Till: årsmötet
Från: styrelsen






Svenska Amnestys ekonomi - våren 1998



Nedan följer en kort sammanställning av Svenska Amnestys ekonomiska situation så som den ter sig vid tiden för årsmötet 1998. Inledningsvis ges en sammanfattning av 1997, därefter sätts föregående år in i ett längre utvecklingsperspektiv. Slutligen sammanfattas de krav denna utveckling ställer på budgeten för 1998 och kommande år.

Året 1997
Ursprungligen var 1997 års budgetram på 39 Mkr. Intäkter och kostnader var alltså planerade att bli lika stora, och således skulle sektionens reserver vara lika stora vid årets slut som vid dess början. Dock beslöt styrelsen på sitt januarimöte att lägga ner försäljningsverksamheten i Malmö i sin nuvarande form. Detta innebar att både intäkts- och kostnadsbudgeten sänktes med 0,8 Mkr. Eftersom intäkterna efter två månader 1997 låg 1,5 Mkr lägre än efter två månader 1996, valde styrelsen att inte ta in i budgeten delar av den rörliga del som föreslogs på mars månads styrelsemöte. Av de 1,7 Mkr som styrelsen skulle besluta om, höll man inne med verksamhet för 0,4 Mkr. Allt detta gör att intäktsbudgeten blev 38,2 Mkr, medan kostnadsbudgeten blev 37,8 Mkr.

Det faktiska utfallet blev intäkter på 38,5 Mkr (0,8% över budget) och kostnader på 38,6 Mkr (2,2% över budget), och således ett underskott på 0,1 Mkr. Underskottet 1997 berodde alltså på högre kostnader än budgeterat. Anledningen till de högre kostnaderna är att avskrivningstiderna på inventarier ändrades under året. För att få en bättre överensstämmelse mellan en inventaries förväntade livslängd och dess avskrivningstid ändrades avskrivningstiden för kontorsutrustning från 7 år till 5 år, och tiden för datorer och programvara från 6 år till 4 år. Dessa nya avskrivningstider gäller inventarier inköpta fr o m 1997, dessutom har värdet på de äldre inventarierna räknats om så att de anpassats till de kortare tiderna. Om inte avskrivningstiderna hade ändrats skulle sekretariatskostnaderna varit 1,0 Mkr lägre.

Trots att intäkterna 1997 slutade över budget är det enbart ett fåtal intäktsslag som nått upp till budget (se diagram 1). Humanfonden är det intäktsslag som gått bäst vid en jämförelse med budget. Den slutade 1,9 Mkr (51,0%) över budget. Däremot är det tre intäktsslag som inte ens nått upp till hälften av budgeterade intäkter. Dessa är räntor, speciell insamling (motsvarar projektet Livlinan 1996) och försäljningen av rapporter, almanackor o dyl.

Nedanstående diagram visar, per intäktsslag, skillnaden i procent mellan utfall och budgeterade intäkter.



Diagram 1: Utfall 1997 i förhållande till budget (i %), per intäktsslag


Svenska Amnestys tillväxt
Mellan 1995 och 1996 ökade intäkterna med 2,7 Mkr (7,6%), medan intäkterna minskade med 0,3 Mkr (0,7%) mellan åren 1996 och 1997. Ökningen mellan 1995 och 1996 var i kronor räknat något över genomsnittet den senaste tioårsperioden, medan ökning relativt sett, dvs i procent, var en av de lägre under motsvarande period. Mellan 1996 och 1997 minskade intäkterna för första gången under den senaste femtonårsperioden. En del av denna intäktsminskning var planerad eftersom 1997 var första året som årsmötesbeslutet från 1996 om sänkt gruppavgift trädde i kraft. I kronor räknat minskade intäkterna från gruppavgifterna med 1,3 Mkr. För 1998 är det budgeterat intäkter på 39 Mkr, vilket innebär att intäkterna skulle öka med 0,5 Mkr (1,3%). I nedanstående diagram visas den årliga procentuella tillväxten för svenska Amnesty under den senaste tioårsperioden, med budget för 1998 inlagd.



Diagram 2: Svenska Amnestys procentuella tillväxt under de senaste tio åren
Sektionens reserver
Svenska sektionens reserver har under de två senaste åren minskat med 2,4 Mkr. En stor del av denna minskning, 1,2 Mkr, har varit planerad, medan den resterande minskningen berott på lägre intäkter än budgeterat. Sektionens reserver indelas i bundna reserver - som endast kan tas i anspråk av ordinarie eller extra årsmöte och som ska uppgå till 13% av nästkommande års budgeterade kostnader - samt fria reserver, som skall användas av styrelsen för att utjämna dels oförutsedda men också oväntade variationer i intäkter eller kostnader. Sektionens fria reserver uppgick vid årsskiftet 1997/98 till 4,5 Mkr vilket motsvarar 11,8% av 1998 års kostnadsbudget. Styrelsen arbetar för närvarande med frågan om hur stora sektionens reserver ska vara, och på samma gång arbetar de med frågan om hur man ska kunna använda den fria reserven både som buffert, och för att finansiera projektverksamhet.

Nedanstående två diagram visar hur sektionens reserver förändrats de senaste tio åren (i Mkr, till vänster), och hur stora sektionens reserver varit i förhållande till följande års kostnader (i %, till höger).


Diagram 3 och 4: Svenska Amnestys bundna (svart del av staplarna) och fria reserver (vit del) i Mkr (t v), och i förhållande till följande års kostnader (i %, t h)


Balans i 1998 års budget
Som beskrivits ovan budgeterades kostnaden för 1997 års verksamhet till 37,8 Mkr, utfallet blev dock något högre, 38,6 Mkr. Verksamheten finansierades dels med löpande intäkter på 38,5 Mkr, dels med en minskning av sektionens reserver med 0,1 Mkr. Reserverna ligger nu på en sådan nivå att man i dagsläget inte bör använda en större del för att finansiera den löpande verksamheten. Annorlunda uttryckt, budgeten måste vara balanserad, vilket också 1998 års budget är. Intäkterna har bedömts bli i stort sett oförändrade jämfört med 1997, och det innebär att kostnaderna också blir ungefär lika stora. Dock sker en stor förändring i kostnadsfördelningen. Budgeten för IS-avgiften ligger på 13,2 Mkr 1998, jämfört med 11,4 Mkr 1997. Detta innebär att utrymmet för sektionskostnaderna har minskat avsevärt för 1998. För att åter kunna utvidga verksamheten och genomföra angelägna aktiviteter - vilka det finns en ocean av - måste alltså sektionens intäkter öka. Att se till att intäkterna ökar är den främsta utmaningen på det ekonomiska området under de kommande åren.

Prognos för 1998 års intäkter, kostnader och resultat
År 1998 kommer att bli ett unikt år för Amnestyrörelsen i Sverige. Anledningen är att Svenska Amnestyfonden tilldelats Radiohjälpens höstinsamling 1998. Inga av de insamlade medlen kommer att tillfalla svenska sektionen, men uppmärksamheten kring insamlingen och framförallt kring den TV-gala som insamlingen avslutas med kommer givetvis att påverka även sektionen. Hur vi kommer att påverkas vet vi inte, eventuellt kommer vi att få ökade intäkter p g a uppmärksamheten, eller också kommer intäkterna att minska p g a av att allmänheten blir "mätt" på Amnesty. Inte heller vet vi när vi får eventuellt ökade intäkter, möjligtvis kommer det gåvor redan i samband med insamlingen, eller också får vi ökade intäkter från medlemsavgifter under medlemsåret 1999. Därför är 1998 års budget lagd utan hänsyn tagen till Radiohjälpsinsamlingen. Vad vi idag vet, som vi inte säkert visste när budgeten lades, är att sektionen inte kommer att kunna skicka ut något givarbrev i september. Därför räknar vi idag med att vi förlorar 1,0 Mkr på våra givarbrev under 1998.

År 1998 började bättre än år 1997, men under april fick vi betydligt lägre intäkter än under april 1997, varför vi efter fyra månader totalt ligger 0,3 Mkr under förra årets nivå. En mycket glädjande nyhet är dock att vi fått meddelande om att vi under första hälften av året kommer att få ett arv på netto cirka 3,0 Mkr.

En prognos för 1998 års intäkter (med alla de reservationer som måste göras för en så tidig prognos) ger ett totalt utfall på 1,7 Mkr över budget. Det är en försiktig prognos där Humanfonden är upptagen till samma belopp som vi fick i utdelning 1997 (en utdelning per sista april hade gett 1,2 Mkr mer). Kostnaderna beräknas i dagsläget hamna på budget. Detta ger en möjlighet för styrelsen att antingen sätta igång ytterligare verksamhet under året, eller att ytterligare förstärka sektionens reserver.

Det ligger en stor utmaning för svenska sektionen i att under de kommande åren försöka öka intäkterna från de traditionella insamlingsmetoderna, såsom givarbreven. Samtidigt som man måste försöka utveckla nya insamlingsmetoder, och då kanske framförallt titta på vilka möjligheter de nya betalningssätten i samhället ger.

____________________________________________________________________________________________

Skapat av : Annika Sabel	Index: ORG 50/014/1998	Kategori: Organisation - Årsmöten - Inför
Ändrat: 98-05-07	År: 1998	Status: Medlem

____________________________________________________________________________________________