| ______________________________________________________________________________________ Motioner - Beredningsgrupp 3 ______________________________________________________________________________________ Beredningsgrupp 3 3:1 Ett effektivare Amnesty informationsarbete på "Vita fläckar" Grupp 344 Inom några Amnestydistrikt har det blivit svårt att jobba med "vita fläckar" (områden utan Amnesty-grupper). Orsaken till detta kan vara många. Spännande från den allmänna konjukturnedgången till att man inte har någon tradition för föreningskultur liknande Amnestys. Trots detta tror vi att där finns möjligheter för Amnestyaktiviteter även i dessa "vita fläckar". För att underlätta och effektivisera detta arbete föreslår vi; att Svenska sektionen köper in en "stor vit buss". Denna används bl.a. i arbetet med "vita fläckar" som kampanjbuss med informations- och caféverksamhet. Distrikten och enskilda grupper skall kunna låna den under en längre period, med en sekretariatsanställd och/eller aktivist som tillsammans med intresserade skall ha tillgång till datorer och informationsmaterial som finns i bussen Finansiering Man kunde eventuellt gå tillsammans med Rädda Barnen och/eller Röda Korset. Dessa organisationer har säkert också samma problem med aktiv medlemsvärvning inom samma områden. Man kunde dela upp kostnaderna för bussen mellan dessa organisationer. Styrelsens yttrande: Styrelsen ställer sig positiv till detta förslag, men vill gärna att det får en något annorlunda utformning. Bussen skulle vi vilja använda som ett tema i en kampanj för att bearbeta de vita fläckarna. Kampanjen skulle vara tidsbegränsad och så även innehavet av denna buss. En sådan kampanj kunde förslagsvis innebära att busen startar i norra Sverige och på sin väg söderut besöker alla orter som utgör vita fläckar. Det skulle också innebära att vi försäkrar oss om ett effektivt utnyttjande av bussen. Styrelsen tillstyrker motionen. 3:2 Generalsekreterarens befattningsperiod Joachim Nelhans, grupp 80 För att kunna nå hela det svenska folket i dess kamp för de mänskliga rättigheterna har Amnesty Intenational skaffat sig ett språkrör i och med att en befattning som generalsekreterare inrättades för 10 år sedan. Varje folkrörelse som lyckas dra till sig fler och fler sympatisörer och utvidgar sin medlemskår tenderar att centraliseras. Därmed blir även generalsekreteraren indragen i en central beslutsordning som inte alltid förmår uppfånga förändringar i medlemsopinionen. Av denna anledning anses det lämpligt att befattningen som generalsekreterare underställs årsmötesbeslutet. Det anses vidare lämpligt att utse en generalsekreterare för en begränsad befattningsperiod av två år. Amnestys styrelse skall ha förslagsrätt dock med hänsynstagande till medlemmarnas intresse. Årsmötet föreslås besluta: att generalsekreteraren utses av årsmötet, med början på årsmötet 1997 att befattningen av generalsekreterare skall gälla för två år att styrelsen för Amnesty skall ha förslagsrätt att tidigare beslut om tillsättande av befattning som generalsekreterare inte skall gälla längre. Anställningsförhållandet med nuvarande befattningshavare skall regleras enligt gällande lag. Styrelsens yttrande: Styrelsen anser att det finns både principiella och praktiska skäl att avstyrka motionen. De principiella skälen: Motionsskrivaren föreslår att Årsmötet utser generalsekreteraren. Styrelsen utses av årsmötet och ska fram till nästa årsmöte verkställa årsmötets beslut. För att verkställa besluten har organisationen till sin hjälp ett sekretariat som leds av generalsekreteraren. Styrelsen har arbetsgivaransvar och anställer därmed generalsekreteraren. Generalsekreteraren ansvarar inför styrelsen för den löpande verksamheten och rapporterar kontinuerligt till styrelsen. Styrelsen redovisar verksamhetsåret inför årsmötet. De praktiska skälen: Motionsskrivaren föreslår att befattningen som generalsekretare skall gälla för två år. Som en följd av förslaget att "årsmötet utser generalsekreteraren" innebär det att om generalsekreteraren av olika skäl skulle lämna sin tjänst en vecka efter årsmötet måste ett extra årsmöte inkallas för att utse ny generalsekreterare vilket innebär stora praktiska problem och är massmedialt olämpligt. Vidare innebär det svårigheter att, inför årsmötet, referera genomförda intervjuer med aktuella kandidater. Tidsbegränsningen av generalsekreterar-tjänsten till två år innebär svårigheter att finna lämpliga kandidater. Styrelsen avstyrker motionen. 3:3 Regionsstyrelser och omorganisation Joachim Nelhans, grupp 80 Amnesty International bygger i sin kamp för de mänskliga rättigheterna på sina medlemmars aktiva medverkan. Deras vädjanden om frigivning av samvetsfångar runt om i världen utgör grunden för Amnestys framgångar. Denna insats av Amnestys medlemmar på s.k. gräsrotsnivå bör åtföljas av deras medverkan i de organisatoriska uppgifter som följer med Amnestys utveckling till en av Sveriges stora ideella organisationer. En sådan medverkan torde gynna Amnestys vidare utveckling och bidra till intensifiering av dess verksamhet. Den centrala verksamheten på den svenska sektionen borde därför i möjligaste mån överföras till regioner och distrikt. Förslagsvis bör till en början fyra självstyrande regioner upprättas i Stockholm, Göteborg, Malmö och Umeå. Till dem bör överföras en del av de uppgifter som f.n. handlägges på sektionskontoret. Generalsekreteraren skall vara ordförande i ett regionsråd som skall bildas av representanterna för regionsstyrelserna. Regionsstyrelserna väljes av distriktens representanter och skall bestå av en regionsrepresentant, dennes ersättare och en kassaförvaltare. Från sektionsstyrelsen skall erforderliga medel ställas till förfogande för regionsrådens verksamhet. Som arbetsledare på sektionskontoret skall av sektionsstyrelsen anställas en kunnig administratör och ekonom. Årsmötet föreslås besluta: att distrikten ålägges att inom en månads tid utse regionsstyrelser, att distriktsombuden sammankallas därefter av sektionsstyrelsen för att fastställa de arbetsuppgifter som skall överföras till regionerna från sektionen och därmed sammanhängande frågor, speciellt personalfrågor och ekonomiska frågor, att en kompetent arbetsledare anställes vid sektionskontoret. Styrelsens yttrande: Styrelsen är positiv till motionens tankar om decentralisering. Initiativ till bildandet av regionsstyrelser bör dock komma från distrikten och inte från årsmötet eller styrelsen. Styrelsen avstyrker motionen. 3:4 Sänkning av gruppavgiften Erik T Karlson, distriktsombud, Uppsaladistriktet Gruppavgiften utgör en allt mindre del av Svenska Amnestys budget. Samtidigt minskar antalet arbetsgrupper år från år på ett olycksbådande sätt. Många av de grupper som läggs ner, gör det på grund av ekonomiska svårigheter. Detta är kanske särskilt markant i Uppsaladistriktet, där många av grupperna helt eller till större delen består av studenter, och där konkurrensen om allmänhetens givmildhet är hård. Distriktet har under tidigare år många gånger gått in och hjälpt grupper ekonomiskt, t ex genom att betala del av gruppens årsavgift. Med de allt mer utökade uppgifter distrikten under senare tid har fått utan att några nya ekonomiska resurser kommit distrikten till del är detta inte längre möjligt. Distriktet har numera stora svårigheter att klara sina egna finanser. En sänkning av gruppavgiften till ungefär halva den nuvarande ser vi som livsviktig för att vända minskningen av arbetsgruppernas antal till en ökning och därigenom för Svenska Amnestys fortbestånd. Å andra sidan är det uppenbart att många grupper inte har några svårigheter att klara den nuvarande gruppavgiften Ett nära till hands liggande sätt att klara distriktens finansiering är att sådana grupper betalar en avgift till distriktet motsvarande sänkningen av gruppavgiften Eventuellt överskott i distriktets finanser bör givetvis inbetalas till sektionen. Med anledning av detta föreslår vi årsmötet besluta: att den obligatoriska årsavgiften för arbetsgrupper sänks till 4.000 kr, att starkt rekommendera ekonomiskt starka grupper att bidra till distriktens finansiering genom att betala en avgift till distriktet motsvarande sänkningen av gruppavgiften. Styrelsens yttrande: Styrelsen avstår från yttrande och hänvisar till sitt förslag om förstärkning av distrikten och grupperna. 3:5 Starkare distrikt Gabi Björsson, Birgitta Grind På seminariet om Amnestys framtid den 24 februari i Lund var vi i vår arbetsgrupp eniga om att distrikten har en mycket viktig roll i framtidens Amnesty. Vi beslutade därför att skriva denna motion med syfte att stärka distrikten i sina uppgifter. Grupper och medlemmar utgör distrikten. Grupper och medlemmar måste därför bli mer delaktiga och ta större ansvar för distriktens verksamhet. Information från styrelse och sekretariat har ofta svårt att nå ut till grupper och medlemmar. I distrikt med en fungerande organisation är det lättare att ta del av informationen och att kommunicera med varandra. Grupperna inom ett distrikt kan specialisera sig för att undvika dubbelarbete och för att lättare få med enskilda medlemmar i olika aktiviteter. Ekonomiskt svaga grupper bör kunna få hjälp inom distriktet. Distrikten är mycket olika varandra, liksom deras behov. Den geografiska indelningen som distrikten har idag fungerar inte alltid och bör ses över. Dessutom har distrikten inte tillräckliga medel för att kunna agera långsiktigt och flexibelt. Gruppavgiften, som idag utgör ca 5 % av sektionens budget, skall därför tillföras distrikten, vars grupper och medlemmar gemensamt beslutar hur stor avgiften skall vara och hur den skall disponeras. Vi föreslår att årsmötet beslutar att till distrikten överlåta besluten om gruppavgiftens storlek och rätten att förfoga över den, att rekommendera distrikten att; -i samråd med närliggande distrikt se över distriktsindelningen. -definiera det egna distriktets behov med syfte att bygga upp en flexibel organisation som ger grupper och medlemmar möjlighet att specialisera sig och att utveckla nya arbetsformer. -tillvarata gruppers och enskilda medlemmars specialkunskaper och intressen för att utnyttjas i hela distriktet. att ur svenska sektionens stadgar stryker paragraf 4.2 "erlägga av årsmötet beslutat avgift samt och ändra paragraf 6.5 enligt följande "-avgifternas storlek" till "-medlemsavgiftens storlek". Styrelsens yttrande: Motionen ligger helt i linje med den pågående aktivistutredningen. Styrelsen tillstyrker andra att-satsen. Beträffande första och tredje att-satsen hänvisar styrelsen till sitt förslag förstärkning av distrikten och grupperna. 3:6 Förstärkning av distriktens roll och omfördelning av gruppavgift Avfattad vid seminariet Amnesty i framtiden i Lund 24/2 1996 och där stödd av: Maj-Britt Pamp, grupp 77, Zoran Jojic, grupp 284, Emilie Göransson, grupp 284, Kjell-Åke Persson, grupp 344, Charlotta Nordenberg, grupp 263, Tomas Hansson, grupp 185, Sune Montán, grupp 70, Johanna Westesson, grupp 20, Catharina Björk, grupp 102, Malmö Susel Hedström Huveröd, grupp 80, Jan Sandström, grupp 34, Torbjörn Söderberg, grupp 36 Under många år har betydelsen av decentralisering och distriktens verksamhet betonats i handlingsplaner och andra sammanhang. Lite har hänt! En orsak är att verksamhet kräver finansiella medel, något som distrikten ofta saknar. Samtidigt belastas grupperna av en avgift som för sektionen endast är en mycket liten del av intäkterna. En omfördelning av dessa medel till distrikten skulle möjliggöra större insatser på lokal nivå i enlighet med handlingsplanernas intentioner. Grupperna kan organisera verksamheten mera flexibelt på det lokala planet och kan solidariskt engagera sig i distriktets ekonomi. I syfte att stärka distrikten och avlasta ekonomiskt svaga grupper föreslår vi årsmötet att besluta: att gruppernas avgift till sektionen sänks till 3500:- per år att distrikten beslutar om gruppernas avgift till distriktet Styrelsens yttrande: Styrelsen avstår från yttrande och hänvisar till sitt förslag om förstärkning av distrikten och grupperna. 3:7 Gruppavgiften grupp173 i Linköping Joakim Kindgren (gruppsekreterare) Inom Amnesty i Sverige är trenden tydlig, antalet medlemmar i organisationen ökar men tyvärr så minskar samtidigt antalet aktiva medlemmar. Detta går att notera indirekt genom att antalet lokala, Amnestygrupper blir färre och färre. 1986 var antalet grupper 335, 1989 fanns det 325 grupper, 1992 sjönk antalet till 307 grupper för att slutligen vid årsskiftet vara nere på 288 grupper. Ytterligare två grupper har under januari till sekretariatet aviserat att grupperna inte längre existerar. Sålunda har antalet aktiva grupper minskat med 15 % sedan 1956. Som sagt var, trenden är tydlig. Vad har det då framförts för förslag för att komma till rätta med detta missförhållande (vilket vi antar vi kan vara överrens om att det är) och därmed också bryta denna mycket negativa trend ? Från olika håll inom organisationen ställs krav på ökad decentralisering. Detta innebär att beslut skall kunna fattas på lägre nivå inom oranisationen. I Svenska Amnestys handlingsplan 1996-2000" nämns behovet av decentralisering i förbi gående under Mål 2 utan att man frågar vad det är som hindrar en ökad decentralisering. Vi menar att ett stort hinder mot en ökad decentralisering är gruppavgiften som för närvarande ligger på 7000 kr. Flera av de nyligen nedlagda grupperna har påtalat att det är detta krav eller tvång på att samla in pengar som gör att de inte orkar fortsätta med att arbeta för Amnestys mål. Sålunda borde det enbart efter detta exempel finnas anledning att se över gruppavgiften. Vi anser dock att det finns ytterligare skäl att i frågasätta gruppavgiften. Gruppavgiften styr alltför mycket gruppernas arbete till att vara inriktat på aktivitetersom genererar ekonomiskt kapital. Det kan medföra att arbete som syftar till att sprida Amnestys normer och därmed också skapar ett symboliskt kapital blir lidande. Planerna på att arrangera ett stort arrangemang (filmfestival, konstutställning etc.) kan lätt förkastas till förmån för ett chokladhjul då det senare med säkerhet inbringar ett visst ekonomiskt kapital till gruppen. Frågan vi dock måste ställa oss är vilket arrangemang som är mest lönsamt i längden. Vill vi att antalet grupper fortsätter att minska samtidigt som kortsiktigt ekonomiskt tänkande får styra organisationens verksamhet så kan vi ha kvar gruppavgiften. Om vi dock skall decentralisera och låta grupperna själ va besluta om sin inriktning så är det nödvändigt att helt och hållet ta bort gruppavgiften. Det har givetvis anförts kritik mot att ta bort gruppavgiften. Som vi förstår det så är det främsta skälet att Amnesty skulle få en mindre budget att arbeta utifrån. Detta stämmer säkerligen men motionsställarna menar att ett förkastande av gruppavgiften (som för närvarande finansierar ca 5 % av Svenska Amnestys budget) skulle löna sig ekonomiskt förorganisationen i längden. Utan gruppavgiftens existens kan verksamheten mer uttalat inriktas på aktiviteter som kan tilltal a blivande medlemmars aktivitetslusta. Detta skulle kunna leda till fler aktiva medlemmar, större spridning av Amnestys normer och förmodligen också mer ekonomiskt kapitel till organisationen. Sålunda yrkar motionsstäl lama i första hand enligt följande: 1. För att öka de lokala gruppernas självbestämmande så yrkar vi på att gruppavgiften på 7000 kronor slopas. Om årsmötet anserdet vara ekonomiskt riskabelt att slopa gruppavgiften och därmed inte bifaller yrkande nummer i enligt ovan så har vi ett andra yrkande. 2. Halvera gruppavgiften till 3500 kr samt fastslående att respektive grupp har rätt att själv avgöra vart, inom organisationen, avgiften skall gå. Ovanstående yrkande kan behöva en förklaring. Vi anser att talet om ökad decentralisering inom organisationen till stor del går förlorad om avgiften delvis behålls. Vi anser dock att decentraliseringens förväntade effekter (ökat självbestämmande på lägre nivå i organisationen) delvis kan kompenseras genom att grupperna själva får avgöra vart avgiften skall gå. Om gruppen är nöjd med de sedvanliga rutinerna så betalas avgiften som vanligt till sekretariatet Menar gruppen att pengarna görmest nytta på distrikts- eller lokalnivå så betalas avgiften till distriktskassan varvid distriktsombudet meddelar sekretariatet att så är gjort. Detta är sålunda våra yrkanden och vi hoppas att detta kan bidra till att det förs diskussioner i ämnet på olika håll i nom organisationen. Väl mött i Göteborg för en stimulerande och givande debatt önskar Grupp 173 i Linköping. Styrelsens yttrande: Styrelsen avstår från yttrande och hänvisar till sitt förslag om förstärkning av distrikten och grupperna. 3:8 Antalet grupper Barbro Holmbäck, Sollefteå och Dagmar Kågström, Örnsköldsvik Höstens medlemsvärvningskampanj i samarbete med Posten gav ett mycket glädjande resultat - ca 14000 nya medlemmar till Amnesty. Mindre glädjande är det faktum, att antalet grupper stadigt minskat under de senaste sex åren. År 1990 fanns i Svenska sektionen 316 grupper, i februari 1996 är gruppantalet nere i 286. Detta ser vi som en oroväckande utveckling. Vi anser, att gruppen även i fortsättningen skall vara basen i Amnestyrörelsen, vilket inte utesluter, att man också kan pröva andra sätt att arbeta På. Solidariteten och gemenskapen i gruppen ger trygghet, driver arbetet framåt och befordrar initiativkraften. I en aktiviströrelse som Amnesty är det också viktigt, att grupper finns överallt i landet för att göra Amnesty känt på orten och som lokalt stöd och hjälp åt dem som arbetar på egen hand. Distrikten har i flera år aktivt försökt bilda nya grupper, dock utan större framgång. En förnyad satsning från styrelse, sekretariat och distrikt skulle kanske ge bättre resultat. Årsmötet föreslås besluta: att årsmötet uppdrar åt styrelsen att göra en snabb analys av anledningen till att grupper lagts ner att denna analys läggs till grund för en förnyad satsning på att starta nya grupper att styrelsen/sekretariatet utser några personer, t ex distriktsombud, som tillsammans med gruppansvarig på sekretariatet lägger fram förslag om hur man bäst kan stötta grupper med problem. Styrelsens yttrande: Styrelsen tillstyrker motionen. 3:9 Avskaffa gruppavgiften Distrikt 17 Södra Norrland Antalet Amnestygrupper minskar varje år. Ett sätt att råda bot på detta är att avskaffa gruppavgiften. En anledning till att vissa grupper läggs ner är svårigheten att få ihop pengar till gruppavgiften. Det gäller t.ex. glesbygds- och ungdomsgrupper. Ekonomin tar så mycket tid att det egentliga amnestyarbetet får komma i andra hand. Vi föreslår årsmötet besluta: att gruppavgiften avskaffas att beslutet gäller från och med 1997. Styrelsens yttrande: Styrelsen avstår från yttrande och hänvisar till sitt förslag om förstärkning av distrikten och grupperna. 3:10 Förstärkning av distrikten och grupperna. Bakgrund: Under många år har betydelsen av decentralisering och distriktens verksamhet betonats i handlingsplaner och andra sammanhang. Samtidigt har det aldrig avsatts resurser för att verkställa dessa beslut. Detta har medfört att besluten i stor utsträckning ej har realiserats. På senare år har samtidigt antalet arbetsgrupper minskat stadigt. Många upplever att fixeringen vid en bestämd gruppavgift per grupp i stor utsträckning blockerar arbetsgruppernas verksamhet, samtidigt som gruppavgifterna utgör en allt mindre del av sektionens intäkter. För att stärka distrikten och avlasta trycket på grupperna bör ansvaret för avgiften till sektionen överföras från den enskilda gruppen till distriktet. Detta sker genom att gruppavgiften avskaffas och ersätts med en avgift från distrikten till sektionen. Avgiftens storlek baseras på distriktets storlek. Genom att flytta ansvaret från den enskilda gruppen till distriktet kommer det att leda till en ökad aktivitet på distriktsnivå, när grupperna tillsammans måste ta ansvaret för distriktets gemensamma ekonomi. Av administrativa skäl införes en registreringsavgift på 500 kr/grupp. Denna avgift är en engångsavgift som erläggs när gruppen registreras. Samtidigt ger det en möjlighet till en mer flexibel organisation, där grupper och medlemmar ges möjlighet att specialisera sig och utveckla nya arbetsformer. Grupper och enskilda medlemmars specialkunskaper och intressen kan på detta sätt utnyttjas mycket bättre än idag, och komma hela organisationen till godo. Distriktet skall ha rätta att ta ut en avgift från grupperna, men har naturligtvis möjlighet att finansiera avgiften på det sätt om de finner det lämpligt. Samtidigt kan resurser tillföras distriktet, för utveckling av distriktets organisation. Genom att den samlade summan av distriktsavgifterna halveras jämfört med summan av dagens gruppavgifter lämnas utrymme för att tillföra distriktet resurser. Detta tillskott till distrikten ger nya möjligheter för utveckling av distriktsorganisationen, t.ex. kan investeringar ske i t.ex. IT eller en fast lokal för distriktet. Storleken på avgiften baseras på antalet mantalsskrivna invånare i distriktet. Fördelen med detta beräkningssätt är flera. Dels luckras gränserna upp mellan grupperna. De får ett gemensamt ansvar för att få in avgiften, det blir inte en låsning till en viss summa per grupp. För grupperna blir då mer naturligt att samarbete för att få in pengarna, t.ex. att ad-hoc-grupper bildas med medlemmar ur flera olika arbetsgrupper för ett visst arrangemang. Dels ökar motivationen att få nya aktiva medlemmar och grupper. Kostnaderna sprids på fler medlemmar och grupper. Att starta en ny grupp leder till att intäktskravet per grupp minskar, istället för som i dagens system, som innebär att ytterligare en gruppavgift inom distriktet måste finansieras, vilket i en del fall kan vara hämmande när det gäller att starta en ny grupp. Styrelsen förslår årsmötet besluta: att gruppavgiften avskaffas fr o m 1997. att en registreringsavgift på 500 kr för nya grupper införes f ro m 1997. Det är en engångsavgift som erlägges när gruppen registreras. att inrätta en avgift från distrikten till sektionen fr o m 1997. Avgiftens storlek baseras på antalet invånare i distriktet. Varje distrikt bestämmer hur avgiften skall finansieras. att distriktet skall ha rätt att ut en avgift av arbetsgrupperna inom distriktet. Avgiftens storlek skall fastställas av distriktsmötet. att distriktets avgift för 1997 sätts till 12 öre per mantalsskriven invånare i distriktet. Förslag till stadgeändring med anledning av styrelsens förslag: (Utdrag ur svenska sektionens stadgar, förslag till tillägg kursiverade, strykningar överstrukna) 4.2 Vid registrering skall varje ny arbetsgrupp erlägga en av årsmötet beslutad registreringsavgift till sektionen. Till sektionen ansluten arbetsgrupp skall 5.6 Varje distrikt skall årligen erlägga en avgift till sektionen. Avgiftens storlek baseras på antalet invånare i distriktet, avgift per invånare beslutas av årsmötet. 5.7 Varje distrikt har rätt att ta ut en avgift av arbetsgrupperna inom distriktet. Avgiftens storlek skall fastställas av distriktsmötet. Styrelsen föreslår årsmötet besluta: att svenska sektionens stadgar 4.2 ändras enligt förslaget, att svenska sektionens stadgar kompletteras med 5.6 och 5.7 enligt förslaget. 3:11 Årsmötesavgiften bör ingå i den årliga gruppavgiften Vi föreslår att kravet att betala individuell årsmötesavgift slopas, och att motsvarande summa bakas in i den årliga gruppavgiften. Motivering: Rätten att rösta får inte kopplas ihop med viss summa pengar. Det är att upphäva en av demokratins grundprinciper. Grupp 189, Göteborg Styrelsens yttrande: Styrelsen hänvisar till sitt förslag om förstärkning av distrikten och grupperna och påpekar dessutom att enligt styrelsens förslag skall endast motsvarande ungefär hälften av den tidigare gruppavgiften betalas till sektionen. Utrymme bör alltså finnas för att betala årmötesavgifter. Genom att distriktens avgift baseras på antal invånare i distriktet fördelas avgiften jämnare mellan distrikten vilket ytterligare ökar demokratin. ____________________________________________________________________________________________
|