| ______________________________________________________________________________________ Motioner - Beredningsgrupp 1 ______________________________________________________________________________________ Beredningsgrupp 1 1:1 Debatten om Amnestys åtagande Grupp 168, Laholm Debatten om Amnestys åtagande kan dels gälla förslag om ett utökat åtagande, dels förslag om en begränsning av det nuvarande åtagandet. Det är en fördel om dessa två typer av debatt följer lite olika regler. De internationella kommittéer som arbetat med mandatfrågorna har satt upp väl genomtänkta förslag om vilka kriterier som bör gälla för att Amnesty ska överväga en utvidgning (eller omtolkning) av mandatet till att omfatta ett nytt arbetsområde. Det är kanske för mycket begärt att enskilda förslagsställare ska sätta sig in i det här materialet, men där en nationell kommitté har arbetat med ett förslag bör de här synpunkterna tas med i redovisningen inför och vid ett årsmöte. Annars är de gångna årens arbete tämligen förgäves och utsikterna att internationellt få igenom sektionens önskemål minskar avsevärt. Då det råder begränsningar av det nuvarande åtagandet bör debatten hållas strikt intern och exempelvis inte föras i den i detta sammanhang alltför externa Amnesty Press. Åtagandet har på varje punkt utformats efter mycket omfattande diskussioner i grupper, distrikt, sektioner, mandatkommittéer och vid internationella rådsmöten. Det är den plattform rörelsen står på i alla presentationer av verksamheten. Åtagandet anger också riktlinjer för alla anställda och alla med förtroendeuppdrag inom rörelsen. De som inte kan ställa upp på åtagandet bör inte bli medlemmar eller de bör lämna organisationen om de redan är medlemmar och inte har lyckats få gehör för sina avvikande synpunkter. Detta bör inte ses som en inskränkning av debatträtt eller åsiktsfrihet. Den öppna debatten har ägt rum. En eventuell fortsatt debatt måste hållas strikt intern för att inte skapa förvirring om Amnestys arbete eller försvaga våra gemensamma insatser. Utan sådana regler skulle en helt öppen organisation som Amnesty annars kunna översvämmas av representanter för vilka särintressen som helst. Som en vägledning främst för alla aktiva medlemmar bör det därför finnas ett blad med korta riktlinjer i dessa frågor och med en sammanfattande beskrivning av vad Amnestys nuvarande mandat omfattar. Årsmötet föreslås besluta: att låta översätta och distribuera den del av den ursprungliga internationella mandatkommitténs utredning som analyserade kriterierna för Amnestys åtagande; att göra denna översättning tillgänglig för alla som visar intresse för mandatfrågor; att låta utarbeta ett blad med riktlinjer då det gäller aktiva medlemmars ansvar att ställa sig bakom det nuvarande åtagandet, med en kort sammanfattning av detta åtagande; att tillse att detta blad når ut till alla grupper, till alla anställda och till alla med förtroendeuppdrag inom sektionen. Styrelsens yttrande: Amnesty International är en demokratisk organisation vilken dels förutsätter att en fri och öppen debatt föregår beslut rörande vårt åtagande, dels förutsätter respekt inför de beslut som väl fattats. Detta hindrar inte att exempelvis en medlem kan agera för att ett för denne misshagligt beslut i framtiden skall ändras. En beskrivning av formerna för förändringar av mandatet bör finnas tillgänglig för alla medlemmar som visar intresse i mandatfrågor. Utöver den internationella mandatkommitténs rapport, som till stora delar är översatt, finns ytterligare material från senare tid. Materialet bör hållas tillgängligt på sekretariatet och distribueras till de medlemmar som så önskar. Svenska sektionen av Amnesty International står öppen för enskilda som vill arbeta för Amnesty Internationals syften. Att medlemmar i Amnesty International har ett ansvar för att ställa sig bakom mandatet ligger i sakens natur samt framgår av bland annat den svenska sektionens stadgar. Vidare har skyldigheten att ställa sig bakom mandatet preciserats rörande personer som innehar speciella uppgifter i organisationen. I syfte att förtydliga detta ansvar bör ett blad med redan befintliga riktlinjer sammanställas och distribueras till grupper, anställda och personer med förtroendeuppdrag. Styrelsen tillstyrker motionen. 1:2 Henry Berglunds roll som samordnare och arbetet för dödsdömda kriminella Grupp 63 i Malmö Vi har följt debatten i AMNESTY PRESS, som startade med Henry Berglunds inlägg angående kriminella, dödsdömda fångar som tas upp i aktionsfall i Amnestygrupperna. Det var olyckligt att debatten fördes i AMNESTY PRESS, och inte i vår interna tidning, men för detta kan knappast Henry Berglund klandras, AMNESTY PRESS borde själv ha stoppat detta. Vår grupp har upprörts över att styrelsen vid ett möte den 2-3 december 1995 avsatt Henry Berglund som medlem av Rysslandsamordningen. Var, om inte inom Amnesty, skall man fritt få framföra sina åsikter? Att debattera en organisationsfråga måste vara tillåtet utan repressalier. Mandatet kan inte ifrågasättas, men hur vi skall arbeta för mandatet måste kunna diskuteras. För tydlighetens skull vill vi understryka att vi utan begränsningar i övrigt vill arbeta för ett generellt avskaffande av dödsstraffet för alla fångar. Vi yrkar: att årsmötet beslutar upphäva avsättningen av Henry Berglund som Rysslandsamordnare. Styrelsens yttrande: Samordnares viktigaste uppgift är att ge arbetsgrupperna råd och stöd i sitt arbete. Vad gäller gruppers arbete mot dödsstraff tillåts grupperna välja arbetsmetod. Inga aktionsfall skickas ut utan att grupperna accepterat att arbeta med det givna fallet. En samordnare däremot kan inte välja delar av åtagandet, utan grupperna ska få ett helhjärtat stöd från samordnaren i sitt arbete oavsett vad fallet handlar om. Vidare har en samordnare en nyckelposition i Amnestys organisation och måste vara extra noga med hur han/hon uttalar sig, eftersom man faktiskt företräder hela Amnesty i en rad frågor. Styrelsen anser att Henry Berglund inte har utfört sitt arbete som samordnare i enlighet med de regler och riktlinjer som gäller och entledigade honom därför från uppdraget som samordnare. Han kan som enskild medlem fritt framföra sina åsikter om mandatet och våra arbetsmetoder. Styrelsen avstyrker motionen 1:3 Amnestys mandatutveckling - sju viktiga kriterier Henry Berglund och Nils Hyll, grupp 71 Vår internationella mandatkommitte, SCM, inlämnade till rådsmötet 1995 en utmärkt motion rörande "Criteria for Mandate Development". Motionen antogs med stor majoritet och prioriterades/värderades av rådsmötesdelegaterna högst av alla beslutade motioner. Mandatkommittén framhöll att alla utvidgningar och förändringar av mandatet bör prövas enligt dessa grundläggande kriterier och att beslut ej får fattas utan att dessa är uppfyllda. Vi motionärer delar helt denna uppfattning, liksom också mandatkommitténs synpunkter att det är värdefullt att vårt mandat är begränsat och lätt att förstå, både för medlemmar och allmänheten. De grundläggande kriterierna, sju stycken, är följande: 1. FOKUS: AI:s mandat skall koncentreras på att försvara vissa grundläggande rättigheter mot allvarliga missbruk av politisk makt från regeringars och fristående gruppers sida. 2. TROVÄRDIGHET: AI:s mandat skall baseras på internationellt erkända människorättsnormer så som de tolkas av organisationens medlemmar. 3. ANPASSNING: AI:s mandat skall återspegla förändringar i typer av övergrepp. 4. SAMMANHANG: AI:s mandat skall vara konsekvent i alla delar. 5. KLARHET: AI:s mandat skall vara lättförståeligt. 6. RESURSER: AI:s mandat skall definieras så att organisationen, med alla till buds stående resurser, kan arbeta effektivt på alla mandatets områden. 7. AKTIVITET: AI:s mandat skall vara inriktat på aktivitet. Vi ser det angeläget att svenska Amnesty vidgar debatten om vårt alltmer gränslösa mandat och att visade kriterier beaktas i diskussioner, motionsskrivande och framför allt inför beslut om mandatförändringar på sektionens årsmöten. Vi föreslår årsmötet besluta: att inför beslut om ändringar och vidareutveckling av Amnestys mandat skall de av internationella rådsmötet 1995 beslutade kriterierna vara uppfyllda även vid svenska sektionens årsmöten. att dessa kriterier skall tillämpas vid 1996 årsmöte och framöver. att uppdra åt styrelsen att snarast till alla grupper, specialgrupper och distrikt översända rådsmötesprotokollsutdrag gällande dessa kriterier i engelsk och i svensk version (Beslut 2 och motion A1.l inkl. Appendix 1). Styrelsens yttrande: Det är en självklarhet att de beslut som fattas vid de internationella rådsmötena gäller för den svenska sektionen. Internationella beslut väger tyngre än nationella beslut i en och samma fråga. Besluten är med andra ord bindande för oss så snart de har fattats internationellt och därför behövs det inte något beslut vid ett svenskt årsmöte för att de ska träda i kraft. Styrelsen anser den första och andra attsatsen besvarade och tillstyrker den tredje attsatsen. 1:4 Tortyr inget skäl för asyl Flyktingombuden Enligt ett reportage (DN 960128) utgör tortyr inte längre ett kriterium för att en person skall beviljas asyl i Sverige En person som torterats i sitt hemland, kan enligt invandrarminister Leif Blomberg och utlänningsnämndens ordförande Johan Fischerström inte räkna med att få asyl i Sverige, om det inte föreligger grundad anledning att tro att han i hemlandet skulle vara i fara att utsättas för tortyr. "Du kan ju ha varit utsatt för olika saker; men frågan är följande: Om Du åker hem, kommer det här att upprepas, är det risk för Dig eller inte?" säger Leif Blomberg. Enligt Amnestys erfarenheter löper de, som en gång hamnat i myndigheternas register stor risk att gripas igen och då också att bli torterade. Detta gäller bl a många av de människorättsaktivister som trots hotelser fortsätter sitt arbete i många länder. I en del länder tillämpar man s.k. korttidsarresteringar, då offret torteras och sedan släpps igen med en varning. Att inte veta när och var man blir gripen och torterad innebär en otrolig psykisk press. Människor som blivit torterade har talat om att väntan på tortyr ofta är värre än själva tortyren. Vi anser att: a) Personer som blivit torterade bör beviljas politisk asyl eftersom de ofta "är riskgruppspersoner". b) Dessa personer bör beviljas politisk asyl, eftersom deras traumatiska upplevelser efterlämnar en sådan skräck, att de inte bör utsättas för ytterligare risker. Flyktingombuden föreslår: att svenska sektionen undersöker möjligheterna att på ett mer systematiskt sätt utröna vilka av Utlänningsnämnden avvisade personer som utsatts för tortyr. att årsmötet beslutar att svenska sektionen agerar i de fall där personer som bevisligen blivit torterade fått avslag på sin asylansökan. att svenska sektionen försöker att i möjligaste mån följa upp vad som händer dessa personer, om de trots allt avvisas. Flyktingombud för svenska sektionen av Amnesty International, se nästa sida.
a) Enligt riktlinjerna för Amnestys flyktingarbete motsätter sig Amnesty "... att en person återsänds till ett land i vilket han/hon riskerar att bli samvetsfånge, utsättas för dödsstraff eller politiskt motiverad utomrättslig avrättning eller "försvinnande" eller utsättas för tortyr och i undantagsfall även för annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling." Det faktum att en person en gång utsatts för tortyr i sitt hemland betyder i sig, enligt FNs flyktingkonvention och även svensk lagstiftning, inte att denne riskerar att utsättas för tortyr igen. Däremot menar Amnesty ofta att svenska immigrationsmyndigheters analys om vem som riskerar tortyr i framtiden är mycket bristfällig och inte stämmer överens med Amnestys erfarenheter. Såsom flyktingombuden påpekar ingår många tortyroffer i riskgrupper, som t.ex politiskt aktiva, eller etniska grupper. Flyktingar som utsatts för tortyr är ett aktuellt ämne. Även om Amnesty inte kan verka för att alla som en gång utsatts för tortyr skall få beskydd, så är det av stor vikt att i god tid få kunskap om sådana fall som faller inom Amnestys flyktingmandat. Att enbart bevaka Utlänningsnämnden är inte praktiskt möjligt. 1995 avgjorde den omkring 6000 nya ärenden (icke inberäknat s k "nya ansökningar") och då bör man ha i åtanke att antalet asylsökande under 1995 var rekordlågt. Ännu viktigare att komma ihåg är dock att Utlänningsnämnden eller Invandrarverket inte får lämna ut uppgifter i ett enskilt asylärende hur som helst till en utomstående.För att på ett systematiskt sätt kunna bevaka immigrationsmyndigheternas handläggning av tortyrärenden måste bevakning alltså ske genom ett samarbete med offentliga ombud som företräder flyktingar eller genom kontakt med de asylsökande själva. b) Att personer pga de traumatiska och skräckfyllda upplevelser de har bakom sig bör beviljas politisk asyl, finns det som sagt inget belägg för i folkrätten. Sverige och vissa andra länder har dock beviljat skydd för sådana personer på humanitära grunder om det inte har visats att de riskerar fortsatt förföljelse vid ett återvändande. Frivilligorganisationerna upplever att myndigheternas praxis har skärpts och att det nu är svårare att få uppehållstillstånd på humanitära grunder. Därför planerar frivilligorganisationerna att gemensamt vända sig till den svenska regeringen för att få en förklaring till den senaste tidens attitydförändring gentemot tortyroffer. Trots att Amnesty inte kan kräva att alla som en gång torterats skall beviljas politisk asyl kan t.ex Amnestyfonden i vissa fall bevilja ekonomiskt bidrag för tortyrrehabilitering. Kommentarer till att-satserna: att-sats 1) Amnesty har ingen möjlighet att undersöka eller avgöra om en person har utsatts för tortyr. Däremot kan Amnesty undersöka möjligheterna att på ett mer systematiskt sätt bevaka Utlänningsnämndens och Invandrarverkets handläggning av "tortyrärenden". (Se ovan) att-sats 2) Faller utanför Amnestys flyktingåtagande. (Se ovan, under a) att-sats 3) Detta sker redan när så är möjligt. Inom ramen för den kommande internationella flyktingkampanjen, kommer ytterligare resurser att läggas för att följa upp sådana fall. Styrelsen hänvisar även till bilagan till detta yttrande. Styrelsen anser motionen besvarad. 1:5 Förtydligande av besluts- och uppföljningskompetens inom sektionen Stockholmsdistriktets styrelse Det fattas idag beslut av årsmötet och styrelsen som av olika anledningar ibland inte verkställs. Med anledning därav är det av största vikt att klargöra besluts- och uppföljningskompetensen inom sektionen. Årsmötet föreslås besluta: att reglerna för beslutsuppföljning klart skall framgå av lämpligt dokument, att det framgår att årsmötesbeslut ej kan avföras på annat sätt än vid ett årsmöte och, att styrelsebeslut ej kan avföras på annat sätt än vid ett styrelsemöte, att omfattningen av och reglerna kring gällande praxis avseende delegerat beslutsansvar till ordförande respektive generalsekreterare framgår av lämpligt dokument, att föregående års mötesprotokoll skickas ut med årsmöteshandlingarna för att gås igenom på årsmötet, Styrelsens yttrande: Regler för beslut och uppföljning finns upptagna i "Arbetsordning inom svenska sektionen av Amnesty International" (SE-ORG 76/039/1995), samt i "Beslutsgång för styrelsen" (SE-ORG 76/038/1995). Dessutom finns delegering av teckningsrätt avseende sektionens firma, bank- och postgirokonto enligt tidigare styrelsebeslut, samt attestinstruktionen. Årsmötesbeslut kan endast avföras vid ett årsmöte. Styrelsebeslut kan däremot avföras både vid styrelsemöte och årsmöte. I sektionens verksamhetsberättelse ingår beslut från föregående årsmöte och vidtagna åtgärder. Styrelsen anser motionen besvarad. 1:6 Statistik och siffror Stefan Jonvall, grupp 235, Göteborg Amnesty International redovisar sina aktiviteter men inte sina resultat. Uppgifter i AIs medlemsvärvningsfolder att över 40.000 av de över 43.000 fall AI arbetat med har avslutats, kan misstolkas. Många av de 40.000 är bara nedlagda av olika skäl. Låt oss inte vänta tills kvällspressen börjar gräva och beslår oss med halvsanning. Trots att Amnesty varje år ger ut en omfattande årsrapport så kan man inte ur den utläsa exempelvis följande uppgifter: - Hur många enskilda människor arbetade Amnesty för under året - Hur många av dessa var samvetsfångar eller sannolika samvetsfångar - Hur många av dessa människor - frigavs under året innan deras strafftid gått ut - frigavs under året när strafftiden gått ut - är fortfarande fängslade, strafftiden har inte gått ut - är fortfarande fängslade trots att strafftiden gått ut - är fortfarande fängslade utan dom - Hur många av de människor Amnesty arbetade för var dödsdömda och av dem - fick sin dom omvandlad under året - väntar fortfarande på avrättning - avrättades Den här typen av uppgifter, där siffrorna inte täcker varann, går idag inte att få fram utan att någon måste lägga ner ett oproportionerligt stort arbete. De torde kunna åstadkommas genom förhållandevis enkla tilläggsrutiner i Amnestys kontinuerliga uppföljning. Naturligtvis får vi aldrig veta om frigivningar eller omvandling av dödsstraff beror på att Amnesty lyckats. Kanske siffror av det här efterfrågade slaget är deprimerande. Men ändå vore det bättre att ha tydliga uppgifter än de svävande, ofta varandra delvis täckande uppgifter vi har idag. Uppgifterna behövs exempelvis när vi ger kurser om AI och när vi får frågor från allmänheten vid insamling av pengar. Det är också bra att vi som arbetar aktivt har en realistisk uppfattning om var resultatnivån egentligen ligger.
|