken han gav sin bild av situationen på Kuba under 1996 och vad han tror om utvecklingen framöver. Under undertecknads korta tid som samordnare, har mycket tid gått åt för kontakter kring kubanska asylsökanden. Dessa kontakter har förekommit både från svenska NGO:s och kubaner i Sverige. Samordnaren har saknat mer konkreta riktlinjer för vad Amnesty kan ta på sig och vad som faller utanför Amnestys mandat. Detta med bakgrund av att kubanska flyktingar i Sverige har blivit väldigt aktiva i att försöka få med sig Amnesty i sin kritik av hemlandet. MAGHREB-SAMORDNINGEN Mål 1: Deltagit i utbildning om islam och om Mellanöstern. Mål2: Arbetade med Västsaharaaktion. Mål 3: Samlat in och sammanställt årsrapproter från grupperna. Mål 4: Följt upp internationellt engagemang t.ex. vid Ali Bourequats besök i Sverige. RYSSLANDSAMORDNINGEN Under 1996 rapporterades flera nya fall med samvetsfångar och ingrepp i åsiktsfriheten parallellt med en ökning av FSBs (f.d. KGB) aktiviteter. Amnestys kampanj för Aleksandr Nikitin bidrog till hans frigivning 14 december i avvaktan på rättegång. Ungefär samtidigt ingick rapporter om ytterligare en samvetsfånge, människorättsaktivisten Jurij Sjadrin. Inget aktionsfall med samvetsfånge har tilldelats våra grupper, vilka liksom föregående år endast haft dödsstraffsfall. I Ryssland sitter 700 människor i dödscell. Aktioner för att få landet uppfylla sitt åtagande som medlem av Europarådet, att inte verkställa dödsstraff har varit resultatlösa. Minst 53 avrättningar har ägt rum efter landets inträdet. Att Ryssland inte skulle komma att uppfylla sina åtaganden skrev undertecknad i en debattartikel i DN mer än ett halvår innan medlemskapet röstades igenom. I några fall har grupperna fått svar från ryska institutioner, bl a Statsduman, där man skyller sitt agerande i frågan om dödsstraffet på den omfattande brottsligheten. Samordningens gruppsekreterare Magaret Åkerlundh deltog i det internationella mötet för OSS-samordnare i Amsterdam i början av oktober, där man bl a diskuterade strategi i frågan om Ryssland och Europarådet. Båda samordnarna deltog i samordningsseminariet på Foresta 18-20 oktober. I december deltog Margaret i sammankomster med representanter för ryska soldatmödrarna och i arrangemang av Svenska Freds- och skiljedomsföreningen. Med grupperna har kontakt hållits bl a genom utskick och besvarande av förfrågningar, översättning av brev m.m. från ryska myndigheter. Hans Liljeson SINGAPORE Det finns fortfarande inga aktionsfall i svenska sektionen. Jehovas vittnen i Singapore har ca 2000 medlemmar och deras organisation är bannlyst sedan 1972, så även deras skrifter. Värnpliktsvägrare från organisationen döms till 12 eller 15 månaders frihetsberövande i militärbarracker vid första vägran, andra gången far de två år. En 72-årig kvinna dömdes till en veckas fängelse för innehav av skrifter från Jehovas vittnen, sedan nov 1995 har mer än 60 vittnen dömts på samma sätt. Dödsstraffet och piskstraffet (caning) finns fortfarande kvar, hårdare domar även för mindre narkotikabrott har aviserats 1997. Min man och jag besökte Singapore hösten 1996 och blev på olika vägar informerade om den hårda kontrollen av medborgarna. Vi blev avrådda från att besöka Chia Thye Poh, som jag brevväxlat med under många år. Han har suttit 25 år i fängelse utan dom eller åtal och är nu fri men bevakad. Däremot besökte vi i Hongkong Low Thai Tong, som satt 13 år i fängelse i Singapore och var adopterad av grupp 25 i Malmö. MALAYSIA Vi har i svenska sektionen tre aktionsfall, samtliga gäller dödsstraffet. Minst 20 personer har avrättats sedan 1975 för narkotikabrott. Dock har på senare tid dödsstraffet ändrats till fängelse för ca 20 personer. I Malaysia finns ingen tillverkning av narkotika men landet användes som transitland från "Den gyllene triangeln", norra Thailand, Myanmar och Laos. Det är ett stort problem i Malaysia och förknippas med kriminalitet, våld och korruption. Dödsstraffet för narkotikabrott har inte varit verkningsfullt, antalet missbrukare har ökat starkt, särskilt bland studerande ungdom. Piskstraffet finns kvar, ofta kombinerat med dödsstraff. Rona Morän samordnare Singapore - Malaysia SYDASIENSAMORDNINGEN 1. Föra ut kunskap om mänskliga rättigheter. Vi berättar gärna vid tillfälle om vårt arbete i Amnesty och vad Amnesty står för. Vid förfrågningar rörande våra länder av mer allmän karaktär (journalister, uppsatsskrivande studenter etc.) informerar vi och skickar material om MR-frågor också. 2. I samarbete med distrikten söka nya medlemmar. Vi saknar samo för Afghanistan, och från sommaren också samo för Bangladesh. Vi behöver förstärkning till Sri Lanka (bara en samo kvar) och Pakistan. Vi har under året fått tillskott i gruppen i form av två samo för Indien och Bhutan, kontakten förmedlades av sekretariatet. 3. Personer med områdeskunskap; alla våra medlemmar reser gärna, och har besökt sina länder (i större el. mindre omfattning). Flera av oss har läst statskunskap. 4. En av våra samordnare har informerat på ett distriktsmöte. Vi har under året planerat ett seminarium om MR i Asien och Mellanöstern för landsamo i dessa områden och för juristgruppen (går av stapeln i april). Vissa av oss har levt en längre period i sitt land och har goda kontakter (och kunskaper) med experter på detta område. I övrigt har vi kontakt med journalister, jurister, invandrare från våra resp. länder med olika bakgrund. Specialistnätverket är under utvecklande. 5. Samordnare med grupper har telefonkontakt och vissa har också träffat sina grupper. Vi ger 3-4 ggr/år ut en tidning, IPS-nytt, där vi rapporterar om våra länder, politik och MR samt ibland historia och kultur. Vi planerade ett seminarium för grupperna i samband med årsmötet, men tyvärr verkade det inte passa just nu - intresset var för dåligt och vi får skjuta det på framtiden. De nya samo (Indien och Bhutan) var under hösten på introduktionsutbildning om AI. Samo för Indien, Bhutan, Pakistan, SARAN och Nepal var i juni på ett internationellt seminarium för Sydasiensamordnare i Paris. Samo för Indien, Bhutan och Nepal deltog i ett seminarium för samordnare och specialgrupper i Stockholm i oktober. 6. Utbyte av erfarenheter av gruppens arbete. Sydasien samo ( Afghanistan, Bangladesh, Bhutan, Indien, Maldiverna, Nepal, Sri Lanka, Pakistan och SARAN) träffas en gång i månaden för att utbyta erfarenheter om allt möjligt. Årlig plan och uppföljning: vi planerar våra möten och skriver protokoll varje gång och bestämmer när IPS-nytt skall ges ut. I övrigt tar vi itu med kampanjer och aktioner när de dyker upp. Vi har nu också planerat två seminarier (varav ett inte blir av ännu, se ovan punkt 5). Var och en sammanställer sina gruppers rapporter när de kommer in. 7. Aktuella frågor: kommer här tillbaka till seminariet för samo för länder i Asien och Mellanöstern samt juristgruppen, vilket kommer att handla om mänskliga rättigheter i ett kulturellt sammanhang - är de universella? 8. Under Parisseminariet (punkt 5) knöts en del kontakter, både med samordnare i andra sektioner och IS-folk. Mycket värdefullt. Internationellt anordnade seminarier: se ovan och under punkt 5. Margareta Halin Nepalsamordnare och sekreterare SÖDRA LATINAMERIKA OCH CENTRALAMERIKA - PABRAN och CASARAN Ansvarsfördelning inom gruppen Under året har nio personer arbetat i samordningsgruppen för Södra Latinamerika och Centralamerika. Ulf Pernold är samordnare för CASARAN och Mexiko. Margareta Sourander ansvarar för Guatemala och Nicaragua. Anna Nilsson tog under hösten över ansvaret för El Salvador. Anna-Lena Löfberg har främst arbetat med Honduras. Agnetha Käll och Hanna Herz är Brasiliensamordnare. Janne Persson har varit samordnare för PABRAN och Argentina. Carlos Figueredo och Kerstin Lindholm har arbetat med samtliga länder i området. Brasilien Åtta grupper arbetar för närvarande med olika aktionsfall i Brasilien. Detta innebär att två nya grupper har tilldelats aktionsfall i Brasilien under 1996. Vissa av grupperna har också arbetat med RAN-aktioner som rör Brasilien. Brasiliensamordnarna Agnetha Käll och Hanna Herz har varit i kontinuerlig kontakt med grupperna per telefon och brev. I maj deltog Agnetha Käll i ett internationellt Brasiliensamordnarmöte som hölls i Danmark. Argentina Samordningsgruppen har under 1996 arbetat en del med fallet Dagmar Hagelin. I april organiserade samordningsgruppen ett Sverigebesök av två representanter för Las Abuelas de Plaza de Mayo. Estela de Carlotto och Rosa de Roisinblit, ordförande respektive vice ordförande i denna organisation, berättade, vid två välbesökta möten, om sitt arbete för att återfinna de barn som "försvann" under militärregimen. Ragnar Hagelin deltog i ett av mötena och i en del andra aktiviteter i samband med besöket. Besöket fick även ett visst genomslag i massmedia. I slutet av året meddelade IS att man kommer att lägga ner samtliga fall som rör försvinnanden under militärregimen 1976-83. Det var vid 1996 års utgång fortfarande oklart hur den svenska sektionen kommer att reagera på detta beslut. CASARAN Sju grupper var aktiva under året. Grupperna har arbetat med 6 aktioner av varierande omfång. PABRAN Fyra grupper arbetade under året med PABRAN. Grupperna har agerat på åtta aktioner av varierande längd och omfång. Fyra av dessa aktioner gällde Brasilien och tre Argentina. Nyhetsbulletinen Samordningens nyhetsbulletin har legat nere under året, men en nystart med delvis ny inriktning planeras under 1997. Carlos Figueredo Hanna Herz Kerstin Lindholm Agnetha Käll Anna-Lena Löfberg Anna Nilsson Janne Persson Ulf Pernold Margareta Sourander TCHAD/RWANDA SAMORDNINGEN Inledning Samordningen har under året haft sex grupper som arbetar med Rwandafall, tre i Göteborg och en vardera i Varekil, Västerås och Stockholm. Fallen har gällt straffrihet, skydd för MR-försvarare och försök till utomrättslig avrättning. Då vi är två personer i samordningen har arbetet delats upp så att en samordnare sköter de reguljära kontakterna med grupperna dvs utskick var 14:e dag med kopior på artiklar etc samt telefonsamtal. Den andra samordnaren har ansvar för kampanjarbete och för tips till grupperna om aktioner och brev. Denne samordnare ansvarar även för internationella kontakter med t ex samordnare i andra länder. Under året har samordningen besökt en av grupperna i Stockholm för en längre föredragning om situationen i Rwanda. 4. Vi ska utveckla och effektivisera vårt kampanjarbete. Samordningen har deltagit i två kampanjer under året, en på Rwanda och en på Tchad. Samordningen har också kommit med kommentarer till sekretariatet i samband med att strategiska val gjorts av vilka kampanjer/länder som skall prioriteras från svensk sida. Samordningen har skrivit egna brev och assisterat grupperna med skrivningsförslag och hjälp med hur och när brev kan sändas. 5. Vi ska utbilda oss så att vi gör ett ännu bättre Amnestyarbete. En av samordnarna har deltagit i en kurs i folkrätt och skrivit en uppsats om Internationella Rwandatribunalen som har sänts ut till grupperna med Rwandafall. 6. Vi ska utveckla vår planering och uppföljning i Amnestyarbetet. Ett möte har ägt rum under året med andra Centralafrikasamordnare för att bättre samordna och planera arbetet inom regionen - vilket också ger möjligheter till utvärdering på längre sikt. Detta arbete behöver dock vidareutvecklas. 7. Vi ska engagera oss i organisationen och i Amnestys arbetssätt. Samordningen har deltagit i möten arrangerade av sekretariatet som handlat om utveckling av Amnestyarbetet och av MR-arbetet i Afrika (Special Programme on Africa). Deltagandet kan både ses som utbildning och som ett deltagande i utvecklingen av Amnestys arbetssätt och syn på MR i Afrika. Dessutom har det skapat kontakter med andra Afrikasamordnare. 8. Vi ska utveckla vårt samarbete med Amnesty i andra länder. Samordningen har under året fortsatt att ha kontinuerlig kontakt med den belgiska (fr) Rwandasamordnaren för att utbyta erfarenheter och information. SAMORDNINGSGRUPPEN FÖR VIETNAM dvs jag, har under detta år gjort följande: - Sett till att grupperna, både i Danmark och Sverige, fått hjälp med frågor och annat de önskat sig, och sänt dem regelbundna utskick bestående av nyhetsmaterial och annan information. - Skrivit och fått publicerat insändare till lokalpressen, där jag beskrivit situationen i Vietnam sett ur MR-perspektiv. - Inlett ett djupare samarbete med Sydostasienansvarig personal på det internationella sekretariatet. Detta samarbete har varit och är både fruktbart, tidssparande och allmänt värdefullt. - Etablerat kontakt med Utrikesdepartementet och andra personer tillhörande dess paraplyorganisation, vilket gett värdefull information, som i sin tur vidarebefordrats till grupperna. - Sammanställt gruppernas aktionsfallsrapporter. - Följt med vad som händer inom MR-fältet i allmänhet och Vietnams utveckling inom detta område i synnerhet. - Haft kontakt med den tyska Vietnamsamordningen i ett gemensamt ärende. Detta är, ytterst kortfattat och uppspaltat, vad jag gjort under året. Kontakterna som etablerats med IS och UD har blivit två viktiga informationskanaler, något som känns speciellt värdefullt då informationstillgängligheten från Vietnam är i allra högsta grad knapphändig. Lars Herrström VÄSTEUROPASAMORDNINGEN Västeuropasamordningen/WERAN Samordningen består av fyra personer. Även Grekland/Cypern-samordningen ingår i den här samordningen. Sex grupper deltar i arbetet med WERAN. Under 1996 har internationella sekretariatet sänt ut 27 WERAN-aktioner, de svenska grupperna har deltagit i 16 av dessa. Grupperna har också arbetat med en rad uppföljningar av tidigare aktioner. Liksom föregående år har de flesta aktioner rört övergrepp mot personer med invandrarbakgrund. Övergreppen har nästan alltid utförts på polisstationer och i häkten. I motsats till tidigare år har tyngdpunkten inte legat på övergrepp i Tyskland. 1996 är det istället England, Portugal och Italien som toppar denna mörka lista. Grekland/Cypern-samordningen har under året haft kontakt med de 7-12 grupper som har arbetat med adopterade samvetsfångar (vapenvägrare) i Grekland. Samordningen gör utskick med nyheter och material om Grekland och om Amnestys arbete samt besvarar gruppernas frågor. Flera av grupperna har deltagit även i WERAN-aktioner som berör Grekland. Med hjälp från internationella sekretariatet har samordningen möjlighet att hålla kontakt med samordnare i flera andra länder för utbyte av information och diskussion om Amnestys arbetsformer. Amelie Bendz Heinz Schmidt Lisbeth Segerlund Sia Spiliopoulou Åkermark ÖSTAFRIKASAMORDNINGEN Östafrikasamordningen består av: Margret Östman (Kenya, Madagaskar, Komorerna, Seychellerna, samt Mauritius) Ville Samuelsson (Sudan, Tanzania) Susanna Johansson (Uganda, EAFRAN) Östafrikasamordningen har under 1996 genomgått en del förändringar, vilka underlättar genomförandet av den handlingsplan som den svenska sektionen av AI skall arbeta efter fram till år 2000. Vi har under året utökat vår samordningsgrupp med en medlem, för att bl a kunna öka samordningens aktiviteter. En ökad aktivitet kommer naturligtvis att syfta till att uppfylla samtliga åtta huvudmål i aktionsplanen. 1. Vi håller kontinuerlig kontakt med de lokala Amnestygrupper som är knutna till vår samordningsgrupp och informerar dem om situationenför mänskliga rättigheter i länderna i östra Afrika. Vid förfrågan besöker vi grupperna. I samband med en aktion på Sudan informerade Ville Samuelsson grupp 154 om situationen i landet. Vid årsmötet i Göteborg visade samordningsgruppen en film om terrorism i Sudan för intresserade deltagare. 2. Vi försöker uppmuntra grupperna att pröva nya arbetssätt, i förhoppningen om att detta ska locka nya medlemmar. Detta gör vi genom att ge dem tips på kontakter de kan knyta och genom att föreslå andra aktioner än brevskrivande. Samordningen har kontinuerlig kontakt med personer i andra organisationer som har kunskap och engagemang i länderna i området. Ett antal nya sådana kontakter togs under året, bl a rned Rädda Barnen. Ville Samuelsson har liksom tidigare år haft visst samarbete med Sudan Human Rights Organisation, liksom med kyrkan i Lunds stift som arbetar med södra Sudan. Margret Östman har kontinuerlig kontakt med kenyanska flyktingar och MR-organisationer. 3. Samordningen uppmuntrar grupperna att skriva insändare och artiklar i lokal press. Susanna har skrivit en artikel om Uganda och fått den publicerad i en medlemstidning för en studentförening. Riksdagsgruppen har under året skrivit ett par brev till regeringen i Sudan. Samordningen har därefter hjälpt till att formulera svar till de brev Riksdagsgruppen fick. I samband med aktioner har vi skickat brev till myndigheterna i de olika länderna, bl a till Tanzania angående de flyktingar i Rwanda som befann sig i landet men blev tvingade att återvända. Då skrev vi även brev till UNHCR. Rikdagsgruppen engagerades också i detta brevskrivande. Vi har också deltagit själva olika Urgent Actions, Rapid Response m fl. 4 och 5. Flera av oss som är med i samordningen har under året deltagit i olika utbildningar for att kunna utföra ett bättre Amnestyarbete De utbildningar vi deltagit i har både varit för att förbättra arbetet som samordnare, för att utöka vår sakkunskap inom våra landområden men också för att vidga vår kompetens på andra områden som är relevanta för Amnesty, t ex flyktingarbete. Vi håller kontinuerlig kontakt med våra grupper och informerar dem om vad som händer i de aktuella länderna. Vi kommer med idéer till deras arbete med de aktioner de arbetar med. Ville Samuelsson och Susanna Johansson deltog båda i ett seminarium angående utvecklingen i Uganda. Seminariet hölls under två dagar i början av året Vidare har vi deltagit i en utbildningshelg för samordnare som hölls under hösten . Ville Samuelsson har också deltagit i seminarium kring flyktingfrågor och en redovisning från tortyrkonferensen för att vidga kompetensen på andra områden som är viktiga för kunskapen kring mänskliga rättigheter. Susanna Johansson har deltagit i Amnestys Special Programme on Africa (SPA), och bl a varit med i planerandet och genomförande av ett seminarium som hölls i Stockholm i november på temat Human rights and development aid. Susanna är numera svenska sektionens SPA-kontakt. Susanna deltog i en konferens om mänskliga rättigheter som hölls i Åbo i april. Hon har också deltagit i ett möte i Berlin angående kommande kampanj. 6. Östafrikasamordningen har under året haft täta kontakter och hållit ett antal möten där vi diskuterar vårt arbete och utbyter erfarenheter. Vi har också goda kontakter med andra samordnare och lär idéer från dem. Samordningen har också samlat in och sammanställt gruppernas rapporter. 7. Ville Samuelsson och Susanna Johansson deltog i årsmötet i Göteborg. 8. Vi har deltagit i flera internationella möten där vi knutit kontakt med såväl andra Amnestymedlemmar, som andra människor intresseradeav frågor som rör mänskliga rättigheter. Vi har kontinuerlig kontakt med samordnare i andra sektioner av Amnesty som arbetar för samma länder. Stockholm 28 januari Susanna Johansson , sekreterare ÖAS
|