______________________________________________________________________________________
Verksamhetsberättelse för distrikten
______________________________________________________________________________________
VERKSAMHETSBERÄTTELSER FÖR DISTRIKTEN
Skåne – Blekinge
1.Vi ska arbeta för att göra varje människa i distriktet medveten om vad mänskliga rättigheter innebär.
Distriktets styrelseledamöter och informatörer har varit ute och informerat om mänskliga rättigheter och Amnesty på skolor, föreningar osv. Distriktstyrelsen har dessutom servat medlemmar och andra med material som efterfrågats.
2. Vi ska värva och aktivera fler medlemmar till Amnesty.
Distriktet har stöttat befintliga grupper och även medverkat till att starta upp nya amnestygrupper. Bland annat en ny ungdomsgrupp i Eslöv och en ny grupp i Simrishamn. Vi har även fått nya enskilda aktivister. Vi har uppdaterat vår hemsida med ny information och nya länkar.
3. Vi ska utveckla kontakterna med massmedia.
Distriktet har haft aktivister som deltagit i sekreteriatets mediautbildning inför tortyrkampanjen samt även på tortyrseminarium arrangerat av distriktet.
4. Vi ska utveckla och effektivisera vårt kampanjarbete.
Distriktet har under hösten fokuserat på sektionens tortyrkampanj. Vi hade flertalet aktiva närvarande vid Totyrkursen i Mariefred. Distriktstyrelsen har själva arrangerat ett seminarium om tortyr i Lund och de flesta av distriktets grupper arbetar med kampanjen.
5. Vi ska utbilda oss för att göra ett ännu bättre arbete genom att bl. a. arrangera följande kurser.
· En informatörskurs.
· En IT-kurs.
· En åtagande- och policykurs.
· Ett seminarium om tortyr.
· Ett distriktsmöte och ett extra medlemsmöte.
Deltagarantalet på kurser och distriktsmöte ligger på mellan fem och femton personer medan seminariet om tortyr drog runt 30 deltagare. Flertalet medlemmar har under året även åkt iväg på olika utbildningar arrangerade av sektionen.
6. Vi ska utveckla vår planering och uppföljning av Amnestyarbetet.
Utskicket till distriktets medlemmar har inte fungerat på ett tillfredsställande sätt då de som haft ansvaret inte fullföljt sin mandatperiod och de som tagit över inte kommit in i arbetet ännu. Separata utskick till seminarium och olika kurser har skickats ut både per post och per mail.
Distriktets hemsida hade en kontinuerlig uppdatering med de viktigaste informationen om vad som skedde i distriktet. Detta försvann i och med att den ansvarige hoppade av styrelsen och ingen annan har tagit på sig att ansvara för uppgiften ännu.
7. Vi ska engagera oss i organisationen och i Amnestys arbetssätt.
Amnestys arbetssätt har diskuterats vid olika tillfällen t.ex styrelsemöten, distriktsmöten och årsmötet.
Ett beslut har tagits om att etablera ett aktivistcenter i Malmö under år 2001. Arbetet fortgår om vårt samarbete med Folkuniversitetet.
8. Vi ska utveckla vårt samarbete med Amnesty i andra länder.
Vi hade under sektionens årsmöte i Malmö i maj besök av en representant från Litauen. Han höll ett uppskattat föredrag. Vi har under året haft kontinuerlig kontakt med gruppen i Litauen.
Vi har under året uppmärksammat arrangemang och aktioner som andra amnestysektioner och grupper haft på gång samt vad som skett vi det internationella sekreteriatet.
Förutom ovanstående nämnda arbete som bedrivits utifrån verksamhetsplanen har flyktingarbetet fortsatt i samma grad som tidigare med besök på Migrationsverkets Förvar i Malmö. Detta sker med rullande schema tillsammans med IM och Röda korset. Detta arbete har även lett till ett möte med chefen för Migrationsverket/ region Syd, Anders Westerberg angående förhållandena på Förvaret samt uppmärksamhet på praxis i samband med avvisningar, splittrade familjer, förvarstagande utan föregående information etc.
Slutligen kan konstateras att en hel del aktivitet har bedrivits i distriktet under året även om styrelsen har brustit i bl a återföring av information till medlemmarna samt har haft problem med ständiga avhopp från styrelsen vilket ökat arbetsbelastning på de ledamöter som funnits kvar som därför kanske inte kunnat lägga ned den energi på sina egna ansvarsområden som de önskade.
Lundaavdelningen
Inom Lundaavdelningen fanns i januari 2001 tolv arbetsgrupper, en affärsgrupp, en postordergrupp, en bokloppisgrupp, en informationsgrupp, tre samordningar (Brasilien-, Kina- och Koreasamordningen) och en del av svenska sektionens juristgrupp (juristgruppen är formellt inte en del av avdelningen). Två arbetsgrupper har bildats, 45 och 164.
Vår secondhand-affär har öppet fyra dagar i veckan. Om lördagarna sköter arbetsgrupperna öppethållandet. I övrigt ansvarar affärsgruppen för verksamheten. Inkomsterna från affären har finansierat vår lokal och vår verksamhet.
1998 övertog avdelningen svenska sektionens postorderförsäljning. I samband med att vi håller öppet hus om tisdagskvällarna packar arbetsgrupperna inkomna beställningar. Postordergruppen sköter resten av verksamheten, såsom fakturering, bokföring, etc. Postorderverksamheten redovisas mer ingående i särskild bilaga.
Stormöten hålls den första måndagen i varje månad. Under årets stormöten har vi haft en speciellt inbjuden talare vid varje möte.
Styrelsen har på uppmaning av revisorerna upprättat en budget. Budgetavstämningar har hållits regelbundet under året.
Styrelsen har under året träffat samtliga grupper vid ett gruppmöte.
Utskick per e-post görs regelbundet till alla medlemmar som har e-post.
En särskild grupp som arbetar med kampanjen mot tortyr har bildats.
Fyra grupper fick sina fångar fria under året: Grupperna 34 och 70 hade var sin fånge i Israel som blev fria i april, grupp 21s fånge på Kuba blev fri i maj och i november släpptes den fånge i Syrien som grupp 185 arbetat för.
På årsmötet i Malmö beslutades att ett aktivistcenter ska förläggas till distriktet. Vid ett distriktsmöte i Lund den 28 oktober beslöts att centret ska förläggas till Malmö.
Informationsgruppen håller regelbundet möten för personer som är intresserade av att bli aktiva. Under året har åtta sådana möte hållits. Informationsgruppen har också talat bl. a. vid en konsert på Mejeriet den 8 mars, vid introduktionsmöten för jurist- och statsvetarstudenter, i samhällsvetarklasser på Spyken, i samband med Lunds Studentteaters föreställningar av pjäsen ”Döden och flickan” och på Järnåkraskolans temadag till minnet av Förintelsen.
Under året har avdelningen genomfört bl. a. följande aktiviteter:
-Vi medverkade vid studenternas hälsningsgillen i januari och september.
-Aktionsgruppen genomförde en ljusmanifestation på Stortorget på Alla Hjärtans dag den 14 februari.
-Elvira och Linnéa Olsson höll ett anförande vid en Tibetafton i Domkyrkan den 10 mars.
-U38 ordnade en välbesökt gala (272 personer) på Mejeriet den 29 maj. Den inbringade 20.000 kronor.
-Bokloppisgruppen anordnade bokloppis den 11 november tillsammans med Visa Lund m.fl. I år ansvarade vi även för caféverksamheten. Loppisen inbringade 40.600:- netto, vilket är nytt rekord.
-Grupp 90 medverkade vid Kvinnocentrums hantverksmässa i Stadshallen den 1-2 april med informationsbord m.m.
-Den 15 april uppmärksammade aktionsgruppen det laotiska nyåret med en manifestation på Stortorget.
-Aktionsgruppen genomförde också, tillsammans med andra organisationer, en aktion för den dödsdömde Mumia Abu-Jamal på Stortorget den 13 maj.
-U38 ordnade bokbord på Kulturnatten
-Grupp 160 arrangerade en Burma-afton på Kulturmejeriet på Kulturnatten och en utställning om Burma på stadsbiblioteket 14-30 oktober.
-Grupp 185 medverkade vid två gudstjänster i Allhelgonakyrkan i oktober med information om sitt fall och med en utställning om barn och tortyr.
-På FN-dagen, den 24 oktober deltog vi genom grupp 90:s försorg i FN-föreningens soirée på Polhemsskolan.
-Den 22 november ordnade grupp 314 ett föredrag om Ryssland.·
-Vi stod som medarrangörer till ett fackeltåg på Kristallnatten den 9 november och ett seminarium om Sudan på Mänskliga rättigheters dag den 10 december.
-Grupp 160 ordnade vårfest den 27 maj. Tio personer kom. Betydligt bättre uppslutning var det på julfesten den 15 december, som ordnades av U38.
-Den 3 februari ordnades ett flyktingseminarium.
Avdelningen har bidragit med 20.000 kronor (galan 29 maj) till ett tortyrrehabiliteringscentrum i Turkiet och 40.600 kronor (bokloppisen) till tortyrkampanjen. Vi skickar också 600 kronor i månaden till den litauiska sektionen.
Avdelningen har under året beslutat låna ut 300.000 kronor till Hörbygruppen för dess renovering av sin nya lokal, ett gammalt mejeri.
För styrelsen
Sune Montán, ordförande
Halland
Sedan också Varberg anslutit sig till Göteborgsområdet återstår endast fyra kommuner i distriktet: Falkenberg (grupp 209), Halmstad (grupperna 33, 147, 157, 169, 202), Hylte (ingen grupp), Laholm (grupp 168). Summa 7 grupper. Laholmsgruppen ingår sedan början av 2000 i Halmstadgruppernas ekonomiska och organisatoriska gemenskap, vilket innebär att sex grupper har gemensam kassör, bokföring och ordförande. Gruppsekreterarna, ordföranden, kassören och distriktsombudet bildar en styrelse som träffas regelbundet. Även Falkenbergsgruppen inbjuds till dessa möten, liksom till de stormöten som därigenom kommer att ersätta traditionella distriktsmöten.
I det följande redovisar jag verksamheten i förhållande till de mål som uppsattes i gamla handlingsplanen.
”1. Vi ska arbeta för att göra varje människa i Sverige medveten om vad mänskliga rättigheter innebär.”
1.1 Samarbetet med andra organisationer (främst Rädda Barnen, FN-föreningen, Röda korset) fungerar ganska bra. Vi har deltagit i flera gemensamma arrangemang. Vi har också goda personkontakter med representanter för fackliga och politiska organisationer. Amnesty har inbjudits att delta i debatter om internationella frågor och MR-frågor. Vi har fått presentera AI-arbetet vid möten med pensionärsorganisationer.
1.2 För att föra ut kunskap om mänskliga rättigheter har vi sedan flera år satsat på högstadie- och gymnasieskolor. Vi har aktiva medlemmar som arbetar på sådana skolor. Vi har också deltagit i särskilda arrangemang på tre gymnasieskolor och en högstadieskola. En av grupperna i Halmstad är egentligen en ungdomsgrupp, fast den är registrerad som en vanlig grupp och arbetar enligt samma villkor som övriga grupper. Gymnasieskolan i Laholm har en MR-grupp med schemalagd verksamhet i samarbete med gr 168. Vi förser ett ganska stort antal elever med material för enskilda arbeten av olika slag, huvudsakligen genom kontakter via Internet och e-post. Grupper av elever (med lärare) har varit på studiebesök hos Laholmsgruppens arkiv i Ränneslöv, bland annat för att gå igenom material om dödsstraffet. Ett antal informationsträffar i Halmstad har hållits för invandrare i samråd med lärare i Svenska för invandrare.
”2. Vi ska värva och aktivera fler medlemmar och bidragsgivare i Amnesty.”
2.1 Olika försök att uppmuntra till nya verksamhetsformer har inte varit framgångsrika.
2.2 Utbyte av erfarenheter inom distriktet fungerar bra, men vi skulle behöva mera kontakt och samarbete med omgivande distrikt. Avsikten är nu att inleda ett närmare samarbete med distriktet Skåne-Blekinge (se även under 5). Mest akut inom det här området är nyrekrytering av folk till Byring & Bråte, den permanenta loppmarknaden i Halmstad.
2.3 Den dominerande verksamheten är Byring & Bråte, med årsintäkter på över en miljon kronor. Ansträngningar att också mobilisera folk till manifestationer av olika slag har varit mindre framgångsrika, bland annat därför att Byring & Bråte tar så stor del av medlemmarnas tid och kraft. Medelåldern bland de aktiva blir allt högre.
”3. Vi ska utveckla kontakterna med massmedia och andra opinionsbildare.”
3.1 och 3.2 Av tradition arbetar vi rätt mycket med de lokala medierna. Det är ganska lätt att få in insändare i tidningarna om man kan ge innehållet någon sorts lokal anknytning. På samma villkor publiceras ofta artiklar eller reportage om gruppernas verksamhet. Vi är mindre intressanta för vad vi gör än för var vi bor. Lokala medier är också ängsligt rädda om sin självständighet och sitt oberoende. Ett försök att övertala de lokala tidningarna till att utnyttja Amnestys pressnotiser fick ingen som helst effekt. En framstöt för att få tidningarna att uppmärksamma en adopterad fånge som är journalist och tidigare chefredaktör väckte heller ingen solidaritet på de lokala redaktionerna. Det bästa sättet, enligt vår erfarenhet, är att arrangera en lokal händelse – som då vi (1999) stod på torget i Laholm och läste upp namnen på alla som avrättats i USA sedan 1976.
”4. Vi ska utveckla och effektivisera vårt kampanjarbete.”
4.1 Det har nog under året skett en viss ökning av det utåtriktade arbetet, i varje fall har det från styrelsens sida gjorts ansträngningar att öka insatserna. En sådan åtgärd har varit att ha mera aktuellt amnestymaterial vid loppmarknaden i Halmstad. Problemet är att mycket få kunder är intresserade av något annat än varorna.
4.2 Grupperna har deltagit i både USA-kampanjen och kampanjen mot tortyr, men huvudsakligen genom att sända rekommenderade (och pre-fabricerade) vädjanden.
4.3 Flertalet grupper tycks ha god kontakt med aktuella landsamordnare, men det förefaller som om samordningarnas ambitionsnivå är mycket varierande. Kontakten med specialgrupperna är dålig.
”5. Vi ska utbilda oss så att vi gör ett ännu bättre arbete.”
5.1 Det här är vår sämsta gren. Vi har folk som skulle kunna leda utbildning inom en rad områden (åtagandet, policy, arbetsmetoder, mediakontakter, osv) men trots upprepade försök har vi misslyckats med att få ihop till någon organiserad kursverksamhet. Dock har en av gruppsekreterarna under året deltagit i en kurs för gruppsekreterare (gr 147).
5.2 Inte ens grundkursen fungerar.
5.3 Vi har kvalificerade utbildare. Svårigheten är att få medlemmarna att avsätta tid för kurser.
5.4 Under året gjordes ett försök att angripa det här problemet från ett nytt håll: grupper och medlemmar erbjöds en kurs om arbetet mot tortyr som spreds som en brevkurs med sex brev, avsedda för självstudier och diskussion vid månadsmötena. (Kursen kom sedan att spridas till hela sektionen via både Skånes och sektionens hemsidor.) I kursen ingick möjligheten att via e-post ställa frågor eller begära kompletteringar från kursförfattaren. Att döma av den respons som detta gett, har intresset varit mycket måttligt. Som ett test avbröts kursen tillfälligt efter det fjärde brevet i en av grupperna. Vid det aktuella månadsmötet var det ingen som tog upp diskussion om det fjärde brevet eller frågade efter det femte brevet. Jag har själv hållit kurser om datoranvändning i amnestyarbetet – men det var i Lund och Ystad. I det egna distriktet har jag inte lyckats få ihop deltagare till någon sådan kurs. Vi har i distriktet två mångåriga medlemmar av policygruppen som båda har erbjudit sig att hålla i kurser om åtagandet. Det har heller inte lett till något.
Som distriktsombud ser jag det här som ett prioriterat område att ta itu med. Risken är att vi nu, både som grupper och enskilda medlemmar, gör ett sämre arbete än vad vi skulle kunna göra. Diskussioner vid stormötena har avslöjat att även aktiva medlemmar ibland har mycket vaga begrepp både om åtagandets gränser och arbetsmetodernas mångfald.
Stickprovskontroller med andra distrikt har gett mig intrycket att problemet inte är unikt för Halland. Vi ska nu försöka råda bot på det här genom att närmare knyta oss till det betydligt större distriktet Skåne-Blekinge och hoppas kunna delta i distriktsgemensamma utbildningar. För detta ändamål har vi lämnat ekonomiskt bidrag till det Amnesty-center som planeras i Malmö.
”6. Vi ska utveckla vår planering och uppföljning av Amnestyarbetet.”
6.1 Ett visst utbyte av erfarenheter mellan distrikten sker på DO-nivå, men det är enligt min mening alldeles för smalt. Det blir ingen spridning till grupp- och medlemsnivå.
6.2 Plan finns men utvärderingen är klart underutvecklad.
6.3 Som DO får man den mesta informationen vid personliga kontakter och under styrelsemöten och stormöten. Den formella rapporteringen är bristfällig (och ofta avskydd).
”7. Vi ska engagera oss i organisationen och i Amnestys arbetssätt.”
7.1 Tendensen i distriktet har i många år varit mycket tydlig: de här uppgifterna delegeras till ett litet fåtal medlemmar, i stort sett samma fyra medlemmar som också deltar i sektionens årsmöte. Övriga medlemmars intresse för vad dessa ombud sysslar med är inte stort. Vid redovisningar av sådana frågor lär man sig snart att fatta sig mycket kort för att inte tråka ut deltagarna. Vid årsmötet i Malmö hade vi dock flera deltagare än på många år. (Det bör nämnas att distriktet lämnar frikostiga bidrag till medlemmar som vill delta i årsmöten, kurser, läger, osv. Det har inte haft någon påtaglig effekt.)
7.2 Vi har svårt att ens få ihop folk till förtroendeuppdrag inom distriktet. DO upprätthåller f.n. jobbet som flyktingombud, i brist på annan kandidat. Laholm har länge haft problem med att få tag på lämplig kassör och revisor, vilket till slut löstes genom samgående med Halmstad.
7.3 Distriktets struktur har förbättrats sedan vi införde posten som ordförande i Halmstad och formaliserade arbetet med en sorts distriktsstyrelse. Det återstående problemet är att Falkenberg alltjämt tenderar att hamna utanför gemenskapen.
Med en så hög profil på det ekonomiska arbetet (Byring & Bråte) är det svårt att få någon större aktivitet inom andra områden. Vi skulle behöva fler aktiva på både distrikts- och sektionsnivå.
”8. Vi ska utveckla vårt samarbete med Amnesty i andra länder.”
8.1 Inom det här området har distriktet stolta traditioner men inte mycket att redovisa i dag. Vi har tidigare bland annat haft samarbete med sektioner i Latinamerika och Västafrika (Sierra Leone). Grupp 168 har under det gångna året haft visst samarbete med kolleger i Brasilien, Filippinerna och Israel, men det bygger helt på tidigare personliga kontakter. Samverkan vid dubbel- eller trippeladoptioner ger mycket varierande utfall. Flera grupper har nedslående erfarenheter från tidigare försök – men det finns också ”historiska” exempel på mycket lyckat samarbete. Centrala organ förefaller ofta mindre entusiastiska över inter-sektionellt samarbete på gruppnivå, man får t.ex. inte relevanta adresslistor till intressanta kontaktpersoner.
8.2 Då det gäller möjligheten att delta i internationellt anordnade seminarier är det nog en grundläggande förutsättning att distrikt och grupper får inbjudan till sådana arrangemang.
Bo Lindblom
Distriktsombud
Bilaga:
Några gruppers profil
I Halmstadgrupperna finns det av tradition ovanligt många läkare, särskilt i gr 33 och 157.
Både i Halmstad och Laholm har enskilda medlemmar åtagit sig att producera brev som undertecknas och sänds av ett större antal medlemmar, också sådana som av olika skäl inte deltar i mötesverksamheten.
Grupp 147
- har aktionsfall i Colombia och Sri Lanka. Fallet i Colombia är ett vid det här laget ganska hopplöst försvinnandefall.
- arbetar med RAN avseende Kina och Östeuropa.
- deltar i arbetet med Blixtaktioner.
- deltar i kampanjen mot tortyr.
- har nio aktiva medlemmar, varav sju också jobbar på Byring & Bråte, flera med avdelningsansvar.
- har dessutom över 80 stödjande medlemmar som deltar i vissa verksamheter, bland annat sommarens ”Storloppis” vid Byring & Bråte.
Grupp 168
- har under året avslutat ett aktionsfall i ockuperade zonen, södra Libanon.
- har ett nytt aktionsfall i Myanmar (Burma).
- har under året prövat en arbetsform som innebär att en medlem producerar brev som undertecknas och sänds även av ett antal medlemmar som har svårt att hinna delta i månadsmötena. Härigenom har antalet aktiva fördubblats (från 7 till 14), och det kommer också flera till månadsmötena. Det går för närvarande minst 38 brev i månaden till Myanmar.
- har ett 60-tal stödjande medlemmar.
- arbetar med RAN avseende Sydostasien.
- deltar i arbetet med Blixtaktioner, särskilt gällande dödsstraffet i USA.
- deltar i kampanjen mot tortyr.
- två medlemmar arbetar rätt mycket med MR i undervisningen.
- har korresponderande aktiva medlemmar i Gislaved, Spanien och Storbritannien.
- har fortlöpande kontakt med representanter för kommunens flyktinggrupper (bland annat libaneser och kosovoalbaner).
- har nära samarbete med andra lokala föreningar, särskilt FN-föreningen, och goda kontakter med lokalpressen.
- har varit representerad vid samtliga årsmöten i svenska Amnesty sedan 1969.
Jönköping
Grupperna i Jönköpings läns distrikt har deltagit i Wanted kampanjen och kampanjen mot tortyr. Grupperna har även arbetat med Saudiarabien aktionen och Brasilien. I samband med kvinnoaktionen på internationella kvinnodagen fick en av grupperna in en insändare och en intervju i tidningen Finnveden.
Grupperna har ägnat sig åt olika former av insamlingsaktiviteter. En grupp deltog med bord under loppmarknaden i Kulturhuset i Jönköping i december. Insamlingen gav 1300 kronor. Lotterier hölls vid ett par tillfällen på ICA Kvantum och förtjänsten från dess ablev 4440 kronor. En grupp har fått ta emot kollekt på 3850 kronor från Säby kyrka vilket skänktes till Amnestyfonden. En anna grupp får varje år ta emot kollekt vid en Luciagudstjänst. En grupp har fått ta emot sponsring i form av material. En annan grupp försökte hitta privatpersoner villiga att sponsra gruppens arbete men misslyckades tyvärr. En av grupperna, nr 241, har mycket god ekonomi, mycket tack vare sin bokloppmarknad, och skickar extra pengar både till sektionen, distriktet och fonden.
Ett par av grupperna har informerat om Amnesty i skolor. I en skola i Vetlanda hölls en temadag om Amnesty. En temakväll arrangerades av en grupp "mot våld och rasism" på en fritidsgård med bl a en utställning om mänskliga rättigheter och Amnesty. Utställning visades även på ett bibliotek. På Sävsjöfestivalen under sommaren hade en av grupperna ett informationsbord om Amnesty och en utställning om dödsstraffet.
Gruppmedlemmar har deltagit i gruppsekreterarkurs i Malmö, i ett Algerietseminarium i Stockholm samt i sektionens årsmöte i Malmö.
Distriktsmöten hölls under året i Sävsjö i mars och i Jönköping i oktober då även en manifestation arrangerades med tal av bland andra Mehdi Zana.
En av grupperna arbetar med att göra en hemsida för distriktet.
Kalmar-Kronobergs län
1. Vi ska arbeta för att göra varje människa i Sverige medveten om vad MR innebär.
Grupp 207 har deltagit i kampanjen mot tortyr genom information och utdelning av vädjandefoldrar. Gruppen har ca 35 stödjande medlemmar som de informerar två ggr/år om Amnestys arbete. Gruppen har skickat brevkopior till Kinesiska ambassaden i Stockholm angående sitt aktionsfall i Kina.
Flyktingombudet samarbetar med Röda korset och FARR. Deltar i ett nätverk för flyktingar i Kalmar bestående av representanter för kyrkor och olika frivilligorganisationer.
Vid varje distriktsmöte informera flyktingombudet om flyktingsituationen i världen.
U 24, Grupp 119 och grupp 286 har delat ut information i Kalmar inför kampanjen mot tortyr och grupp 286 hade en egen tillverkad docka som väckte stor uppmärksamhet.
U 24 informerade på Stagneliusskolans företagsdag i Kalmar. Gruppen har också en årlig informationsdag för årskurs 1 på Stagneliusskolan.
Grupp 119 informerade och spred foldrar om kampanjen mot tortyr och samlade underskrifter vid Mikael Wiehes framträdande i Kalmarsalen liksom vid ett möte med gymnasieelever. Gruppen har informerat på Ölands Folkhögskola och grundskolan i Rockneby. Utställning och information på biblioteket på FN-dagen.
Grupp 327 har visat utställningen om tortyr på biblioteket i Alvesta. Gruppen har engagerat politiker i Sverige och EU i arbetet med aktionsfallen i Zanzibar.
Grupp 24 har i kampanjen mot tortyr haft utställningar på universitetet, i domkyrkan och vid kommunförbundets riksseminarium på konserthuset i Växjö, demonstrationer, teater, insändare. Gruppen har haft utställningen Wanted på konserthuset i Växjö. Gruppen har haft information på gymnasie- och grundskolor samt universitet.
Grupp 24 samarbetar med Non Government Organization i Indien. Gruppen samverkar med FLYSAM, demonstrerade med Femitolvrörelsen, samverkan kring Kvinnodagen och deltog i konferens med lärare mot rasism. Gruppen deltog genom SAMFI på studiedag för blivande lärare på universitetet i Växjö och vid sammandragning för kontaktlärare där Bo Lindblom föreläste om: Vår bild av världen.
Grupp 286 har haft skolinformation på FN-dagen och utställning på biblioteket i Kalmar med brev och foldrar mot tortyren. Vid två tillfällen har dödsstraffet aktualiserats genom tal, foldrar och underskrifter. Gruppen deltog också vid Mikael Wiehes framträdande i Kalmar. Två medlemmar har deltagit som vittnen i Riksteaterns uppsättning av Rannsakan, en manifestation mot rasism. Gruppen har tagit kontakt med FOJO, Fortsatt journalistutbildning, på Kalmar Högskola. Det är främst en utbildning av utländska journalister i bl a demokratifrågor. De önskar via dessa få information om situationen i respektive journalists hemland. Gruppen firade Kvinnodagen tillsammans med andra organisationer på Byteatern i Kalmar där gruppens vädjandebrev undertecknades av många. Nina Strandberg talade där om kvinnoförtryck och prostitution.
U 28 planerade en demonstration mot tortyren med tal i Växjö där större delen av deltagarna på höstens distriktsmöte deltog.
2. Vi ska värva och aktivera fler medlemmar och bidragsgivare i Amnesty.
Grupp 207 har ca 35 bidragsgivare som har gett gruppen 6 400 kr.
U 24 har fått 360 kr från högstadieskolan Barkestorp.
Grupp 119 har fått drygt 11 000 kr av sina bidragsgivare.
Grupp 327 har sin ekonomi baserad främst på passiva medlemmar i Alvesta.
Grupp 286 har under året fördubblat sitt medlemsantal i gruppen till 12 st.
3. Vi ska utveckla kontakterna med massmedia och andra opinionsbildare.
Grupp 24 har haft insändare under kampanjen mot tortyr.
4. Vi ska utveckla och effektivisera vårt kampanjarbete.
I kampanjen mot tortyr har följande grupper deltagit: Grupp 24, grupp 327, grupp 207, grupp 286, U 24, grupp 119.
Vid höstens distriktmöte deltog Kinasamordningen.
Grupp 142 har deltagit i kampanjer i USA och Saudiarabien.
Grupp 286 har deltagit i kampanj i Saudiarabien, fängslade journalister i Kongo.
Grupp 119 har deltagit i kampanj i Afghanistan, Saudiarabien, SAN, Kenya.
Grupp 24 har deltagit i Barnkampanjen, Nafran, AMD, Wanted.
5. Vi ska utbilda oss så att vi gör ett ännu bättre Amnestyarbete.
Flyktingombudet hämtar information via Internet och genom tidskriften Artikel 14.
U 24 har skickat tre medlemmar till åtagandeutbildning i Karlskrona och en medlem har fått gruppsekreterarutbildning.
Grupp 119 har haft en medlem på gruppsekreterarutbildning.
Grupp 327 har deltagit i åtagandeutbildning för flertalet av gruppens medlemmar.
Grupp 24 har haft fem medlemmar på åtagandeutbildning. En medlem deltog i förberedande utbildning inför kampanjen mot tortyr i Landskrona och en medlem i Mariefred. Hela gruppen har haft studiecirkel om tortyr.
Grupp 286 har haft en medlem med på förberedande utbildning inför kampanjen mot tortyr i Mariefred. En medlem har deltagit i seminarium om Burma i Göteborg.
6. Vi ska utveckla vår planering och uppföljning i Amnestyarbetet.
Samtliga distriktets grupper har lämnat verksamhetsberättelse.
7. Vi ska engagera oss i organisationen och i Amnestys arbetssätt.
Grupp 207 var värdar för vårens distriktsmöte, var representerade på sektionens årsmöte och höstens distriktsmöte.
Flyktingombudet deltog i mötet med sekretariatets flyktinghandläggare vid årsmötet.
Grupp 119 har deltagit i båda distriktsmötena.
Grupp 327 var värdar för höstens distriktsmöte och var representerade på sektionens årsmöte.
Grupp 24 deltog med fem medlemmar på sektionens årsmöte, fem medlemmar på vårens och höstens distriktsmöte. En medlem är med i granskningskommittén.
Grupp 286 har deltagit i båda distriktsmötena liksom sektionens årsmöte.
U 28 har en medlem med i gruppbildargruppen.
8. Vi ska utveckla vårt samarbete med Amnesty i andra länder.
Grupp 142 har samarbetat med grupp i Tyskland om fångfall i Myanmar.
Södra Södermanland och Östergötland
1. Distriktets grupper har varit med i en hel del olika kampanjer. Det som de flesta nämner är, av förståeliga skäl, kampanjen mot tortyr. Aktiviteter kring den har bl.a. varit att engagera och samarbeta med andra föreningar och ordna fackeltåg mot tortyr. I Västervik hade man information om kampanjen i St. Petri kyrka tillsammans med FN-föreningen och Rädda Barnen. Man hade ordnat med tortyrutställningen uppställd mot altarrunden, vilket var mycket känsloladdat. Saudiarabienkampanjen nämns också i flera grupper. Andra aktioner och kampanjer som nämns är månadskampanjen, aktioner för MR i Österrike, Nepal, Indien och Saudiarabien, Colombiaaktionen och kvinnoaktionen.
2. Kulturkväll, loppmarknader, chokladhjul m.m. En grupp (289) har en hemsida; www.welcome.to/amnestygrupp_289. I Linköping hade man en Amnestykampanj på Universitet och på dess filial i Norrköping. De hade infobord under flera dagar och värvade flera medlemmar. Andra egna ”aktiviteter” är att skriva insändare till lokaltidningen inför kommande evenemang. I Katrineholm har man som tradition att alltid skriva en längre insändare till lokaltidningen inför namninsamlingar.
Västerviksgruppen är duktig på att skriva. De har skrivit och skickat iväg samtliga BA som kommit under året; c:a 350 stycken!!!
3. Kollekt, skramla med bössa, vädjan till stödmedlemmar och låta bössan stå i en affär är de tillvägagångssätt som nämns. I grupp 94 betalar alla i gruppen 500:-/år (exkl. gruppavgift) för att stödja olika Amnestyprojekt. Verkligen beundransvärt!!!
4. Antalet gruppmöten verkar ligga på mellan 7 och 11 gånger om året och grupperna består av 7 – 10 medlemmar (aktiva).
I Linköpingsgrupperna verkar det vara en viss omsättning p.g.a. studier och flytt, men lyckas hålla medlemstalet i grupperna relativt konstant.
Stödmedlemmar finns i vissa grupper och är ibland helt avgörande för gruppens ekonomi. Tack alla stödmedlemmar!!!
Möten man deltagit i är bl.a. distriktsmöte och planerings möte inför kampanjen mot tortyr.
Grupp 139 har ordnat en kortkurs för nya medlemmar.
Skaraborg
Endast ett distriktsmöte har hållits under år 2000. Den 11 mars möttes vi i Alingsås, tretton personer från sex grupper (det finns nio grupper i distriktet). Till mötet som också var ett årsmöte hade vi bjudit in Miriam Lindbom från sekretariatet. Följande stod på programmet: de olika grupperna berättade vad de höll på med och vad som var på gång, ungdomsgruppernas arbete samt distriktets ekonomi diskuterades. Miriam Lindbom talade om marknadsföring, medlemsvärvning, fundraising och "peppade" oss inför kampanjen mot tortyr.
Tre personer från grupp 46 i Skövde och en person från Lidköpingsgruppen deltog i årsmötet i Malmö.
Den 15-16 maj anordnades i Lidköping en gemensam utbildning för ungdomsgrupperna i distriktet. Ett 20-tal ungdomar deltog, de flesta från Lidköping. Det finns fem ungdomsgrupper i Skaraborg: Borås, Falköping, Mariestad, Skövde. Den 20 oktober gästade Carl Söderbergh Lidköpings bibliotek, där han på ett gripande och inlevelsefullt sätt talade om tortyr. Alla grupper i distriktet var inbjudna till detta möte.
Grupperna i distriktet har på olika sätt laddat upp inför "tortyrkampanjen". Några var på Informations- och planeringsmötet i Göteborg i mars. Den fantastiska utställningen som grupp 102 gjort har varit hos tre grupper här i distriktet. Lidköping var först med veckorna 40-41, sedan gick den till Skara, där den var utställd först i Stifts- och landsbiblioteket och sedan på katedralskolan vecka 42-43. Utställningen har också varit i Alingsås.
Andra utställningar som grupperna ordnat har varit: Töreboda, en utställning på biblioteket om Människorättsförsvarare, Affischutställning om tortyr på respektive Alströmmergymnasiet och Biblioteket i Alingsås och Borås.
Ett flertal grupper har haft loppmarknader.
Så gott som alla grupper har haft bössinsamlingar som gett en hel del pengar. Nämnas kan Alingsåsgruppen som vid en skramling i april till förmån för tortyrrehabilitering i Nepal fick in 4077 kronor, inte dåligt. Några grupper har fått kollekt från kyrkoförsamlingar. Efter en musikgudstjänst i trakten fick Lidköpingsgruppen ta emot 4000 kronor.
Många grupper har köpt filmen om tortyr som visats i en del skolor. De flesta grupperna är ute och talar i olika skolor varje år; allt detta för att sprida information om vår verksamhet.
Många av amnestygruppernas evenemang har rapporterats i respektive lokalpress; allra mest i Alingsås Tidning. Grupperna har skrivit insändare i sina lokaltidningar; Skaragruppen hade en insändare i SkLT för att fästa uppmärksamhet på en TV-serie om Amnesty.
Alla grupper verkar vara flitiga brevskrivare vare sig de deltar i speciella kampanjer, blixtaktioner eller månadskampanjen och alla verkar gå in med stor energi i kampanjen mot tortyr.
Alldeles speciellt bör framhållas grupp 163:s enträgna arbete för en egyptisk advokat som har suttit fängslad i 10 år under svåra förhållanden. Hundratals brev om hans fall har skickats.
Gull-Britt Johnsson, distriktsansvarig
Norra Älvsborg och Bohuslän
Tyvärr måste jag meddela att Orust gruppen har beslutat att lägga ner.
Jag har dock rapporter att avlägga från Sotenäs, Lysekil, Uddevalla, Ljungskile, Trollhättan och något från Orust/ Tjörn.
1.1 Flera grupper har under året arbetat utåtriktat med manifestationer för Barnkonventionerna. Uppmärksamhet kring barntortyr och dödsstraff för minderåriga.
Några grupper har samarbetat med lokala ”Rädda barnen” -grupper.
1.2 I samband med marknader har grupperna haft utställningar kring sina fångfall och de kampanjer som varit aktuella, t,ex Kvinnokampanjen, Brasilienkampanjen, Colombiakampanjen, människorättsfrågorna i Indien, de tamilska tigrarna. Fångcell, där situationen för en f.d fånge i Argentina, beskrivits, har funnits på en folkhögskola.
2.1 Grupper har haft skrivarverkstad på skolor där elever har getts möjlighet att aktivt delta i AI-arbetet. Estetprogrammet på ett gymnasium tillsammans med en grundskola har arbetat med gatuteater vid ett tillfälle.
Kollekt i kyrkor i distriktet är en vanlig men uppskattad verksamhet.
2.2 Grupperna i distriktet har inbjudit ungdomsgrupperna till distriktsmöten. Vid ett tillfälle konserterade musikskolans celloensemble.
2.3 På grund av stora avstånd mellan grupperna har inga samarr. hållits. Ungdomsgrupperna servas av de grupper som finns i närheten.
3.1 Grupperna har varit aktiva med insändare till ortens tidningar. Även intervju har gjorts av medlem i TV 4-stad. Det förekommer ofta pluggannonser för Amnesty i ortspressen.
3.2 Grupper finns med i samband med kulturevenemang och filmer som visas där man kan koppla till Amnestys arbete.
4.1 Se ovan
4.2 Alla grupper i distriktet deltar i minst en land- eller temakampanj.
4.3 Samordnaren för Indien och en indisk gäst inbjöds till ett allmänt möte hos en av grupperna.
5.1 Regionen samordnar utbildningar som distriktet medverkar i.
5.2 Grupperna har ett faddersystem för nya medlemmar
5.3 Grupperna blir mer och mer vana att använda sig av snabbare teknik för kommunikation. Då det inte finns någon lokal för gemensamt arbete uppmuntras enskilda medlemmar att använda e-post.
5.4 se ovan.
6.1 – 6.3 Vid distriktsmöten 2 ggr om året utbyts erfarenheter och planeras verksamhet
7.1 – 7.3 Genompåtryckningar från distriktsombud sker någon enstaka gång större engagemang för Amnestys arbete centralt. Tyvärr deltog endast två medlemmar på årsmötet varav en var distriktsombud. Det har också varit svårt att få representanter i distriktet. Målet nu är att grupperna hålles intakta och att lågan hålls ” flammande”.
8.1 – 8.2 Då behov uppstår att ta kontakt med grupper utanför Sverige sker så. Inget särskilt påvisat under det gångna året.
För sammanfattningen
Inger Lindvall, distriktsombud
Storgöteborg
1. Vi ska arbeta för att göra varje människa i Sverige medveten om vad mänskliga rättigheter innebär
1.1 Distrikten ska samarbeta med andra organisationer enligt de riktlinjer som antagits av årsmötet
En utbildningsserie hölls tillsammans med Röda Korset, Rädda Barnen samt Göteborgs stift kring flyktingfrågor.
En demonstration hölls i februari mot förhållandena i Tjetjenien tillsammans med de politiska ungdomspartierna.
Grupp 62, har vid framträdanden i Lerum samarbetat med FN-föreningen, Röda Korset samt Rädda barnen.
1.2 Distrikten ska föra ut kunskap om mänskliga rättigheter
Ett antal högstadie- och gymnasieskolor, folkhögskolor samt församlingar har fått information i form av föredrag e.dyl. om de mänskliga rättigheterna. Amnestymedlemmar har sett till att information har funnits utlagd på biblioteken i distriktet.
2. Vi ska värva och aktivera fler medlemmar och bidragsgivare i Amnesty
2.1 Distrikten ska uppmuntra till nya verksamhetsformer
2.2 Distrikten ska ge grupperna möjlighet att utbyta erfarenheter om hur man behåller och aktiverar medlemmar
2.3 Distrikten ska samordna och organisera enskilda och/eller grupper för gemensamma aktiviteter
Distriktet har haft 11 Arbetsutskottsmöten (AU) där en medlem per grupp ska vara representerad. Mötena är bl.a. ett tillfälle till informations och erfarenhetsutbyte mellan grupperna. Kring Kampanjen mot Tortyr har en kampanjgrupp bestående av medlemmar från olika grupper startats. Några grupper, ex. 343 och 204 har haft gemensamma arrangemang. De har engagerat sig i en Action File om HRD i Colombia (Cleber) och arrangerade ett seminarium på Colombias HR-dag den 9 september.
3. Vi ska utveckla kontakterna med massmedia och andra opinionsbildare
3.1 Distrikten ska höja kvaliteten på det material som produceras för media
3.2 Distrikten ska aktivt delta i opinionsbildningen
Den grupp som bildats kring Kampanjen mot Tortyr tog fram en informationsmapp som sändes ut till all media i region Väst. Oloph Carlman har som vanligt lyckats göra sig hörd i mediabruset med ett antal insändare om mänskliga rättigheter.
4. Vi ska utveckla och effektivisera vårt kampanjarbete
4.1 Distrikten ska öka sitt utåtriktade arbete
4.2 Distrikten ska varje år genomföra minst en land- eller temakampanj
4.3 Distrikten ska tillvarata samordningsgruppers och specialgruppers kunskap
Under året har ett antal öppet hus-kvällar arrangerats med intressanta föreläsningar och diskussioner. Distriktet har ex. gästats av Per Lundström från Göteborgs universitet angående den politiska situationen. i Burma samt av Ehsan Ullah Khan som höll ett föredrag med temat; "Hur kan MR utvecklas i Pakistan?"
Kvinnorättsgruppen höll i en temadag på Kvinnodagen och berättade bl.a. om hedersmord i Pakistan. Juristgruppen höll i temat Flyktingpolitik.
Under hösten har Teater Pugilist spelat; "Det finns ingen moral längre, sa Björn Afzelius och dog" på regionkontoret. Hälften av biljettintäkterna tillföll distriktet. Teatergruppen gav även en gratisföreställning
på Kulturnatta i oktober.
Några manifestationer i samband med viktiga dagar; såsom ex. 4:e juni, har hållits.
Grupperna i distriktet har engagerat sig i ett flertal kampanjer såsom ex.
Kampanjen mot Tortyr, Saudiarabien, Colombia, Hedersmord i Pakistan,
Dödsstraff moratorium 2000.
I december höll kampanjgruppen mot Tortyr tre manifestationer i Haga.
Grupp 137 arrangerade en utställning runt Saudikampanjen på Frölunda Kulturhus.
Grupp 343 samt 204 har som tidigare nämnts engagerat sig i HRD-kampanjen.
Ett Burmaseminarium hölls i september.
I april höll Hälsa och sjukvårdsgruppen i två temadagar om bl.a. krigs- och tortyrskador.
5. Vi ska utbilda oss så att vi gör ett ännu bättre arbete
5.1 Distrikten ska arrangera minst en utbildning per år, utöver grundkursen för nya medlemmar
5.2 Distrikten ska ansvara för grundkurser för nya medlemmar
5.3 Distrikten ska se till att få kvalificerade utbildare
5.4 Distrikten ska hjälpa grupperna att begagna sig av den nya informationstekniken
Vissa arbetsgrupper har länkade hemsidor till distriktets hemsida, ex grupp 27 och grupp 204. Den sistnämnda rapporterar att de har haft 700 besök under året och man har även gjort en spansk version av sidan.
Info skickas till dem som så önskar via e-post och distriktets hemsida har fått en ansiktslyftning.
6. Vi ska utveckla vår planering och uppföljning av Amnestyarbetet
6.1 Distrikten ska fortlöpande utbyta erfarenheter av gruppernas arbete
6.2 Distrikten ska göra en årlig plan för verksamheten, varje år följa upp den och regelbundet utvärdera resultatet
6.3 Distrikten ska samla in och sammanställa gruppernas verksamhetsrapporter och fallrapporter
Vid det s. k. AU-mötet varje månad byter grupperna erfarenheter från sitt arbete. Denna verksamhetsberättelse är resultatet av att distriktsombuden samlat in gruppernas verksamhetsrapporter.
7. Vi ska engagera oss i organisationen och i Amnestys arbetssätt
7.1 Distrikten ska ta del i diskussioner om aktuella frågor
7.2 Distrikten ska engagera sig i nomineringen av personer till förtroendeuppdrag
7.3 Distrikten ska utveckla sin struktur och engagera fler aktiva på distriktsnivå
På AU-möten har vissa diskussioner kring utvecklingen av Amnestys åtagande förts. Vissa grupper har även diskuterat och arbetat runt detta på egna möten.
8. Vi ska utveckla vårt samarbete med Amnesty i andra länder
8.1 Distrikten ska verka för internationellt utbyte med kolleger i andra Amnestysektioner
8.2 Distrikten ska beredas möjlighet att delta i internationellt anordnade seminarier
Några medlemmar har deltagit i internationellt anordnade seminarier, ex. Juristgruppens möte på Irland.
Värmland/Dalsland
Det känns oerhört roligt att kunna konstatera att distriktet har utökats med en grupp, grupp U64. Det är en ungdomsgrupp som bildades i Karlstad, och den har sitt säte på Tingvallagymnasiet. Välkomna i Amnestyfamiljen!
Av ovanstående kan vi också konstatera att ingen grupp har lagts ner i distriktet under året. Det är ju också väldigt positivt. Alla grupper kämpar, mer eller mindre, med brist på resurser, främst i form av aktiva medlemmar. Man ”orkar bara med det som absolut måste göras, och inget annat arbete utöver det”. Gruppernas årsberättelser talar dock ett annat språk. Det är otroligt vilken sprudlande aktivitet det är i grupperna. Förutom det grundläggande arbetet med aktionsfallen, så skriver man blixtaktioner, är med i kampanjer, RAN, AMD, etc. Dessutom har man gjort utställningar, demonstrerat, informerat, skrivit insändare, skramlat med bössor, haft loppmarknad och artistgalor, m.m. Aktiviteten är hög i distriktets grupper. Att man påstår att ”man inte orkar med mer än det grundläggande” är nog mer ett tecken på att det finns idéer och lust att göra ännu mer.
Nu till negativa för Värmland/Dalslands distrikt 2000. Aktiviteten på distriktsnivå har dessvärre varit lika med noll, vilket är oerhört allvarligt. Undertecknat distriktsombud har haft en djup personlig kris, och inte orkat med något distriktsarbete. Tyvärr, för det har på de senaste distriktsmötena varit en väldigt positiv diskussion kring att skapa tvärgrupper. Något som förmodligen skulle kunna utveckla distriktet i en väldigt positiv riktning, och som skulle kunna avlasta grupperna. Men, det senaste 1½ året har bevisat att distriktets sammansättning, med ett distriktsombud och en kassör, är väldigt sårbar. Vi behöver en diskussion kring hur distriktet ska formas i framtiden, så att inte arbetet på den här nivån står och faller med en, eller ett par, personer.
Nu går vi in i ett nytt år och vi får ta nya friska tag. Jag känner en stor tillförsikt eftersom gruppernas arbete fungerar så bra.
Karlstad i januari 2001
Örebro
I Örebrodistriktet finns 6 aktiva grupper (Örebro, 2 grp, Nora, Hallsberg, Lindesberg), 1 vilande (Karlskoga) samt 2 ungdomsgrupper (Örebro), varav en nybildad (U66). Här finns också två enskilda aktivister (Kumla, Askersund).
Två distriktsmöten har hållits under året, med god uppslutning. Vid vårmötet i Nora var Carl Söderbergh och Christian Gräslund inbjudna.
Bodil Mortensson och Eva Magnusson är distriktsombud.
Eva Magnusson deltog i do-mötet 23-24 sept, och kassören, Lars Bärjstätt, deltog i budgetmötet.
Distriktets ekonomi är tämligen svag. Gruppernas avgift till distriktet ligger på 500:- per grupp.
Aktiviteter i grupperna.
AI-information och utställningar på gymnasie- och högstadieskolor, i kyrkor, församlingshem, bibliotek, etc.
Bössinsamlingar. Jul- och loppmarknader. Amnestygala.
Amnestyveckan, MR-dagen.
Notiser och insändare i lokalpressen (Nerikes Allehanda, Bergslagsposten).
Kampanjer, aktioner.
En eller flera grupper har deltagit i: kampanjen mot tortyr, kvinnokampanjen, aktioner på Afghanistan, Österrike, Saudiarabien, Nepal, Indien, Colombia.
Blixtaktioner, AMD.
Aktionsfall.
Fyra grupper har (eller har haft) aktionsfall i sammanlagt sex länder.
Centrala utbildningar.
Medlemmar i distriktet har deltagit i flera centrala utbildningar; den nya grupp 55 har varit särskilt aktiv!
Eva Magnusson
Mälardalen
Amnestys ungdomsgrupp, Eskilstuna
1) I samband med tortyrkampanjen har vi skickat ett flertal blixtaktioner och vädjanden. Vi var även med vid en aktion för barnkonventionen tillsammans med stora Amnestygruppen.
2) Vi ha skramlat tre gånger på olika ställen runt om i Eskilstuna, bjudit på lusse-fika vid de mänskliga rättigheternas dag den 10 december, och då bjöd vi även in tidningen. Vi har också skickat bl.a. blixtaktioner.
3) Ca 300 kronor har vi skramlat in under insamlingarna.
4) Vi är nu fyra aktiva I ungdomsgruppen och har varit det under hela året. Vi har haft regelbundna möten en gång i veckan men har inte gått några utbildningar.
Mål för det nya året är bl.a. att samla in mer pengar till Amnesty, skicka fler blixtaktioner mm. och att anordna ett större evenemang senare i vår med bl. a konsert under kvällen.
Grupp 58 (Eskilstuna)
- Israel- aktionen- I februari deltog vi med brevskrivning.
- Internationell konferens om tortyr. En av medlemmarna deltog på konferensen den 12-13 februari.
- Brev till passiva medlemmar i Eskilstuna. Brev skickades i mars för att informera om våra aktiviteter.
- Medlemsvärvningskampanj. Vi satte upp affischer med inbetalningskort på högskolan och bibliotek i mars.
- Konsert i samarbete med Musikskolan och Studiefrämjandet.
- I april arrangerade vi en konsert för att hedra 5-årsminnet av mattpojken Iqbal. Överskottet på drygt 8 000:- från konserten gick till Amnestys barngrupp.
- Distriktsmöte. Gruppen har varit representerade på två distriktsmöten, ett på våren och ett på hösten.
- Bokloppis. I april och oktober deltog vi i en bokloppis på Stadsbiblioteket.
- Höstloppis. Vi deltog på loppis i Parken Zoo. Överskottet på 1 200:- skänktes till Sierra Leone.
- Utställning Tortyrkampanjen. Den 7 oktober deltog vi i ett kulturarrangemang “Fristadsnatta” anordnat av
Eskilstuna Kommun där vi visade Amnestys kampanjutställning mot tortyr på Studiefrämjandet.
- Indien-seminarium den 21-22 oktober. Två representanter deltog på seminariet i Stockholm.
- Manifestation m a a FN-dagen. Den 21 oktober deltog vi tillsammans med Lärare för fred, FN förening, Bahai och ABFs seminariun och manifestation mot rasism och främlingsfientlighet, en av våra medlemmar deltog på Burma mötet i Göteborg samma dag.
- Barnkonventionen. Vi arrangerade en ljusmanifestation på Fristadstorget m a av barnkonventionens årsdag den 20 november. Talare var Monica Bahlström-Lannes.
- Insamlingsbössor. Ca 8 insamlingsbössor står utplacerade på banker, bensinmackar och i butiker. Årets behållning blev drygt 2 500:-.
- Information om Grupp 58
Gruppen träffas varannan vecka och består f n av 15 medlemmar. Under år 2000 hade vi följande fall: Yemen, Indien, Burma, Israel (avslutat), Libyen (vilande). Vi har skrivit ett antal blixtaktioner under året.
Grupp 180 (Sala)
Gruppen består av nio aktiva medlemmar. Vi har under det gångna året arbetat under sparlåga.Vårt fångfall är sedan tidigare avslutat . Sedan hösten arbetar vi med kampanjen mot tortyr.
Vårterminen-00, Träffats ca en gång i månaden, men 5 februari åkte 4 av oss till Krylbo för att lyssna på Carl Söderbergh. En i gruppen representerade oss på D-mötet i Surahammar. Den 7 april hade vi ett bord på torget.
Höstterminen-00 Träffades 4 gånger. Deltog med 2 personer på D-mötet i Köping. Vi deltog i kampanjen mot tortyr och hade angående den en 2 veckor lång utställning på Sala stadsbibliotek.
- Artikel i Sala Allehanda då kampanjen uppmärksammades den 8 december. Vi deltog i en manifestation för mänskliga rättigheter den 10 december.
- Insamlade medel: 445 kronor
Grupp 81 (Surahammar)
Gruppen har ökat med en person, vi är nu åtta. Vi har haft sju gruppmöten under året, skramlat två gånger och genomfört vår sedvanliga adventsförsäljning på biblioteket. Genom Birgitta Bruslings kontakt med Sackeus förser vi oss med varor att sälja, förutom Amnestys egna produkter.
I år var grupp 81 ansvarig och värd för vårens distriktsmöte, som hölls i mars i Journalistgruppens lokaler i Surahammar, med gott deltagande.
Ann och Marita har ansvarat för Chiran-bevakningen, men inte aktivt deltagit i något aktionsfall.
- Gruppen engagerade sig i Brasilien-aktionen och Algeriet-kampanjen och har skrivit några brev till ansvariga myndigheter i Algeriet samt även skrivit till de anhöriga till en försvunnen ung algerier.
Vi har beslutat att delta aktivt i tortyrkampanjen och exponerade en del material vid adventsförsäljningen.
Amnestysympatisorer och gruppmedlemmar tar hand om den månatliga kortkampanjen
- Ann utsågs till distriktsombudets kontaktperson från grupp 81 och deltog bland annat i förberedelserna inför distriktets årsmöte i Köping i oktober, samt vid själva årsmötet.
Gruppen har två stödmedlemmar.
Ekonomi: Vi har haft en stabil ekonomi och klarat av avgifterna till både distriktet och sektionen. Kassör Marianne Karlsson har varit ansvarig.
Grupp 191
I. Bekämpa tortyr och dödsstraff
Blixaktioner, föreläsning och utställning om tortyr i samband med Amnestyveckan på Västerås Stadsbibliotek.
II. Arbeta mot övergrepp som drabbar kvinnor
III. Stärka asylrätten och flyktingars rättigheter
IV. Agera för människorättsförsvarare
Genom blixtaktioner.
V. öka aktivismen
Genom information till intresserade personer - som lett vidare till en nystartad ungdomsgrupp.
VI. Effektivare fundraising
Skramling i samband med aktiviteter.
Grupp 271
1.BLIXTAKTIONER - ungefär vart tredje fall, som sänds från Al.
KORTKAMPANJEN i 5 ex varje månad.
KVINNOAKTIONEN 2000 i mars med utställning på biblioteket, där bl a förtryckta brev lagts ut tillsammans med information om blixtaktioner samt med insändare i Bärgslagsbladet 8/3. Kampanj för avskaffande av dödsstraffet: utställning på biblioteket samt listor för underskrift till stöd för kampanjen utdelade till vissa arbetsplatser, andra organisationer samt kyrkosamfund. Kampanjen mot tortyr: start med distriktsmötet 21 oktober, där Andrea Bodekull informerade.
2.Vid JULMARKNADEN 2 och 3 december, där föreningar och enskilda ställde ut, sålde grupp 271 lotter och varor från Indonesien - skänkta av medlemmar, som just återvänt därifrån, samt ljus, kort mm från Amnestys butik. VÄRVNING av medlemmar till gruppen - i form av personlig inbjudan till föredraget på distriktsmötet - utsänt till Al-medlemar i Köping. AFFISCHERING med inbjudan till alla intresserade.
3.SKRAMMEL i april 1 339:- KULTURLOTTERI under hösten c:a 13 500:- netto. Vinsterna gavs av konstnärer , konsthantverkare, musik- och teaterföreningar, biografen och butiker. Lotterna sålda av gruppens medlemmar bl.a på teatern i samband med föreställningar men också genom ombud på arbetsplatser. Vinsterna fanns utställda i ett skyltfönster hos Svensk Fastighetsförmedling samt i teaterns foajé.
4.Gruppen har haft 7 aktiva MEDLEMMAR, som har träffats 18 gånger under året. Två nya medlemmar tillkom i december.
På distriktets årsmöte 25 april deltog två medlemmar och i distriktsmötet 21 oktober sex medlemmar ur gruppen samt fyra Al-medlemmar utom gruppen. Två medlemmar hade deltagit i en förberedande träff. Tre medlemmar deltog i utbildningsdag gällande Kampanjen mot tortyr.
Stockholm
Distriktets verksamhet grundar sig på Amnesty Internationals åtagande och svenska sektionens stadgar. Stockholmsdistriktet tog vid sitt årsmöte den 26 mars 2000 beslut om en handlingsplan som låg till grund för distriktets verksamhet under det gångna året.
Verksamhetsberättelsen utgår från svenska sektionens handlingsplan med dess åtta huvudmål.
1. Vi ska arbeta för att göra varje människa i Sverige medveten om vad mänskliga rättigheter
innebär.
Medlemmar och arbetsgrupper informerade om Amnesty och mänskliga rättigheter i skolor och föreningar. Flera grupper ordnade bok- och brevbord, informationsmöten samt deltog i gudstjänster och julmarknader. Några satte upp utställningar i bl.a. bibliotek. Universitetsgruppen arrangerade på Universitetet en dag för mänskliga rättigheter med hjälp av bla. humanistiska och samhällsvetenskapliga föreningarna. Gruppen ordnade även informationsveckor med filmvisning och föredrag om tortyr.Aktionsgruppen Information och utbildning samt andra representanter för distriktet informerade i skolor, föreningar, vid konferenser och i andra sammanhang.
2. Vi ska utveckla kontakterna med massmedia och andra opinionsbildare.
PR-gruppen, som under året bytte namn till Gruppen för distriktsinformation,
informerade vid manifestationer och konserter samt försåg en politisk organisation med material. Flygblad med information om temakvällarna sattes upp på bibliotek, arbetsplatser m.m.
Flyktinggruppen deltog under året i frivilligorganisationernas arbete vid Carlslunds flyktingsluss med att informera asylsökande. Gruppen har även deltagit i styrelsemöten för Carlslundsgruppen, som är ledningsgrupp för denna verksamhet. Under året genomförde gruppen två studiebesök på förvarsenheten vid Carlslund. Gruppen har påbörjat översättning av informationsmaterial till asylsökande. I samarbete med Röda Korset hölls en kurs om asylrätt. IT-gruppen underhöll distriktets befintliga hemsidor samt arbetade med att göra en helt ny webbplats. Gruppen hjälpte arbetsgrupper att presentera sig på distriktets hemsidor och flera grupper har nu egna sådana.
Under året arrangerades sex temakvällar, varav två på sekretariatet, övriga hölls i distriktslokalen. Den 25 januari informerade Per Wiktorsson, Kinasamordnare, om mänskliga rättigheter i dagens Kina, den 22 februari talade Magnus Killander om situationen i Iran, den 26 mars gav professor Stefan Hedlund sin syn på rysk inrikespolitik, Binnie Kristal-Andersson redogjorde den 20 september för sin avhandling om flyktingars psykiska hälsa, svenska Tibetkommittén informerade om Tibet den 7 november och den 21 november arrangerades en temakväll om Kuba med Mona Rosendahl, socialantropolog, Samtliga temakvällar refererades i DistriktsNytt. Distriktet arrangerade tillsammans med sekretariatet ett seminarium om Indien den 21 - 22 oktober.
Gruppen för distriktsinformation såg till att höstens temakvällar blev påannonserade i DN:s och SvD:s kalendarier. Gruppen erbjöd sig att hjälpa arbetsgrupperna med mediakontakter. Lidingö Tidning skrev om Amnesty och intervjuade gruppsekreteraren i grupp 7. Sigtunagruppen fick in en insändare och en artikel om Amnesty i en lokaltidning.
3. Vi ska värva och aktivera fler medlemmar och bidragsgivare i Amnesty.
Arbetsgrupperna samlade in pengar genom bössinsamlingar, fast utplacerade
bössor, loppmarknader, kollekter, lotterier, bokförsäljning, brevutskick och bidragsgivare.
Distriktets insamlingsverksamhet bedrevs bl.a. i form av bössinsamlingar främst i samband med manifestationer och andra aktiviteter, såsom konserter, parkteater och ljus-försäljning. Vi hade även ett antal fast placerade bössor runt om i staden. En viss försäljning av ljus och kort skedde i distriktslokalen.
Vi gjorde regelbundet utskick till nytillkomna medlemmar i distriktet, cirka 3 000 år 2000, där vi informerade om distriktet, bjöd in till olika aktiviteter, berättade om våra temakvällar samt bad om ett bidrag. Utskicken gav cirka 4 000 kronor i intäkter.
En aktivistdatabank började byggas upp med syfte att lättare få kontakt med personer som vill göra punktinsatser.
5. Vi ska utveckla och effektivisera vårt kampanjarbete.
Arbetsgrupperna arbetade med aktionsfall från bl.a. Algeriet, Burma, Indien, Kina,
Kuba, Laos, Libyen, Marocko, Nepal, Rumänien, Syrien, Södra Afrika, Tibet och Tunisien
genom att bl.a. skriva brev till myndigheter och ministrar. Några grupper fick sina fall
avslutade genom att fångar i bl. a. Indonesien, Syrien, Vietnam och Tunisien frigavs.
Grupperna deltog i ett flertal av sektionens kampanjer och aktioner, bl.a. för Algeriet, Colombia, Guatemala, Irak, Nepal, Saudiarabien, kvinno- och fackliga aktioner, Wantedkampanjen samt kampanjen mot tortyr. De prenumererade på Kortkampanjen och Blixtaktioner. Flera grupper deltog i olika regionala aktionsnät (RAN). Några var med i Aktionsgruppens för barn nätverk och det nybildade nätverket om kvinnors rättigheter.
Gruppmedlemmar och representanter för distriktet deltog i manifestationer och demonstrationer: manifestation på Alla hjärtans dag, deltagande under Amnestys banderoll vid en demonstration för homosexuella, bemanning av informationsbord på Kulturhuset, manifestation på Sergels torg vid starten av kampanjen mot tortyr samt vid Nobelfirandet i Konserthusets foajé.
6. Vi ska utbilda oss så att vi gör ett ännu bättre Amnestyarbete.
Medlemmar i deltog i kurser, bl. a. gruppsekreterarutbildning, kurs om åtagandet, utbildning inför kampanjen mot tortyr och andra seminarier.
Aktionsgruppen Information och utbildning genomförde nio introduktionskurser, för cirka 70 deltagare.
Flyktinggruppen anordnade i samarbete med samordnaren på Carlslund och Rådgivningsbyrån två utbildningsmöten i asylrätt. Gruppen genomförde även tillsammans med sekretariatets flyktinghandläggare en kurs om Amnestys flyktingarbete. En utbildningskväll om asylrätt anordnades för flyktinggruppen av flyktingombudet och ordföranden.
IT-gruppen erbjöd arbetsgrupper kurser om hur IT kan användas i Amnestyarbetet samt gjorde IT-kursmaterial tillgängligt via hemsidan.
7. Vi ska utveckla vår planering och uppföljning i Amnestyarbetet.
Styrelsens förslag till distriktets handlingsplan skickades ut till grupperna före
årsmötet. Beslut om handlingsplanen togs på distriktets årsmöte i mars. Handlingsplanen låg
sedan till grund för det gångna årets verksamhet.
Som ett resultat av demokratiutredningen i distriktet instiftades ett aktionsgruppsråd under hösten. Rådet, som hittills haft tre möten, har till uppgift att samordna aktionsgruppernas arbete och att stötta varandra.
Grupperna uppmanades att utse distriktskontakter och ett tiotal har gjort detta. Tanken med distriktskontakter är att förbättra kontakten mellan grupper och distrikt samt mellan grupper och grupper. Distriktskontakterna hade under hösten två möten.
8. Vi ska engagera oss i organisationen och i Amnestys arbetssätt.
Inom Stockholmdistriktet fanns drygt 40 arbetsgrupper och fem ungdomsgrupper vid årets slut. En grupp startade om, ingen tillkom, men tio grupper och sex ungdomsgrupper lade ned sin verksamhet. Varje arbetsgrupp har en kontaktperson i distriktsstyrelsen. Tre nya enskilda aktivister registrerades under året med en frivillig som kontaktperson.
Distriktet hade under året fem aktionsgrupper: Flyktinggruppen, Gruppen för distriktsinformation, Gruppen för information och utbildning, Insamlings- och kampanjgruppen och IT-gruppen. Aktionsgrupperna hade kontaktpersoner i styrelsen.
Stockholmdistriktets styrelse består av ordförande, kassör, sju ordinarie ledamöter och två suppleanter. Styrelsen utsåg inom sig tre distriktsombud.
Under året hölls tio protokollförda styrelsemöten.
Styrelseledamöter deltog i sektionens årsmöte i maj, på distriktombudsmöten samt på budgetmötet i november. Styrelsen hade god kontakt med sektionens styrelse, bl. a genom att en ledamot regelbundet var med på distriktsstyrelsens möten. Gruppmedlemmar och andra aktiva medlemmar deltog i sektionens årsmöte i Malmö och på distriktsmöten.
Två distriktsmöten hölls under året. Årsmötet anordnades den 26 mars i Brygghuset i Stockholm med bl.a. val av styrelse, genomgång av verksamhetsberättelse och bokslut samt beslut om handlingsplan, budget och gruppavgifter. Distriktets demokratiutredning lämnade sin slutrapport. Motioner och nomineringar till sektionens årsmöte diskuterades. Höstens distriktsmöte hölls den 1 oktober i annexet Pumpan på Söder i Stockholm. På dagordningen stod bl. a. rapporter från distriktets och sektionens styrelser samt gruppdiskussioner kring mandatet. Protokoll från styrelsemöten och distriktsmöten fanns som bilagor till DistriktsNytt.
Valberedningen bestod av fem personer och det fanns två ordinarie revisorer och två revisorssuppleanter.
Insamlings- och kampanjgrupperna slogs ihop till en grupp. Flera av aktionsgrupperna fick under året nya medlemmar, bl. a. Flyktinggruppen och Information och utbildning.
Gruppen för distriktsinformation har varit redaktionsgrupp för DistriktsNytt, som gick ut till alla grupper, styrelsen och aktionsgrupperna. Den fanns också på distriktets hemsidor på Internet. Medlemmar med tillgång till Internet hade möjlighet att få information om distriktets aktiviteter via en gemensam e-postlista, som flertalet av grupperna, cirka 200 medlemmar har tillgång till.
En distriktskatalog trycktes och skickades ut till arbetsgrupper, aktionsgrupper och andra aktiva medlemmar. En ny folder om aktionsgrupperna togs fram.
I skrivande stund har 16 arbetsgrupper lämnat verksamhetsberättelser till distriktsstyrelsen. Fem grupper lämnade ekonomiska rapporter.
Distriktslokalen bemannades cirka två dagar i veckan av tre frivilliga. Ett antal grupper, aktionsgrupper och styrelsen höll sina möten i lokalen. Där hölls också introduktionskurserna och andra utbildningar, liksom temakvällar. I genomsnitt utnyttjades den tre till fyra kvällar i veckan.
Representanter för distriktet deltog i sektionens seminarier kring demokrati och om mandatet.
9. Vi ska utveckla vårt samarbete med Amnesty i andra länder.
Flera arbetsgrupper samarbetade med grupper i andra sektioner i arbetet med sina aktionsfall. Den algeriska sektionen skickade ett brev som tack för gåvan de fick förra året.
Uppsalagrupperna
Verksamhetsberättelsen utgår (enligt riktlinjer från sekretariatet) från följande övergripande mål, vilka hämtas från svenska sektionens handlingsplan maj 1996 – maj 2000.
1. Vi ska arbeta för att göra varje människa i Sverige medveten om vad mänskliga rättigheter innebär.
2. Vi ska värva och aktivera fler medlemmar och bidragsgivare i Amnesty.
3. Vi ska utveckla kontakterna med massmedia och andra opinionsbildare.
4. Vi ska utveckla och effektivisera kampanjarbetet.
5. Vi ska utbilda oss så att vi gör ett ännu bättre Amnestyarbete.
6. Vi ska utveckla vår planering och uppföljning av Amnestyarbetet.
7. Vi ska engagera oss i organisationen och i Amnestys arbetssätt.
8. Vi ska utveckla vårt samarbete med Amnesty i andra länder.
Distriktet har under året haft en styrelse bestående av två distriktsombud (ordförande Maria Dahlgren och vice ordförande Anna Olsson) samt åtta ledamöter (fem ordinarie, tre suppleanter). Till följd av tillfällig frånvaro har under hösten ytterligare tre personer adjungerats till styrelsen. Totalt åtta grupper är representerade i styrelsen, som har sammanträtt elva gånger under året. Fyra distriktsmöten (inklusive årsmötet), samt ett motionsmöte inför sektionens årsmöte, har genomförts under året. Gäster vid mötena har varit Mirjam Lindbom som talade om Wanted-kampanjen, David Langlet från sektionsstyrelsen samt Eva Ingemarsson, distriktsansvarig på sekretariatet. Därutöver har Reza Bazratshan från distriktets styrelse berättat om Iran.
Grupperna
Vid verksamhetsårets slut har distriktet tjugo grupper, varav en ungdomsgrupp. Fyra av grupperna finns utanför Uppsala stad. Under året har fyra grupper lagts ner. Flera av dessa hade dock i praktiken inte haft någon verksamhet på länge. En grupp har tillfälligt lagt ner sitt arbete och är nu vilande. Åtta grupper har bildats under året. Tre av dessa ombildades med gammalt gruppnummer, men bestod i praktiken av helt nya medlemmar. Två av de nya grupperna är i Östhammar och Ultuna. Det stora antalet nya grupper förklaras delvis av en medveten strävan att bilda fler grupper. Ultunagruppen bildades efter ett gruppbildarmöte. Styrelsen har tagit fram en handledning för att göra det lättare att bilda nya grupper. De grupper som bildats under hösten har fått stöd av speciella kontaktpersoner, flera av dem utanför styrelsen. Detta system har fungerat bra och har bidragit till att snabbt få igång verksamheten i grupperna. Liksom tidigare år har alla grupper en fadder i styrelsen.
De enskilda gruppernas arbete kommer närmare att beskrivas i en separat sammanställning av grupprapporterna.
Information till aktiva medlemmar
Efter intensifierade ansträngningar att sprida information om e-postlistan fördubblades under hösten antalet anslutna till ca 140 personer. Detta har gjort att fler personer snabbare nås av information om distriktets aktiviteter. Därutöver har distriktets nyhetsblad kommit ut en gång i månaden. För bladet ansvarar numera en redaktör utanför styrelsen. Särskilt viktig information får grupperna via sin fadder i styrelsen. Styrelsen menar att de olika informationssätten kompletterar varandra bra.
Utbildning
Nio temakvällar har genomförts under året. Årets ämnen har varit: Israel, Amnestys åtagande (fallstudier), mänskliga rättigheters universalitet (två tillfällen), kvinnor i Pakistan, dödsstraffet (filmvisning), MR-organisationer i Kenya, Amnestys flyktingarbete samt Peru. Under våren genomfördes en åtagandeutbildning där Maja Åberg från sekretariatet, samt två personer från juristgruppen, medverkade. Under hösten ordnades en kassörskväll med diskussion om redovisning och insamling. Styrelsen försökte också ordna en gruppdiskussionskväll för att utbyta idéer och erfarenheter om gruppernas gemensamma problem. Dessvärre kom inte en enda person till denna kväll. Syftet med tema- och diskussionskvällar, samt lokala utbildningar, är att tillvarata de aktiva medlemmarnas kunskaper, utbilda de aktiva medlemmarna samt ge möjlighet att träffa medlemmar från andra grupper. Grupperna verkar uppskatta dessa möjligheter, även om inte alla kvällar varit välbesökta.
Vad gäller sektionens utbildningar så har totalt 17 personer från distriktet deltagit på dessa under året. I september deltog åtta personer på sektionens utbildningshelg med Kampanjen Mot Tortyr som övergripande tema. Varje deltagare valde en inriktning, såsom flyktingar (fyra personer), informatör (tre personer) och media (en person). I november deltog åtta personer på en gruppsekreterarkurs och en person på en fundraisingkurs. Till följd av det stora intresset för sektionens utbildningar överskreds det budgeterade anslaget med 100 procent. Styrelsen menar att detta kan försvaras med de mycket positiva följder som kursdeltagandet fått för distriktet. Exempelvis kan nämnas att en kampanjgrupp bildades i direkt anslutning till utbildningshelgen i september. Vidare fick distriktet en ny medie- och annonsansvarig. Samtliga personer som gått informatörskursen har antingen varit ute och informerat eller hållit i introduktionskurser. Vad gäller gruppsekreterarkursen så kom alla deltagare från nya/ombildade grupper i distriktet (som tidigare nämnts har åtta nya grupper tillkommit under året). Styrelsen tycker sig också märka en allmänt ökad aktivitet till följd av kursdeltagandet.
Medlemsrekrytering & information
Liksom tidigare år hjälps grupperna åt att hålla lokalen öppen för allmänheten två eftermiddagar i veckan. Under hösten har en ny hemsida skapats. Omsättningen av medlemmar i Uppsala är mycket stor, eftersom många av de aktiva är studenter. Därför sker medlemsrekrytering kontinuerligt under våra utåtriktade aktiviteter. Speciella "värvningsaktiviteter" har varit informationsbord under "Internationella Februaridagar" på ÖG nation, samt under reccemottagningen (välkomnande av nya studenter) i Universitetshuset i september. I oktober ordnades en medlemsvärvningsdag av en grupp, då broschyrställ placerades ut i affärer m.m.
Under året har sex introduktionskurser hållits, vilket har resulterat i många nya aktiva medlemmar.
Distriktet har en medlemsansvarig (utanför styrelsen) som tar hand om personer som vill bli aktiva. Uppskattningsvis har minst 150 personer placerats ut i grupper under året enbart av den medlemsansvariga. Därtill kommer de medlemmar som rekryteras direkt till grupperna. Med tanke på att antalet aktiva i Uppsaladistriktet uppskattningsvis är knappt två hundra personer, är detta en anmärkningsvärt hög siffra som väcker funderingar. Det är uppenbarligen mycket lätt att rekrytera nya medlemmar, men oerhört svårt att få dem att stanna kvar i grupperna. Detta är ett problem som nästa styrelse tillsammans med grupperna bör se över. Styrelsen bör också i högre grad försöka nå ut till andra grupper än studenter. Detta skulle förmodligen minska den höga omsättningen av aktiva medlemmar.
Föredrag för skolor och allmänhet
Informatörsgruppen har informerat i bl.a. skolor och kyrkor vid ett flertal tillfällen under året. Även enskilda grupper har varit ute och informerat.
Under våren genomfördes en föredragsserie med tre föredrag. De ämnen som berördes var politisk förföljelse i Latinamerika (Fredrik Uggla), homosexuellas rättigheter (Björn Skolander) samt mänskliga rättigheter i Afghanistan (vår generalsekreterare Carl Söderbergh). Under hösten hölls ett föredrag om minoriteters rättigheter (Cia S. Åkermark). Uppslutningen på föredragen var blandad. Carl Söderberghs föredrag drog flest besökare, drygt femtio personer.
Insamlingar & utåtriktad verksamhet
Det är svårt att skilja insamlingsaktioner från övrig utåtriktad verksamhet, då de flesta aktiviteter och manifestationer har flera syften. Här presenteras därför allting tillsammans. Wantedkampanjen sträckte sig in även på detta verksamhetsår. Under början av året fanns en utställning på Studentbiblioteket på detta tema. I mars genomfördes en aktion vid Rådhuset, med en utställning och informationsbord. I anslutning till Kvinnoaktionen i mars fanns en utställning på Studentbiblioteket. På Fredmans pub arrangerades återigen "Amnestyrock", i slutet av mars. Arrangören stod för de praktiska detaljerna. Några aktiva medlemmar hjälpte till under kvällen, och Amnesty erhöll inkomsterna. I början av april
ordnades en gemensam insamling under Amnestyfondens insamlingsdagar. Under Saudiarabienaktionen genomförde flera enskilda grupper aktioner, t.ex. en manifestation med insamling utanför Domkyrkan på långfredagen. Situationen i Saudiarabien togs också upp under långfredagens gudstjänst. Detta skedde tack vare god kontakt med prästerna i Domkyrkan, bl.a. Marcus Holmberg. Det fanns också en utställning på Studentbiblioteket. På Stenhagens dag i början av sommaren fanns distriktet representerat genom ett informationsbord. På Kulturnatten i september såldes marschaller vid Domkyrkan för att uppmärksamma situationen i Saudiarabien. Det ekonomiska resultatet var mycket gott, och manifestationen fick osedvanlig uppmärksamhet från allmänheten. Under Amnestyveckan i oktober hade distriktet ett informationsbord på Stadsbiblioteket varje eftermiddag. Grupperna hjälptes åt med bemanningen. Den 18 oktober inleddes Kampanjen Mot Tortyr med ett välbesökt fackeltåg och åtföljande manifestation på Vaksala Torg. Kampanjgruppen har därefter också snickrat en tortyrutställning. Inför Folkfest mot Rasism (oktober) och Kristallnatten (november) var distriktet medarrangör. I november skickades ett "kollektbrev" till kyrkor och samfund i Uppsala, i syfte att sprida information om Amnesty för att på sikt öka kollektgåvor. Detta gav utdelning redan innan årets slut. Juristgruppen ansvarade för MR-dagen den 10 december. Dagen innehöll bl.a. bössinsamling utanför Domkyrkan, filmvisning, manifestation vid Rådhuset, fackeltåg till Röda Korsets lokal, föredrag om Vitryssland samt ett ljusspår om tortyr. I mitten av december ordnades en skramlings- och försäljningsaktion på Svartbäcksgatan. Den 28 december var det Menlösa Barns Dag, och som vanligt ett samarrangemang mellan Stadsteatern och SAMFI (lokalt samarbetsorgan för flera olika organisationer). Kampanjgruppens tortyrutställning rönte där mycket uppskattning.
En del av årets aktiviteter har som vanligt skett i samarbete med andra organisationer t.ex. Kvinnor för Fred, Röda Korsets Ungdomsförbund, Internationella Kvinnoförbundet för Fred och Frihet (IKFF), Svenska Freds, FN-föreningen, Uppsalabor mot Rasism, SAMFI m.fl.
Media och annonser
Distriktets verksamhet har under året fått en del uppmärksamhet i Upsala Nya Tidning, bl.a. i samband med Kulturnatten, inledningen av Kampanjen Mot Tortyr, MR-dagen m.m. Annonser har funnits med i Ergo, Sinapsis och Uttryck. Information om våra kortkurser och föredrag har skickats till kalendarier i UNT och Amnesty Press, samt till Studentradion. Trots initativ från aktiva medlemmar har det inte alltid varit lätt att få uppmärksamhet från medierna.
Efter utbildningshelgen i september fick distriktet en ny medie- och annonsansvarig, utanför styrelsen. Detta är i enlighet med styrelsens strävan att fördela uppgifter till personer utanför styrelsen.
Engagemang i amnestys organisation och arbetssätt
Distriktsombuden har deltagit i sektionens distriktsombudsmöten, budgetmöte samt årsmöte. Medlemmarna i distriktet har kunnat delta i distriktsmöten (inklusive årsmöte), samt motionsmöte. Under året har flera gäster från sekretariatet och sektionsstyrelsen närvarat. Som tidigare nämnts har en åtagandeutbildning med uppföljande temakväll genomförts. En temakväll berörde även Amnestys flyktingarbete. Genom att distriktet står för kursavgifter har ett stort antal aktiva medlemmar kunnat delta på sektionens utbildningshelger. Varje grupp hade också möjlighet att skicka en representant till årsmötet i Malmö, och få årsmötesavgiften betald av distriktet. Utöver distriktsombuden betalade distriktet avgiften för tre personer.
Vad gäller kontakt med andra distrikt så har en styrelsemedlem deltagit på Älvsborg/Bohusläns årsmöte och där representerat Uppsaladistriktet. Distriktsombuden har även kontaktat distriktsombuden i Stockholm för att inleda ett samarbete under nästa verksamhetsår.
Planering och uppföljning av styrelsens arbete
Styrelsen har upplevt en del turbulens under året, eftersom hälften av ledamöterna periodvis varit bortresta. Detta har varit påfrestande för styrelsen och det har medfört problem med ansvarsfördelning och kontinuitet. Det har också varit svårt att få den "gruppkänsla" som hade gjort arbetet lättare och roligare. Styrelsen har dock gjort det bästa möjliga av situationen. Detta är ett problem som såväl nästa styrelse som valberedning bör ha i åtanke.
Då styrelsen ser tillbaka på det gångna året skulle vi ha velat lägga mer kraft på att arbeta visionärt istället för operativt, d.v.s. vara något mer än en ovanligt aktiv arbetsgrupp. Vi skulle också vilja förtydliga den demokratiska strukturen, där styrelsen endast är representanter för grupperna. Vi ska förverkliga gruppernas önskemål. Distriktet är inget som existerar "ovanför" grupperna, distriktet är grupperna. Inför kommande verksamhetsår vore det därför önskvärt om kommunikationen mellan grupper och styrelse förbättras, t.ex. genom att styrelsemedlemmarna mer aktivt besöker grupperna. Vidare skulle verksamheten vinna på att knytas närmare till budget och handlingsplan, så att en kontinuerlig uppföljning sker.
På det hela taget är styrelsen nöjd med gångna året, som har varit ett mycket aktivt och innehållsrikt verksamhetsår.
Uppsaladistriktets styrelse genom
Maria Dahlgren och Anna Olsson
Gästrikland Dalarna
1 januari - 31 december 2000
Siffran framför en aktivitet visar hur många grupper som angett att de deltagit i den.
Distriktet består av 10 grupper
Centrala kampanjer och aktioner
Grupperna i distriktet har deltagit i följande centrala kampanjer och aktioner.
1 Brasilien, 4 Saudiarabien,
1 Irak1 Syrien
3 Dödsstraff moratorium 2000, 1 CASA aktioner
6 Tortyrkampanj4 Kvinnokampanj
2 Kortkampanjen2 Barngruppens utskick
1 Nätverk för kvinnor5 Blixtaktioner
Ett par grupper har haft bord med brev till påskrivning i sta'ns Galleria, andra har anordnat brevskrivningskvällar.
"Under våren har vi haft två kvällar för brevskrivning i samband med kampanjen i USA om dödsstraff och Saudie Arabien" (ur verksamhetsberättelsen för grupp 129).
.
Folkets Hus och folkhögskolor är andra ställen man använt för att sprida information och få brev påskrivna i samband med dessa aktioner. Mellan 50 och 150 brev får man påskrivna vid ett sådant tillfälle.
Ofta har lokala tidningar kontaktats i samband med dessa aktiviteter.
Egna aktiviteter
8 aktionsfall varav ett avslutades i april och ett annat har man fått instruktioner om att "ligga lågt" med. "Gruppens fångfall – Orestes Rodriguez Horruitiner på Cuba – har avslutats i.o.m. hans frigivning i början av april. Tillsammans med en grupp i England och en i Spanien har vi kunnat bistå Orestes med medel efter frigivningen. Anslag från Amnesty-fonden, från distriktet och från gruppen resulterade i att vi bidrog med c:a hälften av det belopp som förmedlats till honom och hans familj via den spanska gruppen" (ur verksamhetsberättelsen för grupp 129).
1 Fått med sitt aktionsfall på svenska sektionens hemsida under "veckans vädjande"
1 Skickat förfrågningar till fyra andra grupper i Europa om samarbete med gemensamt aktionsfall
2 Arrangerat distriktsmöte.
Gruppen/grupperna som ordnar ett distriktsmöte ordnar lokal, fika och om det är en föreläsning öppen för allmänheten i anslutande till distriktsmötet, även lämplig annonsering inför det.
I anslutning till vårens möte höll Carl Söderbergh en sådan föreläsning och i anslutning till höstens, som efterföljdes av en åtagandeutbildning, höll Brita Grundin ett anförande med anledning av Tortyrkampanjens start.
2 Bistått med arrangemang runt åtagandeutbildningen i Storvik.
Man har ordnat med lokaler, utrustning och annat som behövdes enligt sekretariatets anvisningar.
2 Musik vid Siljan.
Vid upprepade antal tillfällen går medlemmar iklädda banderoller och delar ut foldrar.
Information om Amnesty International, brev för påskrivning och/eller teaterföreställning har grupperna genomfört på följande ställen:
3 Folkhögskola
2 Konfirmationsundervisning
4 Högstadie
1 Kommunfullmäktige
4 Gymnasium
3 Ungdomsmässa i kyrka
1 Ungdomsfestival
Föreläsningar för allmänheten har grupperna i distriktet anordnat i samband med de distriktsmöten man haft under året (se "Arrangerat distriktsmöte" ovan)
Distriktet har haft en medlem som gjort praktik på sekretariatet i Stockholm och varit på Internationella sekretariatet i London som frivillig.
Lokala tidningar
7 Har kontaktats med anledning av egna aktiviteter.
1 Artikel om gruppen
2 Insändare
1 Stor loppmarknad en gång om året
"Årets loppmarknad hölls den 8 april i Ludvika Folkets Hus. Som vanligt blev det en trevlig tillställning med levande folkmusik, fika och mycket folk. Ett 30-tal försäljare trängdes och lyckades sälja det mesta av de prylar som skänkts till de uppskattningsvis 1000 besökande. I år hade vi också ett bord med amnestyinformation. Vi fick cirka 60 vädjandebrev påskrivna. Före loppisen hade både NLT (Nya Ludvika Tidning) och DD (Dala Demokraten) gratisannonser inne.
De båda och Ludvika Allehanda hade loppisartiklar med bilder efteråt" ( ur verksamhetsberättelsen för grupp 60).
1 Stående loppmarknad i egen lokal varje lördag
"Stommen i gruppens arbete har med åren blivit vår månatliga loppmarknad, där 4-6 medlemmar en lördag varje månad jobbar för att få in medel till AI-arbetet och samtidigt träffa folk och prata om vår verksamhet. Loppmarknaden inbringar årligen ca 40.000 kr" (ur verksamhetsberättelsen för grupp 234).
1 Deltagit med bord i stående loppmarknad
Kortförsäljning
1 Valentinkort
1 Julkort
1 Fredsgudstjänst
"På en fredsgudstjänst i Kristine kyrka i Falun medverkade några av oss på Nyårsdagen. Vi blev i samband med högmässan intervjuade om amnesty och kyrkobesökarna ombads skriva på ett brev som vi ska skicka till Bangladesh ang. Firoz" (ur verksamhetsberättelsen för grupp 206).
1 Bokbord på marknad.
1 Aktivitetsdag på vandrarhem
1 Förhandsvisning av Maj Wechselmanns långfilm ”Där våldet slutar börjar kärleken - Gandhi i Sydafrika”
1 Cityfest "Vi deltog i Gävle City fest igen. Hade ett partytält med skärmar, information, försäljning av brev till Libyen, insamling av namnunderskrifter för ett moratorium av dödsstraffet. Fick bra respons (ur verksamhetsberättelsen för grupp 121).
1 Internationell Kulturvecka, informationsbord vid visning av filmer som handlade om unga killar i krigets Libanon och om homosexuella i Kina.
1 Utställning på Kulturaktivitetsdag.
1 Medarrangör i en stor samling i kulturhus.
1 Skickade ut mappar med FNs stadgar om MR på barns språk till 30 skolor, med ett följebrev till samhällskunskapslärarna att de kan använda materialet i sin undervisning.
1 Medlemsvärvning genom lappar på högskola och bibliotek.
1 Kopierade "veckans vädjande" om Barnsoldater i Sierra Leone och gjorde häfte med Amnestyinformation, fakta om Sierra Leone (hämtat ur årsrapporten på hemsidan) och fakta om bruket av barnsoldater som lämnades i lärarrummen på två skolor.
Insamling
Grupperna i distriktet har samlat in 103 000 kr tillsammans.
I genomsnitt har varje grupp samlat in 10 300 kr.,
som mest 40 000 kr och minst 2 850 kr.
Insamling sker oftast i samband med informationstillfällen av olika slag, bland annat författarbesök, jazzfestival, andra kulturaktiviteter, MR-dagen och bord på sta'n. På dessa olika sätt har grupperna samlat in pengar:
7 Skramling med bössa
1 Lotteri
4 Stödjande medlemmar
2 Gåvor
3 Loppmarknad
1 Kollekt
1 Försäljning av julkort
1 Försäljning av valentinkort
Södra Norrland
Pga stora geografiska avstånd har vi inga andra gemensamma aktiviteter än 2 distriktsmöten/år. Härnösandsgrupperna samverkar dock ofta.
Mål 1
Tittskåpen vi framställde på förra distriktsmötet har varit flitigt utställda på kommunhus och bibliotek.
Utställningar och informationsmaterial om tortyr och kvinnokampanjen har funnits på skolor, bibliotek och kommunhus.
I Hudiksvall har man en bokhylla på komvux, där eleverna kan köpa billiga böcker och samtidigt få Amnestyinformation.
I Östersund deltog man i FN:s svenska sektions årsmöte med utställning och info.
I Sundsvall hade man ett bemannat tält under gatufesten.
I Sollefteå deltog man i en manifestation mot våld.
I Övik deltog man i en dag mot rasism på en gymnasieskola.
I Strömsund medverkade man på ett Rotary-möte.
I Bollnäs har man lämnat deltagit i konfirmationsundervisning.
De flesta grupper har haft ljuständning kring 10 december.
Två second hand-butiker finns i distriktet, i Strömsund och Härnösand.
Mål 2
Flera grupper har med hjälp av ”datalistor” kontaktat icke aktiva medlemmar, med varierat resultat.
De grupper som har bidragsgivare sänder tackbrev.
Mål 3
Flera grupper har fått in artiklar och insändare i lokaltidningarna, som också skriver om aktiviteter grupperna haft.
Mål 4
I princip alla grupper deltar i kampanjen mot tortyr och i kvinnokampanjen samt i olika landkampanjer.
Mål 5
Till nybörjarkursen var det för få anmälda, så den fick ställas in.
Vid distriktsmötet i höstas talade Adel Muhammed, anställd vid Röda Korset i Östersund, kring rasism- främlingsfientlighet- att vara flykting- tortyr och Anna Ringström, praktikant på sekretariatet, om Amnestys flyktingåtagande.
Flera medlemmar har dessutom deltagit i centralt anordnade utbildningar, som åtagandet, fundraising, medie, flykting och gruppsekreterarkurs.
Mål 6
Vid distriktsmötena har vi alltid en punkt ”Laget runt”, där grupperna berättar om sitt arbete och tipsar varandra om lyckade aktiviteter.
Grupperna skickar verksamhetsberättelse till distriktsombudet, som gör en sammanställning.
Mål 7
På distriktsmötena är de flesta grupper representerade.
På sektionens årsmöte deltog endast 4.
En av våra medlemmar sitter i sektionsstyrelsen, en i gruppbildargruppen och en är samordnare.
Mål 8
Våra internationella kontakter är inte så lysande, dock har en grupp kontakt med franska sektionen, en har haft brevkontakt med grupper i Danmark, England, Tyskland och Belgien om sitt aktionsfall.
En medlem var på norska sektionens landsmöte.
Västerbotten - saknas
Norrbotten - saknas
Gotland
På Gotland finns nu två Amnesty-grupper nämligen: Nr 203, 'Visby-gruppen' och nr 264, 'Suder-gruppen'
Under hela året har vi samverkat grupperna emellan utan att ännu ha bildat någon formell distriktsorganisation.
1. Vi ska arbeta för att göra varje människa i Sverige medveten om vad mänskliga rättigheter innebär.
Vi har informerat i skolor, skrivit artiklar i Gotlandstidningarna, visat skärmutställningar i köpcentrum samt på gymnasiet och komvux i Visby samt på folkhögskolan i Hemse. Torgmöte i Visby med musikprogram och Hanna Roberts som talare. Utställningsbord på biblioteket i Klintehamn. Informerat om AI vid Rotary-sammankomst i Slite. Konsert i Sundre kyrka med AI-tal. Namninsamlingar på vädjandebrev vid dessa tillfällen.
2. Vi ska värva och aktivera fler medlemmar och bidragsgivare i Amnesty
På Gotland finns cirka 250 "passiva" medlemmar. Aktiva i grupp 203 är cirka 15 personer och i grupp 264 sju personer. Vid alla AI-aktiviteter, t ex Burgsviks marknad fem sommarlördagar varje år, och vid böss-skramling över hela ön har vi försökt värva och lyckats få några nya personer att bli aktiva medlemmar i båda grupperna.
3. Vi ska utveckla kontakterna med massmedia och andra opinionsbildare
Samarbetet med de två Gotlands-tidningarna och Radio Gotland får anses fungera bra. Artiklar, insändare och pålysningar av olika slag har införts utan svårigheter.
4. Vi ska utveckla och effektivisera vårt kampanjarbete
Båda Gotlands-grupperna har arbetat med Människorättsförsvarare- och Tortyrkampanjerna bl a genom skärmutställningar och information vid publika arrangemang o dyl. Namninsamlingar på vädjandebrev i samband med kampanjarbetet.
5. Vi ska utbilda oss så att vi gör ett ännu bättre Amnestyarbete
Vi har deltagit i
- utbildning inför Tortyrkampanjen, 1 person (Stockholm)
- deltagit DO-möte med information och utbildning, 1 person (Sthlm)
- årsmötet i Malmö, 1 person
- information och utbildning vid distriktsmöte, 12 person (Gotland)
- gruppsekreterarutbildning, 1 person
6. Vi ska utveckla vår planering och uppföljning av Amnestyarbetet
Detta är ett ständigt pågående arbete i grupperna.
7. Vi ska engagera oss i organisationen och i Amnestys arbetssätt
Vi engagerar oss på regional nivå och har åtagit oss att stå som arrangörer för svenska sektionens av AI årsmöte i Visby 2001.
8. Ekonomi
Vi har skramlat bössa vid flera tillfällen och haft bössor stående på olika platser på ön. Kollekter bland annat vid kyrkokonsert. Försäljning (bl a av skänkta böcker och lotteri med skänkta vinster) fem lördagar i juli vid Burgsviks marknad samt en söndag vid "Hamra-dagen". Totalt har cirka 20.000 kr samlats in på detta sätt.
Att deltaga i aktiviteter på fastlandet drar stora resekostnader, vilket är en begränsande faktor.
Eigun Olsson, Gruppsekreterare i gr 264 och utsedd distriktskontakt
____________________________________________________________________________________________
| Skapat av : Tessi Fickendey | Index: ORG 51/002/2001 | Kategori: Organisation - Årsmöten - Inför |
| Ändrat: | År: 2001 | Status: Medlem |
____________________________________________________________________________________________ |