| ____________________________________________________________________________________________ Verksamhetsberättelse 1999 ____________________________________________________________________________________________ VERKSAMHETSBERÄTTELSE 1999 SVENSKA SEKTIONEN AV AMNESTY INTERNATIONAL (Fullständig version, godkänd av sektionsstyrelsen mars 2000) Verksamhetsberättelse 1999, med utgångspunkt från målen i sektionens handlingsplan 1996-2000. 1. Vi ska arbeta för att göra varje människa i Sverige medveten om vad mänskliga rättigheter innebär Hos barn och ungdomar finns ofta en stark känsla för rätt och fel. Det är önskvärt att barn tidigt fostras i demokratins spelregler och lär sig respektera varandra. Idag finns tendenser till främlingsfientlighet och rasism. Därför är det viktigt att Amnesty verkar för förståelse och engagemang för mänskliga rättigheter. Alla människor i Sverige ska beredas möjlighet att delta i arbetet mot förtryck. Styrelsen ska * ta fram en strategi för att få in människorättsfrågor i olika utbildningsprogram * definiera nyckelgrupper som vi ska påverka * utöka och utveckla samarbetet med andra organisationer * föreslå centralt samordnade aktiviteter i samband med internationella människorättsdagar. Fokus för sektionens utbildningsaktiviteter ligger på skolungdom. Skolorna har visat ett fortsatt intresse för Amnesty och skolmaterialet "Födda Fria"*. Både medlemsutbildare och informatörer deltog i tema-dagar om mänskliga rättigheter, arrangerade av skolor runt om i landet. Engagemanget i SAMFI (Samarbetsgruppen för Miljö, Fred och Internationalisering) fortsatte både på regional och central nivå. Amnesty var med som arrangör av SAMFI:s Lärarutbildarkonferens 15-16 oktober samt Ungdomsforum för gymnasieelever 28-30 oktober. "Veckans Amnestykväll", med föreläsningar kring mänskliga rättigheter och anknytande frågor, öppet för såväl Amnestymedlemmar som allmänheten, hölls under 1999 vid 10 tillfällen på Regionkontoret i Göteborg, och samlade ett stort antal åhörare under året. På Internationella Kvinnodagen höll en person från Kvinnorättsgruppen föredrag med titeln "Detta ingick inte i mitt straff..." om övergrepp mot fängslade kvinnor i USA, på Kvinnofolkhögskolan i Göteborg. I april hölls en loppmarknad på regionkontoret. I samarbete med Handelshögskolan och en rad frivilligorganisationer genomfördes i maj en hel seminarievecka på temat mänskliga rättigheter på Handelshögskolan i Göteborg. Amnesty ansvarade bl.a. för en paneldebatt under temat "Hur ska Sverige trygga rättssäkerheten i asylprocessen?" , samt ett föredrag "En flykting berättar" med Mehdi Zana På bokmässan, i det s.k. Speakers Corner, hölls ett föredrag av generalsekreteraren Carl Söderbergh. Regionen anordnade en manifestation den 10 december, de mänskliga rättigheternas dag. Regionkontoret gav löpande service till allmänheten, svarade på förfrågningar och skickade ut material, informerade om MR och Amnesty vid olika skolor, föreningar mm. Dessutom höll regionsamordnaren ett antal föreläsningar och MR-utbildning inom regionen. *"Födda Fria" är ett metodmaterial för arbete med mänskliga rättigheter i klassrum med utgångspunkt i FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Materialet är en samproduktion mellan Amnesty, MOD (Mångfald och Dialog), Röda korset och Utbildningsradion. 2. Vi ska värva och aktivera fler medlemmar och bidragsgivare i Amnesty Fler medlemmar betyder inte automatiskt fler aktiva grupper. I takt med organisationens strävan efter medlemsinflytande och decentralisering ökar behovet av aktiva medlemmar. Vi måste vara öppna för nya idéer och arbetssätt. Vi måste hitta andra vägar för människor att aktivera sig annat än i traditionella arbetsgrupper. Det är engagemang och aktivitet som räknas. Styrelsen ska * skapa förutsättningar för att ge fler medlemmar möjlighet att delta aktivt * förbättra kunskapen om medlemskårens sammansättning och resurser samt utarbeta en plan för att bredda medlemsbasen * utveckla nya och befintliga arbetsformer för att aktivera och behålla medlemmar * framhäva det aktiva arbetet i medlemsvärvningen * fortsätta att bredda medlemsbasen * betona det positiva i att Amnesty syns ute i samhället under insamlingar och i andra sammanhang. Medlemsvärvning och andra aktiviteter riktade till medlemmar Medlemsåret 1998 bröts redan den 21 september 1998 i samband med starten av Radiohjälpskampanjen. Under perioden då Radiohjälpskampanjen pågick fick inte någon medlemsvärvning för Amnesty äga rum för att inte störa insamlingen på Radiohjälpens postgirokonto. Medlemsvärvningen för 1999 påbörjades därför i realiteten först i november 1998. Medlemsvärvningsaktiviteterna under hösten/vintern 1998-99 byggde i hög grad på Radiohjälpskampanjen för att dra nytta av den ökade uppmärksamheten. I skivkonvolutet till den CD ("För Amnesty") som ett antal artister spelade in till förmån för Amnestyfonden fanns en kupong för att bli medlem. En värvningsfolder i samma stil togs också fram och placerades i folderställ hos de flesta skivhandlare som sålde CD:n. I november gjordes ett stort utskick till ca 165 000 inköpta adresser, varav 85 000 syftade till medlemsvärvning. En flyer om att köpa CD-skivan som julklapp bifogades. Samtidigt gick även ett utskick för att återvärva gamla medlemmar; 17 500 ex. Resultaten av båda utskicken analyserades och en bedömning av responsen hos urvalsgruppen gjordes. I december skickades aviseringen ut till samtliga medlemmar. Under våren skickades sedan 4 påminnelser ut. I dessa brev användes olika avsändare, både ordförande och aktiva medlemmar, för att testa om avsändaren kunde innebära olika resultat. I januari-mars värvades medlemmar via Gratistel, en teleabonnemangsform där abonnenten förbinder sig att lyssna på reklammeddelande under samtalet. Amnesty hade med en reklamspot som uppmanade till medlemskap och där man kunde anmäla sig som medlem via en knapptryckning. Under våren användes USA-kampanjen, och framför allt dödstraff för minderåriga, som tema i flera medlemsvärvningsaktiviteter. I februari gjordes ett utskick på detta tema till aktiva givare i vårt register, ca 11 500 personer. Under perioden mars-maj gjordes också ibladningar i flera tidningar. I samband med den minikampanj som gjordes under juli och augusti på temat dödsstraff i USA och Kina (se vidare under Övriga aktiviteter) värvades medlemmar på kampanjsidan på Internet. Där kunde man även anmäla sitt intresse för Amnesty samt agera genom att skicka ett brev till Bill Clinton och Jiang Zemin. Under året skedde också löpande medlemsvärvning via spontana intresseanmälningar, grupperna, Amnestys automatiska medlemstjänst och Amnestys hemsida på Internet. Under året startades en ny påminnelserutin riktade till personer som på något sätt har har varit i kontakt med oss. Påminnelserutinen är ett utskick uppdelat på två olika målgrupper; 1. intresserade personer som på något sätt själva anmält sitt intresse för Amnesty, som har fått ett första informationsbrev men som sedan aldrig betalar sin medlemsavgift samt 2. personer vars namn vi har fått via en medlem på de s k "Vi måste bli fler"-kupongerna. Under medlemsåret värvades genom samtliga aktiviteter totalt 6 651 nya medlemmar. Per den 31 december 1999 hade Amnesty 66 162 medlemmar, att jämföra med 69 230 medlemmar vid samma tidpunkt året innan, d v s 3 068 färre än 1998. Bortfallet var 13,6%. Dessa siffror betyder att den negativa trenden i medlemsutvecklingen tyvärr inte kunde vändas under året, men att Amnesty ändå tappade färre medlemmar än under 1998. Om man tittar på gruppen nyvärvade medlemmar så är det mycket tydligt att vi når en ung målgrupp, hela 59% i denna grupp är yngre än 30 år. Insamling Under året skickades sex givarbrev till sektionens bidragsgivare. De tre första följde tidigare års mönster, men i samband med att vår nye generalsekreterare tillträdde passade man också på att ändra en del i brevens utformning. Exakt vad det varit som gett resultat är svårt att säga, men årets tre sista brev har gått mycket bättre än de tre första och den negativa trend som givarbreven haft sedan början av 1998 har nu äntligen börjat vända. Humanfonden marknadsfördes genom utskick till alla medlemmar och givare samt ibladning i en resetidning. Totalt värvades ca 800 nya sparare under året vilket gör att strax över 11 000 personer nu har valt att spara till förmån för Amnesty. Av dessa finns ca 9 000 i våra egna register och stödjer alltså Amnesty på fler sätt än via Humanfonden. Utdelningen för 1999 blev rekordstor p g a en mycket kraftig börsuppgång i slutet av året och Amnestys del blev 12 026 035 kronor. Även Hjälpfonden gick bra under 1999 och trots att inga särskilda marknadsföringsåtgärder genomfördes ökade antalet sparare från 1176 st till 1 916 st. Utdelningen blev 740 195 kronor. Temat för 1999 års almanacka var FN:s barnkonvention och dess tioårsdag. Den skickades ut till alla medlemmar under november 1998 och inbringade under 1999 ca 1,1 miljon kronor. Under våren genomfördes ett antal ibladningar i insamlingssyfte och temat för dessa var "Övergrepp mot kvinnor i amerikanska fängelser". Antalet givare via AmnestyGiro förändrades inte nämnvärt under året, men däremot genomfördes en telefonkampanj i syfte att höja de månatliga beloppen. Cirka hälften av autogirogivarna ringdes upp i början av december -99 och av dem som nåddes per telefon valde 39 % att öka sitt givande. Det var första gången Amnesty genomförde den här typen av aktivitet gentemot autogirogivarna och det var också första gången man använde telefonen som verktyg. Resultatet var efter halva projektets genomförande mycket positivt och ytterst få personer reagerade negativt på att bli uppringda i hemmet. Sponsoravtalet med SCA Fine Paper gick in på sitt andra år och inbringade 250 000 kronor till sektionen, hälften i pengar och hälften i papper. Papperet användes till produktionen av Amnestys almanacka. Musikfestivalen Musik vid Siljan ägde rum i början av juli och Amnesty deltog tillsammans med Lutherhjälpen, Rädda Barnen och Röda Korset. Organisationerna samarbetade under temat "Engagemang" och anordnade tre seminarier under festivalen. Musik vid Siljan gav, förutom ett tillfälle att presentera Amnesty, ett ekonomiskt tillskott på 250 000 kronor. Under året har antalet AmnestySupporterföretag växt från 64 till 93. Arbetet med att värva nya företag drivs i stort sett helt och hållet av frivilligkrafter och de aktiviteter som genomförts under året är bl a utskick till tjänsteföretag, deltagande på mässa samt utskick av annonsavdrag. Man har också arbetat med uppföljning per telefon av det utskick till advokatbyråer som gick ut i slutet av 1998. Övrig verksamhet Året inleddes med arbetet att söka efter en ny reklambyrå. I mars nådde processen sitt slut och Garbergs valdes till Amnestys nya huvudbyrå. Deras arbete är helt ideellt och tack vare deras engagemang och kontaktnät inleddes även kontakter med DM-byrån GADD och mediaförmedlaren Initiative Universal. Initiative Universal arbetade helt ideellt med Amnestys annonsplacering under våren och sommaren. Sedan i september har MediaBroker arbetat med att försöka få ut Amnestys annonser och de lyckades bl a förhandla fram utrymme i Stockholms tunnelbana och på s k "trekantspelare" över hela landet. Garbergs första insats för Amnesty resulterade i en "minikampanj" där man fokuserade på situationen i USA och Kina. Dessa båda länder var aktuella p g a den pågående USA-kampanjen samt tioårsdagen av massakern på Himmelska fridens torg den 4 juni. Annonsmaterial togs fram och Amnesty fick under första veckan i juni plats på 214 reklampelare runt om i landet samtidigt som bland annat Expressen tog in en helsidesannons. Lagom till 4 juli, USA:s nationaldag, togs ytterligare en annons fram och då handlade den specifikt om dödsstraffet i USA. Under våren inleddes arbetet med Amnestys kommunikativa plattform, ett arbete som syftar till att hitta rätt form för Amnestys kommunikation med olika målgrupper, m a o hur vi på bästa sätt sprider vårt budskap. Ett antal avhoppade medlemmar ringdes upp och tillfrågades om de kunde tänka sig att berätta om varför de avslutat sitt medlemskap och hur de uppfattar Amnesty som organisation. Arbetet var första steget i en process som kommer att pågå under en längre tid och hittills har resultatet främst använts vid planeringen och framtagandet av nytt material samt förändringen av de regelbundna givarbreven. I juni inleddes arbetet med en omfattande registeranalys av Amnestys medlems- och givarregister. Resultatet ger bl a en bild av vilken typ av människor som attraheras av Amnesty som organisation och visar hur vår genomsnittliga medlem ser ut. Arbetet med analysen avslutades inte under 1999 utan kommer att vidareutvecklas under år 2000. I september hade den återförenade engelska duon Eurythmics konsert i Globen och med anledning av att hela deras världsturné genomfördes till förmån för Amnesty och Greenpeace var ett 20-tal Amnestymedlemmar på plats under konserten. Bössinsamling, informationsbord samt utdelning av informationsmaterial var de aktiviteter som stod på schemat och allt genomfördes i samarbete med Greenpeace. I AmnestyPress nr 4-99 infördes en kupong som gav läsaren möjlighet att bl a ge en gåva eller bli medlem. Kupongen utnyttjades av flera läsare och sedan dess har den varit ett stående inslag i tidningen. I slutet av året slöts avtal med Telia E-commerce angående en ny betalningslösning på Internet. Installationerna hann inte bli klara före årsskiftet, men när lösningen är igång kommer man att kunna ge en gåva eller betala sitt medlemskap direkt via hemsidan med hjälp av sitt bank/kontokort eller s k direktbetalningar. AmnestyPress Sektionens medlemstidning utkom med sex nummer. Den genomsnittliga upplagan var ca 65 000. Antal prenumeranter var 729 st. 3. Vi ska utveckla kontakterna med massmedia och andra opinionsbildare Genom att synas i media för vi ut vårt budskap och lyfter fram människorättsfrågorna. Utökade kontakter med opinionsbildare, som t ex politiker och kulturpersonligheter, ger oss möjligheter att sprida Amnestys budskap till en större publik. Styrelsen ska * utveckla massmediestrategier * utveckla kontakter med opinionsbildare och använda effektiva tekniker för att få ut Amnestys budskap. Massmedia Amnesty har under året fått god publicitet, bland annat i samband med händelserna i Kosovo, Indonesien/Östtimor, processen mot Augusto Pinochet och gripandet av PKK-ledaren Öcalan. Även USA-kampanjen uppmärksammades, främst dödsstraffet och den kränkande behandlingen av kvinnliga fångar. Lokala arrangemang i samband med USA-kampanjen och andra aktioner täcktes ofta av de lokala medierna. Ett stort antal insändare från Amnestymedlemmar publicerades i lokalpressen. Sekretariatet höll två presskonferenser under året, den första efter utnämningen av ny generalsekreterare i maj och den andra för att presentera årsrapporten i juni. Samma dag publicerades en artikel på DN Debatt om kritiken mot Sverige i rapporten. Ytterligare två större debattartiklar - om hedersmord i Pakistan och barnsoldater - publicerades under hösten i Göteborgs-Posten. Många journalister närvarade vid ett internationellt dödsstraffsseminarium i Stockholm i oktober. Flera tidningar rapporterade om seminariet och två av de medverkade deltog i SVT:s samhällsprogram Fittja Paradiso. Under året utfärdades 25 pressmeddelanden. Nyhetsnotiser på svenska lades ut dagligen på sektionens hemsida och sändes även via e-post till prenumeranter som vid årets slut uppgick till drygt 150. En ny rubrik -Goda nyheter- infördes på hemsidan. Antalet besök på hemsidans första sida var i snitt 500 per dag, vilket betyder drygt 180 000 under hela året, jämfört med omkring 150 000 under 1998. Lobby Sektionen följde arbetet för de mänskliga rättigheterna inom de olika FN-organen, Europarådet, OSSE samt EU. Vi deltog i aktioner initierade av det internationella sekretariatet. Det gäller bl.a. FN:s MR-kommission, FN:s generalförsamling och frågor rörande dödsstraffet i Europarådet. Arbetet med EU fortsatte under året, och sektionen deltog i ett stort antal aktioner som skickades ut av Amnestys EU-förening. Inför valet till EU-parlamentet publicerades ett upprop, "Manifest för mänskliga rättigheter". Sektionen skrev till 50 av de svenska kandidaterna med frågan om hur de, som EU-parlamentariker, ville arbeta för att främja de mänskliga rättigheterna. Svaren publicerades på vår hemsida.Två representanter för sektionen deltog i EU-föreningens årsmöte som hölls i Belgien i juni. Kontakter togs under året med departement och regeringsrepresentanter i olika frågor. Flera av aktionerna genomfördes i samarbete med samordningsgrupper och specialgrupper. Den svenska sektionen genomförde också flera ambassadbesök Amnestys kontakter med riksdagens grupp för mänskliga rättigheter fortsatte under året. I riksdagsgruppen ingår ledamöter från samtliga partier. Gruppen träffas en gång i månaden, och representanter från Amnesty deltar i varje möte. Riksdagsgruppen sände iväg 65 vädjandebrev baserade på Amnestys information, till presidenter och makthavare i 42 länder. Dessutom genomfördes två specialaktioner. Inför parlamentsvalet i Indonesien skrev gruppen till samtliga 48 partier som ställde upp i valet. Till breven bifogades ett antal rekommendationer om hur parlamentariker kan främja respekten för mäsnkliga rättigheter. Gruppen skickade också brev till 38 delstatsguvernörer i USA, med en uppmaning om att avskaffa dödsstraffet, breven undertecknades av 176 riksdagsledamöter. En representant för den svenska sektionen medverkade i ett seminarium om lobby som arrangerades av Amnestygrupperna på Cypern. 4. Vi ska utveckla och effektivisera vårt kampanjarbete För att bli effektivare i vårt arbete ska vi utnyttja den kompetens som finns inom sektionen. Framgångsrikt Amnestyarbete kräver både blixtsnabbt agerande och uthållighet över årtionden. Ett brett och varierat utbud av arbetsmetoder ger fler människor möjlighet att delta i kampanjarbetet. Styrelsen ska * utveckla sektionens beredskap att snabbt kunna agera när omfattande kränkningar av de mänskliga rättigheterna inträffar * verka för att utredningsarbete leder till medlemsanpassade aktiviteter * analysera sektionens styrka, möjligheter och behov av specialisering * verka för att integrera flyktingarbetet i kampanjer * verka för att intensifiera arbetet med MEK/MSP * utveckla samarbetet med andra organisationer * utveckla lobbyarbetet * utveckla och utvidga arbetet med blixtaktionerna * verka för att öka opinionsbildningen om asylrätten. Kampanjer och aktioner USA-kampanjen som inleddes i oktober 1998 fortsatte fram till september. Ca 160 grupper deltog i arbetet. Fem delaktioner i kampanjen skickades ut gällande kränkningar av minderårigas rättigheter, användandet av elchockbälten, polisbrutalitet i Kalifornien och kränkningar av asylsökandes rättigheter. Kvinnoaktionen 1999 tog upp situationen för kvinnor i amerikanska fängelser. Arbetet mot dödsstraffet pågick under hela kampanjtiden. I samband med premiären på filmen "American History X" hade vi ett samarbete med filmdistributören Sandrews. Grupper på de aktuella orterna fick vara på plats i biofoajeérna för att dela ut material om kampanjen. Under året har vi arbetat med sju länderaktioner: Sydkoreaaktionen syftade bland annat till att uppmärksamma rätten till yttrandefrihet och föreningsfrihet. Syrienaktionen handlade om att sätta press på regeringarna i Syrien, Jordanien, Libanon och den Palestinska myndigheten för att få en lösning på frågan om fängslade och "försvunna" fångar. En del av fångarna greps för över 20 år sedan och de flesta ställdes aldrig inför rätta. Algerietaktionen tog upp problemet med de omkring 3000 män och kvinnor som "försvunnit" sedan 1993. Frågan om "försvinnanden" var länge tabu i Algeriet, men under 1998 började muren av tystnad falla sönder. I april inleddes en aktion om straffrihet i Turkiet. Sedan 1980 har tusentals människor torterats i turkiska häkten och fängelser, åter andra har "försvunnit" eller avrättats utomrättsligt. Trots att den turkiska konstitutionen förbjuder tortyr och misshandel är det bara en handfull tjänstemän som åtalats och dömts för den typen av brott. Den 4 juni uppmärksammades 10-årsdagen av massakern på Himmelska fridens torg i Peking. I Stockholm hölls en manifestastion på Sergels torg och runt om i landet ordnade lokala amnestygrupper aktiviteter. I Stockholm hölls också ett seminarium om demokratins framtidsutsikter i Kina. Brasilien var föremål för en aktion som syftade till att sätta ljus på förhållandena för vanliga kriminella fångar. Det brasilianska fängelsesystemet är i kris. Det råder konstant överbeläggning på de flesta anstalter och våldet är utbrett. I september uppmärksammade vi krisen i Östtimor. En manifestation hölls utanför den indonesiska ambassaden den 9 september. Vi uppmanade till en aktionsdag för Östtimor den 24 oktober. Fackliga aktionen tog upp fyra fall i respektive Sydkorea, Colombia, Kina och Uganda. Ugandafallet (var lite speciellt eftersom det) handlade om bortrövade barn som tvingas bli soldater och slavar. Amnestyveckan knöt an till WANTED-kampanjen och tog upp fall med MR-försvarare. I utställningen som gjordes till veckan uppmärksammades att svenska Amnesty funnits i 35 år och gav en kort återblick. Barnaktionen den 20 november uppmärksammade 10-årsjubileet av Barnkonventionens tillkomst. I Stockholm hölls en stor manifestation i samarbete med flera oilka organisationer. Grupperna fick ett material bestående av fallbeskrivningar, en folder och en utställning. Brandkårsgrupperna, dvs de grupper som utan förvarning är beredda att ta emot snabbaktioner, arbetade under året med sju olika aktioner. De gällde fallet Pinochet, en amnestymedlem som blivit misshandlad i Togo, situationen i Kosovo och forna Jugoslavien, Perus beslut att dra sig ur Interamerikanska domstolen, straffrihet i Östtimor samt Australiens beslut att bara ge tillfälligt uppehållstillstånd för flyktingar som anlänt med hjälp av falsk dokumentation. WANTED-kampanjen Under Amnestyveckan i oktober 1999 inleddes WANTED-kampanjen, en kombinerad profilerings-, medlemsvärvnings- och insamlingskampanj. Kampanjen pågår i olika former oktober 1999 - sommaren 2000, d v s målen för kampanjen är satta för år 2000. Tema för kampanjen är människorättsförsvarare och den kommunikativa lösningen bygger på temat WANTED - dessa personer är efterlysta som brottslingar av regimer i de länder där de verkar, men de är också efterlysta av Amnesty på så sätt att vi behöver fler människor som kämpar för de mänskliga rättigheterna. Under hösten 1999 har följande aktiviteter genomförts inom ramarna för kampanjen: MEK-MSP (MEK betyder militära, ekonomiska och kulturella förbindelser och beaktar möjligheterna att påverka företag och sammanslutningar, som har anknytning till ett land där mänskliga rättigheter kränks. MSP betyder överföring av kunskap och utrustning till annat lands militär, säkerhetstjänst och polis och berör företeelsen att man från ett land till ett annat kan överföra kunskap om effektiva sätt att utöva förtryck, samt utrustning för detta ändamål.) Tre representanter från Amnesty deltog i "Viking 99", en datastödd övning i fredsbevarande insatser med särskilt fokus på militärt och civilt samarbete. I övningen deltog 450 personer från 24 länder. Sektionen har även deltagit i seminarier på försvarshögskolan. Under 1999 har sektionen varit i kontakt med vissa företag och diskuterat frågor gällande etiska riktlinjer och företags ansvar i förhållande till de mänskliga rättigheterna. Dessutom har sekretariatet tagit emot förfrågningar och studiebesök från elever på polishögskolan. Flyktingarbetet Sekretariatet arbetade fortlöpande med att besvara förfrågningar och ge service åt asylsökande, juridiska ombud, myndigheter, flyktingombud och medlemmar, bl. a. genom spridning av landinformation. Antalet flyktingombud var vid årets slut 13 stycken. Flera distrikt saknade flyktingombud och där fungerade distriktsombudet som kontaktperson. I Göteborg fanns under året inget flyktingombud men istället en flyktinggrupp. Flyktingombuden försågs fortlöpande med information om situationen i olika länder, ny lagstiftning och aktuella flyktingärenden. Vid ett tillfälle genomfördes utbildning för flyktingombud och flyktingintresserade. Flyktingavdelningen skapade under året en egen hemsida, länkad från den svenska sektionens hemsida. På hemsidan finns nu en kortare presentation av Amnestys flyktingarbete samt den externa versionen av Frågor & Svar. Under året gjordes ett antal vädjanden för enskilda asylsökande och dessutom ett större antal generella uttalanden. Gruppen för flyktingfrågor, som inrättades 1994 för att avgöra om ett asylärende kan bli att amnestyfall, behandlade inga ärenden under året. Samarbetet inom ramen för föreningen Rådgivningsbyrån för asylsökande och flyktingar fortsatte året ut tillsammans med Rädda Barnen, Svenska Kyrkan och Caritas. Enligt styrelsebeslut i juni utträdde Amnesty ur Rådgivningsbyrån.Datum för utträdet 1 januari 2000. Sektionen ingick i bl. a. Flyktingpolitiska rådet, Utrikesdepartementets referensgrupp för asyl- och flyktingfrågor inom EU och Amnestys EU-förenings Working Group on Refugees. Under året var sektionen medarrangör tillsammans med Rådgivningsbyrån, kantt och Röda Korset, till två seminarier om tortyskadade flyktingars beteendemönster. Blixtaktioner Under 1999 förmedlades från det internationella sekretariatet 327 blixtaktioner, 183 "EXTRA" (Express Transmission for Rapid Action) samt 451 uppföljningar. Vädjanden skickades till 88 olika länder. Vädjanden å sektionens vägnar gjordes åtta gånger under året. Antalet BA-mottagare per post ökade från 465 till cirka 540, utöver dessa finns ett fåtal som får BA via e-post. Antalet deltagare i Blixtaktioner för juniorer har ökat från 67 till 73 mottagare. Det finns ett växande antal personer som arbetar med BA via Amnestys webbsidor. "Veckans vädjande", ett BA-vädjande som skrivs av BA-handläggaren och finns på hemsidan med länkar till BA-sidan och årsrapporten, har lockat alltfler deltagare. Antalet personer som numera vill att deras namn finns med på vädjandet är i genomsnitt mellan 100-150 varje vecka (under tidigare år har antalet varit i genomsnitt mellan 40-80 personer). MR-information Sekretariatet har under året mottagit en mängd frågor via e-post, telefon, fax och brev från allmänheten och då framförallt skolelever. Många frågor gäller dödsstraffet. Andra frågor gäller situationen i ett visst land eller om situationen för mänskliga rättigheter generellt. Sekretariatet har under året mottagit ett antal anmälningar angående människorättskränkningar runt om i världen. Relevant information har vidarebefordrats till vårt internationella sekretariat. Under året har sekretariatet haft studiebesök från skolor, folkhögskolor, universitet m m. Amnestys hemsida, www.amnesty.se, har utvecklats under året, samt nytt informationsmaterial producerats. Publikationer Kortkampanjen utkom 1999 med elva nummer. Antalet prenumeranter var 3453 enskilda personer och 115 grupper. Övrigt Sekretariatet tog under året emot tre grupper från Rauol Wallenberginstitutet. En grupp från Vietnam, en kinesisk delegation och en blandad grupp med MR-aktivister, forskare och utbildare om mänskliga rättigheter. Besöket var ett led i det för några år sedan påbörjade samarbetet med Raoul Wallenberginstitutet i Lund. 5. Vi ska utbilda oss så att vi gör ett ännu bättre arbete Förtrycket tar sig ständigt nya former och ställer Amnesty inför nya utmaningar. Kontinuerlig utbildning och fortbildning är därför nödvändiga särskilt inom kommunikationsområdet. Amnestys viktigaste tillgång är kunniga och aktiva medlemmar. I all relevant utbildning inom sektionen bör information om biståndsmandatet och Amnestyfondens arbete ingå. Kunskap skapar också entusiasm och delaktighet. Styrelsen ska * ge nya ledamöter introduktion i styrelsearbetet * utbilda och fortbilda sig inom områden som har betydelse för styrelsens uppdrag * ansvara för att sådana utbildningsmöjligheter kommer till stånd som leder till fördjupning, specialisering och breddning av arbetet * verka för att sekretariatets personal utbildar och fortbildar sig inom områden som har betydelse för sektionens arbete. Medlemsutbildning 1999 var det sista året i "Medlemsutbildningsprojektet", som pågått sedan 1995. En slutrapport av projektet föreläggs styrelsen i början av 2000. 11 centrala utbildningar erbjöds medlemmarna under året bl a två gruppsekreterarkurser, två informatörsutbildningar, en grundutbildning för utbildare, en grundutbildning för flyktingombud och en utbildning om Amnestys åtagande. Sammanlagt deltog ca 140 medlemmar i dessa kurser. Flertalet av utbildningarna hölls på Röda Korsets kursgård i Mariefred. Vid ett par tillfällen har Amnestydistrikt runt om i landet stått som värdar. Flera regionala och lokala utbildningar har också genomförts under året, flera av dessa har riktats särskilt till ungdomsgrupper. Personalutbildning I början av juni deltog två representanter från sekretariatet i FRIIs (Frivilligorganisationernas insamlingsråd) årliga insamlingsseminarium i Saltsjöbaden. Under tre dagar utbytte 120 personer från svenska ideella organisationer tankar och idéer kring insamlingsfrågor. 6. Vi ska utveckla vår planering och uppföljning av Amnestyarbetet Vi måste lära oss av erfarenheter när vi sätter upp nya mål och planerar vår verksamhet. När vi gör detta ska vi särskilt ta vara på positiva erfarenheter av att värva och behålla medlemmar. Styrelsen ska * utveckla instrument för utvärdering och verksamhetsrapportering * stärka budgetprocessen och det gemensamma ansvaret för ekonomin * analysera och följa upp sektionens verksamhetsrapporter * bevaka sambandet mellan handlingsplanen, budgeten och verksamheten * verka för att samordna och sprida den kunskap som olika utvärderingar ger * verka för att sekretariatet löpande utvärderar sitt arbete. Utskottet för ekonomi (D-utskottet) presenterade i början av året ett nytt förslag till ekonomisk rapportering och månadsrapporteringen följer nu detta upplägg. Vidare har utskottet tagit fram en utredning som ligger till grund för sektionens arbete med att bredda den finansiella basen. Utskottet har tagit fram en ny modell för budgetering av medel från de sparare i Humanfonden som väljer att låta del av behållning gå till Amnesty. Den nya modellen bygger i likhet med den förra på stor försiktighet, men möjliggör att medel från Humanfonden i större utsträckning kan användas i verksamheten. Sekretariatet har haft två planeringsdagar och en gemensam utvärderingsdag. Dessutom har teamen och administrativa avdelningen haft utvärderingsdagar gällande den egna verksamheten. Se även punkt 8, under rubrikerna styrelse och sekretariatat. 7. Vi ska engagera oss i organisationen och i Amnestys arbetssätt Medlemmarnas engagemang är livsviktigt för Amnesty. Biståndsarbetet ska integreras så att det blir en naturlig del av svenska sektionens arbete på alla nivåer inom organisationen. Demokrati, delaktighet och medbestämmande är honnörsord. Det är väsentligt att alla bereds möjlighet att delta i de diskussioner som förs och att klimatet är sådant att det uppmuntrar till en levande och dynamisk organisation. Styrelsen ska * se över sektionens organisation på alla nivåer * besöka alla distriktsmöten * stimulera till diskussioner i aktuella frågor * skapa mötesplatser för diskussioner inom sektionen * utveckla informationshanteringen så att fler enkelt kan ta del av information och kunskap. Distrikten Sektionen har under året haft 18 verksamma distrikt. Distrikten har fortsatt att se över och utveckla sina formella strukturer. De flesta distrikt har idag antagit stadgar och väljer styrelser som leder arbetet i distriktet. Distrikt Skåne/Blekinge har i ett brev till sektionens styrelse bett om sektionens stöd för att starta en region med en anställd resurs. Ett till två distriktsombud är verksamma i varje distrikt. Distriktsombuden har haft två möten under året, i anslutning till sektionens årsmöte samt under en helg i september. Som andra år har en mängd utbildningar arrangerats i distriktens regi. Samordningsgrupper och specialgrupper Det gångna året präglades av hög aktivitet vad gäller arbetet kring samordnings- och specialgrupperna. Bland annat kan nämnas det årligen återkommande samordnar- och specialgruppsseminariet, som bland deltagarna hade gäster från det internationella sekretariatet med ansvar för stöd till aktiva medlemar. Ett tema på mötet var arbetet med utvecklingen av de nya typerna av aktionsfall som pågår där. Flera möten, utbildningar och seminarier anordnades för, i samarbete med och självständigt av samordnings- och specialgrupperna. Däribland kan nämnas det internationella Juristgruppsmötet i mars, ett landseminarium för grupper om Sri Lanka som ägde rum under sommaren i Malmö och ett välbesökt tvådagars seminarium om dödsstraffet. Flera nya samordnare introducerades i sina uppdrag vid två endagsutbildningar på sekretariatet och vid den åtagandeutbildning som sektionen arrangerade under året. Några av de nya samordnarna gavs också möjlighet att delta vid utbildningar på det internationella sekretariatet. Tyvärr lämnade också en del samordnare sina uppdrag under året, vilket gjorde att det vid årets slut fanns flera länder som inte bevakades av någon samordningsgrupp. Amnestygrupper Antalet arbetsgrupper fortsatte att minska under 1999. 35 grupper lades ner och 24 nya grupper bildades. Några av de grupper som lades ner hade inte haft någon egentlig verksamhet på länge. En stor majoritet av de nya grupperna som bildats består av ungdomar och de flesta bedriver sitt arbete i anslutning till en högstadie- eller gymnasieskola. Vid årsskiftet hade sektionen 286 verksamma grupper, varav 46 är ungdomsgrupper. Under hösten inleddes en försöksverksamhet med s.k. enskilda aktivister - vilka enklast kan beskrivas som "enmannagrupper". Det är dock alltför tidigt att dra några slutsatser om vilken omfattning och vilken betydelse detta arbete kommer att få för sektionen i framtiden. I december beslutade styrelsen att tillsätta en särskild grupp med uppgift att se över möjligheterna att förbättra rekryteringen av aktivister och att bilda nya grupper. Gruppen ska komma igång med sitt arbete under våren 2000. Ungdomsarbetet Styrelsen tillsatte i december 1998 ett nytt ungdomsråd, bestående av fem personer. Ungdomsrådet har under året bl.a. gett ut fyra nummer av den nya interna ungdomstidningen AGERA och genom kontinuerlig kontakt med sektionens ungdomsgrupper bidragit till att förbättra och stabilisera deras arbete. Ungdomsrådet medverkade även i planeringen av ett fyra dagar långt ungdomsläger som hölls i Norrtälje i juli. Utöver ungdomslägret har också särskilda utbildningar för ungdomar arrangerats under året i Brännö och i Uppsala. Extra medlemsmöte Ett extra medlemsmöte hölls i Stockholm den 27 februari på rekommendation av den av styrelsen tillsatta översynskommittén. Denna kommitté hade uppdraget att granska händelserna i samband med förra generalsekreteraren Ann-Marie Orlers avgång. Mötet gästades av Colm Ó Cuanacháin från den internationella styrelsen.På det extra medlemsmötet förättades fyllnadsval till styrelsen. Samtliga av valberedningens kandidater röstades fram och mandatperioden för de valda sträckte sig fram till maj. Till styrelsen valdes som kassör Per Kylberg, ordinarie ledamöter Binnie Kristal-Andersson och Henrik Zetterquist och som suppleant Christer Nordberg. Årsmötet Omkring 300 medlemmar deltog i årsmötet 7-9 maj, som arrangerades av Stockholmsdistriktet i samarbete med sekretariatet. 1999 var det första året Amnesty arrangerade årsmötet som en konferens om mänskliga rättigheter. Inga motioner behandlades detta år. Vid årsmötet diskuterades vissa av styrelsens ställningstaganden under det gångna året. Diskussionen utmynnade i en votering där en övervägande majoritet av årsmötesdeltagarna gav styrelsen och dess ordförande sitt fortsatta förtroende. I anslutning till årsmötet anordnades informella möten med gäster, samordnare och specialgrupper. Årsmötet gästades av David Matas från Kanada och Tokio Sugita från Japan, båda ledamöter i Amnestys permanenta mandatkommitté. Dessutom gästades mötet av följande personer: Eystein Myking, norska sektionen, Louise Nielsen, danska sektionen, och Meri Vuohu, finländska sektionen. Närvarande var även filippinska sektionens generalsekreterare Jessica Soto, Estela de Lamar, nationell samordnare för AI i Paraguay, Goha Zdunek från AI i Polen, Pierre Espérance från The National Coalition for Haïtian Rights, Haiti och Colm O'Cuanacháin från den internationella styrelsen (IEC). Budgetmötet Sektionens budgetmöte hölls den 21 november. I mötet deltog representanter från 12 distrikt, sekretariatet, styrelsen och Granskningskommittén. Budgetmötet diskuterade styrelsens förslag till budget 2000 samt tog del av Granskningskommitténs rapport. 8. Vi ska utveckla vårt samarbete med Amnesty i andra länder Den svenska sektionen är en av de största och äldsta i Amnestyrörelsen. Flera nya sektioner ger oss en unik chans till samarbete och utbyte av erfarenheter. Styrelsen ska * utveckla samarbetsprojekt med utvecklingssektioner * vara drivande i samarbetet inom sektionsgrupperingen * medverka till genomförandet av internationella möten * stärka sektionens profil internationellt * utarbeta en strategi för hur sektionen ska delta i utvecklingen av Amnestyrörelsen * öka utbytet med andra sektioner i sektionsgrupperingen och med andra sektioner och grupper * stödja de olika grupperna i deras kontakter med Amnestykolleger i andra länder * utveckla arbetet med Amnestys EU-förening**. Internationella utskott och kommittéer Under 1998 deltog svenska amnestymedlemmar i permanenta internationella utskott. I kommittén för sektioners utveckling (SDC) ingick Anita Klum. Bo Lindblom var ledamot i den internationella överklagandekommittén och Ingrid Pettersson ingick i Decision-Making and Accountability Working Group (DAWG). Internationellt kontaktnät Det internationella rådsmötet hölls i augusti i Troia, Portugal. Svenska sektionen deltog med en delegation bestående av 8 personer. Sektionen var representerad på de finländska, danska och holländska sektionernas årsmöten. Sektionen deltog i två internationella generalsekreterarmöten, i Palermo i mars och i London i november. Två personer deltog i EU-föreningens** årsmöte i Ittre, Belgien. Ett möte med utredare och kampanjansvariga från det internationella sekretariatet hölls under mars för att planera sektionens fortsatta arbete med Country Linking Indonesien, vilket bland annat ledde till att det första aktionsfallet inom projektet placerades ut till två svenska grupper. Senare under året bjöds också en människorättsaktivist från Indonesien in för att medverka i olika evenemang i Göteborg och Stockholm i samband med Amnestyveckan. Ett flera gånger uppskjutet intersektionellt samordnarmöte om Indien blev slutligen av och genomfördes sista helgen i oktober i Stockholm. Deltog gjorde samordnare från 8 sektioner och hela Indien-teamet från det internationella sekretariatet. Däribland fanns även Indiensamordnaren från Nepals sektion, som var sektionens gäst vid mötet. Sektionens samordnare var representerade vid flera intersektionella samordnarmöten. Burmasamordningen vid ett möte i Nederländerna, Koreasamordningen vid ett internationellt möte i Paris och Algerietsamordningen träffades i London. I november höll Amnestyrörelsen sitt första internationella möte om utbildning om mänskliga rättighter, Human Rights Education Forum i Cincinnati, USA och en delegat från svenska sektionen var närvarande. Generalsekreterare Carl Söderbergh deltog i EU-Forum möte den 31 november -1 december. Detta möte behandlade EUs policy gällande mänskliga rättigheter med representanter från EU-ländernas regeringar och frivilligorganisationer. I september bjöd danska sektionens insamlingsansvarige in till ett möte i Köpenhamn för att diskutera gemensamma frågor och ge utrymme för erfarenhetsutbyte. Deltog gjorde två personer från norska sektionen, en från danska samt två representanter från svenska sektionen. Två representanter från svenska sektionen deltog i the International Fundraising Workshop i Holland i oktober. Evenemanget är årligen återkommande och samlar ca 1000 personer från hela världen. De senaste rönen inom fundraising presenteras i form av seminarier och workshops under 4 dagar. I samband med denna konferens besöktes även Amnestys holländska sektion som informerade om sitt arbete med insamling och medlemsvärvning. I slutet av december besöktes den belgiska sektionen (fransktalande delen) i syfte att få veta mer om deras projekt med s.k. "face to face" rekrytering. I denna sektion har man varit mycket framgångsrik med denna metod för medlemsvärvning som kortfattat går ut på att man tar direktkontakt med människor i olika sammanhang och värvar dem med hjälp av ett personligt samtal. Amnesty Open University Under sex dagar i oktober reste en grupp på fyra personer, däribland en representant från den svenska sektionen runt i Kroatien och Bosnien. Man besökte bl. a Zagreb, Pula och Rovinj i Kroatien, och Banja Luka i Bosnien. Syftet med resan var att informera om FNs allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna och att berätta om Amnestys verksamhet. Gruppen höll föreläsningar på gymnasieskolor för studenter och lärare, höll öppna föreläsningar och seminarier i alla städer som besöktes och hade en hel del mediakontakter. ** Svenska sektionen är, sedan Sveriges inträde i EU, medlem i Amnestys EU-förening, som har till uppgift att samordna lobbyarbetet på regeringar i EU-länderna Styrelsen/AU Mellan årsmötena leds sektionens verksamhet av styrelsen. Styrelsen ansvarar för att arbetet bedrivs enligt handlingsplanen, att årsmötesbeslut verkställs och att budget fastställs. Mellan årsmötet 1999 och årsskiftet hade styrelsen fyra protokollförda möten. Styrelsen utser inom sig ett arbetsutskott (AU). AU:s uppgift är att bereda ärenden inför styrelsens möten, följa upp styrelsens beslut samt fatta beslut i frågor som inte är av principiell betydelse. Två protokollförda AU- möten ägde rum under hösten 1999 och ytterligare två AU- möten är schemalagda under våren 2000. För att kontinuerligt följa den nationella och internationella diskussionen inom olika områden tillsätter styrelsen årligen, sedan 1993, fyra utskott vilka arbetar med var sitt ämnesområde: åtagande, arbetsmetoder, organisation och ekonomi. För att hålla kontakt med den internationella rörelsen följer utskotten arbetet i sina internationella motsvarigheter, de s.k. Standing Committees. Det av styrelsen tillsatta utskottet för åtagandet (A-utskottet) har under året följt den internationella mandatkommitténs arbete och bl a kommenterat dokumenten "Sexual Orientation" och "Amnestys Promotional Work". Utskottet har lämnat synpunkter på IS´ dokument "Draft Strategy on Company Approaches", bevakat flyktingfrågorna inom sektionen samt förberett ett nätverk för flyktingfrågor inom Sverige. Underlag till uppdatering av sektionens riktlinjer har lämnats in, bl a mot bakgrund av beslut 17 från ICM 1999. Utskottet har diskuterat mandatrelaterade motioner och förberett en mandatpresentation till årsmötet 2000. Vidare har man inom utskottet följt EU- föreningens arbete och kommenterat dess utkast till långsiktig strategi. Ekonomiska bidrag och andra förmåner som kommer AI till del har diskuterats. Utskottet har börjat samla in material till projektet om svenska Amnestys historia. Utskottet för arbetsmetoder (B-utskottet) följde under året den internationella debatten om arbetsmetoder (SCRA) samt diskuterade möjligheterna att effektivisera den svenska sektionens arbete med kampanjer och aktioner. Antalet grupper har minskat och utskottet kommer att tillsätta en gruppbildargrupp för att försöka vända den trenden. Enligt årsmötesbeslut 56/98 har man startat projektet med enskilda aktivister och tagit fram en handledning för dessa. Vid årsskiftet fanns tio enskilda aktivister registrerade. Utskottet har undersökt möjligheterna att genomföra beslut 47 (IT mot tortyr) och 49 (uppföljning av blixtaktioner) från årsmötet 1998, samt följt upp sektionens arbete med MR-undervisning. Sektionen har medverkat i Viking 99, d v s MR-utbildning av militär och polis som skall ut i internationell tjänst. Samarbetet med polishögskolan har återupptagits och en ny MR-utbildning planeras i april 2000. Utskottet har dessutom planerat och ordnat utbildning av styrelsens ledamöter i ledarskapsfrågor vid tre tillfällen under året. Utskottet för organisation och utveckling (C-utskottets) arbetade under första halvåret med översynen av sekretariatets organisation och beredde frågan om ledningsstrukturen vilket resulterade i principförslaget om en kontorschef för att avlasta generalsekreteraren som styrelsen sedan antog. Därefter har utskottet arbetat med att se över distriktens juridiska och ekonomiska ställning, dels för att klarlägga vissa aktuella frågor och dels för att i ett större perspektiv förstå distriktens och övriga strukturers roll. Detta kommer att resultera i underlag till styrelsens majmöte (år 2000). Parallellt har ett mera långsiktigt arbete kring sektionens planering, styrning och uppföljning inletts, vilket ochså kommer att delrapporteras i maj 2000. Utskottet för ekonomi (D-utskottet) presenterade i början av året ett nytt förslag till ekonomisk rapportering och månadsrapporteringen följer nu detta upplägg. Vidare har utskottet tagit fram en utredning som ligger till grund för sektionens arbete med att bredda den finansiella basen. En del av de områden som berörs i utredningen är nu på gång. Utskottet har tagit fram en ny modell för budgetering av medel från de sparare i Humanfonden som väljer att låta del av behållning gå till Amnesty. Den nya modellen bygger i likhet med den förra på stor försiktighet, men möjliggör att medel från Humanfonden i större utsträckning kan användas i verksamhet. Under året arbetade även Demokratiutredningsgruppen (DUG), tillsatta av styrelsen på uppdrag av årsmötet. DUGs uppgift är att se över demokratin inom den svenska sektionen av Amnesty och gruppen kommer att lämna en delrapport till årsmötet 2000. Styrelsen I styrelsen ingick följande personer (efter val vid årsmötet 1999) Ordinarie ledamöter: Jesús Alcalá, Tomelilla (ordförande) Binnie Kristal- Andersson, Stockholm Mats Andersson, Stockholm (personalrepresentant) Christian Gräslund, Sollentuna Robert Hårdh, Stockholm Susann Olsson, Växjö Hanna Roberts, Malmö (vice ordförande) Jenny Wessblad, Stockholm Henrik Zetterquist, Göteborg (kassör) Suppleanter: Maria Eklund, Bollnäs Lisbeth Segerlund, Stockholm (personalrepresentant) Torbjörn Söderberg, Malmö Sektionens generalsekreterare Carl Söderbergh och vikarierande kontorschef Dan Grundin var adjungerade till styrelse och arbetsutskott. Styrelsens åtgärder med anledning av årsmötesbeslut Vid mr-konferensen 1999 fattades inte några beslut, däremot beslutade styrelsen i september 1999 att förlänga Demokratiutredninggruppens mandatperiod med ett år, vilket innebär en förändring av direktiven i årsmötesbeslut 58/98. Sekretariatet En översyn av sekretariatets organisation har pågått under året och fortsätter under våren 2000. Personal Sekretariatet hade per 31 december 1999 26,50 fasta tjänster (inklusive Amnestyfonden) som fördelade sig på 32 personer. Av dessa personer var 10 vikariatsanställda p g a tjänstledigheter, föräldraledigheter samt att lediga tjänster hölls vakanta med tanke på översynen av sekretariatet. Dessutom hade sekretariatet samma datum 2,5 projekttjänster. Projekten avsåg Regionalt insamlingsprojekt, Ungdomskampanjen samt projektanställning på Amnestyfonden. Utöver detta hade sekretariatet under 1999 cirka 5 personer som arbetade extra på korttidsvikariat och/eller timanställning. Samtliga arbetade på sekretariatet på Sveavägen i Stockholm. Carl Söderbergh tillträdde som generalsekreterare den 2 augusti 1999. Frivilliga Per den 31 december 1999 arbetade cirka 50 personer i Stockholm ideellt med distribution, registrering, flyktingfrågor, telemarketing, korrekturläsning, arkivering och diverse avlastning av enskilda handläggare. Under året hade sekretariatet även 17 praktikanter från olika universitet och gymnasieskolor. På regionkontoret i Göteborg arbetade cirka 10 personer ideellt.
|