| ____________________________________________________________________________________________ Svenska Amnestyfonden: verksamhetsberättelse 2005, stadgar, årsredovisning 2005 ____________________________________________________________________________________________
Till: Årsmötet 2006  SVENSKA AMNESTYFONDEN
VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2005 STADGAR ÅRSREDOVISNING 2005
SVENSKA AMNESTYFONDENS VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2005 Stiftelsen Svenska Amnestyfonden svarar för svenska Amnestys bistånd. Fonden bildades 1966 på initiativ av Hans Alfredsson och Tage Danielsson som med intäkterna från revyn "Åh vilken härlig fred" lade grunden till Fondens stiftelsekapital. Amnestyfonden har en ideellt arbetande styrelse bestående av tio ledamöter, fem kvinnor och fem män, och en anställd kvinnlig fondsekreterare. Amnestyfonden betalade under år 2005 ut 2,5 mkr i bistånd till mottagare i 26 länder runt om i världen. Ett sjuttiotal ansökningar har beviljats till personer som utsatts för människorättskränkningar och till projekt som verkar förebyggande mot sådana kränkningar. Biståndet gick bl a till rättshjälp för att anmäla och utreda "försvinnanden", utomrättsliga avrättningar, tortyrövergrepp samt till att kräva frigivning av fängslade (33 %), människorättsförsvarare och hotade personers flykt till säker plats (24%), medicinsk behandling och tortyrrehabilitering (12%), rättshjälp och medicinska utredningar till asylsökande i Sverige (11%) samt basbehov och självhjälp (9%). Fonden har även gett stöd till personer vars ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter kränkts (11%). Människorättsförsvarare som utsatts för godtyckliga gripanden, dödshot, trakasserier, fängslanden eller som tvingats fly har på olika sätt fått stöd av Amnestyfonden. Genom Amnestys regionala kontor i Kampala har medel beviljats till en fond för utsatta MR-försvarare i Afrika. På andra platser såsom i forna sovjetrepubliker ges genom lokala organisationer advokathjälp, mat och mediciner till personer som godtyckligt gripits och hålls fängslade. I Colombia ges tillfälligt stöd till hotade MR-försvarare vid härbärgen. Fortsatt stöd har under året givits till "Specialprojekt i Asien" för att anmäla "försvinnanden" och hålla de juridiska processerna vid liv. I Brasilien har fortsatt stöd getts till att stärka ursprungsfolk i deras kamp för rätten till land samt rättshjälp för att hindra eller driva juridiska processer mot illegala vräkningar och utomrättsliga avrättningar. Likaså gavs stöd till ett projekt i Nigeria som ger social, ekonomisk och medicinsk rehabilitering till kvinnor, män och barn som bestraffats efter domar i inkorrekta rättegångar. Inom ramen för Specialprojekt i Asien och Mellanöstern beviljades medel till före detta samvetsfångar för att starta egna verksamheter. De frigivna är ofta hänvisade till familj och släktingar för sin försörjning. Behovet av medicinsk behandling efter frigivningen är stort och läkarvård är ofta alltför dyr. Den ekonomiska situationen i kombination med det fysiska och psykiska hälsotillståndet innebär en mycket svår livssituation för de frigivna. Arbetet för flyktingars rättigheter bestod främst av stöd till asylsökande i Sverige som genom Fonden kan erhålla stöd till rättshjälp och utredning av tortyr- och traumaskador i skeden av asylprocessen när svenska staten inte betalar. Under året erhöll sammanlagt 31 asylsökande i Sverige stöd från Fonden, varav medel beviljades för sammanlagt 13 anmälningar till internationella fora, såsom FN:s kommitté mot tortyr (CAT), Europadomstolen för de mänskliga rättigheterna och FN:s kommitté för mänskliga rättigheter. Till stöd vid bedömningar av asylansökningar erhåller Fonden rekommendationer från Amnestys flyktingrådgivande grupp som består av ansvarig för flyktingavdelningen på sekretariatet och en person från Rådgivningsbyrån för asylsökande och flyktingar. Antalet beviljade ansökningar från asylsökande har ökat med närmare 50% jämfört med föregående år. Visst stöd har även utgått till flyktingar i andra länder som håller sig gömda i avvaktan på kvotflyktingplacering. Fonden har under verksamhetsåret aktivt tagit del i arbetet med att få fram nya internationella biståndsriktlinjer. Amnestys bistånd skall ses som en integrerad del i Amnestys vision och åtagande, och fungera som ett strategiskt redskap i Amnestys kamp mot kränkningar av de mänskliga rättigheterna. Utgångspunkten för framtida beslut blir den internationella strategiska planen (ISP), den internationella tvååriga handlingsplanen (ISOP) samt land- och kampanjstrategier. Dessa dokument tillsammans med svenska sektionens handlingsplan kommer även att ligga till grund för den biståndsstrategi som Fonden håller på att ta fram. Amnestyfonden har under året utarbetat en genuspolicy för att analysera vilka konsekvenser biståndet skulle kunna få för kvinnor och män i olika åldersgrupper. I framtiden skall en tydligare genusredogörelse kunna ges. I år kan vi enbart redovisa siffror på hur många kvinnor respektive män som har nåtts av vårt stöd. Biståndet fördelat mellan genus visar att män mottagit 45% av biståndet och kvinnor 27%, de övriga 28% har inte kunnat avgöras om det gått till män eller kvinnor. För regionerna Afrika och Asien är det en jämn fördelning av biståndet till kvinnor och män medan biståndet till Mellanöstern främst har gått till män. Hur biståndet till Amerika och Europa fördelar sig mellan kvinnor och män går inte att avgöra i nuläget. Utöver arbetet med att ta fram en genuspolicy har uppdragsgrupper tillsatts för att arbeta med de internationella biståndsriktlinjerna, strategiskt bistånd, avsluta uppföljningen av Fondens stöd till asylsökande och flyktingar, ta fram riktlinjer för Specialprojekt MDE, se över Amnestyfondens stadgar i förhållande till det nya biståndsmandatet och ansöka om permutation, utvärdera fondstyrelsens interna arbete, samt ta fram riktlinjer för uppföljning, utvärdering och uppdragsbeskrivningar. Biståndet fördelar sig på följande sätt över regionerna: Amerika 37%, Asien 19%, Afrika 17%, Mellanöstern 14% Europa 12%. En femtedel av biståndet anslogs till så kallade "Specialprojekt" som behandlas med stor försiktighet och konfidentialitet, vilket gör att landet inte kan redovisas utan enbart regionbeteckningen anges. Det kan gälla stöd till rättsliga processer, bidrag till enskilda individer i form av självhjälp, projektstöd där bl a information om utsatta gruppers rättigheter förmedlas. Ett skäl till att sekretessbelägga vissa ansökningar är att mottagaren kan utsättas för fara, eller att stödet försvårar möjligheterna för Amnestys fortsatta utrednings- och kampanjarbete. Amnestyfondens styrelse beviljar, med undantag av bistånd till asylsökande och flyktingar i Sverige, stöd först efter konsultation med Amnestys Internationella Sekretariat (IS) i London. Utredningsteamen på IS står ofta i kontakt med organisationer och personer som erhållit stöd från Fonden, och i samband med utredningsresor ges möjlighet till uppföljning. Amnestyfonden har under året följt upp och besökt projekt i fem länder i Afrika, Amerika, Asien och Europa, och dessa projektbesök har skett i samband med styrelsens eller andra representanters resor till projektländerna. Sedan 2004 bedriver Fonden och sektionen gemensamt insamlingsarbete och Fonden erhåller 11% av de gemensamma intäkterna och betalar 9% av insamlingskostnaderna. Undantag görs endast när gåvogivaren öronmärkt pengarna till Amnestyfonden. Sammanslagningen visar sig ha fungerat mycket väl, och har inneburit en effektivisering av insamlingsarbetet. Amnestyfonden har tillsammans med sektionen aktivt verkat för att påverka Sveriges hållning rörande det internationella förslag som lagts fram av Financial Action Task Force on Money Laundering (FATF) om hur dess medlemsländer ska hantera sin ideella sektor i arbetet mot finansiering av terrorism. Styrelsen har under verksamhetsåret haft 8 protokollförda styrelsemöten. Enskilda styrelseledamöters rapporter som redogör för de diskussioner som förts och beslut som fattats under styrelsemötena finns att läsa på Amnestys interna hemsida under rubriken "Information från Amnestyfonden". Vid svenska sektionens årsmöte i Uppsala i maj 2005 valdes Amnestyfondens styrelse som består av sju ordinarie ledamöter: Amelie Bendz (ordförande), Mårten Bengtsson, Maria Bexelius, Stig Lantto, Elisabeth Lundgren (vice ordförande), Sven Olsson, Bob Vellucci (personalrepresentant), samt tre suppleanter: Annika Flensburg, Ernesto Katzenstein samt Sara Ångström (suppleant till personalrepresentanten). STADGAR FÖR SVENSKA AMNESTYFONDEN Svenska sektionen av Amnesty International har genom stiftelseurkund, som antagits vid årsmöte den 6 november 1966, grundat Svenska Amnestyfonden. För fonden skall enligt beslut vid årsmötet den 14-16 maj 2004 gälla följande stadgar: 1. Fondens ändamål är a) att ge juridisk hjälp åt personer som hotas av dödsstraff eller fängelse eller som redan har straffats på grund av sin övertygelse, religion, hudfärg eller liknande; b) att ge ekonomisk hjälp till politiskt förföljdas familjer; c) att ge ekonomisk eller annan hjälp till frigivna fångar som på grund av sin övertygelse, religion, hudfärg eller liknande hindras från att skapa sig rimliga levnadsbetingelser i sitt land; d) att undersöka påstådda fall av misshandel och tortyr av fångar och frihetsberövande som strider mot deklarationen om de mänskliga rättigheterna; e) samt att verka för att rättelse av sådana missförhållanden kommer till stånd. 2.a) Fondens styrelse består av tio personer: ordförande, personalrepresentant och ytterliggare fem ordinarie ledamöter samt tre suppleanter, varav en är personlig ersättare för personalrepresentanten. Samtliga ledamöter måste vara medlemmar i svenska sektionen av Amnesty International. b) Samtliga ledamöter förutom personalrepresentanten och dennes ersättare, utses av sektionens årsmöte. Ordförande utses av fondens styrelse. Ordinarie ledamot i fondstyrelsen väljs för en tid av två år. Suppleant väljs för en tid av ett år. Vid varje årsmöte väljs tre av fondstyrelsens ordinarie ledamöter. c) Personalrepresentanten och dess suppleant väljs av personalen för en tid av ett år bland den personal, avlönad eller icke avlönad, som arbetar inom sektionens sekretariat sedan minst ett år och som är medlem av Amnesty International. d) Fondstyrelsens suppleanter kallas till varje sammanträde och har där yttrande- och förslagsrätt. De inträder i ordinarie ledamöters ställe i den ordning de blivit valda och har då rösträtt. e) För styrelsebeslut fordras att minst fyra ledamöter är eniga. Vid lika röstetal är ordförandens röst utslagsgivande. f) Fondens styrelse äger rätt att till sig adjungera en eller flera personer utan rösträtt. g) Fondens styrelse är ansvarig inför sektionens årsmöte. 3. Styrelsen utdelar anslag som står i överensstämmelse med bestämmelserna i punkt 1 ovan. 4. Fondens medel deponeras på kontrollpostgirokonto eller räntebärande bankräkning. 5. Fondens medel och räkenskaper skall hållas åtskilda från svenska sektionens medel och räkenskaper. 6. Revision av fondens förvaltning skall göras årligen av svenska sektionens revisorer en månad före sektionens årsmöte. 7. Rapport om fondens förvaltning skall avges årligen vid svenska sektionens årsmöte. 8. Ändring av bestämmelserna i dessa stadgar kan icke ske beträffande fondens ändamål. I övrigt skall beslut om ändring för att vara giltig biträdas av minst fyra fondstyrelseledamöter. Sådant beslut skall vidare för att vara giltigt godkännas av sektionens årsmöte med minst fyra femtedels majoritet. 9. Svenska Amnestyfonden kan upplösas endast om två på varandra följande årsmöten beslutar därom. Beslutet om upplösning skall för att vara giltigt fattas med fyra femtedels majoritet. 10. Fondens kvarstående medel kan endast tillfalla sådant ändamål som är likartat med fondens nuvarande ändamål. Beslut om sådant nytt ändamål skall likaledes ske på två på varandra följande årsmöten och fattas med fyra femtedels majoritet.           
|